Barns psykiska ohälsa. det är dags att bryta trenden

Transkript

1 BRIS RAPPORT 2017:1 BRIS ÅRSRAPPORT FÖR 2016 Barns psykiska ohälsa det är dags att bryta trenden

2 #psykbryt Innehåll 01 Förord 02 Saanfattning 04 Bris verksahet 07 Satalen till Bris Fördjupning psykisk ohälsa 28 Barnets rätt till hälsa, vård och stöd Diskussion och slutsatser Årsstatistik 2016 Källor O rapporten Bris årsrapporter tas fra för att belysa det so barn berättar för Bris, och rapporterna ska särskilt lyfta probleatik eller änen so är ofta förekoande och so sahället behöver fokusera på för att tillgodose barnets rättigheter. I årets rapport är fokus den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga Redaktör: Anna Holqvist Skribenter: Marie Angsell, sakkunnig Bris, Ea Bennwik, barnrättsspecialist Bris, Sven Breberg, barn- och ungdosläkare och docent i socialedicin vid Karolinska Institutet, Silvia Ernhagen, kounikationschef Bris, Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, Lisa Mannby, kurator Bris. Layout: Narva Foto: Fredrik Hjerling (sid 1), Pexels, Shutterstock, StockSnap, Unsplash Tryck: Elanders, Mölnlycke 2017 Barnen på bilderna har ingen koppling till innehållet i rapporten. Citaten i rapporten är exepel på vad barn berättar för Bris. Alla exepel är baserade på autentiskt aterial en har ändrats för att ingen ska känna igen sig. Barn kan vara helt trygga ed att de är anonya hos Bris. Denna rapport finns även i en version till barn och unga. Den heter Allt fler barn år dåligt hur kan vi ändra på det? och finns på 04 Bris rapport 2017:1

3 Förord Den psykiska ohälsan har under alltför ånga år ökat i Sverige. I satalen till Bris vittnar barn och unga o en verklighet so ingen ska behöva leva i. Det handlar o hur unga slussas ellan sahällets vårdinsatser so både sviker och brister i att tillgodose barnets rättigheter. Det handlar o ensahet och utsatthet en också o att förändring är öjlig o barnet får det stöd hen har rätt till. Under 2016 handlade fyra av tio av Bris kontakter ed barn o psykisk ohälsa. Rapporten du håller i din hand är en alarklocka. Den beskriver verkligheten för de barn so käpar för sin rätt till hälsa. Den visar på att det är dags för förändring att det är dags att bryta trenden ed den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Den psykiska ohälsan är utbredd och orsakerna till den är ofta ångbottnad. I ånga av barnens berättelser o sitt ående fraträder en bild av en nedåtgående spiral, so till slut blir ohanterlig. Ofta beskrivs hur failjen brister, vilket får effekter i skolan, att destruktiva önster tar över och barnets verklighet fylls av hopplöshet. Satalen vittnar också o kraft, o barn so vill få stöd och vård för att kunna å bra. Bris stöttar och hjälper de barnen att hitta rätt. I denna rapport lyfts barnens röster. Rapporten belyser även forskning kring psykisk ohälsa sat annan forskning kring öjliga orsaker so skulle kunna förklara den ökning av psykisk ohälsa so vi ser i Sverige. Tillsaans ger detta kunskap o barns och ungas ående och utgör en viktig källa för att kunna ta välgrundade beslut för att vända den negativa utvecklingen. Jag hoppas att du so läsare får en inblick i barns och ungas situation och att du får kunskap o vad just du, so politiker, beslutsfattare, professionell eller edänniska kan bidra ed för att åstadkoa förändring. Det är ett koplext arbete so kräver insatser både på kort och på lång sikt. Jag vill också rikta ett stort tack till alla so bidragit i arbetet ed denna rapport och till dig, so engagerar dig för barnets rätt till hälsa. Magnus Jägerskog Generalsekreterare Bris Den här rapporten visar på att det är dags för förändring att det är dags att bryta trenden ed den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Magnus Jägerskog Bris rapport 2017:1 1

4 #psykbryt Saanfattning Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat från 1980 och fra till idag. Rapportens övergripande slutsats, från genogången av forskning och barnens satal till Bris, är att sahället isslyckats att förebygga barn och ungas psykiska ohälsa. En tydlig slutsats är även att sahället i flera avseenden brister i att tillgodose barnets rätt till stöd för sitt ående. Det är dags att ta detta på allvar. Förändring är nödvändig. Ett kurativt satal är ett satal ed en professionell kurator på Bris där kontaktorsaken är känd och satalet har varit stödjande. Under 2016 ökade antalet kontakter till Bris för andra året i rad. Barn kontaktar Bris av ånga olika skäl en den utan jäförelse vanligaste kontaktorsaken under året so gått var psykisk ohälsa, vilket var kontaktsorsaken i 4 av 10 kurativa satal. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga är också huvudfokus för denna rapport. Rapporten bygger på forskning kring psykisk ohälsa, öjliga orsaker till den, sat på barnens satal ed Bris på saa tea. Barnens röster Under 2016 genoförde Bris knappt kurativa satal ed barn där kontaktorsaken var psykisk ohälsa. I satalen beskriver barn olika forer av psykisk ohälsa. Det handlar o ångest, nedstädhet, depression, självskadebeteende och o suicid. Satalen inryer också beskrivningar av hur de upplever sina öjligheter att få stöd i sin närhet, en också sina erfarenheter av kontakt ed socialtjänsten, BUP, elevhälsan och andra sahällsinstanser ed uppgift att stödja och tillgodose barnets rättigheter. Barnen beskriver själva hur de år, och ställer frågor o hur de ska göra för att å bättre. Allt Bris arbete utgår från FN:s konvention o barnets rättigheter, barnkonventionen, och syftar till att stärka barnets rättigheter. Bris ger stöd direkt och indirekt till barn, obiliserar sahället för barnets rättigheter och gör barns röster hörda för att åstadkoa förändring. Bris årsrapport lyfter fra det so unga berättar för Bris och so sahället behöver fokusera på att till godose barnets rättigheter. De berättar o oro för vad so ska hända o de söker hjälp, o bristande inforation från vårdgivare, o brutna tystnadslöften och brist på inflytande över och delaktighet i sin egen vård. Det fragår tydligt att barnets ående påverkas ycket negativt av personalosättning, långa väntetider eller av att slussas runt ellan olika instanser där ingen ser och tar ansvar för helheten kring barnet. I satalen ed barn finns en tydlig koppling ellan psykisk ohälsa och failjen. Det handlar o föräldrar so inte orkar stötta sina barn, och utsatthet i den egna failjen på olika sätt. I barns beskrivningar av sin psykiska ohälsa ser vi också kopplingar till skolan och hur barnets skolgång påverkas, likso att skolan i ånga fall inte förår att ge rätt stöd till barn. Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga Den salade forskningen under de senaste decennierna visar att den psykiska ohälsan bland unga har ökat från 1980 och fra till idag, fraför allt bland unga från 15 år och uppåt. I internationella jäförelser utärker sig Sverige, ed en klart säre utveckling än ånga andra länder. Detta gäller i synnerhet den självrapporterade psykiska ohälsan. I Sverige har även andelen barn ed diagnos, förskrivningen av psykofaraka sat förekosten av suicid bland unga ökat. I Bris stödjande kontakter ed barn ökar förekost av psykisk ohälsa ed stigande ålder. I åldersgruppen år handlar så ånga so 50 procent av satalen o psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan ökar generellt i gruppen barn och unga, en det bör satidigt påpekas att vissa grupper är särskilt utsatta för påfrestningar och löper särskild risk för att utveckla psykisk ohälsa. 2 Bris rapport 2017:1

5 Övergripande slutsatser Vi kan konstatera att den psykiska ohälsan har ökat sedan 1980-talet och är idag utbredd bland barn och unga i Sverige. Forskning och barnens vittnesbörd till Bris visar att Sverige har isslyckats ed att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Sahället brister i flera avseenden ed att tillgodose barnets rätt till stöd för sitt ående. Det finns ingen enkel förklaring till varför barns psykiska ohälsa ökar åtgärder på kort och lång sikt är nödvändiga. Fortsatta anslag till forskning, och tillgängliggörande av resultaten är viktigt. Det är er regel än undantag att sahället brister i att göra barn delaktiga i frågor so rör de, så även i vården. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Slutsatser Alla barn ska ha tillgång till likvärdig vård oavsett var i landet de bor. Idag är det stora regionala skillnader och få landsting lever upp till vårdgarantin. BUP och annan specialistvård ska ha öjlighet att leva upp till vårdgarantins 30 dagar. Kopetens behöver stärkas kring beötande och behandling av trauatiserade barn. Första linjens vård behöver bli likvärdig i hela landet, och byggas ut så att unga kan få snabbt stöd ino priärvården och elevhälsan. Vårdgivare åste se barnet so rättighetsbärare. Barnet har rätt till inflytande, delaktighet och inforation i sin vård och ett viktigt steg för att uppnå detta är att barnkonventionen görs till lag. Det behövs flera åtgärder för att ge förutsättningar för och stärka föräldrars osorgsföråga. Ett första steg är en förstärkt saverkan ellan förskola och barnavård. Det krävs ett starkare skydd från sahället för de barn vars föräldrar brister i osorg. Ett steg är riktade insatser till personal ino förskola och skola o hur an upprättar en anälan till socialtjänsten vid isstanke o att ett barn far illa. Det behövs er kunskap o hur skolan bäst kan arbeta för att fräja barns psykiska hälsa. Ungas utanförskap på arbetsarknaden åste inskas. Sabandet ellan den försärade arbetsarknaden för unga och den ökande psykiska ohälsan bland äldre tonåringar bör utredas vidare. Varje självord so har begåtts av ett barn ska utredas. Bris rapport 2017:1 3

6 #psykbryt Stärka barnets rättigheter Stödja Mobilisera Påverka Insaling Anledningen till att jag år dåligt är okänd även för ig. Men det kan ju vara så att det inte finns ett enda stort skäl so är orsak till att jag år dåligt, utan att det är flera saker so bygger på alltihop. För ig känns det so att det stäer bättre än att det bara är en stor grej. Bris verksahet Bris, Barnens rätt i sahället, fyllde 45 år under Målet för organisationen idag, likso vid starten 1971, är att stärka barnets rättigheter. Grunden för all verksahet är FN:s konvention o barnets rättigheter, barnkonventionen. Bris tre verksahetsgrenar Bris erbjuder stöd till alla barn under 18 år utifrån barnets behov, direkt i vår stödverksahet och i våra stödgrupper, en också indirekt geno vår vuxentelefon där vuxna får stöd och svar på frågor o barn. Denna årsrapport bygger till stor del på statistik från vår stödverksahet. Bris obiliserar sahället för barnets rättigheter, alltifrån edlear till kouner, organisationer och andra sahällsaktörer. Under 2016 startade Bris en ny verksahet, Bris nätverk, ötesplatsen för barnets rättigheter. Nätverket är uppbyggt utifrån Bris fe regionkontor i Ueå, Stockhol, Norrköping, Göteborg och Malö. Bris nätverk ska öjliggöra öten, dialog och saverkan ellan professionella från olika delar av sahället, den ideella, privata eller offentliga sektorn, sat vara en källa till inspiration och erfarenhetsutbyte. Bris nätverk lanserades på Bris barnrättsdag i Göteborg i septeber 2016 och hade vid årsskiftet drygt edlear. Bris verksahet handlar också o att göra barns röster hörda och på det sättet bidra till att stärka barnets rättigheter. Bris bedriver ett strategiskt opinions- och påverkansarbete ed fokus på beslutsfattare och yndigheter, och arbetar också för att nå ut till allänheten i syfte att hela sahället ska 4 Bris rapport 2017:1

7 ha bättre kunskap o barnets rättigheter och kunna bidra till att de tillgodoses. Bris deltar i referensgrupper och politikeröten, skriver reisser och bidrar ed expertis. Geno att göra barns röster hörda, sat bidra ed analys och åtgärdsförslag, arbetar Bris för att stärka barnets rättigheter på alla sahällets arenor. Bris verksahet finansieras via insaling från privatpersoner, företagssponsring, stöd från kouner och olika stiftelser och edlesavgifter. Vår öjlighet att stötta barn och att arbeta för att stärka barnets rättigheter står i direkt relation ed våra insalade edel och varje krona gör skillnad i verksaheten. Att bedriva ett aktivt insalingsarbete är därför också en central del av Bris verksahet. Stödverksaheten Bris ger stöd direkt till barn utifrån barnets behov, och indirekt via vuxna i barnets närhet. Allt arbete utgår från ett salutogent perspektiv och grundar sig på vedertagen forskning o utvecklingspsykologi, anknytningsteori och systeteori. Till detta kopplar Bris teorier och etoder so är särskilt verksaa för ålgruppen, so MI och psykologisk första hjälpen. Bris ger stöd utifrån barnets behov. För vissa barn handlar det o att få tillgång till kunskap och råd på bris.se, Bris inforationsaterial eller geno edia. Andra söker direkt stöd från en kurator via telefon, ejl eller chatt. På bris.se finns också ett odererat foru där barn får och ger stöd. Bris erbjuder även olika forer av digitalt stöd såso exepelvis Brisbot på Facebook essenger och Kik. I Bris stödverksahet erbjuds barn direkt stöd i kurativa satal ed utbildade kuratorer via ejl, chatt och telefon. Stödverksaheten har öppet varje dag. Barnet kontaktar Bris utifrån ett hjälpbehov so barnet har där och då. Geensat för dessa barn är att de väljer att söka sig utanför sitt eget nätverk och vänder sig till Bris so ett kopleent till eller so en ersättning för andra viktiga vuxna i barnets närhet. Kontakten ed Bris är på barnets villkor och barnet bestäer själv vilken inforation hen vill delge o sig själv, sin situation och sina behov. Fokus i kontakterna är det so fungerar, det friska och det so kan förändras. Barn och unga ges stöd i sin situation och får öjlighet att sätta ord på sina tankar och känslor. Målet och förhoppningen är att ett satal ed Bris ska bidra till en ökad förståelse för sin egen situation och att barnet får en idé o vad hen behöver för att å bättre. Att bli bekräftad och tagen på allvar sat att erbjudas handlingsalternativ vet vi bidrar till hopp o att förändring är öjlig. Kuratorernas uppgift är att ge känsloässigt och praktiskt stöd och att inforera o barnets rättigheter och o sahällets stödinsatser, sat vid behov agera på uppdrag av barnet. Under 2016 har Bris hänvisat till vidare hjälp för barnet i cirka 30 procent av de kurativa kontakterna. Av dessa kontakter har över hälften handlat o psykisk ohälsa. En del av de kontakter so barn tar ed Bris stödverksahet leder vidare till vad Bris kallar uppdragsarbete, där Bris kuratorer tar på sig att hjälpa barnet vidare, upprätta anälningar (oftast till socialtjänsten), och företräder barnet i kontakt ed olika yndigheter. Bris erbjuder också individuellt stöd till barn via gruppstöd. Vi arrangerar regelbundet stödhelger för failjer där en förälder begått självord och för failjehesplacerade barn. Bris ger gruppstöd online till barn so lider av psykisk ohälsa. Bris bedriver också ett gruppinriktat stöd för ensakoande barn so flytt till Sverige. I stödgruppsverksaheten får barnet träffa andra barn i saa situation, ges kunskap o sina rättigheter och stöd i att hantera sin situation. Målet är både att stötta barnet här och nu och att förebygga psykisk ohälsa på längre sikt. Bris barnsyn innebär att varje barn erkänns, respekteras och skyddas so rättighetsbärare. Varje barn har en individuell personlighet, egna behov, intressen och en personlig integritet. Bris beöter barnet so kopetent och kapabelt. I alla frågor so rör barnet är det barnets rättighet att bli hörd och få sin åsikt respekterad och beaktad. Det är dock aldrig barnets ansvar att ensat lösa de svårigheter hen står inför eller öjliggöra att rättigheter tillgodoses. Detta ansvarar vuxna i barnets närhet för varför Bris vid behov bistår barnet att få tillgång till en vuxen so ser, förstår och agerar för barnets bästa. Bris stöd till vuxna består både av inforation på bris.se där sidorna för vuxna o barn tillhör de est välbesökta, en också av inforation i sociala edier, i böcker och i rapporter. På vardagsföriddagarna kan vuxna so är oroliga för ett barn i sin närhet ringa Bris vuxentelefon o barn. Via Brisakadein utbildar vi vuxna i allt från att satala ed barn till att otverka nätobbning. En del av Bris gruppstöd riktar sig även till föräldrar, exepelvis stödhelger för föräldrar och barn so förlorat en förälder i självord, och stödgrupper för skilda föräldrar. 45 Bris fyllde 45 år under 2016 Skulle uppskatta att få hjälp ed vart jag kan vända ig. Jag känner ig inte särskilt bekvä ed att sitta och prata ed in kurator. Detta ejl då jag skriver anonyt är första gång en jag faktiskt berättar för någon hur jag år. Det känns läskigt en jag vill ha hjälp så Bris rapport 2017:1 5

8 #psykbryt 2016 ÅRS VANLIGASTE KONTAKTOMRÅDEN FÖR BARN Kontaktoråden ÅLDER PÅ BARN SOM KONTAKTAR BRIS Förekost i kurativa kontakter Antal satal Psykisk ohälsa 39 % Failj & failjekonflikter 25 % 4000 Att vara ung 25 % 3500 Vänner 19 % Skolan 17 % 3000 Våld, övergrepp & kränkningar 17 % Kärlek 13 % Sahällets stödinstanser 10 % Stress 8% Vuxnas svårigheter 6% Ålder barn Det vanligaste kontaktorådet 2016 var psykisk ohälsa. 6 Bris rapport 2017:1 Bris ålgrupp är barn och unga under 18 år. Snittåldern för kurativa kontakter är 14,2 år, och den vanligaste åldern är 14 år.

