Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar. Karin Carlsson Erik Kärrman

Transkript

1 Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar Karin Carlsson Erik Kärrman

2 Introduktion om projektet Huvudfråga Hur besluta om hållbara VA-lösningar? Utgångspunkt Vad kan man lära från andra projektet inom området Genomförande Jämförelser av två analyser för att beskriva när är respektive analys användbar? hur genomförs analyserna? vilken information ger respektive analys

3 Jämförelse analyser Hållbarhetsanalys används vid strategiska vägval ger underlag till vilket/vilka alternativ som är mest hållbart Samhällsekonomisk analys används för att ställa kostnader i relation till samhällsnytta för olika förslag till åtgärder ger underlag för att bedöma vilket alternativ som på sikt är det bästa för samhället

4 Hållbarhetsanalys

5 Urban Waters hållbarhetsanalys Problemdefinition och framtagande av systemalternativ och hållbarhetskriterier Utvärdering av systemalternativen genom substansflödesanalys, energianalys, kostnadsanalys, riskanalys etc Sammanvägd bedömning av de olika systemalternativen genom multikriterieanalys

6 Fallstudie Systemstudie avlopp Förvaltningsövergripande samverkansprojekt Hållbar hantering av avlopp och organiskt avfall med tidshorisont 2050 Projektdirektiv med 8 konkreta frågor Föredragande för Kretsloppsnämnden vid två tillfällen

7 Alternativ 1. Referens Slammet komposteras och anläggningsjord tillverkas. Insamling och transport till central kompost vid Marieholm. 2. Källkontroll Kompostering Generella och lokala åtgärder i samhället ger ett attraktivt slam som hygieniseras och återförs till åker. Insamling och transport till central kompost vid Marieholm. 3. Källkontroll Avfallskvarn. Samma som källkontroll kompostering. Köksavfallskvarnar (KAK) införs i stor skala i hela Göteborg. 4. Källkontroll Rötning. Samma som Källkontroll Kompost. Insamling och transport till en ny rötningsanläggning. 5. Svartvatten. Nya Göteborg: Svartvattensystem med köksavfallskvarnar. Befintliga Göteborg: Slammet från Ryaverket hanteras som i referensalternativet. Matavfallet samlas in och transporteras till en av rötningsanläggningarna. 6. Utvinning. 60 % av fosforn och 20 % av kvävet utvinns i ren form vid reningsverket. Insamling och transport till en ny rötningsanläggning. 7. Förbränning. Slammet förbränns i en egen panna vid Sävenäs. Askan används som gödsel på åker. Insamling och transport till en ny rötningsanläggning. 8. Deponering. Slammet förbränns tillsammans med övrigt avfall vid Sävenäs. Askan deponeras. Bioavfallet i hushållen slängs i vanlig soppåse som bränns vid Sävenäs.

8 Resultat Värderingsaspekt - systemalternativ Hygien Miljö - emissioner Miljö - resurshushållning Kostnader Sociokultur Teknisk funktion Referens Källkontroll kompost Källkontroll KAK Källkontroll rötning Svartvatten Utvinning Förbränning Deponering Följande skala tillämpades: Betyg Färg Betyder 1-1,9 Klarar förmodligen ej framtida mål 2,0-2,4 Klarar troligen framtida mål 2,5-2,9 Klarar troligen framtida mål väl 3,0-4,0 Överträffar framtida mål

9 Resultat Systemalternativ Viktat betyg 6 Utvinning 2,4 3 - Källkontroll Avfallskvarn 2,4 4 - Källkontroll Rötning 2,4 8 - Deponering efter förbränning 2,3 7 - Förbränning med användning av askan 2,3 2 - Källkontroll Kompostering 2,2 1 Referens 2,2 5 Svartvatten 1,8

10 Rangordning Svartvattensystem kommer sist i basvärdering Källkontroll Kompost kommer aldrig bland de fyra bästa Referensalternativet ger hög rang sett till kostnader - inte annars Utvinningssystem är alltid bland de bästa Systemen med källkontroll förväntas ge störst miljönytta Deponeringsalternativ blir högt rankat endast om resurskriteriet får låg vikt

