Alla barn har rätt att må bra

Transkript

1 BRIS ÅRSRAPPORT FÖR 2017 TILL BARN OCH UNGA Alla barn har rätt att må bra Hur kan vi se till att det blir så?

2 #psykbryt Innehåll 1 Bris och barnen 2 Om Bris stödverksamhet 8 Psykisk ohälsa 12 Kontakt Ordförklaringar LÄS MER Vill du läsa mer om psykisk ohälsa, om den hjälp som finns och vad barn berättar för Bris om att må dåligt? Ladda ner vår rapport Allt fler barn mår dåligt på bris.se LÄS MER I vår stora årsrapport kan du läsa mer om vad skolan, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården behöver göra för att färre barn ska må dåligt och för att barn som behöver hjälp ska få det. Ladda ner rapporten Skola. Vård. Omsorg. på bris.se Barn: Enligt barnkonventionen och på Bris räknas varje människa som ännu inte fyllt 18 år som ett barn. Psykisk ohälsa: Det finns olika idéer om vad som ska räknas som psykisk hälsa och psykisk ohälsa. När vi berättar om psykisk ohälsa i den här rapporten menar vi allt ifrån att då och då känna oro och ledsenhet till att ha en psykisk sjukdom och behöva vård på sjukhus. Det är helt normalt att känna sig orolig och ledsen ibland, det gör alla. Men när det blir för besvärligt och svårt kan det räknas som psykisk ohälsa. Om rapporten Redaktör: Anna Holmqvist Skribent: Marie Angsell Layout: Narva Foto: Shutterstock, Unsplash Barnen på bilderna har ingen koppling till innehållet i rapporten. Citaten i rapporten är exempel på vad barn berättar för Bris. Alla exempel är baserade på autentiskt material men har ändrats för att inget ska kunna kännas igen av andra. Barn kan vara helt trygga med att de är anonyma hos Bris. b

3 Bris och barnen I början av varje år skriver Bris en årsrapport. I den berättar vi om hur året före har varit, hur många samtal, chattar och mejl våra kuratorer svarat på och vilka de vanligaste frågorna var. Vi stannar också upp och skriver lite mer om ett aktuellt ämne. Den här årsrapporten är för I rapporten för 2016 handlade fördjupningen om psykisk ohälsa, om att må dåligt på olika sätt. Psykisk ohälsa är det vanligaste ämnet när barn kontaktar Bris och den psykiska ohälsan hos barn ökar i hela samhället. Då berättade vi hur barn beskriver hur det är att inte må bra, om att våga eller att inte våga berätta för någon och om att söka hjälp. I den här rapporten fortsätter vi att prata om psykisk ohälsa, vad den kan bero på och vad vi tycker behöver förändras för att barn ska må bättre. Bris finns för att ge barn och unga som kontaktar oss stöd och hjälp. Men vi finns också för att förbättra samhället för alla barn. Genom att berätta det vi vet för vuxna, politiker och andra med makt att fatta beslut, hoppas vi kunna hjälpa till att stoppa ökningen av den psykiska ohälsan bland barn och unga. Barnkonventionen Barn har egna mänskliga rättigheter som gäller alla barn, utan undantag. De finns i FNs barnkonvention och Sverige har skrivit under på att följa den. I konventionen står det till exempel att barn har rätt att leva och utvecklas, att må bra och slippa våld. De har rätt att gå i skolan, känna sig trygga och att få hjälp när de behöver. De som fattar beslut som berör barn ska alltid tänka på vad som blir bäst för barnet. Barn har också rätt att få information och kunna förstå sånt som rör dem och de har rätt att säga sin mening och bli lyssnade på av vuxna. Det gäller alla barn. Det är politikers och myndigheters ansvar att se till att Sverige följer det som står i barnkonventionen. Trots det så bryter de ofta mot den, alla barn får inte det som de har rätt till. FN kontrollerar hur länderna som skrivit under konventionen sköter sig. De har bland annat kritiserat Sverige för att möjligheten för ett barn att få stöd, hjälp och vård när hen mår dåligt ser så väldigt olika ut beroende på var i Sverige barnet bor. På Bris följer vi barnkonventionen i allt vi gör och vi påpekar och kräver skärpning när vi ser att politiker och myndigheter inte gör det hade Bris kuratorer kontakter med barn, via chatt, mejl eller telefon. [1] Bris finns för att ge barn och unga som kontaktar oss stöd och hjälp. Men vi finns också för att förbättra samhället för alla barn.