9 Satalen till Bris 2016 Under 2016 besvarade Bris kontakter från barn och vuxna. Utav dessa kategoriserades so kurativa kontakter, där kontaktorsaken är känd och barnet eller den vuxne fått stöd från någon av Bris kuratorer. Jäfört ed 2015 har Bris kurativa kontakter ökat ed 3 procent. Av Bris satliga kurativa kontakter är 9 av 10 kon takter tagna av ett barn, under 2016 uppgick de till kontakter. Antalet kontakter ed vuxna o barn i vuxentelefonen var under 2016, stycken. På sid 37 finns en er utförlig presen tation av vad barn och vuxna pratat ed Bris o na har skett via chatt. Den kanal so har ökat est under året är dock ejlen. Ålder och kön Bris ålgrupp är barn och unga under 18 år. Snitt åldern för kurativa kontakter är 14,2 år och den vanligaste åldern är 14 år. Den åldersgrupp so har ökat est jäfört ed 2015 är 13-åringar. De besvarade kontakter so inte kategoriseras so kurativa består till största del av tysta satal, påläggningar och testsatal. Dessa är fräst före koande i kontakter via , Bris stödtelefon för barn. Det kan vara svårt för barn och unga att ta steget att våga inleda ett satal, och för ånga tar det några försök innan kontakten resulterar i ett kurativt satal. All statistik so fortsatt redovisas är baserad på Bris kurativa kontakter. Det är vanligare att tjejer kontaktar Bris än killar, under 2016 var 8 av 10 kontakter ed en tjej. 14 procent av kontakterna var en kille och i 6 procent Bris dokuenterar alla kurativa kontakter utifrån kontaktsätt, kön och ålder sat vad satalet har handlat o utifrån 55 äneskategorier. 9/10 Barnkontakter Under 2016 har Bris haft kurativa kontakter ed barn och unga so själva har sökt kontakt via chatt, ejl eller telefon. De flesta kurativa kontakter av Bris satliga kurativa kontakter är tagna av ett barn, under 2016 uppgick det till kontakter. SAMTAL TILL BRIS FÖRDELAT PÅ KONTAKTINNEHÅLL OCH ÅLDER 7 9 år år år år Alla åldersgrupper Psykisk ohälsa Failj & Att vara ung failjekonflikter Vänner Skolan Våld övergrepp & kränkningar Kärlek Sahällets stödinstanser Stress Vuxnas svårigheter De tio vanligaste kontaktorådena uppdelat på fyra åldersgrupper. Bris rapport 2017:1 7

10 #psykbryt Min pappa är psykiskt sjuk och jag har be rättat för BUP o att jag inte är trygg här och att do får ig att å ännu säre. Jag vill bo i fosterfailj en ingen lyssnar. av kontakterna är barnets kön inte känt. Vi ser inte några skillnader i åldersfördelning för kontakter baserat på kön. I en analys av kanalerna är det dock en högre förekost av kontakter från killar via chatt jäfört ed telefon och ejl. Satalstid Ett kurativt satal kan vara kort eller långt, kvaliteten har inte ett direkt saband ed satalets längd en ett riktärke är att ett kurativt satal brukar vara ellan inuter. I inledningen av en chatt får barn inforation o att en chatt pågår so längst 45 inuter. Satalstiden är uppsatt utifrån Bris erfarenhet att det är vad barn äktar ed, det ligger också i linje ed ötestider so erbjuds på BUP och hos skolkuratorn. Anledningen att barnet inforeras o detta inledningsvis är att hen ska kunna prioritera och själv vara ed och styra vad hen vill hinna ta upp i satalet. Chattar ställer större krav på struktur, från både barn och kurator. Saa behov att ge raar för ett telefonsatal finns inte en ett telefonsatal brukar inte överstiga 30 inuter. Vad pratar barn ed Bris o? Barn kontaktar Bris o ånga olika änen, känslor och situationer. Det är barnet so kontaktar Bris so styr vad satalet handlar o, utifrån barnets behov av stöd och råd. Bris stödverksahet är därför ycket bred, och kontaktinnehållet för alla kurativa satal definieras utifrån 55 valbara kategorier. De flesta satalen berör flera änesoråden, i snitt 2,5 kategorier/kontakt. Det allra vanligaste är att barn kontaktar Bris och söker stöd utifrån proble och svårigheter i sin egen situation en utöver detta söker barn stöd när att en person i dess närhet, exepelvis en vän eller ett syskon, har det svårt. Under 2016 handlade 4 av 10 kontakter o psykisk ohälsa. Bris vuxentelefon o barn Under 2016 har Bris haft kurativa kontakter ed vuxna so sökt stöd kring ett barn i dess närhet. 7 av 10 kontakter togs av en förälder. Övriga kontakter fördelas på or-/farföräldrar, professionella sat andra vuxna i barnets närhet so exepelvis grannar, vänner till failjen, idrottsledare och liknande. I kontakter från vuxna är frågor so rör failjen och konflikter ino failjen den vanligaste kontaktorsaken. Andelen vuxna so kontaktar Bris kring sahällets stödinsatser är betydligt fler, 35 procent, än andelen unga so gör det, 10 procent. Psykisk ohälsa är den klart vanligaste kontaktorsaken från barn och unga till Bris. Det är även ett vanligt äne i satal ed vuxna. Under 2016 handlade okring 3 av 10 satal o det. VILKA VUXNA KONTAKTAR BRIS? VANLIGASTE KONTAKTOMRÅDEN I BVT BRIS VUXENTELEFON OM BARN 7 av 10 Kontaktoråden Förekost Failjen & failjekonflikter 44 % Skilda föräldrar 37 % Våld, övergrepp & kränkningar 35 % Sahällets stödinstanser 30 % Psykisk ohälsa 28 % Vuxnas svårigheter 18 % Skolan 18 % Stress 12 % Under 2016 har Bris haft kurativa kontakter ed vuxna so sökt stöd kring ett barn i dess närhet. 7 av 10 kontakter togs av en förälder. I kontakter från vuxna är frågor so rör failjen och konflikter ino failjen den vanligaste kontaktorsaken. 8 Bris rapport 2017:1

11 Jag skolkar från skolan flera gånger i veckan på grund av att jag år så dåligt... Det är inte så att det är något fel ed skolan, jag har bra lärare och bra vänner, en jag är för trött för att gå dit. Bris rapport 2017:1 9

12 #psykbryt Maa kräver att jag ska berätta varför jag har ångest. Men jag visste inte, jag visste bara att jag hade fått det utan att veta varför. Fördjupning psykisk ohälsa Under 2016 handlar 4 av 10 satal till Bris o psykisk ohälsa. Forskning och rapporter har visat hur den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga. I detta avsnitt ges en inblick i barn och ungas ående. Geno barnkonventionen har Sverige åtagit sig att tillgodose varje barns rätt till sitt liv, att få överleva och att få utvecklas. Varje barn har rätt till sin psykiska hälsa, och rätt till stöd, vård och behandling för att få denna rättighet tillgodosedd. Men vad innebär det egentligen att ha rätt till psykisk hälsa? Går det ens att definiera psykisk hälsa eller psykisk ohälsa objektivt eller är det ett subjektivt välbefinnande (eller brist på detsaa)? Psykisk ohälsa är ett brett begrepp. Det finns inte en entydig och självklar definition utan teren psykisk ohälsa kan användas både för indre allvarliga, och i ånga fall övergående, besvär so nedstädhet och oro, och för er allvarliga syto so klassas so en psykiatrisk diagnos. Dessuto klassas ofta olika psykosoatiska syto so psykisk ohälsa, det vill säga kroppsliga besvär so kan vara uttryck för att någon år psykiskt dåligt, till exepel agont, huvudvärk och annan värk. Definitioner Barn All Bris verksahet utgår från barnkonventionen. När vi refererar till barn avses alltid FN:s och barnkonventionens definition av barn so alla änniskor under 18 år. Psykisk hälsa En av de vanligaste definitionerna av psykisk hälsa koer från Världshälsoorganisationen, WHO, och lyder: ett tillstånd ed entalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna öjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det sahälle hon eller han lever i 1. Definitionen innebär att psykisk hälsa innefattar er än bara frånvaro av psykisk sjukdo, och den innefattar också tre aspekter av psykisk hälsa individens egen upplevelse av välbefinnande, individens liv där hen förverkligar sina öjligheter, sat en tanke o sahällsnyttan ed individer so år bra och bidrar till vårt geensaa. Förekosten av psykisk hälsa är delvis oberoende av frånvaron av psykisk ohälsa. Det vill säga, det är öjligt för en individ att uppleva psykisk hälsa och psykisk ohälsa satidigt. Situationen för en fiktiv flicka so går i gynasiet får illustrera detta. Hon upplever studierna so ansträngande och känner sig inte sällan orolig för att inte kunna prestera så bra so hon önskar. O hon skulle svara på frågor o psykisk ohälsa skulle hon troligen klassificeras so en person ed psykisk ohälsa. Satidigt presterar hon så bra i skolan att hon räknar ed att kunna utbilda sig till det yrke hon önskar. Det är därför realistiskt att hon koer att kunna arbeta produktivt och kan bidra till det sahälle hon eller han lever i. Trots att hon upplever studierna so ansträngande är hon på fritiden verksa i en frivilligorganisation so ger stöd till utsatta ungdoar. Hon känner sig på det hela taget nöjd ed sitt liv, trots att hon av och till känner sig orolig. Enligt WHO:s definition förefaller hon ha en god psykisk hälsa satidigt so hon också lider av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa Det finns ingen entydig och allänt accepterad definition av psykisk ohälsa, vilket också gör att det är svårt att äta både förekost och utveckling över tid. Sveriges Kouner och Landsting (SKL) anger att psykisk ohälsa beskriver olika tillstånd då änniskor visar tecken på psykisk obalans eller har syto so oro, ångest, nedstädhet eller sönsvårigheter. De psykiska besvären kan, beroende av typ och ofattning, i olika grad påverka funktionsförågan. Sytoen är inte så ofattande att det går att ställa en diagnos och kan ofta uppfattas so norala reaktioner på en påfrestande livssituation 2. Europakoissionen ger uttryck för liknande uppfattning so SKL 3. Europakoissionen påpekar också att begreppet psykisk ohälsa används so en salad beteckning för psykiska besvär, både indre allvarliga proble och proble so uppfyller kriterierna för en diagnos. 1 World Health Organisation. What is ental health? 2007: 2 Sveriges Kouner och Landsting. Psykisk hälsa 2014: 3 European Coission. Green paper. Iproving the ental health of the population. Towards a strategy on ental health for the European Union Brussels: European Coission; Bris rapport 2017:1

13 Bris har för denna rapport valt att använda Socialstyrelsens definition 4 av psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa ofattar tillstånd ed olika grad av psykisk ohälsa, allt ifrån enstaka, er eller indre plågsaa besvär av oro eller nedstädhet till psykiska sjukdoar so kräver slutenvård. Det är en bred definition so täcker in de kontakter Bris har ed barn o psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa eller psykisk stress? Det är vanligt ed psykiska besvär hos barn och unga och oftast är det övergående. Det är viktigt att skilja på bestående psykisk ohälsa och psykisk stress so går över. En påfrestande situation, en kris, so till exepel skilsässa, sjukdo i failjen eller närståendes död påverkar barnets hela livssituation och kan också ge sypto en so är helt norala reaktioner utifrån det barnet går igeno och tvingas hantera. Det är viktigt att inte sjukdosförklara det so är norala reaktioner i livet eller känslor so är en del av barns och ungas utveckling och uppväxt. Satidigt är det oerhört viktigt att tidigt fånga upp de barn och unga so lider av sådan psykisk ohälsa att besvären riskerar att bli bestående eller påverkar barnets funktionsföråga. Lika viktigt är det att barnet får rätt stöd och hjälp att hantera sin situation så att en kris eller potentiell trauatisk händelse inte leder till psykisk ohälsa över tid hos barnet. Psykiatriska diagnoser och psykisk sjukdo När det koer till psykisk sjukdo enar SKL att det handlar o psykisk ohälsa av sådan karaktär och ofattning så att sytoen eller den funktionsnedsättning de leder till kvalificerar till en diagnos 5. I Sverige används den uppsättning av psykiatriska diagnoser so har fastställts av WHO, International Classification of Diseases (ICD )6. So stöd för att fastställa psykiatriska diagnoser används i Sverige en anual (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM-V) ed kriterier so utvecklats av det aerikanska psykiatrisällskapet (Aerican Psychiatric Association). Även i Bris kontakter so kategoriserats so psykisk ohälsa finns kontakter o psykisk sjukdo, en efterso Bris inte diagnostiserar barn kan kontakterna inte kategoriseras so psykisk sjukdo. Vad säger forskning o barns psykiska hälsa? Det finns inga svenska studier so undersöker alla diensioner av psykisk hälsa hos barn och unga såso det definierats här 7. De flesta undersökningar so finns att ta del av låter barn själva skatta sitt välbefinnande, och ajoriteten av barnen i Sverige säger sig å bra. I Folkhälsoyndighetens återkoande undersökning Skolbarns hälsovanor uppger ajoriteten av eleverna i åldrarna 11, 13 och 15 år att de har en god hälsa och ett högt välbefinnande. Men fraför allt bland flickor inskar andelen ed åldern, och välbefinnandet hos flickor har också inskat över tid i de senaste ätningarna. Bland 15-åringarna skattar 14,5 procent av flickorna och 9,5 procent av pojkarna sin egen hälsa so dålig eller ganska dålig 8. Förekosten av psykisk ohälsa bland unga Den salade forskningen under de senaste decennierna visar att psykisk ohälsa bland unga i åldern år har ökat från 1980 och fra till idag. De studier so hänvisas till noterar en fördubblad eller tredubblad förekost av psykisk ohälsa under perioden Det är fraför allt i 15-årsåldern so ökningen syns i de tillgängliga svenska studierna. Detta stäer väl överens ed Bris stödjande kontakter ed barn, där vi ser att satal o psykisk ohälsa är vanligast i den äldsta åldersgruppen, år. 4/10 satal till Bris 2016 handlade o psykisk ohälsa. Vet inte vad jag ska svara när någon frågar varför jag skippat något i skolan, får ångest inobords. 4 Socialstyrelsen, Att utveckla grunddata och indikatorer. För barn och unga ed psykisk ohälsa och personer ed ofattande eller koplicerad psykiatrisk probleatik, Sveriges Kouner och Landsting. Psykisk hälsa 2014: 6 WHO. International Classification of Diseases (ICD) 2014: 7 Breberg & Dalan, Begrepp, ätetoder och förekost av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga, Folkhälsoyndigheten, Skolbarns hälsovanor i Sverige, 2013/14. Bris rapport 2017:1 11

14 #psykbryt Jag vill sluta på BUP för att aa år dåligt av att jag åste gå där. Hon säger att hon är en dålig aa och isslyckad... känns so största isstaget att börja på BUP. Här presenteras resultaten från tre studier kortfattat. Dessa studier har geensat att de är återkoande, och att saa undersökningsetod används vid varje ätning. Alla bygger på att de unga so svarar själva får svara på frågor o hur de år och vilka besvär de har, så kallad självskattad hälsa. Detta är ett vanligt sätt att äta psykisk hälsa och psykisk ohälsa på. Satidigt kan det vara intressant att ha i åtanke att er utåtagerande beteenden so skulle kunna vara syto på psykisk ohälsa, so aggressivitet och våldsanvändning, inte fångas upp i dessa studier. Ett annat proble är att få studier äter hälsan hos barn upp till 18 år i Sverige, efterso ungdoar enligt Myndigheten för ungdos- och civilsahällesfrågor är ellan 13 och 25 år. Många undersökningar har därför fokus på unga vuxna snarare än barn enligt barnkonventionens definition 9. Det innebär att två av de studier so presenteras nedan, Skolbarns hälsovanor och Ung i Värland, är de enda so undersöker hälsa hos barn upp till 18 år över lång tid. Den tredje studien, ULF/SILC från Statistiska Centralbyrån, näns för att den sätter den ökande psykiska ohälsan hos unga i relation till äldre åldersgrupper. Skolbarns hälsovanor, Health Behaviour in Schoolaged Children (HBSC), är en internationell undersökning av 11-, 13- och 15-åringars hälsa, sociala relationer, skoliljö och levnadsvanor 10. Undersökningen saordnas av WHO, genoförs i representativa urval av skolor och bygger på frågeforulär. I Sverige har undersökningen genoförts vart fjärde år sedan 1986, senast I studien får unga själva skatta sina psykiska besvär i for av sönsvårigheter, nedstädhet, irritation och nervositet, och o de förekoit oftare än en gång i veckan under det senaste halvåret. Bland 11- och 13-åringar förändras förekosten oregelbundet under perioden utan någon tydlig trend över tid. Bland 15-åringar har däreot, under saa period, en fördubbling skett av andelarna flickor och pojkar so anger denna typ av besvär. Flickor anger ungefär dubbelt så ofta so pojkar att de har dessa besvär, en ökningen sker i saa takt för båda könen. Se figuren på sidan 14. Utvecklingen av psykosoatiska besvär i for av huvudvärk, ryggont, agont och yrsel er än en gång i veckan under de senaste sex ånaderna har följt ett liknande önster. Således har bland 11- och 13-åringar inga tydliga förändringar skett under tidsperioden. Bland 15-åringar har däreot andelarna so anger dessa besvär fördubblats under åren Bland 15-åringar har ökningen av psykiska och psykosoatiska besvär varit tydligare i Sverige, jäfört ed utvecklingen i övriga nordiska länder. Skillnaderna ellan länderna för flickor fragår från figuren på sidan 15, so visar andelen 15-åriga flickor so uppgett att de har inst två forer av besvär er än en gång i veckan. Ung i Värland är en undersökning so genoföras bland elever i grundskolans skolår I studien ingår uppgifter o förekost av psykiska och psykosoatiska besvär. År 1988 angav 9,3 procent av de unga so svarade att de ofta eller alltid under läsåret haft besvär av att de känt sig spända. Tjugotre år senare, år 2011, var det 17,8 procent so svarade jakande på saa fråga. I de studier so refereras ovan konstateras alltså en ökning av psykisk ohälsa bland unga sedan 1980-talet fra till idag. En intressant fråga att ställa sig är förstås o gruppen unga särskiljer sig eller o den psykiska ohälsan ökar hos alla i Sverige. I Statistiska centralbyråns (SCB) årliga undersökning av levnadsförhållanden i befolkningen från 16 år och uppåt (ULF/SILC) ingår sedan 1980 en fråga o besvär av ängslan, oro eller ångest. Där utärker sig åldersgruppen år 12. Under perioden tredubblas andelen so anger sådana besvär från 9 till 28 procent. Andelen i åldersgruppen so anger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest sexdubblas under saa period, från 1,5 till 8,9 procent. I nästa åldersspann, år, finns också en ökad förekost av besvär av ängslan, oro eller ångest, en i indre ofattning. I åldrarna över 65 år inskar förekosten av besvär. Förekosten av psykiatriska diagnoser och psykisk sjukdo bland unga För att undersöka förekosten av psykiatriska diagnoser krävs undersökningar av representativa urval av befolkningen. Hittills har enbart en sådan studie av depression bland unga i åldern år genoförts i Sverige 13. Först fick deltagarna besvara två enkäter o sin psykiska hälsa, och de so då visade 9 Breberg & Dalan WHO Regional Office for Europe. Health Behaviour in School Children, a WHO Collaborative Cross-National Study 2015: 11 Hagquist, skoliljö, obbning och hälsa: Resultat från Ung i Värland Karlstad: Karlstad Universitet; Statistiska centralbyrån. Undersökningar av levnadsförhållanden ULF 2016: 13 Olsson & von Knorring, Adolescent depression: prevalence in Swedish high-school students. Acta Psychiatrica Scandinavia 1999;99(5): Bris rapport 2017:1