11 Tillämpningar Långsiktiga strategiska beslut om VAsystem Integrerade systemlösningar, t ex avfallskvarnar Källsorterande system Systemval vid nya stadsdelar Val av VA i omvandlingsområden

12 Arbetsgång samhällsekonomisk analys -Problemanalys -Ta fram alternativ -Identifiera effekter -Klargöra kvantitativa och kvalitativa effekter -Värdering -Samhällsekonomisk kalkyl

13 Fallstudie- Samhällsekonomiska konsekvenser av att reducera smittspridning i Göteborg Samhällsekonomisk slutsats: Den samhällsekonomiska lönsamhetskalkylen visar att installationen av ultrafilter vid de två vattenverken är en mycket lönsam historia. Kalkylen visar dessutom att det är mycket mer lönsamt att installera filter i närtid (UA) istället för att vänta med installationen till dess att ett utbrott har skett (JA2). Nyttan av att installera ultrafilter vid vattenverken nu eller senare, jämfört med att inte installera några ultrafilter alls: Kostnad för sjukdagar, vårddagar och frånvarodagar kopplat till vattenburna sjukdomsutbrott kan undvikas Nyttan ställs mot kostnaden för investering i ultrafilter inklusive tillhörande ombyggnad av vattenverken

14 Varför var detta ett genombrott? Politiker efterfrågade beslutsunderlag som visade på samhällsekonomisk nytta av investeringen. Vad skulle samhället få tillbaka per satsad skattekrona? Det nyskapande rent kalkyltekniskt : Hanteringen av osäkerhet i troligt antal insjuknande: Resonemang om break-even samt om endast sporadiskt insjuknande skulle ske Utredningen var ett viktigt underlag i FOIs utredning (dec 2011) på uppdrag av Livsmedelsverket Cryptosporidium i Östersund vintern 2010/ Konsekvenser och kostnader av ett stort vattenburet sjukdomsutbrott

15 Vilka lärdomar kan dras? Kartläggning av aktörer som drar nytta av investeringen samt vilka aktörer som äger problemet (spelplanen) Identifiera nyckelfaktorer i t ex förstudie. Vilka antaganden påverkar en lösning? Utred dessa faktorer Gör känslighetsanalyser för att säkerställa break-even (förhandlingsutrymmet)

16 Tillämpningar -Naturvårdsverket (2009) presenterar ett försök till CBA-analys för ett projekt som handlar om att utpeka området kring den s.k. Bolmentunneln som riksintresse för vattenförsörjningen - Exploateringskontoret, Stockholm stad (2011) Samhällsekonomisk bedömning av att införa ett urinseparerande avloppssystem i Norra Djurgårdsstaden, med bostadsområdet i Hjorthagen som en avgränsad fallstudie

17 Jämförelser Syfte Typ av information Ta fram hållbara alternativ Allt görs Kvantitativt mha betygsättning Hållbarhetsanalys Samhällsekonomisk analys Investeringskalkyl Samhällsekonomiskt lönsamt? Effekter kvantifieras så långt möjligt Företagsekonomiskt lönsamt? Kostnader kvantifieras så långt möjligt Monetärt Icke monetärt Monetärt Monetärt Projekttid 4-6 månader 1-6 månader 0-6 månader Konsultbehov 2-3 manmånad 0,5-1 manmån. 0,5-1 manmån. Intressenters roll Deltagande i olika faser Ta fram underlag Ta fram underlag

18 Jämförelser

19 Slutsats Båda metoderna är lämpade för stora komplexa beslutssituationer inom VA-sektorn Metoderna kompletterar varandra och kan med fördel samverka Olika skeden i beslutsprocessen Samhällsekonomisk analys tydliggör inte lika många aspekter som hållbarhetsanalysen men går längre i orsak/verkan Metoderna har olika avgränsningar och analyserna kan ge olika prioritering Det finns överlappning mellan metoderna

20 Tack! Erik Kärrman Urban Water Management Sweden AB Karin Carlsson WSP Analys & Strategi