4 #psykbryt Om Bris stödverksamhet Vi har en stödverksamhet dit alla barn under 18 år kan höra av sig för att få hjälp, stöd och råd av en kurator. De kontaktkanaler barnet kan välja på är telefon, chatt och mejl. På Bris kan barn få stöd på olika sätt. På bris.se kan man se filmer och lyssna på poddar om olika viktiga ämnen. Bris kan också ge stöd genom gruppträffar. Just nu har vi grupper för barn som flytt, barn som förlorat en förälder i självmord, barn som bor i familjehem och barn som har föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom. Vi har en stödverksamhet dit alla barn under 18 år kan höra av sig för att få hjälp, stöd och råd av en kurator. De kontaktkanaler barnet kan välja på är telefonen , chatt och mejl blev det möjligt att boka tid för ett telefonsamtal med en kurator. Skillnaden mellan och tidsbokning är att barnet kan planera in samtalet och slipper stå i kö. En nyhet för 2017 är att vi har en livechatt minst en gång i månaden. Livechattarna har olika teman och Bris kuratorer svarar på de frågor som ställs under tiden chatten pågår. Alla som ställer frågor är KANALFÖRDELNING 2017 anonyma men frågorna och svaren syns i flödet. De frågor och svar som läggs ut i livechatten finns kvar på hemsidan så att de som vill kan läsa i efterhand. I kontakten med Bris får barnet alltid vara anonymt, ingen behöver berätta vem hen är. Bris har även ett telefonnummer för vuxna som är oroliga för, eller har frågor om, barn. Bris barnkontakter hade Bris kuratorer kontakter med barn, via chatt, mejl eller telefon. Det är 6 procent fler än året innan. Det vanligaste sättet att kontakta Bris var att mejla. De flesta som kontaktade Bris var mellan 13 och 15 år och det var lite fler yngre barn (10 12 år) och lite färre äldre (17 18 år) som kontaktade Bris 2017 än året innan. Ungefär 8 av 10 kontakter togs av tjejer, 2 av 10 togs ÅLDERSFÖRDELNING 2017 Mejl, 37% 7 9 år, 2% , 28% år, 23% Chatt, 36% år, 49% år, 27% [2]

5 av killar. Några av kontakterna togs av ickebinära, barn som varken känner sig, eller som inte vill definiera sig, som tjej eller kille. I kontakten med Bris får barnet alltid vara anonymt, ingen behöver berätta vem hen är. Bris har även ett telefonnummer för vuxna som är oroliga för, eller har frågor om, barn. Bland killar var det vanligast att ta kontakt via chatt eller telefon. Bland tjejer var mejl och chatt vanligast. Barns kontakter ger Bris kunskap Alla stödjande kontakter vi har genom telefon, chatt och mejl dokumenteras. Det betyder att vi samlar allt det som barn berättar för oss. När vi skriver rapporter som den här börjar vi med att läsa kontakterna, för att få en bild av det barn berättar om. Det ger oss en kunskap som vi kan sprida till andra för att de ska förstå barn bättre och kunna fatta beslut som gör det bra för barn. I dokumentationen finns ett formulär som kuratorn fyller i efter kontakten med barnet och som berättar vad samtalet, chatten eller mejlet från barnet handlade om. Vi kallar det kontaktområden och det finns 55 stycken för kuratorn att välja på. Ofta handlar det om fler än ett område, barnet kanske berättar både om skolan, kompisar och att hen mår dåligt. Barn som utsätts för våld och övergrepp berättar ofta om vuxna med egna problem och att de själva mår dåligt. 6% ökade antalet kontakter till Bris under Kuratorn dokumenterar aldrig ett barns namn, allt är anonymt. Vi sprider aldrig vidare vad ett enskilt barn har berättat för Bris utan gör alltid om allt till exempel som ingen kan känna igen. SAMTAL TILL BRIS FÖRDELAT PÅ KÖN 2017 ÅRS VANLIGASTE KONTAKTOMRÅDEN FÖR BARN 40 36% Ej framkommit, 2% 25 Icke-binär, 1% 20 Jag vill inte välja, 3% 15 Kille, 13% 10 22% 20% 20% 17% 11% 9% 8% 6% 5 oh fa äl m s ilj ek Fa a on mi l fli j & kt er Vä nn er Vå Sk ld, o & öv l kr e an än rg kn rep At ing p t v ar ar a un g Kä r le st Sa k öd m in hä st lle an ts se Vu r xn St as re sv ss år ig he te r 0 Ps yk isk Tjej, 80% 27% [3]