15 I soras så gjorde jag illa ig själv och jag ville dö. Jag gör inte illa ig själv längre en jag vill fortfarande dö. Jag vill inte tänka så längre. Men det finns ingen anledning till att jag ska finnas. Bris rapport 2017:1 13

16 #psykbryt Orkar inte ed ig själv längre, vet inte ens ve jag är. tecken på depression intervjuades av psykiatriskt utbildad personal. Studien visade att 1,7 procent av pojkarna och 6,7 procent av flickorna uppfyll de kriterierna för att ha haft en klinisk depression under föregående år. Efterso det inte finns några upprepade studier går det inte att tala o någon utveckling över tid bland unga i Sverige. Men enligt siffror från Socialstyrelsen har antalet unga ellan 15 och 19 år so vårdats för depression och andra förstäningssyndro tredubblats ellan 1998 och Satidigt har förekosten av sjukhusvård för psykiatriska diagnoser i befolkningen so helhet bara ökat obetydligt under saa period år so under året haft kontakt ed öppen landstingsdriven psykiatrisk vård nästan fördubblats under perioden ed en ökning från 29 personer av 1000 till 49 personer av En studie av besök ino priärvård och psykiatri i Stockhols och Östergötlands län under perioden visar på en fortsatt ökning, särskilt för vård av depres sion16. I åldern år, hade i Östergötlands län år ,5 procent sökt vård för depression under de föregående fe åren. År 2012 har denna andel stigit till 3,5 procent. Motsvarande uppgifter för Stockhols län visar på en ökning från 3,1 till 5,3 procent. Vård på vårdcentraler och ino den öppna psykia triska vården har också ökat. Det går dock inte att utesluta att sjukhusvård för dessa diagnoser blivit vanligare, en utan att förekosten i befolkningen har ökat. Det saknas visserligen ett täckande natio nellt register över öppen vård en några landsting har upprättat lokala register so gör det öjligt att följa utvecklingen över tid. En saanställning över utvecklingen i Stockhols län under perio den visar att andelen individer i åldern I läkeedelsregistret finns också uppgifter o konsution av läkeedel. På tio år, ellan 2006 och 2015, har förskrivningen av antidepressiva läkeedel till barn och unga i åldrarna 5 19 år för dubblats17. Variationen i landet är ycket stor. Modern antidepressiv edicin är ofta effektiv. Effekten på barn och unga är dock kontroversiell efterso systeatiska saanställningar av studier tyder på att sådan behandling av unga ökar risken för självord18, 19. Socialstyrelsen. Diagnoser i sluten vård Dalan C, Wicks S, Jörgensen L (2005) Psykiatrisk vårdkonsution i Stockhols län Centru för folkhälsa, Stockhols läns landsting, Stockhol. 16 Wirehn A-B, Andersson A, Dalan C, Bokströ T. Barn och ungas psykiska ohälsa. Epideiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockhols läns landsting. Stockhol: Sveriges Kouner och Landsting; Socialstyrelsen. Statistikdatabas / Läkeedel 2015: 18 Stone M, Laughren T, Jones ML, Levenson M, Holland PC, Hughes A, et al. Risk of suicidality in clinical trials of antidepressants in adults: analysis of proprietary data subitted to US Food and Drug Adinistration. BMJ. 2009;339(aug11). 19 Shara T, Guski LS, Freund N, Gotzsche PC. Suicidality and aggression during antidepressant treatent: systeatic review and eta-analyses based on clinical study reports. BMJ ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL NEDSTÄMDHET BLAND 15-ÅRINGAR Flickor Procent +100% Pojkar 60% 50% 40% 30% 20% På tio år, ellan 2006 och 2015, har förskrivningen av antidepressiva läkeedel till barn och unga i åldrarna 5 19 år fördubblats. 14 Bris rapport 2017: % Andelen 15-åriga flickor och pojkar so uppger att de varit nedstäda er än en gång i veckan under de senaste sex ånaderna, 1985/ /14. Källa: Folkhälsoyndigheten, Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14

17 Unga, so på grund av en funktionsnedsättning inte kan arbeta, har rätt till förtidspension/aktivitets ersättning. År 1990 nybeviljades förtidspension i ålder år till okring personer, år 2003 till och år 2015 till Ökningen sedan år 2003 kan helt förklaras av ökat antal ersättningar so beviljas på grund av psykisk sjukdo. Vilka unga lider av psykisk ohälsa? Forskning och yndighetsrapporter har visat på ett antal riskfaktorer för fratida psykisk ohälsa. Att växa upp i failjer där det finns proble ed issbruk, psykisk ohälsa eller våld innebär en högre risk för att barnet själv i fratiden ska utveckla psykisk ohälsa24. I in failj pratar vi inte så ycket o känslor, hur an år, för jag är inte så öppen ed det. De iljöer ett barn vistas i under uppväxten kan vara både skyddande eller öka risken för att ett barn ska utveckla psykisk ohälsa. Failjeförhållanden, barnets uppväxtiljö i övrigt och vilka trygga vuxna personer so finns i barnets närhet och hur barnets sociala re lationer ser ut har stor betydelse för ett barns psykiska hälsa, en också för öjligheten att få stöd eller själv kunna hantera eventuella kriser eller förändringar av hälsan. Utforningen av skolan har avgörande bety delse i detta, efterso svenska barn har skolplikt och tillbringar ycket tid i skolan. Inte inst understryks skolans betydelse av de arkant ökade riskerna för självordsförsök och självord bland de unga so har haft svårt att klara skolan. Självordsförsök och självord Den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är självord. Här finns en oroande utveckling bland barn och unga i Sverige. I åldern år har förekosten av självord ökat något under perio den i otsats till utvecklingen i åldern år under saa period där förekosten har inskat21. Det är en utveckling so skiljer sig från övriga nordiska grannländer, där självord i åldrar na år inskar under perioden Andelen självordsförsök har dock inte ökat på saa sätt, utan låg 2014 på saa nivå so år 2001, visserligen ed en teporär uppgång där eellan Försäkringskassan. Sjuk- och aktivitetsersättning. Antal nybeviljade ottagare efter åldersgrupp, Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker 2016: World Health Organization Regional Office for Europe. European ortality database 2016: 23 Socialstyrelsen. Statistikdatabas för yttre orsaker till skador och förgiftningar 2016: 24 Folkhälsoyndigheten, Barn i failjer ed issbruk, psykisk ohälsa eller våld, UTVECKLING AV PSYKISK OHÄLSA BLAND 15-ÅRIGA FLICKOR Sverige Procent Norge Danark Finland 60% 50% 40% 30% Utveckling av psykisk ohälsa bland 15-åriga flickor i de nordiska länderna Psykisk ohälsa har definierats so inst två forer av besvär er än en gång i veckan under de senaste halvåret. De besvär so ingår i definitionen har varit irritabilitet, nervositet, sönsvårigheter, nedstädhet, huvudvärk, agvärk, ryggvärk sat yrsel % Källor: Breberg S. Mental health probles are rising ore in Swedish adolescents than in other Nordic countries and the Netherlands. Acta Paedicatrica. 2015;104(10): & Folkhälso yndigheten. Seinar : Nordic trends in Mental Well-being fro the Health Behaviour in School-aged children study. Stockhol: Folkhälsoyndigheten; Bris rapport 2017:1 15

18 #psykbryt Vad ska an göra (so personen bredvid) när någon kopis/pojkvän/ släkting får panikångest skakar, grinar och vill dö? Extra utsatta grupper av barn Att växa upp ed issbruk, psykisk ohälsa eller våld i heet påverkar ofta skolprestationen. Tydligaste sabandet går att se hos barn till issbrukande föräldrar so oftare har låga betyg i årskurs 9 än andra barn, och so också i lägre grad än andra barn ed jäförbara betyg fullföljer en eftergynasial utbildning 25. En annan riskgrupp är barn so är placerade i sahällets vård, på institution eller i failjehe. Barn i social dygnsvård på institution eller i failjehe är en högriskgrupp för psykisk ohälsa både före placeringen och under tiden i vård. I en forskningssaanställning från Forte går att läsa att barn i social dygnsvård oftare uppfyller kriterier för en diagnos enligt DSM-V och att förskrivningen av psykofaraka är ycket utbredd i svensk dygnsvård även bland så barn. Personer so varit placerade i sahällets vård har ycket högre dödlighet i unga vuxna år jäfört ed andra jänåriga och självordsförsök förekoer i förfärande ofattning skriver rapportförfattarna. Placerade barn är en högriskgrupp för att utveckla psykisk ohälsa i ung vuxen ålder, efterso de befunnit sig i riskiljöer där deras behov inte blivit tillgodosedda. Flertalet failjehesplacerade barn har erfarenhet av våld och issbruk en också av övergrepp. Även denna grupp barn riskerar att få låga skolresultat och däred ligga i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa 26. Barn ed erfarenhet av krig, förföljelse och flykt är en grupp ed stora behov av stöd där ånga lider av psykisk ohälsa, riskerar att utveckla psykisk ohälsa, eller där deras psykiska ohälsa förvärras av situationen i Sverige. Utsattheten är sedan tidigare stor i den här gruppen och den tillfälliga lagen so gäller när denna rapport skrivs har ytterligare förvärrat situationen för de. Det finns ingen plan från de politiska beslutsfattarna för att öta konsekvenserna av den Åk 9 Fullständiga betyg från grunds kolan näns ofta so en skyddsfaktor ot psykisk ohälsa. hårda asyllagstiftningen, en de här barnen har saa rättigheter so alla barn so befinner sig i Sverige. Nu koer rapporter från lärare, elevhälsa, BUP och socialtjänst o att de inte räcker till för att stötta de. Okring 14 procent av barn i årskurs 6 och 9 har en funktionsnedsättning, enligt en rapport från Folkhälsoyndigheten. Dessa barn upplever oftare psykisk ohälsa och fler stressrelaterade sypto i sin vardag jäfört ed barn so inte har en funktionsnedsättning. Socioekonoiska skillnader ärks även när det koer till barns och ungas hälsa. En systeatisk saanställning visar att psykiska proble och psykisk sjukdo bland tonåringar är 2 3 gånger vanligare bland tonåringar so koer från socialt indre gynnande förhållanden jäfört ed ungdoar från gynnande förhållanden 27. Ett barn so tillhör en eller flera av dessa grupper är alltså särskilt utsatt för risken att utveckla psykisk ohälsa. Även o tillhörighet till riskgrupper inte diskuteras närare ino raen för denna rapport är detta en viktig förförståelse att ha ed sig. Risk- och skyddsfaktorer i barnets uppväxtiljö Ett barns failjeförhållanden och relationen ed föräldrar eller andra vuxna är ycket viktiga för barnet både under uppväxten och för att rusta barnet för vuxenlivet. Att bli behandlad ed respekt och osorg är en rättighet, och otsatsen leder till psykisk ohälsa. En aktuell systeatisk saanställning av den ofattade vetenskapliga litteratur so behandlar föräldraskapets betydelse för barns psykiska hälsa visar att o föräldrar visar bristande väre, är strängt kontrollerande och o föräldrarna inte ger barnen öjligheter till att handla självständigt, ökar risken för att barn och ungdoar utvecklar oro, ångest och depressiva sypto. Likaså visar en annan systeatiskt saanställning att fysisk och eotionell försuelse och isshandel från föräldrarnas sida avsevärt ökar risken för att barnen utvecklar psykiska proble och psykisk sjukdo, både på kort och lång sikt 28. Utforningen av skolan har avgörande betydelse för hur ånga so lyckas indre väl och därigeno löper ökad risk för allvarliga psykiska proble. Fullständiga betyg i årskurs 9 brukar ofta nänas 25 Hjern A, Arat A, & Vinnerljung B, Att växa upp ed föräldrar so har issbruksproble eller psykisk sjukdo hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Rapport 2014:4. Kalar: Nationellt kopetenscentru anhöriga: Forte, Barn och unga i sahällets vård, Forskning o den sociala dygnsvården, Reiss F. Socioeconoic inequalities and ental health probles in children and adolescents: a systeatic review. Soc Sci Med. 2013;90: Noran RE, Byabaa M, De R, Butchart A, Scott J, Vos T. The long-ter health consequences of child physical abuse, eotional abuse, and neg- lect: a systeatic review and eta-analysis. PLoS Med. 2012;9(11):e Bris rapport 2017:1

19 so en skyddsfaktor, barn so klarar årskurs 9 löper lägre risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Två svenska studier ger stöd för denna uppfattning. Gruppen ungdoar ed lägst betyg i årskurs 9 löper 6 gånger högre risk för att göra självordsförsök före 30 års ålder, jäfört ed gruppen ed högsta betygen 29. En liknande studie av saband ellan betyg i årskurs 9 och risk för fullbordade självord visar på otsvarande saband 30. Även under tiden då ungdoar fortfarande går i skolan förefaller de so lyckas indre väl också ha er psykiska proble. En svensk studie visar att ung doar, både i grundskola och gynasiet, so får icke godkända betyg har ökad förekost av psykiska proble 31. Att gå ut skolan ed betyg är alltså en skyddsfaktor ot psykisk ohälsa. Men givetvis utgör skoliljön ett skydd eller en risk på fler sätt än så. Många av barns och ungas viktigaste relationer finns i skolan, ed karater, lärare och andra vuxna. Älskar in aa est i världen. Hon är snäll så länge jag år bra, så jag försöker att inte visa när jag år dåligt. 29 Jablonska B, Lindberg L, Lindblad F, Rasussen F, Ostberg V, Hjern A. School perforance and hospital adissions due to self-inflicted injury: a Swedish national cohort study. Int J Epideiol. 2009;38(5): Björkensta C, Weitoft GR, Hjern A, Nordströ P, Hallqvist J, Ljung R. School grades, parental education and suicide - a national register-based cohort study. J Epideiol Counity Health. 2011;65(11): Folkhälsoyndigheten. Nya resultat o ungas edieanvändning och hälsa Bris rapport 2017:1 17

20 #psykbryt Redogörelsen för Bris kontakter o psykisk ohälsa bygger på statistik över Bris kontakter ed barn och på djupläsning av inkona ejl till Bris. Barn är anonya när de kontaktar Bris. Alla exe pel so används är ogjorda så att ingen ska känna igen sig själv eller någon annan. Inget barn är alltså direktciterad. Psykisk ohälsa är en salingskategori för sju olika kontaktorsaker so barn har till Bris; Nedstädhet, Ångest, Självdestruktivitet, Självord, Depression, Ätstörningar och Diagnoser. Den vanligaste katego rin är Nedstädhet. Det är en bred kategori so ofta finns ed, få kontakter handlar bara o nedstäd het. Av Bris satliga kontakter handlar 9 procent o ångest. Självdestruktivitet och självord berörs i 5 respektive 7 procent av kontakterna. Psykisk ohälsa so salingskategori är något vanligare i kontakter från tjejer än från killar, i 40 respektive 30 procent av de kurativa kontakterna. Ordningen på underkategorierna skiljer sig något be roende på kön. Killar pratar oftare o självord och diagnoser än o självdestruktivitet och ätstörningar so är vanligare bland tjejer. Vad är det ed ig och varför år jag så här? Är det något fel på ig? Är det in personlighet? Är det bara so jag inbillar ig? Finns det en diagnos, ord för, det jag känner? Det är exepel på frågor so barn ställer. Det kan finnas flera olika anledningar till att ett barn börjar å dåligt och behöver stöd och hjälp. I barns egna beskrivningar ser vi att barnet ofta själv har någon teori, förklaring eller farhåga kopplat till sitt eget ående en ånga gånger är koplexiteten större än att det går att iden tifiera en eller flera enskilda orsaker till åendet. Bris statistik visar att kontakter so handlar o psykisk ohälsa ofta förekoer tillsaans ed ka tegorierna Att vara ung, Skolan, Failjen, Vänner sat andra oråden ino psykisk ohälsa, det vill säga att de olika underkategorierna berörs i saa kontakt. PSYKISK OHÄLSA OCH ÅLDER no se r år Di ag Di ag Sj äl v Ät st ör de st r Ne d Psykisk ohälsa so salingskategori är något vanligare i kontakter från tjejer än från killar, i 40 respektive 30 procent av de kurativa kontakterna år ni ng ar 0% år or d De pr es sio n 0% st ä dh et 5% no se r 5% ni ng ar 10% De pr es sio n 10% or d 15% uk Sj tiv älv ite t 15% Ån ge st 20% st ä dh et 20% 7 9 år Ät st ör 25% Sj äl v Pojkar uk Sj tiv älv ite t Flickor Ån ge st 25% 18 Bris rapport 2017:1 Det är inte lätt att förstå och sätta ord på svåra känslor och tankar, barn använder olika sätt för att beskriva sitt ående. Det de flesta barn so vänder sig till Bris för sin psykiska ohälsa har geensat är att de vill ha svar på frågorna: Vad är det ed ig och varför år jag så här? Hur ska jag göra för att å bättre? de st r PSYKISK OHÄLSA OCH KÖN Kontakter o psykisk ohälsa ökar ed stigande ålder ed ett undantag; självord, so är vanligare i åldern 7 9 år än nästa åldersgrupp på år. Det ska tas på allvar att barn i den yngsta åldersgruppen lyfter funderingar kring självord, även o vi be höver ha i beaktande att de är få till sitt antal jäfört ed antalet i de följande åldersgrupperna och befin ner sig ino den statistiska felarginalen. Ne d Jag fick diagnosen depression för cirka 3 år sedan. Jag har fått en hel del antidepressiva, ångestdäpande och sönediciner utskrivna sedan jag fick in diagnos och jag har gått i en del terapi också, en ingenting har fungerat eller gjort någon positiv skillnad. Bris kontakter o psykisk ohälsa Satalen till Bris o psykisk ohälsa beskriver ånga gånger en verklighet inget barn ska behöva leva i. Det är beskrivningar o ensahet, ett liv utan hopp, failjer so brister och hur sahällets stödoch vårdinstanser sviker. Kontakter o psykisk ohälsa ökar ed stigande ålder ed ett undantag: självord.

21 Failjen en röd tråd i satal o psykisk ohälsa Kopplingen ellan psykisk ohälsa och failjen är den so tydligast frakoer i satalen till Bris. I Bris statistik savarierar failjen ed alla underkategorier i psykisk ohälsa det vill säga att i en stor del av Bris kontakter ed barn o psykisk ohälsa berörs failjen på något sätt i satalet. Bland de oständigheter i failjen vi ser kan ha påverkat barnets psykiska hälsa negativt finns både enskilda och avgränsade händelser och utsatthet över tid. I våra kontakter beskriver ånga att föräldrarna inte klarar av att ge de det stöd de behöver. De beskriver föräldrar so till synes inte orkar eller vill förstå hur barnet år och so inte visar epati när barnet år dåligt. Föräldrar so beskrivs so uppgivna och handfallna. En del berättar o föräldrar so reagerar ed ilska och aggression när barnet visar att hen år dåligt. Det kan också handla o föräldrar so istället för att respektera och ta barnets ående på allvar gör narr av och skojar o barnets självskadebeteende, självordstankar och depression. Flera barn berättar hur de försökt att prata ed sina föräldrar en känt att de inte blir tagna på allvar. Det kan handla o att föräldrarna inte edverkar till att barnet får behandling eller inte engagerar sig tillräckligt till exepel i kontakten ed BUP. I ånga av våra kontakter o psykisk ohälsa beskriver barn, och vuxna, föräldrar so käpar ed egna proble. Förågan att vara en bra förälder påverkas av hur den vuxna år och hur hens livssituation ser ut. Andra barn berättar att de väljer att inte vända sig till och prata ed sina föräldrar. Ibland för att de inte har något hopp o att det koer att hjälpa, ibland för att de helt enkelt inte brukar eller är vana att prata ed föräldrarna på det sättet. En förälder i kris, tillfällig eller långvarig, eller ed andra proble, har svårare att klara sitt föräldraskap. När barn beskriver föräldrar so inte förår ge de det de behöver handlar det ofta o att föräldern har fullt upp ed att försöka hantera sitt eget ående, konfliktfyllda relationer eller stress och oro. Tillgången till andra vuxna och öjligheten att be någon utanför failjen o hjälp är en skyddande faktor för barn ed föräldrar so inte räcker till. I våra kontakter kan vi se att när barn inte kan prata ed sina föräldrar, få stöd i och hjälp att förstå och hantera sitt ående, får det konsekvenser. Att inte veta vad det är för fel, o det går att få hjälp och hur det i så fall går till, är skräande och tar ycket kraft, fraförallt för barnet so känner att hen åste hantera det på egen hand. Barnet har alltid rätt till vård och stöd för sitt ående, en är beroende av att föräldrar/vårdnadshavare uppfyller sina skyldigheter för att rättigheten ska tillgodoses. Barnens arbetsiljö skolan Det finns ett saband ellan skola och psykisk ohälsa, såväl i en kvalitativ so en kvantitativ analys. Fraförallt på det sättet att ånga barn so beskriver sitt dåliga ående också tar upp svårigheter i relation till skolan. Ibland återfinns en utsatthet i skolan, t.ex. kränkande behandling en ånga gånger beskriver barn en ond cirkel där skola och psykisk ohälsa påverkar varandra negativt. En del barn berättar att pressen i skolan gjort att de utvecklat stress, oro och ångest. Men ånga beskriver snarare att det är det dåliga åendet so har lett till proble i skolan eller att barnet känner stor oro över att det ska göra det. Oberoende av vad det dåliga åendet har orsakats av är oron för att inte klara av eller orka ed skolan stor hos barn so redan lider av psykisk ohälsa. O barnet börjar halka efter i undervisningen eller rent av slutar att gå till skolan, spär det på känslan av hopplöshet. Barn so tappat greppet o skolan beskriver ofta sig själva so värdelösa. Motståndet ot att ändå försöka växer ju längre tid so går. De flesta barn är ycket edvetna o de konsekvenser det kan få att inte klara av skolgången. Många uttrycker en oro för hur det ska gå i fratiden o de går ut skolan ed låga eller ofullständiga betyg. Den oron kan förstås leda till stress och kanske ytterligare trigga barnets dåliga ående. Flera av de barn so vänder sig till Bris ed psykisk ohälsa berättar att de är sjukskrivna från skolan. Andra går bara inte dit. Ett hinder kan vara rädslan för att få ångest och drabbas av en panikattack barnet inte kan kontrollera. Många berättar att deras dåliga ående redan har fått konsekvenser för betygen. Saantaget blir det ohanterligt, ånga barn beskriver att de tappat kontrollen. Att försöka hantera både en ätstörning eller panikångest och oro och stress för skolan blir för ycket, en ond cirkel. Måendet påverkar skolan och skolan påverkar åendet. Den cirkeln klarar inte barnet att bryta på egen hand. Ensahet En tredje återkoande oständighet vi kan se är utsatthet i relation till andra, utanför heet. Fraför allt handlar det o känslan av ensahet i relation till jänåriga. Kopplingen ellan ensahet och psykisk ohälsa är välkänd och bekräftas också i våra kontakter. Barn beskriver upplevelsen av att inte höra till, att sakna relationer till jänåriga. 9% av Bris satliga kontakter handlar o ångest. Maa säger att jag bara hittar på för att få henne att å dåligt och att hon inte förstår vad hon gjort för att förtjäna det. Bris rapport 2017:1 19

22 #psykbryt Jag hatar att jag har så lätt att känna ina känslor. Jag kan inte bli ledsen utan att börja gråta, jag kan inte bli arg utan att jag åste slå på nåt eller kasta saker. Jag känner bara negativa känslor. Jag vet inte varför de är så. Jag orkar inte ha de såhär. Jag orkar inte gråta varje dag. Ibland tänker barnet att det är ensaheten so gör att hen år dåligt, ibland att det är åendet so gör att hen drar sig undan ifrån andra och att ensa heten är en konsekvens av det. Barn so inte orkar koa iväg till skolan förlorar inte bara undervis ningstiar utan också viktiga sociala kontakter. En konsekvens av att inte klara av skolan kan alltså bli ensahet. Att vara ung I våra kontakter ser vi att kategorin "Att vara ung" förekoer i 23 procent av satalen o psykisk ohäl sa. Av de barn so kontaktar Bris o psykisk ohälsa käpar en del ed sin självkänsla. Många beskriver sig själva so tråkiga, värdelösa, fula, äckliga och fel och utgår ifrån och förstår att andra inte vill vara tillsaans ed de. Ibland är självkänslan tydligt kopplad till utsatthet i relationer, obbning och kränk ningar i skolan eller våld hea. Den låga självkäns lan hos barnet gör att hen tenderar att ta på sig skuld och lägga alla förklaringar till sitt ående på sig själv. I kontakten ed Bris tenderar barn att ha lättare att tala nedvärderande o sig själva än o personer so till exepel utsätter de för övergrepp. Självkänslan, den känsla barnet har av sig själv, hänger nära saan ed barnets psykiska hälsa. Vi ser en tydlig koppling ellan låg självkänsla och självskade beteende. Barnets självkänsla återfinns också so ett hinder i barnets benägenhet att söka hjälp. O barnet SAMTAL OM NEDSTÄMDHET I KOMBINATION MED ANDRA ÄMNEN inte ser sitt eget värde tenderar barnet inte anse sig vara värd att å bra och ha en god hälsa. Sviktande självförtroende är för ånga en naturlig del av vuxenblivandet. Satidigt är barn tydliga ed att de inte upplever sig tagna på allvar när de berättar o sitt ående för vuxna o de beskriver dåligt självför troende, svag självkänsla eller självtvivel istället för att t.ex. berätta o det självskadebeteende eller själv ordstankar dessa känslor leder till. Många beskriver att de öts av bortförklaringar, av vuxna so säger att det bara är tonåren, att det beror på puberteten och att det koer att gå över. Barns reaktioner på det beötandet är delat: några uttrycker stark frustration edan andra blir lugnade. O vuxna är för snabba ed att kategorisera barnets ående so en del av tonårsutvecklingen så finns en risk att de issar vilka konsekvenser barnets själv känsla får för andra livsoråden, och däred också öjligheten att förebygga psykisk ohälsa hos barnet. Låg självkänsla i sig är varken farligt eller ovanligt en kan få stora konsekvenser för barn o barnet inte tas på allvar och får stöd i att antingen norali sera sina känslor eller stöd ed de följder den låga självkänslan fått för barnets psykiska hälsa. Nedstädhet Nedstädhet förekoer ofta i barns kontakter ed Bris, det gäller både tjejer och killar i alla åldrar. SAMTAL OM ÅNGEST I KOMBINATION MED ANDRA ÄMNEN 35% 30% 30% 25% 25% 20% 20% 15% 15% 10% 20 Bris rapport 2017:1 Vä nn er De pr es sio n Sj äl Fa v or ilj ek d on fli kt er un g Fa Sj äl vd ilj en es tr uk tiv ite t St re ss tv ar a Ne d tv ar a At I kontakter o nedstädhet pratar barn ofta o annat kopplat till det. 12 procent av kontakterna o nedstädhet handlade också o ångest, och 11 procent o stress. At 0% st ä dh et 0% un g Sk ol an Fa ilj en Fa Vä nn ilj er ek on fli kt er Ån ge st Sj äl St vd re es ss tr uk tiv ite t Kä rle k Sj äl v or d M ob bn in g 5% Sk ol an 10% 5% I kontakter so handlar o ångest pratar barn ofta också o annat so kan vara kopplat till ångesten, exepelvis har 24 procent av alla kontakter o ångest också handlat o skolan, och 19 procent o failjen.

23 Många barn kontaktar Bris och beskriver en stark känsla av nedstädhet so barnet inte upplever vara övergående eller tillfällig. Att så ånga barn beskri ver känslor av nedstädhet kan bero på att det hand lar o känslor so är relativt lätta för barn att sätta ord på, en också att det är vanliga känslor nora la reaktioner på situationer och relationer i barnets liv. Kontakter so bara handlar o nedstädhet är ovanliga, knappt 1 procent av Bris kurativa kontakter. Utifrån detta behöver barns upplevelse av nedstäd het förstås i relation till de kontaktoråden so ofta förekoer tillsaans ed nedstädhet, och föranleder känslan. Barn so pratar o nedstädhet pratar också både o inre och yttre oständigheter. Med inre oständig heter enas exepelvis Att vara ung so är den vanligaste kategorin, en nedstädhet berörs också ofta i kobination ed övriga kategorier ino Psykisk ohälsa, so Ångest, Självdestruktivitet och Självord. Med yttre oständigheter enar vi att barns känsla av nedstädhet påverkas av utsatthet i Skolan, Vänner, Failjen. Barn beskriver för Bris hur deras nedstädhet får kon sekvenser so påverkar barnet i vardagen, exepelvis att barnet inte vågar, längre vill eller orkar göra saker hen tidigare ådde bra av att göra, eller inte längre känner igen sig själv. Just efterso nedstädheten ofta påverkas av och påverkar andra oständigheter i barnets liv kan det ibland vara svårt för barnet att få sitt ående taget på allvar av vuxna i dess närhet. Fokus tenderar att bli exepelvis på skolsituationen, eller failjen snarare än barnets egna ående. O barnet behöver hantera sin nedstädhet på egen hand riskerar det att leda till annan psykisk ohälsa, so ångest eller självdestruk tivitet. Ångest I kontakter so handlar o ångest beskriver barnet sin egen eller andras upplevelse av ångest och/eller panikångest sat att dessa känslor har en negativ inverkan på åendet. Många beskriver rädsla, oro och uppgivenhet inför de starka känslorna so ångesten frakallar och konsekvenserna det får i barnets liv och situation. Ångest är ett välkänt begrepp och användbart för att beskriva stark oro. När barnen i våra kontakter säger att de har ångest kan vi inte alltid veta o det be tyder att det är en diagnos de har, eller o ångest är ett ord de väljer att använda för att beskriva sitt ående. Vi ser att ånga barn saknar inforation och kunskap o vad ångest är, och vilken hjälp so finns att få. Även i kontakter so handlar o Ångest pratar barn ofta också o annat so kan vara kopplat till ångesten, exepelvis har nästan 25 procent av alla kontakter o ångest också handlat o skolan, och nästan 20 procent o failjen. 24% av alla kontakter o ångest handlar också o skolan. 20% av alla kontakter o ångest handlar också o failjen. 23% av satalen o psykisk ohälsa handlar också o kategorin Att vara ung. SAMTAL OM ÅNGEST FÖRDELAT PÅ ÅLDER 15% Psykisk ohälsa ofattar tillstånd ed olika grad av psykisk ohälsa, allt ifrån enstaka, er eller indre plågsaa besvär av oro eller nedstädhet till psykiska sjuk doar so kräver slutenvård. 12% 9% 6% 3% 0% 7 till 9 10 till till till 18 Satalen o Ångest ökar ed stigande ålder hos barnen. Bris rapport 2017:1 21

24 #psykbryt Självdestruktivitet Bland barn under 13 år är det få kontakter so handlar o självdestruktivitet, en för barn ellan 13 och 18 år handlar ungefär 8 procent av de kurativa kontak terna o det. Barn so söker hjälp hos Bris beskriver hur de däpar och reglerar känslor so ångest och stark oro geno att skada sig själva. Att de hanar i onda cirklar, ed ett självskadebeteende so är svårt att bryta och koa ur. Det är relativt vanligt att barn söker kontakt ed Bris för att prata o ett annat barns utsatthet. I kontakter na so rör självdestruktivitet handlar 12 procent av satalen o Oro för annan. Få av dessa kontakter handlar o Sahällets stödinstanser. Saantaget stärker detta Bris uppfattning att barn i stor utsträck ning försöker klara sig på egen hand när det handlar o självdestruktivitet. SAMTAL OM SJÄLVMORD I KOMBINATION MED ANDRA ÄMNEN 40% 40% 35% 35% 30% 30% 25% 25% 20% 20% 15% 10% 10% O ro Ne d Sk ol an fö r Fa an na ilj n ek on fli kt er 0% Vä nn er De pr es sio At n tv ar a un g 5% 0% st ä dh et Sj äl v or d Ån ge st Fa ilj en 5% I kontakter o självdestruktivitet pratar barn också o annat kopplat till det. 12 procent av satalen handlade o oro för annan, alltså ett barn so vill prata o ett annat barns utsatthet. At 15% BU P SAMTAL OM SJÄLVDESTRUKTIVITET I KOMBINATION MED ANDRA ÄMNEN Sk ol an tv ar a un g Geensat för de barn so kontaktar Bris och söker stöd och hjälp utifrån att de själva eller någon i dess närhet skadar sig eller har funderingar kring själv destruktivitet är frågan hur en ska göra för att sluta. Många beskriver att de känner ska och skuld inför de handlingar deras ående tar sig uttryck i. Dessa känslor gör att ånga barn försöker klara sig själva, Självord Att ha tankar o att inte vilja leva är noralt både bland tonåringar och vuxna. I Bris kontakter ed barn o psykisk ohälsa berättar barn både o tankar på att inte vilja leva, o självordstankar och o själv ordsförsök. Ungefär 5 procent av kontakterna o psykisk ohälsa handlar o självord, och det är oftare tjejer so pratar o det än killar. Vanakten, att inte längre orka å dåligt och att inte kunna se någon väg ur det, gör att en del barn prövar tanken på att ta sitt liv. Många barn är tydliga ed att förklara att det inte är saa sak att inte orka leva so att vilja dö. Tan ken på självord är skräande för ånga. Bland Bris kontakter o självord återfinns också ånga satal ed barn so själva har försökt ta sitt liv, eller så har någon i dess närhet tagit sitt liv, eller försökt ta sitt liv. Barn söker då stöd i krisen so uppstår och i sin sorg, en också för att få hjälp att hantera den starka oron att det koer hända igen. Några exepel på sätt att skada sig själva so barnen berättar o är att skära sig, bränna sig ed tändstick or, gnugga sönder skinnet ed suddgui, kläa sönder knottror/finnar/ blåsor så att det börjar blöda, slå sig själv, dricka alkohol, slå knogarna blodiga, hetsäta, svälta sig, hetsträna, isolera sig. Det finns ock så barn so skadar sig själva geno att utsätta sig för stora risker, destruktiva relationer och sexuellt våld. 22 Bris rapport 2017:1 utan att söka stöd från någon i dess närhet. I våra kon takter är det vanligt att barnet inte har vågat berätta o sin självdestruktivitet för någon. Ne ds tä Sj äl dh vd et es tr uk tiv ite De t pr es si on Ån ge st Fa ilj en Vä n O ne ro r fö ra nn an Jag är en ensa tjej so inte har några vänner. Jag har svårt att koa nära någon då jag upplever att de vill skada ig eller ska läna ig ensa so alla andra har gjort ot ig. Alla andra i in klass försöker koa nära ig en jag drar ig alltid undan från de. Satalen o Ångest ökar ed stigande ålder hos barnen. En tänkbar förklaring till detta är att det tar tid för barn att identifiera sina känslor. I lägre åldrar är det vanligt att allt ående beskrivs so ned städhet, edan äldre barn har ett annat språk. Ungefär 5 procent av alla Bris kontakter handlar o självord, och det är oftare tjejer so pratar o det än killar. 14 procent av kontakterna o självord handlade o oro för annan, kanske oro för en vän.