6 #psykbryt Många barn som mår dåligt undrar varför, vad det beror på, och hur de ska göra för att må bättre. En del har försökt få hjälp, men inte tyckt att den fungerade års vanligaste kontaktområden De vanligaste kontaktområdena 2017 var psykisk ohälsa, våld, övergrepp och kränkningar samt familjen och bråk i familjen. Vänner, skola och frågor om att vara ung var också vanliga. Psykisk ohälsa var det allra vanligaste. PSYKISK OHÄLSA Jag står inte ut mer. Jag stannar hemma oftare och oftare, men får nästan lika mycket ångest när jag är hemma. Det finns inget som hjälper, ångesten och depressionen bara ökar. Jag klarar inte att vara i skolan, men jag vet att jag måste. Barn som tar kontakt med Bris för att de mår dåligt berättar ofta om ensamhet och låg självkänsla. En del har en ledsenhet som inte går över och många känner ofta en stark oro eller stress. Vissa barn berättar att de har fått en diagnos av läkare, till exempel depression eller ångest. Många barn som mår dåligt undrar varför, vad det beror på, och hur de ska göra för att må bättre. En del har försökt få hjälp, men inte tyckt att den fungerade. När barn som mår dåligt berättar hur de har det hemma och i skolan så förstår vi ofta att det hänger ihop. Stress i skolan och oro för framtiden eller att känna sig otrygg i familjen påverkar förstås barnets psykiska hälsa på ett dåligt sätt. FAMILJ OCH FAMILJEKONFLIKTER På grund av en orosanmälan så är alla i min familj superarga på mig och jag har blivit jättedeppig. Jag är rädd att jag och mina syskon ska behöva få flytta. Varför kan jag inte hålla tyst om grejer? När barn kontaktar oss om familjen och familjekonflikter handlar det ofta om relationer inom familjen, hur man har det tillsammans. Många av samtalen handlar om skilsmässa, svårigheter som hör ihop med den och om bråk och konflikter. Frågor om familjen, skilsmässa och konflikter är det vanligaste som vuxna kontaktar Bris vuxentelefon om. VÄNNER Jag är rädd att hamna i konflikt med kompisar. Jag är rädd att den ska bli arg, sluta vara min vän, bli ledsen eller sur. Det gör att jag blir försiktig, rädd och orolig. Ibland gör jag saker jag inte vill för att inte förlora min vän. Tankar och frågor om vänner handlar också om relationer, hur man har det tillsammans med jämnåriga kompisar. Att ha vänner, känna att man hör till och kan lita på andra är viktigt men kan ibland vara svårt. Frågor om bråk är vanliga. Många berättar om mobbning eller att de känner sig helt ensamma, och hur jobbigt det är. SKOLAN Jag är så himla stressad över att börja nian. Jag är rädd att jag kommer sänka mig på grund av alla nationella prov och sånt. Kommer få nya lärare vilket är sjukt stressande och det är ju liksom sista året att få bra betyg. Skolan är en stor och viktig del av barns liv. Kontakter om skolan rör ofta relationer till kompisar och lärare men också oro och stress för prov och betyg. Många vet att skolan och betygen är viktiga för att det ska gå bra i framtiden. Att inte få den hjälp man behöver, eller att känna sig missförstådd och orättvist behandlad av lärare kan göra att stressen blir värre. VÅLD, ÖVERGREPP OCH KRÄNKNINGAR Jag var med om en situation på en fest, jag är osäker på om jag blev våldtagen, trots att jag varken sa ja eller nej. Jag var bara helt tyst. Innerst inne ville jag inte men jag sa ingenting för jag ville inte framstå som något dåligt. Många barn blir utsatta för våld, kränkningar och övergrepp, både hemma av någon i familjen och på andra platser av någon utanför familjen. Ibland är det en vuxen som utsätter barnet, ibland en jämnårig. Det kan handla om en händelse eller om något som händer ofta. Alla barn har rätt att slippa våld, kränkningar och övergrepp, men det kan vara svårt att prata om det man är med om och att be om hjälp. Kuratorn på Bris är ofta den första person som barnet berättar för. En nyhet för 2017 är att vi har en livechatt minst en gång i månaden. Livechattarna har olika teman och Bris kuratorer svarar på de frågor som ställs under tiden chatten pågår. [4]