25 Min bror tog livet av sig. Han är, eller var eller vad an säger, in bästa bror. Han och jag gjorde typ allting ihop fast sen började han å dåligt och då var allt skit.

26 #psykbryt Jag vågar inte fråga o in eventuella ätstörning hos skol sköterskan o jag inte är 100 procent säker på att hon inte koer att föra detta vidare. Jag undrar ifall hon åste berätta det jag säger till henne vidare till ina föräldrar. Av satalen so rör självord handlar 14 procent av oro för annan, det är alltså tänkbart att det är barn so är oroliga för en vän. Det är också noterbart att de här satalen oftare handlar o depression jä fört ed andra kontakter o psykisk ohälsa. Depression I kontakter so handlar o depression är barnet orolig och hjälpsökande angående en diagnostiserad depression, eller utifrån funderingar o sig själv eller SAMTAL OM DEPRESSION I KOMBINATION MED ANDRA ÄMNEN 35% ett barn i sin närhet. Depression är, likso ångest, ett välkänt begrepp och användbart för att beskriva stark nedstädhet eller känslor av hopplöshet. När barnen i våra kontakter säger att de har en depression kan det ibland betyda att de har en diagnos, ibland att det är det ord de väljer för att beskriva sitt ående. De flesta barnen beskriver att de ått dåligt under lång tid, har börjat fundera på att söka hjälp eller upplever att den hjälp de får inte hjälper. SAMTAL OM ÄTSTÖRNING I KOMBINATION MED ANDRA ÄMNEN 20% 30% 15% 25% 20% 10% 15% 10% 5% Satalen o depression handlar o flera andra oråden ino kategorin psykisk hälsa. Barnet har ofta ått dåligt en längre tid. 24 Bris rapport 2017:1 Ne ds tä Sj äl vd dh es et tr uk tiv ite t Ån ge st Fa ilj At en tv Kr ar op a p un & g ut se en de Sk O ol ro an fö ra nn De an pr es sio n Vä nn er un g Sk ol an Vä Fa nn ilj er ek on fli kt er At tv ar a BU P 0% Ån ge st Sj äl Sj v äl vd or es d tr uk tiv ite t Fa ilj en Ne d st ä dh et 0% När barn berättar att de har en ätstörning berörs också själv destruktivitet i hög utsträckning. BU P 5%

27 Satal so handlar o depression handlar ofta o flera andra oråden ino kategorin Psykisk ohälsa, vilket vi på Bris också ärker i barns beskrivningar av att ha ått dåligt en längre period. I 15 procent av kontakterna o depression har barn en pågående kontakt ed BUP, eller önskar stöd från BUP. I kontakten ed Bris är barnets fundering o hen har en depression vanligt förekoande, och hur hen ska veta eller få reda på det. Ätstörningar I barns kontakter o ätstörningar beskriver de ano rexia, bulii, och ortorexi, antingen självupplevd el ler utifrån en oro för ett annat barn. Ibland uttrycker barnet en koppling till kropp, vikt och utseende en ånga gånger är fokus i satalen barnets upplevelse av att behöva kontrollera sitt atintag, räkna kalo rier eller träna dagligen. Barn berättar o strategier de har för att för att inte bli påkoen av en vuxen i sin närhet. Barnets önskan att få hjälp att ta sig ur sin ätstörning är inte lika tydlig so i kontakterna so handlar o självdestruktivitet. Många barn är naturligtvis hjälpsökande en ånga beskriver också att de inte vill bli friska för att det koer edföra en kontrollförlust. När barn berättar att de har en ätstörning berörs också självdestruktivitet i hög utsträckning, 19 procent av kontakterna. Många barn so berättar att de har en ätstörning beskriver också att de har andra självdestruktiva beteenden. Ätstörningar föreko er inte alls i åldersgruppen 7 9 år, och sedan i låg ofattning i åldersgruppen år. Detta kan för stås utifrån att ätstörningar är den första kate gorin där Kropp & utseende är en vanlig kobination. Vanligen börjar barns beskrivningar av ätstörningar ed att de tar kontakt utifrån koplex, funderingar på vikt eller träning för att sedan övergå till att söka stöd utifrån en oro för en ätstörning. Diagnoser För att en kontakt ska dokuenteras so att den handlat o diagnoser har barnet antingen en diag nos so hen berättar o eller så uttrycker barnet önskeål o att utredas utifrån en tanke o en eventuell diagnos. Ofta söker barnet stöd i hur hen ska gå tillväga för att få svar på sina funderingar o diagnosen. Andra gånger önskar barnet prata o hur det känns att ha en diagnos, för vissa barn är det en lättnad, för andra ett stiga. När en kontakt handlar o Diagnoser förekoer den i princip alltid tillsaans ed en eller flera andra kategorier ino Psykisk ohälsa. De vanligas te bland Bris kontakter är Ångest, Depression och Nedstädhet. Satal o Diagnoser hanar också relativt ofta även i kategorin Funktionsnedsättning ar, där neuropsykiatriska diagnoser återfinns. Många barn so har en neuropsykiatrisk funktionsnedsätt ning uttrycker funderingar på andra diagnoser, och ovänt. 19% av kontakterna so har en ät störning berörs också av självdestruktivitet 30% Under 2016 har Bris hänvisat till vidare hjälp för barnet i cirka 30 procent av de kurativa kontakt erna. Hur ska jag göra för att å bättre? En av de vanligaste frågorna till Bris är hur ska jag göra för att börja å bättre?. Ett stort ställningsta SAMTAL OM PSYKISK OHÄLSA OCH ANDRA HJÄLPINSTANSER 40% 35% Hur ska jag göra för att börja å bättre? 30% 25% 20% En av de vanligaste frågorna från barn so kontaktar Bris o psykisk ohälsa. 15% 10% An na n 0% BU P El ev hä pr lsa An of na es n si on vu xe el l n M is ig ko ra la tio n ns ve Rä rk tt et sv Hä äs ls en ode & t sj uk vå Un rd Fa gd ilj o eh s e ot ta gn So in ci g al tjä Be ns ha t e nd n lin gs he 5% Bland de barn so har en pågående kontakt ed en hjälpinstans är BUP vanligast vid kontakter o psykisk ohälsa. För alla Bris kontakter är elevhälsan vanligast. Bris rapport 2017:1 25

28 #psykbryt Man är djupt i ett hål och kan inte koa ut ur hålet, an kan inte fokusera på någonting, allting känns örkt och det känns so att an inte kan göra något åt det ungefär. 28% av barnen so kontaktar Bris i chatt och telefon har en pågående kontakt ed annan hjälpinstans. gande för barn so år psykiskt dåligt är o hen ska söka hjälp eller inte o hen ska berätta eller behålla allt för sig själv. De flesta barn so lider av psykisk ohälsa vet att de behöver någon annans hjälp. Men för ånga tar det eot att söka den eller vilja, våga och kunna tillgodogöra sig hjälpen. Många hoppas att det ska gå över av sig själv. Under 2016 har Bris hänvisat till vidare hjälp för barnet i cirka 30 procent av de kurativa kontakterna. Av dessa kontakter har över hälften handlat o psykisk ohälsa. En utaning när det koer till att hänvisa barn till er hjälp är att stödinstansen behöver vara tillgänglig. En viktig del av Bris arbete är också att stärka barn och inforera o barnets rättigheter och vilka krav de har rätt att ställa på vården eller stödinstansen. Det vanligaste i kontakter so rör psykisk ohälsa är att Bris hänvisar barnet att ta kontakt ed elevhälsan (54 procent) eller ungdosottagningen (32 procent). Barns erfarenhet av stöd och vård Många barn so kontaktar Bris har en pågående kontakt ed en annan hjälpinstans. Det gäller för 28 procent av kontakterna i chatt och telefon, och 12 procent i ejlen, där barn kan uteläna den inforationen och kuratorn saknar öjlighet att fråga. Av alla Bris kontakter där barnet hade en känd hjälpkontakt handlade 62 procent o psykisk ohälsa. Det vanligaste är att barnet har en pågående kontakt ed BUP. Satalen o psykisk ohälsa skiljer där ut sig efterso den vanligaste hjälpkontakten för alla Bris kontakter är elevhälsan. Annan professionell hjälp består till allra största del av privat psykologkontakt eller en hjälpare so barnet benäner so kurator eller psykolog utan att ange hjälpinstans. En slutsats vi kan dra utifrån våra kontakter är att ånga barn upplever att den erbjudna hjälpen brister. De vänder sig till Bris so ett kopleent och ånga barn beskriver också att de berättar saker för Bris so de inte kan berätta i kontakten ed aktuell stödinstans. De frästa anledningarna till att det är svårt för barn att berätta är att barnet känner oro för vad konsekvenserna kan bli. Denna oro är saankopplad ed failjen och har ofta sin grund i en osäkerhet inför eventuella konsekvenser o föräldrar får veta hur en år. Många barn upplever att de saknar inflytande över vad den vuxne hjälparen vidtar för åtgärder. Barn har ånga frågor kring tystnadsplikt och anälningsplikt och det är tydligt i våra kontakter ed barn att denna osäkerhet påverkar vad barnet säger, och till ve. Många barn har upplevt att hjälpare har brutit förtroenden geno att berätta o barnet för en tredje part, personal i skolan eller föräldrarna, något de beskriver so ett stort svek. Den frästa anledningen att det upplevs so ett svek är att barnet inte fått inforation innan o att tystnadsplikten koer att brytas. Sådana erfarenheter påverkar barnets förtroende för vuxnas föråga att hjälpa och kan på så sätt försära barnets chanser att få vård. I barns beskrivningar av sina erfarenheter ser vi att barnets erfarenheter av vård påverkas av hur den är organiserad. Det finns litet utrye för barnet att bli ött utifrån sin funktionsnivå, och sina individuella behov. Barn påverkas negativt av personalosättning, av byte av hjälpare och långa väntetider. Från SKL:s statistik går att utläsa att endast 7 av 21 landsting 2016 klarade av att leva upp till ålet att 90 procent av patienterna ska ha fått en första bedöning ino 30 dagar ino raen för BUP:s verksahet 32. Barn beskriver att de känner av pressen av förväntningarna från både föräldrar och hjälparen och att det stressar barnet. Att börja öppna upp sig o det svåra, o sitt ående är svårt nog utan att barnet dessuto ska förhålla sig till vuxnas förutbestäda förväntningar på hur barnet borde agera eller reagera i olika situationer. Barn beskriver att vuxna är stressade, inte ställer tillräckligt ånga frågor eller ställer för ånga frågor på en och saa gång. Allt det försvårar barnets öjlighet att ens berätta o sitt eget ående och däred tillgodogöra sig vården. Barn beskriver en upplevelse av låg förståelse för hur ansträngande och påfrestande det ofta är att ta eot vård, stöd och behandling. 32 Väntetider.se: 26 Bris rapport 2017:1

29 Exepel på vad barn vill ha hjälp ed Att få hjälp ed det egna åendet. Få upp självförtroendet och få bort onda tankar, Jag hade jobbiga tankar och assor av ångest, var väldigt stressad och hade ett lågt självförtroende., Personliga proble, reda ut saker och ting, och få förståelse, därefter få hjälp/lösa proble. Att få göra en utredning kring olika diagnoser. depression, ångest, ätproble, Min depression, självordstankar, självskadebeteende och en autisutredning Att få hjälp ed självskadebeteende/självordstankar. Jag ville få hjälp ed itt självskadebeteende då jag var rädd att det skulle leda till in död, Att å bättre och inte skada ig själv. Att få hjälp ed proble ino failjen eller i skolan. Att få hjälp ed att inte vara orolig och att jag går runt varje dag och tänker på att jag har en drickande förälder., O hur jag ska hantera ina föräldrar, En av våra klasskarater var elak, spred rykten och hängde efter oss, Failjeproble och skola. Även för olika fobier Bris rapport 2017:1 27

30 #psykbryt Livet är så svårt, och jag är trött på att bli förinskad geno att få det berättat att det bara är för att jag är i puberteten. Barnets rätt till hälsa, vård och stöd Barnkonventionen gäller för varje barn i Sverige, det vill säga alla under 18 år. Sverige antog barnkonventionen 1990 och lovade då att tillgodose varje barns änskliga rättigheter. Sveriges nuvarande regering arbetar för att göra barnkonventionen till svensk lag i Sverige 2018 för att ytterligare stärka barnkonventionens genoslag och efterlevnad, en redan nu gäller den i sin helhet. Barnkonventionen är en garanti och satidigt en skyldighet att från det svenska sahällets sida göra allt för att tillgodose varje barns grundläggande änskliga rättigheter. Att få vara så frisk so öjligt och att få snabb och bra vård vid psykisk ohälsa är därför löftet från regeringen till alla de två iljoner barn so idag bor i Sverige. Ett barn so blir sjukt eller år psykiskt dåligt har rätt till snabb och bra vård så att hen kan bli frisk igen. Barnets rätt till vård, inforation och att koa till tals Det är geno barnkonventionens artikel 24 so Sverige erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa sat rätt till sjukvård. Men hur ska denna rättighet efterlevas i verkligheten? En tonvikt ska enligt barnkonventionen läggas på att tillhandahålla vård geno en väl utbyggd priärvård och även geno förebyggande vård, till exepel geno failjerådgivning och undervisning. Barnkonventionen gäller från den dagen ett land so Sverige antar den och konventionen listar alla de änskliga rättigheter so barn har. År 2017 har barnkonventionen varit gällande i Sverige i 27 år. Idag återfinns flera delar av barnkonventionen i våra svenska lagar. Till exepel står det i socialtjänstlagen att personal ino socialtjänsten åste utreda vad so är det enskilda barnets bästa geno att öjliggöra för barnet att koa till tals och beakta barnets åsikt i varje beslut so handlar o barnet. I enlighet ed patientlagen har varje barn lika stor rätt till inforation so vuxna har, och barn har också öjligheten att uttrycka sin egen åsikt i vårdbeslut o sig själv. Är barnet litet kan det ske tillsaans ed barnets vårdnadshavare, en ju äldre barnet är desto viktigare är det att barnet är delaktig i sin egen vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att även barnet förstår inforationen. Att få inforation, att få koa till tals och att 28 Bris rapport 2017:1

31 vuxna agerar utefter barnets bästa är tre av rättigheterna i barnkonventionen. Sverige får kritik från FN FN:s barnrättskoitté, so senast 2015 granskade hur väl Sverige lever upp till barnkonventionen, är oroad. FN noterar särskilt att skolhälsovården, trots det höga antalet barn ed psykisk ohälsa och psykosociala sjukdoar, inte har tillräckligt ed resurser för att ta hand o de i tid och på läpligt sätt. De behöver också vänta länge innan de får koa till skolpsykologer och ta del av det psykosociala stödsysteet. FN rekoenderar därför att Sverige ökar resurserna till skolhälsovården för att säkerställa att barn har tillgång till och får läpligt stöd vid psykosociala och psykiska proble sat läplig psykiatrisk vård ino rilig tid 33. Det bör dock noteras att Sverige i en internationell jäförelse har hög beanningsgrad i elevhälsan. En djupare analys behövs för att förstå var probleen ligger, det finns ycket so pekar på att det snarare är saverkan ellan elevhälsa och andra sahällsaktörer so behöver stärkas. Sveriges nuvarande regering lanserade år 2016 en ny stor satsning på psykisk hälsa ed fe fokusoråden under fe år fraåt. Fokus under åren ligger för regeringen på förebyggande och fräjande insatser, tillgängliga tidiga insatser, utsatta grupper, delaktighet och rättigheter, organisation och ledarskap 34. Strax över en iljard kronor har tillsatts i finansiella resurser för ändaålet och en särskild saordnare är ansvarig i saarbete ed bland andra SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsoyndigheten. Under 2017 har detta saarbete ett särskilt fokus på barn och unga. Den nationella saordnaren har i sin tur särskild uppsyn över frågor relaterade till tvångsåtgärder ot barn och elevhälsofrågor, sat saverkar regelbundet ed andra nationella saordnare såso exepelvis saordnaren för sociala barn- och ungdosvården och saordnaren för unga so varken arbetar eller studerar. En central del i regeringens strategi handlar o likvärdig vård i hela landet. Det finns också flera initiativ för att förstärka elevhälsan. Ett exepel är regeringens satsning under 2016 på ett utvidgat statligt stöd till personalförstärkningar ino elevhälsa och specialpedagogik 35. Sahällets stöd och vård Det finns ånga verksaheter och aktörer so öter barn och unga och so har öjlighet att uppärksaa och agera o någon år dåligt. Men det finns i Sverige idag inte någon enhetligt organiserad vårdkedja för barn och unga i Sverige utan deras vårdutbud och öjlighet till stöd ser väldigt olika ut runto i landet. Exepelvis saknas det en nationell definition av vad so bör ingå i första linjens vård och vilka krav so ska gå att ställa på dessa verksaheter. På saa sätt organiseras elevhälsan på olika sätt runt o på landets skolor, och ungdosottagningarna lyder under olika huvudän och deras verksaheter skiljer sig därför åt, likso vilken ålder de riktar sig till. BUP:s uppdrag och organisation skiljer sig också åt i olika landsting och regioner. Civilsahället Föruto de offentliga verksaheter so ska finnas för att tillgodose barns och ungas rättigheter finns också en rad organisationer i civilsahället so erbjuder olika typer av stöd och hjälp till barn och unga ed psykisk ohälsa. Dessa organisationer gör viktiga insatser för såväl det enskilda barnet so för alla barn i sahället. Satidigt är det viktigt att betona statens ansvar även i relation till civilsahället. Det är statens ansvar att ge dessa organisationer förutsättningar att kunna bidra precis so det är statens ansvar att säkerställa en likvärdig vård i hela landet. Bris är en av dessa aktörer, och erbjuder stöd till barn och unga upp till 18 år i hela Sverige via chatt, ejl och telefon. Bris erbjuder också gruppstöd ed syfte att stärka den psykiska hälsan hos barn i olika utsatta livssituationer, so exepelvis barn vars förälder begått självord eller failjehesplacerade barn. I internationella studier har effekter av satal via kristelefoner so Bris stödtelefon till barn studerats, bl.a. effekter på det allvarligaste uttrycket för psykiska proble: självord. Litteraturen visar att det finns stöd för att kristelefoner är ett sätt att reducera risken för självord iljard avsätts av regeringen för satsningar på psykisk hälsa under Jag vet inte hur jag ska klara av itt liv. Jag har ångest för exakt allt, allt. Och det är inte sådär lite ångest so känns so nervositet. Det är ångest so får ig att gråta tills det inte längre koer några tårar, det är ångest so skär i agen, slår i huvudet och krossar itt hjärta. 33 FN:s koitté för barnets rättigheter (2015). Saanfattande slutsatser och rekoendationer avseende Sveriges fete periodiska rapport. 34 Regeringen (2015). Nationell saordnare för utveckling och saordning av insatser ino orådet psykisk hälsa. Koittédirektiv 2015: Regeringen (2015). Närare 700 personer förstärker elevhälsan och specialpedagogiken i skolan geno regeringens satsning. Presseddelande Breberg S. Distansstöd - kunskapsläge och kunskapsluckor. Psykisk Hälsa. 2015;56(2):11-5. Bris rapport 2017:1 29