7 Jag är rädd att hamna i konflikt med kompisar. Jag är rädd att den ska bli arg, sluta vara min vän, bli ledsen eller sur. Det gör att jag blir försiktig, rädd och orolig. Ibland gör jag saker jag inte vill för att inte förlora min vän. [5]

8 #psykbryt När föräldrar, eller andra vuxna som barnet bor tillsammans med, har egna problem så påverkar det ofta barnet, särskilt om problemen är stora och de vuxna inte klarar av att lösa dem. ATT VARA UNG Jag är bara en sån osäker person, jag litar aldrig på mig själv, jag känner mig aldrig stolt över någonting. Det känns bara som att jag är dålig. Kontakter om att vara ung kan handla om självförtroende och att passa in bland andra. Det kan vara frågor som vem är jag?, om meningen med att leva och funderingar om framtiden. Att de kontakterna är så många beror på att det är frågor som de flesta unga, framförallt tonåringar, funderar på. KÄRLEK Jag vet inte vart jag ska ta vägen nu. Jag gillar en kille så mycket att det gör ont. Jag tänker på honom nästan hela tiden och det börjar bli jobbigt, att det inte ens kan gå några minuter utan att jag tänker på honom. Funderingar kring kärlek kan handla om både lycklig, olycklig och hemlig kärlek. Det kan handla om att ha sin första kärleksrelation eller att längta efter den. Att få uppleva riktig kärlek är något som de flesta önskar sig och vill. När det inte går som man hoppas kan besvikelsen bli stor och självförtroendet tufsas till. SAMHÄLLETS STÖDINSTANSER Min socialsekreterare bryr sig inte ett dugg om hur jag mår och vad jag känner. Hon säger att det var det bästa att flytta ifrån behandlingshemmet. Jag ville stanna på behandlingshemmet. Jag mådde bra där. Nu fick jag istället LVU och är i en familj som jag inte vill vara i. Exempel på det vi kallar samhällets stödinstanser är: Skolans elevhälsa med kurator, psykolog, sköterska och läkare. BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) ska hjälpa barn som mår psykiskt dåligt eller har en neuropsykiatrisk diagnos, till exempel ADHD. Socialtjänsten ska ge barn och deras familjer hjälp med till exempel dåliga relationer, dålig ekonomi och skydda barn som utsätts för våld hemma. Kontakterna med Bris handlar ibland om att barnet vill ha någon att prata med, men inte vet vem. Vi får många frågor om vad socialtjänsten är och vad de gör, hur det går till att få hjälp av BUP och om kuratorn i skolan har rätt att berätta för andra om det man pratat med hen om. Tyvärr berättar många om dåliga erfarenheter av stödinstanserna, att de inte har blivit förstådda, att kuratorn brutit ett förtroende och att de känner att de blir bollade runt mellan olika ställen utan att få hjälp. STRESS Jag har så mycket ångest över skolan att jag börjar gråta så fort jag ska plugga. Kan barn gå in i väggen? När barn pratar med Bris om stress är det ofta kopplat till skolan eller att det inte är bra hemma. Ibland både och. Stress brukar inte räkans som psykisk ohälsa, men många berättar om en stress som är så stark och sitter i så länge att de känner sig sjuka av den. Att aldrig kunna slappna av gör att man blir känslig, orolig och ledsen. Det blir en ond spiral, där stressen skapar mer stress. Stress och psykisk ohälsa är inte samma sak, men det kan höra ihop. VUXNAS SVÅRIGHETER Jag bor inte hos min pappa alls längre. Det känns väldigt sorgligt att det har blivit såhär, han har verkligen svikit mig. Jag känner inte igen honom längre och jag saknar honom så mycket. Min gamla pappa sån han var innan han började knarka jättemycket. När föräldrar, eller andra vuxna som barnet bor tillsammans med, har egna problem så påverkar det ofta barnet, särskilt om problemen är stora och de vuxna inte klarar av att lösa dem. Barn berättar för Bris om föräldrar som är stressade över sin ekonomi, som inte har jobb eller som jobbar alldeles för mycket. De berättar om föräldrar som bråkar, som dricker för mycket eller har en sjukdom som gör att de har svårt att orka med eller lätt blir arga. Vuxna med egna problem har ofta svårt att klara av att vara tillräckligt bra som föräldrar och ta hand om barnet på ett bra sätt. Ensamhet, oro och rädsla är vanliga känslor hos barn med förädlar som inte räcker till. Många försöker också ta ett större ansvar än vad ett barn ska behöva, till exempel för familjens ekonomi, sina syskon eller föräldrar. Funderingar kring kärlek kan handla om både lycklig, olycklig och hemlig kärlek. Det kan handla om att ha sin första kärleksrelation eller att längta efter den. Att få uppleva riktig kärlek är något som de flesta önskar sig och vill. När det inte går som man hoppas kan besvikelsen bli stor och självförtroendet tufsas till. [6]

9 Jag har så mycket ångest över skolan att jag börjar gråta så fort jag ska plugga. Kan barn gå in i väggen? [7]

10 #psykbryt Psykisk ohälsa 2017 hade Bris kuratorer stödjande kontakter med barn, av dem handlande på ett eller annat sätt om psykisk ohälsa. Ämnet var även vanligt bland de vuxna som kontaktade Bris vuxentelefon med sin oro för ett barn. Den psykiska ohälsan ökar Den psykiska ohälsan ökar bland barn, framförallt bland tonåringar, det har den gjort sedan 1980-talet. Detta visar forskning och det märker vi i våra kontakter på Bris. Ingen vet exakt vad det beror på, om det handlar om stress i skolan, oro för framtiden eller något annat. Men vi förstår att det finns mycket som måste och kan förändras för att barn och unga ska må bättre. Till exempel att skolan behöver jobba på ett annat sätt och att alla barn ska kunna få ett bra stöd utan att behöva vänta tills problemen har blivit värre. År 2018 är det val i Sverige. Bris vill att den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga ska bli en viktig fråga i valet. Barnkonventionen säger att varje barn har rätt till bra hälsa och till vård. Sverige har skrivit under och lovat att följa den, därför måste vi som land göra allt vi kan för att alla barn ska få det de behöver för att må så bra som möjligt. Politiker har ett särskilt ansvar för att se till att Sverige följer barnkonventionen och det finns flera saker Bris ser att de måste göra. [8]