32 #psykbryt Ingen vet o hur jag år, jag går hos en kurator en till henne vågar jag inte säga någonting. Jag vet att jag behöver hjälp, en jag har verkligen inte odet att be o det. Diskussion och slutsatser Syftet ed Bris årsrapporter är att belysa det so barn berättar för Bris och särskilt lyfta probleatik eller änen so är ofta förekoande och so sahället behöver fokusera på för att tillgodose barnets rättigheter. Under 2016 var psykisk ohälsa den utan jäförelse vanligaste kontaktorsaken för barn till Bris. Fyra av tio kontakter handlade o detta. Barnets berättelse är ofta ett rop på hjälp när hen upplever att ingen annan vuxen lyssnat och inryer ånga gånger en verklighet inget barn ska behöva leva i. I såväl forskning so i rapporter från yndigheter fraträder en tydlig bild av en arkant ökad psykisk ohälsa bland barn och unga. Ökningen verkar gälla generellt för hela gruppen unga och inte enbart bland barn och unga so är särskilt utsatta, skriver Socialstyrelsen i en rapport 37. Resoneangen i följande diskussion utgår dels från vad barn berättat för Bris o hur de år, dels från rapporter sat forskning. Raverk för diskussionen är barnkonventionen och barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Den nuvarande regeringen har en tydlig abition att barnkonventionen ska bli lag. Ett oråde där Bris tydligt kan se att det skulle göra stor skillnad är just för barn so lider av psykisk ohälsa och so har, eller kan koa att ha, kontakt ed vården. Barnrättighetsutredningen so presenterades våren 2016 genoförde under sitt uppdrag en större kartläggning över vilket genoslag barnkonventionen fått i det svenska sahället 38. Resultatet visade på utbredda och ycket allvarliga brister. En slutsats från utredningen var att synen på barnet so rättighetsbärare, det vill säga barnet so en egen person ed rättigheter här och nu, inte fått genoslag i några av utredningens kartlagda oråden. 30 dagar från det datu ett barn först söker vård ska hen erbjudas ett första besök hos BUP. Tillgänglighet, beötande och delaktighet I satalen till Bris frakoer att vården i ånga fall inte förår att tillgodose barnets rättigheter. Vården är i stort sett anpassad för vuxna och barnet so själv försöker ta sig fra stöter ofta på stora hinder. Barn beskriver att de inte vet vart de kan vända sig för att få hjälp. Beskrivningarna från barn o hur vården brister i beötande är också ånga. En röd tråd i dessa berättelser är att barnen upplever att de inte blivit inforerade o eller gjorts delaktiga i beslut rörande sin egen vård. Många barn beskriver även hur de slussas runt ellan flera aktörer och att de olika vårdgivarna inte förår att se helheten kring barnet. Stöd och vård för barn so år dåligt åste vara tillgängligt för barnet, och barnet åste i sin tur uppleva det so öjligt att söka upp hjälp. Idag är det otydligt för ånga barn vilket stöd so finns tillgängligt, o barnet själv kan söka hjälp eller o det krävs att en förälder följer ed och ger sitt godkännande. Det är också av yttersta vikt att ett barn so år dåligt beöts so rättighetsbärare och ges öjlighet till delaktighet i de beslut so rör de. Bris ser att det krävs en attitydförändring so tydliggör ansvar och skyldigheter hos vårdgivaren. Att inte behandlas lika FN:s barnrättskoitté granskar löpande hur Sverige lever upp till barnkonventionen. En ständigt återkoande kritik är de regionala skillnaderna för barn att få sina rättigheter tillgodosedda, bland annat vad gäller stöd och vård för barn ed psykisk ohälsa. I Bris satal ed barn förstärks bilden av att stöd och vård fungerar olika. Det gäller både kvaliteten på det stöd och den vård so finns tillgänglig, en det avspeglas också i kötiderna so skiljer sig åt runt o i landet. Enligt vårdgarantin ska alla barn erbjudas ett första besök hos BUP ino 30 dagar från det datu då hen först sökte vård. O vårdgarantin inte kan uppfyllas är BUP skyldiga att ge inforation och erbjuda hjälp ed att söka vård hos annan vårdgivare. Enligt väntetider.se är variationerna stora i landet. Endast sju landsting klarade 2016 åluppfyllelsen att 90 procent av barnen har fått en första bedöning gjord ino 30 dagar. Endast tio landsting lever upp till kravet på att 80 procent av barnen ska ha påbörjat behandling ino 30 dagar 39. För barn i behov av vård för sin psykiska ohälsa är det således avgörande var i landet 37 Socialstyrelsen, Psykisk ohälsa bland unga, 2013: 38 SOU 2016:19, Barnkonventionen blir svensk lag. 39 Sveriges Kouner och Landsting, väntetider.se. 30 Bris rapport 2017:1

33 barnet befinner sig. Likvärdig vård är idag inget Sverige kan garantera barn, och det får givetvis stora konsekvenser för det enskilda barnet. Ökar verkligen den psykiska ohälsan? Precis so ånga av satalen till Bris o psykisk ohälsa inryer flera beröringspunkter i barnens liv, finns det inte heller i forskningen en enskild förklaringsodell till den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga, utan frågan är koplex. En förklaring so ibland lyfts fra är att unga i större utsträckning är benägna att rapportera psykiska proble än tidigare. Efterso de ätningar so finns bygger på att individer själva skattar sin psykiska hälsa, så skulle en sahällsutveckling där det blir indre tabubelagt att prata o psykisk ohälsa kunna göra att fler själva uppger att de år dåligt, utan att det skulle röra sig o en egentlig ökning av psykiska besvär. Ett arguent för ett sådant resoneang är att studier visar att det i höginkostländer blivit allt vanligare under de senaste 50 åren att inta en accepterande attityd till psykiska proble och psykisk sjukdo 40. Men det är inte riligt att förklara ökningen av psykisk ohälsa endast utifrån en attitydförändring. Ökningen har påvisats både i studier so bygger på självrapportering och i exepelvis kartläggning av utskrivning av psykofaraka eller vård. Dessuto har den psykiska ohälsan ökat er i Sverige än i ånga jäförbara höginkostländer. O den övergripande förklaringen till ökningen skulle vara att psykisk ohälsa har blivit indre tabubelagt att prata o borde ökningen speglas i andra länder. Satidigt enar till exepel World Value Survey att Sverige är indre traditionellt i värderingar jäfört ed andra länder vilket delvis skulle kunna förklara ökningen i Sverige. Kungliga Vetenskapsakadeins expertpanel gjorde 2010 en entydig bedöning att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdoar, till exepel nedstädhet och oro, från itten av 1980-talet till itten av 2000-talet 41. Det har således skett en reell ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige. Failjens och andra vuxnas betydelse för barnet Failjeförhållanden och relationer ed vuxna är ycket viktiga för barn och unga. Fungerande relationer ed de personer so finns närast barnet är en grundläggande skyddsfaktor ot psykisk ohälsa satidigt so de, när de inte fungerar, utgör en riskfaktor. I barns satal ed Bris o psykisk ohälsa finns en tydlig koppling till failjen och olika forer av probleatik ino den, visar både statistiken och djupläsning av barns ejl till Bris. Trots att en fungerande failj kan vara en viktig skyddsfaktor för barn saknas studier so visar på att det skett en klar försäring i relationen ellan vårdnadshavare och barn so skulle kunna ge en entydig förklaring till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Till exepel så svarar barnen i Skolbarns hälsovanor på frågan o de tycker det är lätt eller ycket lätt att prata ed aa och pappa o saker so bekyrar de, och där syns ingen betydande förändring under perioden 1985/ / Det finns heller inga tydliga tecken på att de ekonoiska påfrestningar en failj utsätts för har ökat. Exepelvis har, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB), andelen barn so lever ed låg inkoststandard under perioden sjunkit från 14,9 till 7,3 procent 43. OECD publicerar failjestatistik so internationellt är jäförbar. OECD har ett snävare begrepp för fattigdo jäfört ed SCB efterso endast barn so lever i hushåll ed inkoster under 50 procent av edianen betraktas so fattiga (ref). I Sverige levde år ,3 procent av alla vuxna i arbetsför ålder i fattiga hushåll enligt denna definition. Av de barn so levde i fattiga hushåll var andelen so levde ed två vuxna so förvärvsarbetade 1,3 procent. O en av två vuxna i hushållet var arbetslös steg andelen barn i fattiga hushåll till 19,1 procent och ed två arbetslösa vuxna till 57,9 procent. Barnfattigdo i Sverige förefaller därför i hög grad vara en fråga o förekost av arbetslöshet bland de vuxna i barnens hushåll 44. Oavsett o failjerelaterade orsaker inte kan förklara ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga så är det uppenbart att failjen spelar stor roll för det enskilda barnets ående. Det finns därför goda skäl att förstärka stöd till föräldrar för att öjliggöra en god osorg o barnet. Enligt barnkonventionen ska föräldrar få det stöd de behöver för att kunna ta hand o och kunna agera för sitt barns bästa. Ett förstärkt föräldrastöd bör finnas tillgängligt för föräldrar i barnets tidiga Anledningen till att jag år dåligt är okänd även för ig. Men det kan ju vara så att det inte finns ett enda stort skäl so är orsak till att jag år dåligt, utan att det är flera saker so bygger på alltihop. För ig känns det so att det stäer bättre än att det bara är en stor grej. 40 Schoerus G, Schwahn C, Holzinger A, Corrigan PW, Grabe HJ, Carta MG, et al. Evolution of public attitudes about ental illness: a systeatic review and eta-analysis. Acta Psychiatr Scand. 2012;125(6): Kungliga Vetenskapsakadein. State of the Science Konferens Preliinärt Uttalande. Trender i barns och ungdoars psykiska hälsa i Sverige april Folkhälsoyndigheten, Skolbarns hälsovanor i Sverige, 2013/ Statistiska Centralbyrån. Barnfailjernas inkoststandard i failjer ed heaboende barn 0 17 år, andel barn efter inkoststandard och år OECD. OECD Faily database Available fro: Bris rapport 2017:1 31

34 #psykbryt 37% av Bris kontakter o stress handlar även o skolan. uppväxtår för att kunna ge barnet bästa öjliga förutsättningar för en god start i livet. I kontakterna till Bris frakoer att utsatta barn ofta har ycket liten erfarenhet av vuxnas stöd och hjälp. Barnet får ofta inte det stöd av sina föräldrar so hen behöver och föräldrastöd so insats är därför inte alltid en lösning för de est utsatta barnen, vare sig so förebyggande åtgärd eller i saband ed stöd och vård för psykisk ohälsa hos barnet. Barn ed föräldrar ed egna stora proble har saa rätt till stöd och vård so alla andra barn. När stödet är villkorat geno att det förutsätter föräldrars delaktighet eller edgivande betyder det att det inte koer de est utsatta barnen till godo. En viktig skyddsfaktor för barn so lever i utsatthet hea är goda och nära relationer till andra vuxna. För att öjliggöra det åste de vuxna so finns i barnets vardag, till exepel i skolan, ha tid och kunskap att kunna se och öta barn so behöver lite er stöd. Att göra stödet lättillgängligt är en extra stor utaning för barn ed bristande tillit till vuxna. Stödet åste finnas där barnet är och det behövs vuxna so kan slussa och följa ed barnet till exepelvis kuratorn. Barn ed bristande erfarenheter av stöd från vuxna, ed låg självkänsla och utan vana att be o hjälp behöver extra ycket känna att de har kontroll över situationen. Veta vart de ska vända sig, ve de ska träffa, hur det koer att gå till. Det åste finnas tid och utrye för barnet att påverka och forulera sitt proble och sitt hjälpbehov och hur kontakten ska se ut. En flexibilitet kring hur stödet utforas är särskilt viktigt för den so är orolig, ovan och obekvä. Barnet åste känna till regler kring sekretess, vara säkra på vad de kan berätta utan att det sprids till andra i skolan eller till föräldrarna. Anar eller förstår den vuxna hjälparen att barnet behöver er hjälp åste det finnas tid för ett otivationsarbete, en förståelse för och satal kring barnets oro för att blanda in föräldrarna. En nära saverkan ellan verksaheter so elevhälsa och socialtjänst är av högsta vikt. Och barn so lever ed föräldrar so försuar och brister i sin osorg åste få ett starkare skydd geno socialtjänsten. Barnets arbetsiljö skolan Skolan är en plats där barn tillbringar en stor del av sitt liv. Det är därför naturligt att skolan är vanligt förekoande i barns satal ed Bris o psykisk ohälsa. I Bris kontakter ed barn o psykisk ohälsa föreko skolan i 20 procent av fallen. Skolan förekoer också i 37 procent av Bris kontakter so handlar o stress. Stress so kategori inkluderas inte i kategorin psykisk ohälsa efterso den kan vara övergående och inte alltid något so barn behöver skyddas från. Konsekvenser av stress kan dock vara skadlig och stress kan förstås riskera att övergå till en långvarig psykisk ohälsa. I barnens beskrivningar av hur de år kopplat till skolan ålas i de flesta fall en koplex problebild upp där en rad olika faktorer savarierar och leder till en ond spiral so tillsaans utgör en bred problebild. Barnen beskriver hur en psykisk ohälsa leder till att skolan inte fungerar, att de inte går till skolan då de upplever att den ger de stress och får de att å ännu säre. I andra fall beskrivs hur en probleatik so tycks ha en grund ino failjen påverkar skolgången, vilket i sin tur ytterligare förstärker en nedåtgående spiral. De forskningsstudier so finns tillgängliga ger en bild av elever so trivs i skolan, och so uppfattar sig själva so duktiga. Andelen so svarar ja på dessa frågor har ökat i studien Skolbarns hälsovanor från 1985/86 och fra till idag 45. Svenska barn frastår inte heller so extra utsatta i sina vänskapsrelationer jäfört ed barn i andra länder, visar till exepel en internationell jäförelse av obbning i 40 länder där Wales var det enda land där färre barn utsattes för obbning. Saa studie visade också att svenska barn var de so i lägst utsträckning angav att de kände sig stressade av skolan 46. Det finns inte heller någon tydlig förändring över tid i hur ånga svenska barn so känner sig stressade av skolarbetet 47. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga verkar alltså inte kunna förklaras av barns situation i skolan. Trots detta återkoer kopplingen till skolan i barns beskrivningar av sin psykiska ohälsa för Bris. Många av dessa redogörelser kan inte beskrivas so annat 45 Folkhälsoyndigheten, Skolbarns hälsovanor i Sverige, 2013/ Currie C, Zanotti C, Morgan A, Currie D, de Looze M, Roberts C, et al. Social deterinants of health and well-being aong young people. Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study: international report fro the 2009/2010 survey. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe; Folkhälsoyndigheten, Skolbarns hälsovanor i Sverige, 2013/ Bris rapport 2017:1

35 Har en orolig känsla inne i ig, känner ig alltid ledsen, allt känns eningslöst. Det enda so hjälper är att dricka alkohol, för då har jag inte riktigt kontroll och allt det dåliga försvinner. Bris rapport 2017:1 33

36 #psykbryt Det finns ånga risker ed att söka hjälp, till exepel att de anäler eller att de säger till failjen... än isslyckanden från skolans sida. Detta gäller i synnerhet för barn i särskilt utsatta grupper. I andra fall frakoer att isslyckanden i barnets skolgång ofta har en annan grundorsak än skolan i sig, och då i regel ofta kopplat till failjen. Ofta handlar det o att skolan brister i att se helheten kring barnet och då även att ge rätt stöd. De vuxna so befinner sig i skolan har stora öjligheter att se och agera när barn inte år bra. Även o situationen i skolan inte tycks kunna förklara ökningen so skett av psykisk ohälsa hos barn så finns det anledning att vara uppärksa på hur utvecklingen i skolan skulle kunna påverka barns psykiska hälsa fragent. Det tycks till exepel so att tidiga betygssyste kan öka stress hos barn. I Skolverkets utvärdering av det nya betygssysteet 48 uppges att andelen elever so känner sig stressade i skolan har ökat över tid. Den visar också att betyg kan skapa stress hos elever. En annan nyligen publicerad utvärdering från Skolverket visar att elever är er stressade efter att betyg införts från årskurs Vi ser fra eot att ta del av den utvärdering so ska göras av försöket ed att ge betyg redan i fjärde klass so nu är igång på 100 skolor runt o i landet. Det är sahällets ansvar att skolan, inklusive betygssyste, utforas på ett sådant sätt att de fräjar inlärning och inte påverkar barns hälsa på ett negativt sätt. Det är således centralt att följa hur förändringar i skolan påverkar barnens arbetsiljö på kort och lång sikt. Ensahet Ensahet är en välkänd riskfaktor för psykisk ohälsa. Ensahet är också vanligt förekoande i barns satal ed Bris när kontakten handlat o psykisk ohälsa. Många gånger handlar det o att barnet saknar relationer utanför heet. I tillgängliga forskningsstudier syns dock ingen negativ utveckling när det gäller vänskapsrelationer och ensahet so skulle kunna ge en förklaring till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. 50% av satalen från barn ellan år handlar o psykisk ohälsa. Ibland förs hypotesen fra o att den ökande tid so barn tillbringar på nätet och i sociala edier skulle kunna bidra till en förstärkt ensahet. Forskningsläget på det här orådet är inte entydigt och det är också svårt att studera närare efterso utvecklingen och användningsönstret förändras så fort. Det so går att säga är att sättet att använda sociala edier verkar betyda er än ofattningen av användandet. I satalen från barn till Bris lyfts inte heller användandet 50 av digitala edier fra ed koppling till ensahet. Att inte bli tagen på allvar Det är vanligt att barn antingen beskriver psykisk ohälsa so något so tillhör att vara ung, eller att de har frågor o vad so är vanlig tonårsutveckling och vad so är att å dåligt på riktigt. Barn berättar också o vuxna so inte tar deras berättelser på allvar utan bortförklarar det so en del av tonåren. Satidigt beskriver ånga barn känslor av dåligt självförtroende, låg självkänsla och självhat. En förklaring so ibland lyfts fra, och so delvis skulle kunna förklara ungas låga självkänsla och att den kan leda till psykisk ohälsa, handlar o otståndskraft och föråga att hantera påfrestningar. Det vill säga att unga idag skulle ha indre av otståndskraft ot utaningar i livet jäfört ed tidigare generationer. Utifrån slutsatser i tidigare studier har en teori varit att det finns ett linjärt saband ellan de påfrestningar so barn utsätts för under barndoen, och förekost av psykiska proble och psykiatriska diagnoser i tonåren. Teorin har alltså varit att barn so utsätts för ycket lite påfrestningar löper lägre risk att utveckla psykisk ohälsa längre fra i livet. Nu finns dock studier so snarare antyder att individer lär sig hantera svårigheter o de utsätts i lago utsträckning för dessa under uppväxten 51. Dessa nya rön kan inte svara på frågan o de faktiska påfrestningarna so unga utsätts för idag har ökat, det är förstås en ycket koplex fråga. Men klart är att förutsättningarna för att vara ung ständigt förändras, och kanske snabbare än någonsin i vår tid. I Bris kontakter ed barn kan vi utläsa att vuxna i ånga fall är alltför snabba att kategorisera psykisk ohälsa hos barn so en del av ungdostiden och inte så allvarlig. Kanske behöver både vuxna och barn er kunskap o vad so kan förväntas vara nor 48 Skolverket, Utvärdering av den nya betygsskalan sat kunskapskravens utforning, Skolverket, Utvärdering av betyg från årskurs 6, Baker DA, Algorta GP. The relationship between online social networking and depression: a systeatic review of quantitative studies. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking. 2016;19(11): Se till exepel Thopson R, Litrownik AJ, Isbell P, Everson MD, English DJ, Dubowitz H, et al. Adverse Experiences and Suicidal Ideation in Adolescence: Exploring the Link Using the LONGSCAN Saples. Psychol Violence. 2012;2(2), Oldehinkel AJ, Orel J, Verhulst FC, Nederhof E. Childhood adversities and adole scent depression: a atter of both risk and resilience. Dev Psychopathol. 2014;26(4 Pt 1): och Shapero BG, Hailton JL, Stange JP, Liu RT, Abrason LY, Alloy LB. Moderate childhood stress buffers against depressive response to proxial stressors: a ultiwave prospective study of early adolescents. Journal of abnoral child psychology. 2015;43(8): Bris rapport 2017:1

37 al tonårsutveckling och vad so är psykisk ohälsa so behöver fångas upp, utifrån den verklighet so barn växer upp i idag? Oro för fratiden Satalen till Bris o psykisk ohälsa ökar ju äldre barnet blir. I den äldsta åldersgruppen, år, handlar 50 procent av satalen o psykisk ohälsa. Just oro för fratiden tar barn själva sällan upp i satal ed Bris. Barn uttrycker oro för att inte klara skolan, en sätter sällan ord på hur det i så fall hotar deras öjligheter att i förlängningen kunna få jobb eller studera vidare. Trots att barn inte tenderar att lyfta sin fratidstro i kontakten ed Bris finns anledning att titta närare på hur situationen ser ut för de unga so växer upp idag. År 2015 avslutade 14 procent av eleverna grundskolan utan att ha nått behörighet till gynasieskolans nationella progra. Denna andel har gradvis sjunkit de senaste åren. Trots detta fortsätter de flesta av dessa ungdoar till gynasiet efterso det är svårt att få anställning på nuvarande arbetsarknad 54. Endast ett fåtal av de klarar dock gynasiet. År 2015 avslutade 10 procent av eleverna gynasieskolan utan gynasieexaen och 29 procent utan grundläggande behörighet till högskolan. Denna grupp unga är dubbelt utsatt. Under gynasieåren har de inget annat val än att gå i skolan, trots att ånga isslyckas. Efter gynasietiden har de påfallande svårt att få anställning och de är inte heller behöriga till högskolan. För att kunna bygga en tro på fratiden är det viktigt att barn och unga känner att de har öjlighet till arbete. En studie från Linnéuniversitet i Växjö visar att nära hälften av dagens unga är oroliga för sin fratid 56. En av tre känner oro för arbetslöshet och för att överhuvudtaget hitta ett jobb. En studie so jäförde utvecklingen av psykiska besvär bland fetonåringar i olika länder ed förändringarna av arbetsarknaden i respektive länder visade ett betydande saband ellan dessa två aspekter. I studien är Sverige det enskilda land där psykiska proble bland 15-åringar ökat est satidigt so andelen förvärvsarbetande inskat so est 57. Vikten av att ta tillvara ungas kopetens, ge de förtroende och saanhang, kan inte nog betonas. Att unga riskerar att hana utanför arbetsarknaden kan påverka deras psykiska hälsa negativt, och dessuto bidra till en förlorad tro både på sin egen fratid och på sahället i stort. Sabandet ellan den försärade arbetsarknaden och den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga är något so behöver fortsatt uppärksahet. Behov av er kunskap Att bryta trenden ed den ökande psykiska ohälsan bland unga är koplext och kräver inte en, utan en rad åtgärder. Satidigt är det inte givet vilka insatser so är de est effektiva. Den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är att ta sitt liv. I Sverige har antalet personer so tar sitt liv inskat sedan 1980-talet i alla grupper föruto bland unga ellan 15 och 24 år. Bris har sedan flera år stödgrupper för barn so förlorat en förälder i självord och vi vet att det är en viktig förebyggande insats för att förhindra psykisk ohälsa hos den här gruppen barn. Trots det ser vi att sahällets stöd till den här gruppen näst intill är obefintligt. Bris har under ånga år drivit frågan o att varje självord begått av ett barn ska utredas. Geno att utreda vad so gått fel i barnets liv, vilket stöd och vilken vård barnet har, eller inte har fått kan vi lära oss ycket. Regeringen gör en rad satsningar på orådet psykisk ohälsa och barn en vi vill uppana till fortsatt starkt engageang i frågan då trenden ed den ökande ohälsan är alarerande. Vi ser också ett stort behov av fortsatta anslag till forskning på orådet då frågan o hur trenden ska brytas är koplex och det inte finns en enskild förklaring till ökningen. Inte inst vill vi uppana till att också lyssna på barnen. De riktiga experterna på sina liv är barnen själva. Barn har rätt att vara delaktiga i sina egna liv och bli lyssnade på. Det är också geno att beakta vad expertgruppen självt säger so vi bäst kan utfora åtgärder so på riktigt kan bidra till att bryta trenden. Denna rapport är den första i en serie av rapporter från Bris rörande barn och ungas psykiska ohälsa. Bris koer att fortsätta sitt kunskapsbidrag utifrån det so barn berättar för Bris. I koande rapporter koer Bris att djupare analysera barns psykiska ohälsa och koa ed åtgärdsförslag ino olika oråden so kan bidra till att bryta trenden. Jag vet inte varför jag år såhär. Mina föräldrar bryr sig verkligen o ig och jag har vänner. 52 För de obehöriga eleverna innebär det studier på det tidigare s.k. individuella prograet so år 2011 ersattes av fe s.k. introduktionsprogra. 53 Novus. Sveriges ungdoar o fratiden; Från YOLO till oro. Växjö: Novus och Linnéuniversitetet; Lager A, Breberg S. The labour arket and deteriorating trends in ental health aong young people. BMC Public Health. 2009;9:325. Bris rapport 2017:1 35

38 Årsstatistik 2016 Årsstatistik för Bris stödverksahet Bris rapport 2017:1

39 Bris rapport 2017:1 37

40 Årsstatistik 2016 Årsstatistik för Bris stödverksahet 2016 Under 2016 hade Bris kurativa satal ed barn och vuxna. Alla Bris kontakter dokuenteras utifrån 55 kategorier. Här redogörs för de 10 vanligaste kontaktorådena för barn. Failj och failjekonflikter Failjen utgör en ycket stor del i barns liv och när de relationerna inte fungerar påverkas barnet. Kontakterna i denna kategori handlar o alltifrån vardagliga situationer i failjer till konflikter (utan inslag av våld eller hot). När barn kontaktar Bris utifrån sin failjesituation är fokus relationer och konflikter. Några kontakter är från barn so är i affekt efter en nyligen inträf fad konflikt ed någon i failjen en so bortsett 2016 ÅRS VANLIGASTE KONTAKTOMRÅDEN FÖR BARN Kontaktoråden från denna händelse lever i en trygg och fungerande failj. Då kan barnet exepelvis söka stöd från Bris i hur hen ska bli sas ed den andre failjeed leen igen. Många gånger kan barn beskriva att de får skulden för allt so händer i failjen och att de känner sig so en belastning. Andra gånger beskri ver barn sig själva so orsaken till alla konflikter och är uppriktigt ledsna över hur det egna agerandet påverkar failjen. Andra satal är från barn so beskriver en koplex failjesituation där relatio ner påverkas negativt av faktorer såväl ino so utanför failjen. Barn är över lag lojala ed sina föräldrar och anonyiteten på Bris är en förutsätt ning för ånga barn att våga sätta ord på brister de ser hos sina föräldrar. Många barn uttrycker en stor besvikelse och sorg över att inte ha en fungerande failj, de vill få vara so alla andra. Att vara ung Att vara ung är det tredje vanligaste kontaktorådet i telefon, chatt och ejl. Ino kategorin rys ånga SAMTAL TILL BRIS FÖRDELAT PÅ KONTAKTINNEHÅLL OCH KÖN Förekost i kurativa kontakter 40% 35% Psykisk ohälsa 39 % Failj & failjekonflikter 25 % Att vara ung 25 % 25% Vänner 19 % 20% Skolan 17 % Våld, övergrepp & kränkningar 17 % Kärlek 13 % Sahällets stödinstanser 10 % 9% Vuxnas svårigheter 6% Killar 30% 15% 10% 5% 0% Ps yk isk Stress Tjejer oh fa äl s ilj ek Fa a on i fli lj & At kt t v er ar a un g Vä nn er Vå Sk ld &, öv ola n kr e än rg kn rep in p ga r Kä S st a rlek öd in hä st lle an ts se Vu r xn St re as ss sv år ig he te r Mina föräldrar har bråkat så länge jag kan innas... När jag var yngre inns jag hur jag stod och grät bredvid ina föräldrar so stod och skrek på varandra. De bråkar i princip jät. Jag drar ig för helger och lov för att jag vet att alla koer att vara hea och att det koer att bli bråk. Beskrivning av de 10 vanligaste kontaktorådena Psykisk ohälsa Under 2016 var psykisk ohälsa den vanligaste kontaktorsaken för barn. Psykisk ohälsa är en salingskategori so innehåller underkategorierna Nedstädhet, Depression, Ångest, Ätstörningar, Självord, Självdestruktivitet och Diagnoser. Läs er o Bris kontakter o psykisk ohälsa i fördjup ningsdelen i denna rapport. Likso för 2015 så var det vanligaste kontaktorådet 2016 Psykisk ohälsa berörde nästan 40 procent av Bris alla kontakter det änet. 38 Bris rapport 2017:1 Åtta av tio kurativa kontakter tas av tjejer. Här visas förekosten av de vanligaste änena uppdelat på kön.

41 olika typer av frågor, funderingar och hjälpbehov. Saanfattningsvis handlar det o satal där barn beskriver känsloliv kopplat till tonåren. Till skillnad från Nedstädhet (där kontakterna handlar o ned städhet so inte upplevs so tillfällig eller över gående) handlar det o övergående ledsenhet, eller känslor so hör till den norala tonårsutvecklingen eller är en adekvat reaktion på en händelse eller situ ation. Många barn söker stöd från Bris i frågor so rör självförtroende, identitet, existentiella frågor, att passa in och funderingar o fratiden. skolan, so undervisning, betyg, arbetsiljö, lärare etc. Skolan är ett naturligt satalsäne för ånga barn och påverkas också av andra oständighet er i barnets liv. O barnet år dåligt, har svårt i failjen eller lever i utsatthet så påverkas barnets skolsituation. För andra barn kan skolan också vara den enda platsen där en år bra, stället där barnet får en paus från andra svåra saker. Allt detta gör saantaget att ånga barn lyfter skolan i sin kontakt ed Bris. När barn beskriver issförhållanden eller issnöje i relation till skolan handlar det ofta o ett bris tande beötande från vuxna i skolan, till exepel orättvisa betyg, brist på individuell anpassning eller att barnet känner sig issförstått av vuxna i skolan. Barn är edvetna o att skolan är viktig och ånga barn beskriver en stor press och stress kopplat till skolan, betyg och dess inverkan på fratiden. Vänner I Bris kontakter återfinns vänner och vänskap i ånga kontakter. Barn beskriver hur vänskapsre lationer, såväl online so offline påverkar barnets ående, fräst negativt utifrån konflikter och en känsla av ensahet. Barn kontaktar Bris ed frågor o hur en ska göra för att få vänner och beskriver en stark ensahet kopplad till att inte ha någon nära vän. Ett barn lägger ofta skulden på sig själv och tänker att det är något fel på en för att barnet inte har så ånga, eller någon, fungerande vänskaps relation. I våra kontakter kan vi se att det är i just tidiga tonåren so ånga vänskapsrelationer sätts på prov. Barn hanar i konflikter på ett sätt de inte har upplevt tidigare och behöver vuxnas stöd på ett annat sätt. Jag har en liten fundering, hur hittar an sig själv? Jag vet knappt vad jag vill längre. Jag ändrar ina åsikter och tankar var 5:e sekund känns det so. Allt är kaos och jag vet ingenting längre. Är helt to inobords satidigt so jag tror att itt huvud ska sprängas. Jag vill bara att alla pusselbitar ska falla på plats och jag vill kunna hitta ig själv. Våld, övergrepp och kränkningar Precis so Psykisk ohälsa är en salingskategori består även Våld, övergrepp och kränkningar av flera olika kontaktoråden; Fysiskt våld, Psykiskt våld, Sexuella övergrepp, Osorgsbrist, Heders relaterat våld och förtryck, Våld i nära relationer och Mobbning oavsett arena. So salingskategori är förekosten i kurativa satal högst bland de yngre barnen sat i kontakter via telefon. Barnet so kontaktar Bris kan själv vara/ha varit utsatt för, bevittnat, utsatt annan eller känna rädsla för att bli utsatt både ino failjen och i andra saanhang. Barnet kan även kontakta Bris för ett annat barns räkning. Skolan Skolan är den fete vanligaste kategorin för både killar och tjejer. Förekosten är hög i alla åldrar, dock något högre för yngre barn. När barn kontaktar Bris angående skolan handlar det o allt so rör SAMTAL TILL BRIS FÖRDELAT PÅ KONTAKTINNEHÅLL OCH ÅLDER 7 9 år år år år Alla kontakter Psykisk ohälsa Failj & Att vara ung failjekonflikter Vänner Skolan Våld övergrepp & kränkningar Kärlek Sahällets stödinstanser Stress Vuxnas svårigheter De tio vanligaste kontaktorådena uppdelat på fyra åldersgrupper. Bris rapport 2017:1 39

42 Årsstatistik 2016 Jag år skitdåligt just nu och gråter hela tiden. Min kille har gjort slut ed ig efterso vi bor rätt långt ifrån varandra och det har gjort att han börjat tappa känslor för ig. Jag kan fortfarande inte fatta att den killen so jag älskar est av allt inte har känslor för ig. So salingskategori förekoer Våld, övergrepp och kränkningar i 17 procent av de kurativa kontak terna. Vanligaste änet är Mobbning, följt av fysiskt och psykiskt våld. hade tänkt, eller hoppats, vill de prata o det ed någon för att skapa sig en begriplighet och också få tillbaka ett hopp o att alla relationer inte koer se likadana ut. Kärlek Satal o kärlek i relation till en/flera specifika per soner i barnets närhet, såväl online so offline står för 13 procent av barns kontakter ed Bris. Barn uttrycker stora och så funderingar kring lycklig, olycklig och helig kärlek. Barn i Bris ålgrupp blir ofta kära, inleder en relation och avslutar en relation för första gången. Ofta har de längtat efter att få uppleva kärlek och o det inte blir so de Sahällets stödinstanser Kontakter o sahällets stödinstanser innefattar alla satal där barnet har en kontakt, eller önskar att ha det ed de på något vis. Förekosten av satal i denna kategori är cirka 10 procent. Socialtjänsten, BUP och elevhälsan är de vanligaste aktörerna so barn pratar o ed Bris. Bland de barn so beskri ver en pågående kontakt är fokus brister, det so inte fungerar och vad barnet önskar att få för hjälp. TYP AV VÅLD, ÖVERGREPP ELLER KRÄNKNING FÖRDELAT PÅ ÅLDER år år år år Fysiskt våld Hedersrelaterat våld Mobbning Osorgsbrist Psykiskt våld I salingskategorin är obbning den for av övergrepp och kränkningar so har högst förekost. Därefter koer fysiskt och psykiskt våld. 40 Bris rapport 2017:1 Sexuella övergrepp Våld i nära relationer