11 De måste bli bättre på att förstå vad psykisk ohälsa beror på och varför den ökar bland unga människor. Det behövs mer forskning. De måste göra mer för att se till att barn inte drabbas av psykisk ohälsa. Till exempel måste de platser där barn finns, som hemma, på förskolan och i skolan, vara trygga och bra för alla barn. De måste ta ansvar för att varje barn som inte mår bra snabbt får rätt hjälp och att de barn som blir utsatta för våld och övergrepp får skydd. Vad är psykisk ohälsa? När vi på Bris pratar om psykisk ohälsa menar vi allt ifrån att då och då känna oro och ledsenhet till att ha en psykisk sjukdom och behöva vård på sjukhus. Det är helt normalt att känna sig orolig och ledsen ibland, det gör alla. Men när det blir för besvärligt och svårt kan det räknas som psykisk ohälsa. Det är viktigt att skilja på stress som går över och psykisk ohälsa. När ett barn är med om någonting svårt, till exempel en skilsmässa, sjukdom i familjen eller att en familjemedlem eller vän dör, så påverkas hen förstås. Att reagera på en händelse som väcker starka känslor, en händelse som kanske kom som en chock och som man aldrig varit med om tidigare, är helt normalt. Sådant kommer alla människor att behöva vara med om några gånger i livet, barn också. Reaktioner kan kännas både i kroppen, i tankarna och i känslorna. Ibland blir den så starka att man blir skrämd av dem. Men det betyder inte att de är farliga eller en sjukdom. Samtidigt är det viktigt att vuxna är uppmärksamma, ser och hjälper de barn som behöver stöd. Även om en reaktion är normal behöver barn stöd från vuxna när livet är svårt. Det finns en risk att barn som är med om svåra händelser utvecklar psykisk ohälsa. Det kan vara om det händer flera allt för jobbiga saker på en gång, eller om det bara fortsätter och inte tar slut. Om barnet aldrig får lugn, trygghet och hjälp att förstå och hantera (veta vad de ska göra med) sina reaktioner, då kan det bli för svårt. Varför ökar den psykiska ohälsan? Eftersom det finns flera idéer om vad som ska räknas som psykisk ohälsa är det svårt att mäta hur vanlig den är och hur utvecklingen ser ut. Men många forskare har försökt göra det ändå och de flesta är överens om att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga, framförallt bland tjejer i 15-årsåldern. Många försöker förstå vad ökningen av den psykiska ohälsan beror på, det är ju först när man vet det som det går att hitta en lösning. När vi på Bris pratar om psykisk ohälsa menar vi allt ifrån att då och då känna oro och ledsenhet till att ha en psykisk sjukdom och behöva vård på sjukhus. En tydlig koppling som flera forskare ser är den mellan ökad psykisk ohälsa och allt fler känner stress i skolan. En annan handlar om att det har blivit vanligare att barn känner oro för framtiden, för att få jobb och kunna klara sig som vuxen. Barn och unga tillbringar allt mer tid framför sina skärmar, smartphones, Ipads och datorer. Man är ständigt uppkopplad mot andra och kan hela tiden jämföra sig själv och sitt eget liv med det liv som andra väljer att visa upp. Det kan skapa en stress och en känsla av att vara misslyckad. Att även fler vuxna lider av psykisk ohälsa påverkar förstås också barn. Föräldrar och lärare som är stressade och mår dåligt på olika sätt har svårare att vara ett bra stöd. För de flesta är det inte bara en, utan flera saker som tillsammans gör att ett barn börjar må psykiskt dåligt. Det är viktigt att få lyckas för att må bra Forskning visar att de barn som får möta lagom tuffa svårigheter och som klarar av dem, får en känsla av att klara av livet. Barnet får en kraft som gör det lättare att lyckas med de utmaningar som kan komma i framtiden. Det är alltså viktigt för barn att få utmaningar, men också att lyckas klara av dem. De kan till exempel handla om att lyckas i skolan, att hänga med i undervisningen och få betyg man är nöjd med. Det kan också vara att klara sig igenom en jobbig period, till exempel föräldrars skilsmässa, eller en svår händelse som att någon som är viktig för en dör. Ibland kan barn behöva vuxnas hjälp för att klara svåra situationer. Forskning visar att de barn som får möta lagom tuffa svårigheter och som klarar av dem, får en känsla av att klara av livet. Barnet får en kraft som gör det lättare att lyckas med de utmaningar som kan komma i framtiden. Det är alltså viktigt för barn att få utmaningar, men också att lyckas klara av dem. [9] Barnkonventionen säger att varje barn har rätt till bra hälsa och till vård. Sverige har skrivit under och lovat att följa den. Därför måste vi som land göra allt vi kan för att alla barn ska få det de behöver för att må så bra som möjligt.

12 #psykbryt För barn med svårare psykisk ohälsa finns BUP (betyder Barn- och ungdomspsykiatrin). Dem kan barn också ta en egen kontakt med, men för att barnet ska kunna fortsätta att gå där måste föräldrarna ge sitt tillstånd. Om ett barn ofta får känna att hen misslyckas så finns det en risk att barnet börjar känna sig som en förlorare och får en känsla av att hen är en person som inte klara av utmaningar. Därför är det viktigt att alla barn får det de behöver för att lyckas. Till exempel i skolan. Var kan barn få hjälp? Barn som mår dåligt kan få hjälp på olika sätt. Alla skolor ska ha en elevhälsa dit barnet kan komma själv eller med hjälp av sina föräldrar. Elevhälsan ser lite olika ut på olika skolor, men ofta finns där kurator, skolsköterska och specialpedagog. Barn kan ha en egen kontakt med kuratorn utan att föräldrarna vet om det. Men om barnets problem är allvarliga eller påverkar hur det går för barnet i skolan, måste kuratorn ta med föräldrarna och kanske lärarna. I de flesta kommuner finns det ungdomsmottagningar med kuratorer och psykologer. Dit kan tonåringar ringa eller gå själva, utan sina föräldrar. För barn med svårare psykisk ohälsa finns BUP (betyder Barn- och ungdomspsykiatrin). Dem kan barn också ta en egen kontakt med, men för att barnet ska kunna fortsätta att gå där måste föräldrarna ge sitt tillstånd. För barn som har det svårt hemma finns socialtjänsten. Både barn och föräldrar kan be om hjälp där, men eftersom problemen ofta gäller hela familjen så är det inte så vanligt att barn får hjälp utan att föräldrarna vet om det. Till socialtjänsten ska också alla andra vuxna som är oroliga för ett visst barn, vända sig. Alla vuxna som jobbar med barn, till exempel lärare, skolsköterskor och kuratorer, måste anmäla om de känner sig oroliga för att ett barn inte har det bra hemma. Andra vuxna ska helst också anmäla. Men trots att det finns flera ställen som ska hjälpa barn som inte mår bra, så får vi på Bris ofta höra att barn tycker att det är krångligt att få hjälpen. Det är svårt att förstå vem som är vem av alla hjälpare och vad det är de kan hjälpa till med. Vi får ofta frågor om barnet själv kan söka hjälpen eller inte. Många är osäkra på hur det är med tystnadsplikten, till exempel om kuratorn kommer att berätta vidare för någon annan. Andra berättar att de inte kan få hjälp på exempelvis BUP för att köerna är för långa. [10]