43 SAMTAL FRÅN BARN OM SAMHÄLLETS STÖDINSTANSER 3,5% SAMTAL OM SAMHÄLLETS STÖDINSTANSER FÖRDELAT PÅ ÅLDER 8% 7% 3,0% 6% 2,5% 5% 2,0% 4% 1,5% 3% 1% 0,0% 0% B El UP ev hä An Fa lsa dr ilj a eh vu Un e xn a gd is o ko s la Hä n ot ls ta og oc ni n h g s Rä jukv år tt s d Be väs e ha nd nde An t lin na gs n he pr of M es ig si ra tio one ll ns ve rk et 2% 0,5% So ci al tjä ns te n 1,0% Elevhälsa 7 9 år år BUP år Socialtjänsten år Socialtjänsten, BUP och elevhälsan är de vanligaste instanserna so barn pratar o i kontakt ed Bris. När barn är hjälpsökande utifrån en pågående kontakt ed någon instans är det ofta beroende på att kontakten inte fungerar tillfredsställande. Många gånger handlar det o vilket beötande barnet har fått, eller att barnet har fått bristande inforation. Barn i alla åldrar har, eller önskar få, kontakt ed elevhälsan. Förekosten av kontakt ed BUP ökar ed stigande ålder. Förekost av kontakt ed socialtjänsten är vanligast i Bris kontakter, och kategorin är högst förekoande för den yngsta och äldsta åldersgruppen. ELEVHÄLSA BUP 50% 35% 30% 40% 25% 30% 20% 15% 20% 10% 10% 5% st ä dh et Fa ilj en Sj äl v or De d pr es de sio st ru S n kt jä iv lvite t Fa Sk ol ilj an ek on fli kt er Di ag no So se ci r al tjä ns te n El ev hä lsa 0% Ne d re ss BU P St Ne d st ä dh et Sk ol an Fa ilj en Fa Vä nn ilj er ek on fli kt At er tv ar a un g Ån de ge st st ru k S An tiv jälv dr ite a t i s vux ko na la n 0% SOCIALTJÄNSTEN 30% 25% 20% 15% 10% 5% St re ss Vu Ån xn ge as st iss br uk Ne d st ä Fa dh ilj et ek on fli kt er Fy sis kt vå ld Fa i l je Ps n yk isk tv ål Fa d ilj e O he so rg sb ris t 0% Elevhälsa, BUP och socialtjänsten är de vanligaste aktörerna so barn pratar o ed Bris. Diagraen visar vilka andra änen dessa satal också handlar o. Bris rapport 2017:1 41

44 Årsstatistik 2016 För några veckor sedan fick jag reda på att ina föräldrar inte känner lycka i livet p g a. av olika anledningar, vilket jag även har ärkt och trott själv. Vad ska an göra i en sådan situation? När aa nästan varje dag ligger i sin säng och kollar på sin dator, i tiar, nästan alltid en hel dag. Stress Satal o stress står för 9 procent av alla stödjande kontakter. I 37 procent av kontakterna kring stress finns en koppling till skolan. Den stress barn beskri ver ger också ofta syto på psykisk ohälsa. Många barn beskriver att de känner sig sjuka av stressen, att de får ångest, blir deprierade av att aldrig kunna slappna av. Det blir en ond spiral, där stressen skapar er stress. Anledningen till att Stress inte är inklude rat i salingskategorin Psykisk ohälsa är att stress i sig inte behöver vara farligt, eller något so barn behöver skyddas från. Konsekvenserna so stressen leder till kan däreot vara skadliga och barn ska inte behöva hantera sin stress utan stöd från vuxna. Vuxnas svårigheter Barn påverkas av den iljö de befinner sig i. Extra utsatta är barn so lever i en iljö där vuxna har egna svårigheter so de inte får hjälp ed. Ino kategorin Vuxnas svårigheter rys vuxnas fysiska ohälsa, psykiska ohälsa, funktionsnedsättningar, kriinalitet och issbruk/riskbruk oständigheter so påverkar den vuxnes osorgsföråga. Skillnader ellan åldersgrupper Bris nedre gräns för redovisad ålder är 7 år. Åldrar under 7 år och över 18 år redovisas so ej känd ålder. Uppgiven ålder ellan 7 18 år är känd i 96 procent av kontakter via chatt och ejl respektive 59 procent av kontakter so skett via telefon. Skill naden ellan de olika kanalerna beror på att barn uppger kön och ålder när de skapar det Briskonto so behövs för att kunna chatta och ejla, edan det i telefonen endast efterfrågas av kuratorn o det behövs för att kunna ge barnet ett verksat stöd. Yngre barn ringer oftare Även o vi inte känner till barnets ålder för tele fonkontakter i lika hög utsträckning so i de andra kanalerna så visar statistiken att yngre barn kontak tar Bris via telefon i högre utsträckning än de äldre barnen. Ju äldre barnen blir desto vanligare är det att kounicera via chatt eller ejl. I sina kontakter ed Bris beskriver barn sina upple velser av exepelvis vuxnas depressioner, ätstörning ar och suicidförsök. Barn söker stöd inför besök hos en förälder so sitter i fängelse eller råd i hur en ska få sin förälder att sluta dricka. Barn tar på sig stort ansvar för att lösa de vuxnas proble, särskilt o barnet har ed sig en upplevelse av att andra vuxna har försökt hjälpa till utan att det gjorde någon skill nad. Den vanligaste frågan barn ställer till Bris är vad barnet själv kan göra för att hjälpa den vuxne. SAMTAL OM STRESS FÖRDELAT PÅ ÅLDER SAMTAL OM VUXNAS SVÅRIGHETER 10% 3,0% 8% 2,5% 6% 2,0% 1,5% 4% 1,0% 2% 0,5% år år Vu x na s år Vu xn as 7 9 år is ris sbr kb uk ru / ps k yk isk a oh äl Vu sa xn as kr i in Vu al xn ite as t fy sis ka oh äl sa Vu xn as ne f ds unk ät ti tn on in sga r 0,0% 0% Förekosten av stress ökar ed stigande ålder, och vi ser ingen skillnad baserad på kön. 42 Bris rapport 2017:1 När barn kontaktar Bris o proble hos vuxna i deras ogivning är issbruk och riskbruk det vanligaste änet.

45 7 år 37% är Bris nedre gräns för redovisad ålder. Åldrar under sju år och över 18 år redovisas so ej känd ålder. av kontakterna kring stress har en koppling till skolan. Den stress barn beskriver ger också ofta syto på psykisk ohälsa. ÅLDER PÅ BARN SOM KONTAKTAR BRIS KANALFÖRDELNING CHATT, MEJL & TELEFON Antal satal Mejl 34% Chatt 40% % Ålder barn Bris ålgrupp är barn och unga under 18 år. Snittåldern för kurativa kontakter är 14,2 år, och den vanligaste åldern är 14 år. De flesta barn so sökt kontakt ed Bris har gjort det via chatt. Den kanal so ökat est under 2016 är ejlen. VAL AV KANAL INOM ÅLDERSGRUPPERNA 80 Mejl Chatt 66% % 31% % 43% 41% 38% 40 16% 30% 18% 14% 13% till 9 10 till till till 18 Bland de yngre barnen är telefonen allra vanligast, edanchatt och ejl är vanligast i de äldre åldersgrupperna. Bris rapport 2017:1 43

46 Årsstatistik 2016 KONTAKTARENS RELATION TILL BARNET BRIS VUXENTELEFON OM BARN Vanliga änen Kontaktoråden Failjen & failjekonflikter Förekost Förälder 71% 44 % Skilda föräldrar 37 % Våld, övergrepp & kränkningar 35 % Sahällets stödinstanser 30 % Psykisk ohälsa 28 % Vuxnas svårigheter 18 % Skolan 18 % Stress 12 % Under 2016 har Bris haft kurativa kontakter ed vuxna so sökt stöd kring ett barn i dess närhet. 7 av 10 kontakter togs av en förälder. I kontakter från vuxna ser listan över de vanligaste kontaktorådena annorlunda ut jäfört ed i barns egna kontakter, en ånga kategorier är geensaa. Annan 15% Mor- farföräldrar 11% Professionella 2% De allra flesta so ringer Bris vuxentelefon o barn gör det i egenskap av att vara förälder. Två procent av kontakterna tas av professionella, till exepel lärare eller socialsekreterare. I kategorin Annan finns till exepel grannar, vänner till failjen eller idrottsledare. VANLIGASTE KONTAKTOMRÅDENA BEROENDE PÅ KONTAKTARE Placering beroende på kontaktare Annan Förälder Mor-/farförälder Professionell Failjen & failjekonflikter Skilda föräldrar Våld, övergrepp & kränkningar Sahällets stödinstanser Psykisk ohälsa Vuxnas svårigheter Skolan Stress Kontaktorådena skiljer sig åt beroende på ve kontaktaren är, och dennes relation till barnet. Ovan ser vi hur listan förändras beroende på kontaktarens relation till barnet. 44 Bris rapport 2017:1

47 Varje gång jag går ifrån BUP har jag sån grov ångest, ångest över att när jag väl har chansen att få hjälp och inte å psykiskt dåligt, att kanske överleva detta, då supar jag det. Bris rapport 2017:1 45

48 Källor Källor Baker DA, Algorta GP (2016). The relationship between online social networking and depression: a systeatic review of quantitative studies. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking. 2016;19(11): Björkensta C, Weitoft GR, Hjern A, Nordströ P, Hallqvist J, Ljung R (2011). School grades, parental education and suicide a national register-based cohort study. J Epideiol Counity Health. 2011;65(11): Bris (2016) Räknas det här so våld? En rapport o våld ot barn utifrån Bris stödjande kontakter. Bris (2012) Se hela ig. Barns egna ord o sin psykiska ohälsa. Breberg S (2015). Distansstöd kunskapsläge och kunskapsluckor. Psykisk Hälsa. 2015;56(2):11-5. Breberg S & Dalan C (2015). Begrepp, ätetoder och förekost av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Foras, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova. Breberg S (2015). Mental health probles are rising ore in Swedish adolescents than in other Nordic countries and the Netherlands. Acta Paedicatrica. 2015;104(10): Currie C, Zanotti C, Morgan A, Currie D, de Looze M, Roberts C, et al. (2012). Social deterinants of health and well-being aong young people. Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study: international report fro the 2009/2010 survey. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe. Dalan C, Wicks S & Jörgensen L (2005) Psykiatrisk vårdkonsution i Stockhols län Centru för folkhälsa, Stockhols läns landsting. European Coission (2005). Green paper. Iproving the ental health of the population. Towards a strategy on ental health for the European Union. FN:s koitté för barnets rättigheter (2015). Saanfattande slutsatser och rekoendationer avseende Sveriges fete periodiska rapport. Folkhälsoyndigheten (2016). Barn i failjer ed issbruk, psykisk ohälsa eller våld. Folkhälsoyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Forte (2015). Barn och unga i sahällets vård, Forskning o den sociala dygnsvården. Försäkringskassan (2016). Sjuk- och aktivitetsersättning. Antal nybeviljade ottagare efter åldersgrupp. Hagquist C (2012). Skoliljö, obbning och hälsa: Resultat från Ung i Värland Karlstad: Karlstads Universitet. Hjern A, Arat A, & Vinnerljung B (2014). Att växa upp ed föräldrar so har issbruksproble eller psykisk sjukdo hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Rapport 2014:4. Kalar: Nationellt kopetenscentru anhöriga. Jablonska B, Lindberg L, Lindblad F, Rasussen F, Ostberg V, Hjern A (2009). School perforance and hospital adissions due to self-inflicted injury: a Swedish national cohort study. Int J Epideiol. 2009;38(5): Van der Klaauw B, van Ours JC (2012). The Dutch Labor Market as an Exaple for Sweden? Asterda: VU University Asterda. Lager A, Breberg S (2009). The labour arket and deteriorating trends in ental health aong young people. BMC Public Health. 2009;9:325. Lehto, Öan K (2015). Ungdoars psykiska hälsa och skolprestation. En studie baserad på Liv och Hälsa ung Uppsala: Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Länsstyrelsen i Stockhol (2016). Stockholsenkäten. Nordens välfärdscenter (2015), Barn kan inte vänta: Översikt av kunskapsläget och exepel på genoförbara förbättringar. Noran RE, Byabaa M, De R, Butchart A, Scott J, Vos T (2012). The long-ter health consequences of child physical abuse, eotional abuse, and neglect: a systeatic review and eta-analysis. PLoS Med. 2012;9(11):e Novus (2016). Sveriges ungdoar o fratiden; Från YOLO till oro. Växjö: Novus och Linnéuniversitetet. Oldehinkel AJ, Orel J, Verhulst FC, Nederhof E (2014). Childhood adversities and adolescent depression: a atter of both risk and resilience. Dev Psychopathol. 2014;26(4 Pt 1): Olsson G & von Knorring A-L (1999). Adolescent depression: prevalence in Swedish high-school students. Acta Psychiatrica Scandinavia 1999;99(5): Regeringen (2015). Nationell saordnare för utveckling och saordning av insatser ino orådet psykisk hälsa. Koittédirektiv 2015: Bris rapport 2017:1

49 Regeringen (2015). Närare 700 personer förstärker elevhälsan och specialpedagogiken i skolan geno regeringens satsning. Presseddelande Reiss F (2013). Socioeconoic inequalities and ental health probles in children and adolescents: a systeatic review. Soc Sci Med. 2013;90: Schoerus G, Schwahn C, Holzinger A, Corrigan PW, Grabe HJ, Carta MG, et al. (2012). Evolution of public attitudes about ental illness: a systeatic review and eta-analysis. Acta Psychiatr Scand. 2012;125(6): Shapero BG, Hailton JL, Stange JP, Liu RT, Abrason LY, Alloy LB (2015). Moderate childhood stress buffers against depressive response to proxial stressors: a ulti-wave prospective study of early adolescents. Journal of abnoral child psychology. 2015;43(8): Shara T, Guski LS, Freund N, Gotzsche PC (2016). Suicidality and aggression during antidepressant treatent: systeatic review and eta-analyses based on clinical study reports. BMJ. Skolverket (2017). Utvärdering av betyg från årskurs 6. Skolverket (2016). Utvärdering av den nya betygsskalan sat kunskapskravens utforning. Socialstyrelsen (2015). Att utveckla grunddata och indikatorer. För barn och unga ed psykisk ohälsa och personer ed ofattande eller koplicerad psykiatrisk probleatik. Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Statistiska Centralbyrån (2016). Barnfailjernas inkoststandard i failjer ed heaboende barn 0 17 år, andel barn efter inkoststandard och år. Statistiska centralbyrån (2016). Undersökningar av levnadsförhållanden ULF Statens offentliga utredningar (2016). Barnkonventionen blir svensk lag. SOU 2016:19. Stone M, Laughren T, Jones ML, Levenson M, Holland PC, Hughes A, et al. (2011). Risk of suicidality in clinical trials of antidepressants in adults: analysis of proprietary data subitted to US Food and Drug Adinistration. BMJ. 2009;339(aug11). Sveriges Kouner och landsting (2014). Psykisk hälsa. Thopson R, Litrownik AJ, Isbell P, Everson MD, English DJ, Dubowitz H, et al. (2012). Adverse Experiences and Suicidal Ideation in Adolescence: Exploring the Link Using the LONGSCAN Saples. Psychol Violence. 2012;2(2) Wirehn A-B, Andersson A, Dalan C, Bokströ T (2015). Barn och ungas psykiska ohälsa. Epideiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockhols läns landsting. Sveriges Kouner och Landsting. World Health Organisation (2014). International Classification of Diseases (ICD). World Health Organisation (2007). What is ental health? World Health Organisation Regional Office for Europe (2015). Health Behaviour in School Children, a WHO Collaborative Cross-National Study. Webbkällor OECD. Statsextracts 2016: Socialstyrelsens statistkdatabas: Diagnoser i sluten vård. statistikdatabas/diagnoserislutenvard Socialstyrelsens statistikdatabas: Dödsorsaker. statistikdatabas/dodsorsaker Socialstyrelsens statistikdatabas: Yttre orsaker till skador och förgiftningar. Socialstyrelsens statistikdatabas: Läkeedel. World Health Organization Regional Office for Europe. European ortality database 2016: Bris rapport 2017:1 47

50 Bris och Agenda 2030 På ett toppöte i FN i New York i septeber 2015 antog världens stats- och regeringschefer överenskoelsen Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan gäller från januari 2016 till 2030 och innehåller en handlingsplan ed 17 ål och 169 delål so ska leda världen ot en hållbar fratid. Agendans ål är universella och gäller alla länder, även Sverige. Målen är odelbara och utgår från tre diensioner av hållbar utveckling: den ekonoiska, sociala och iljöässiga. Under de koande 15 åren koer Agenda 2030 bidra till handlingar och politik so får en avgörande betydelse för änskligheten. Flera av ålen och delålen rör barns rättigheter direkt och är därför särskilt angelägna för Bris. Bris bidrar på olika sätt till åluppfyllelsen av Agenda 2030 både i Sverige och globalt. Vi stödjer barn so har det svårt på olika sätt och vars rättigheter kränks, vi gör barns röster hörda i sahället och vi påverkar politiker och beslutsfattare i Sverige, och globalt geno vår internationella paraplyorganisation Child Helpline International (CHI), för att säkerställa att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. Mellan 2017 och 2021 koer Bris särskilt att fokusera på att bryta trenden ed den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga, vi koer på olika sätt att stödja barn so flytt och arbeta för alla barns rätt att slippa våld. Bris fokuserar därför i första hand på Agendans ål 3 o att Säkerställa hälsosaa liv och fräja välbefinnande för alla i alla åldrar, ål 5 o Jäställdhet och ål 16 o Fredliga och inkluderande sahällen. 48 Bris rapport 2017:1

51

52 Bris, Barnens rätt i sahället, arbetar ed att stödja barn, obilisera sahället för barnets rättigheter sat att göra barns röster hörda. Bris vision är ett sahälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses. FN:s konvention o barnets rättigheter utgör grunden för Bris arbete och Bris bidrar ed sitt arbete till FN:s hållbarhetsål i Agenda Under koer Bris särskilt fokusera på att bryta trenden ed den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige. Denna rapport bygger på forskning kring psykisk ohälsa och på barns satal ed Bris på saa tea. Det är den första i en serie rapporter från Bris o barns och ungas psykiska ohälsa. Arenavägen Johanneshov Box , Stockhol Telefon: Facebook: Swish: Barn kan kontakta Bris på telefon, chatt och ejl. Telefonnuer: Chatt och ejl: Brisbot finns på Kik och Facebook Messenger