13 BRIS VET BRIS TYCKER Det är viktigt att få hjälp, förstå och kunna påverka Sverige lever inte upp till det barnkonventionen säger om att varje barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Skolan har en elevhälsa och det finns vårdcentraler, BUP-mottagningar och socialtjänst för barn som mår dåligt och behöver vård, stöd eller skydd. Trots det får inte alla barn den hjälp de behöver. Barn får ofta för lite information om vilken hjälp som finns och de får allt för sällan vara med och påverka hur hjälpen ska gå till. Det här beror på flera olika saker. Till exempel att skolans kuratorer är för få, att köerna till BUP är för långa och att de som arbetar i socialtjänsten har för lite tid att lyssna på och prata med barn. Det beror också på att det finns för lite kunskap om när och på vilket sätt olika barn kan behöva hjälp, och om vilken hjälp som är den bästa. Ett annat problem är att de olika verksamheterna som finns för barn inte samarbetar tillräckligt bra med varandra. Dessutom vet många alldeles för lite om barns rättigheter och hur de själva ska göra för att följa dem. BUP betyder Barn- och ungdomspsykiatrin Skolan måste börja arbeta på ett sätt så att inget barn behöver må dåligt av den. Det är viktigt att skolan är trygg och att alla barn har både kompisar och bra vuxna omkring sig. Skolan måste ge alla barn chans att lyckas och den ska snabbt kunna ge hjälp till barn som har svårt att klara undervisningen eller som mår dåligt. Socialtjänsten måste bli bättre på att ge stöd och skydd till barn och unga som har det svårt hemma. Stödet och skyddet får inte dröja och måste passa det barnet behöver hjälp med. Alla barn ska förstå hur socialtjänsten jobbar och kunna vara med och påverka den hjälp de får. Hälso- och sjukvården måste kunna ge rätt vård snabbt till de barn som mår dåligt. Det ska vara lätt att söka hjälp och att få den, till exempel på en vårdcentral. BUP måste ha plats för att ta emot de barn som behöver hjälp av specialister. Alla myndigheter och verksamheter som finns för att hjälpa barn som mår dåligt måste bli bättre på att samarbeta med varandra så att inget barn tappas bort mellan dem. Alla myndigheter och verksamheter som finns för barn måste bli bättre på att lyssna på barn, berätta om den hjälp de kan ge och låta barnen vara med och påverka hur hjälpen ska gå till. Alla behöver lära sig mer om barns rättigheter och förstå hur de själva ska jobba på ett barnrättssäkert sätt. [11]

14 #psykbryt Vill du komma i kontakt med en kurator på Bris? Barn och unga under 18 år kan kontakta en av Bris kuratorer genom att ringa till Bris telefon , eller skriva till Bris-mejlen eller i Bris-chatten på bris.se. Du får vara anonym om du vill och kuratorn har tystnadsplikt. Ibland behövs mer eller snabbare hjälp än vad Bris kan erbjuda och då lotsar vi barnet vidare till den hjälp som behövs här och nu. Att ringa är gratis och syns inte på telefonräkningen. Bris har också en automatisk chattbot på Kik och Facebook Messenger som heter Brisbot och som svarar på vanliga frågor som Bris kuratorer brukar få höra från barn. Chattar du med Brisbot så pratar du inte med en riktig kurator men det är våra kuratorer som skrivit alla frågor och svar. Välkommen! Arenavägen Johanneshov Box , Stockholm Telefon: Facebook: Swish: Barn kan kontakta Bris på telefon, chatt och mejl. Telefonnummer: Chatt och mejl: Brisbot finns på Kik och Facebook Messenger