Anhörigstöd - Barn som anhörig
|
|
- Anna-Karin Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Godkänt den: Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Uppmärksamma, information, råd och stöd... 2 Delaktighet... 4 Före besöket... 4 Direkt före besöket (enhetens personal)... 4 Under besöket... 5 Efter besöket... 5 Övriga aspekter... 5 Barns förståelse av svåra sjukdomar och händelser... 9 Barn 0-2 år... 9 Barn 3-6 år... 9 Barn 7-12 år... 9 Tonåringar år... 9 Vanliga reaktioner utöver ledsenhet/sorgsenhet Samverkan Anhöriggrupper Sidan 1 av 11
2 Barn som anhöriga har ett särskilt lagstöd enligt hälso- och sjukvårdslagen 2g. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: 1. Har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktig bor tillsammans med oväntat avlider. Uppmärksamma, information, råd och stöd För att underlätta arbetet med att stödja barn som anhöriga kan en arbetsmodell vara till god hjälp. Pyramiden nedan beskriver arbetet med att uppmärksamma barn som anhöriga och är tänkt att vara ett hjälpmedel när verksamheter skapar rutiner för stöd till barn. Observera skyldigheten att lämna en orosanmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Det behöver inte betyda att det finns en misstanke om att någon förgriper sig på eller misshandlar barnet. Det räcker att det uppmärksammas att de vuxna inte är förmögna i den rådande situationen att sörja för barnets bästa och socialtjänsten kan då bevilja insatser för att underlätta för familjen. Sidan 2 av 11
3 Notera i patientens journal om det finns barn som anhöriga. Pyramidens Uppmärksamma För att det ska vara möjligt att beakta barns behov av stöd krävs att sjukvården har rutiner för att upptäcka barnen. Därför behöver alla som möter patienten ta reda på om det finns barn som anhöriga. När anhöriga barn efterfrågas bör personal också ta reda på om barnet känner till sjukdomen och hur vardagen fungerar för att kunna fånga upp vilket behov av stöd som finns. Notera i patientens journal vilken information barnet har fått. Pyramidens Information och råd I första hand kan det vuxna nätverket runt anhöriga barn behöva information och råd om hur de kan stödja barnen. Vuxna behöver få veta att det är viktigt att prata med sina barn om sjukdomen och vad som händer och att de kan involvera barnen utifrån barnens mognadsgrad. Barn kan behöva få ställa sina frågor till sjukvårdens personal och också få svar på de frågor de har. Kom ihåg att jag vet inte är också ett svar. Notera i patientens journal vilka kontakter som tagits eller förmedlats för att försäkra barnet ett stöd. Pyramidens Stöd Att bli uppmärksammad och efterfrågad, att få information och få vara delaktig i det som sker är ett stöd. Sjukvårdspersonalen blir en viktig stödfunktion för barnen genom att de kan möta barnen där de just för tillfälligt känslomässigt befinner sig. Där och då, kanske i samband med arbetet med patienten, kan personal berätta och förklara vad som händer och vad de gör, hur behandlingen fungerar och vad alla slangar och maskiner står för. Det är också ett bra sätt att visa vägen för andra oroliga vuxna och stärka dem i att låta barnen vara med. Varje enhet behöver också ha tillgång till mer specialiserad kompetens som kan ge barnet ytterligare stöd om det behövs. Det kan vara i samarbete med kurator, barnpsykolog eller annan specialist som elevhälsan eller verksamheter i socialtjänsten. Pyramidens Behandling Barnet kan vara i behov av vård utifrån att de själva uppvisar symtom efter till exempel en lång tids påfrestning. Barnet ska då också skrivas in som patient och behandlas utifrån sina symtom. Barnet kan således vara både patient och anhörig och ska då både behandlas och få stöd. Sidan 3 av 11
4 Delaktighet Notera i patientens journal att patienten eller någon vuxen vårdnadshavare gett sitt medgivande till att barn som anhöriga görs delaktiga genom att få information om patientens tillstånd eller behandling. Både barn och vuxna som patienter behöver få ha ett inflytande om vilken information som lämnas till vem angående det egna hälsotillståndet och behandling. Vuxna patienter kan själva avgöra om och hur mycket barnen behöver vara delaktiga medan barn som patienter kanske behöver samråda med någon vuxen. Oavsett vilket så bör patienten och andra vuxna runt omkring uppmuntras att låta barnen vara delaktiga i så stor utsträckning som möjligt. Barn och ungdomar som besöker eller har en närstående som är svårt sjuk Det går oftast bra när barn och ungdomar besöker en svårt sjuk anhörig. Fantasin om hur det kan vara är faktiskt för det mesta värre än verkligheten för barn. Barn klarar i regel betydligt mer än vad vuxna tror. Som personal är det din uppgift att förbereda, vägleda och skapa trygghet för barnen och deras föräldrar eller andra anhöriga. När barn besöker en patient som är svårt sjuk så ger det en möjlighet att ge information och stöd till de anhöriga barnen vilket sjukvårdpersonal också har en skyldighet att göra. Så här kan du som personal göra när det finns barn och ungdomar i familjen Berätta för förälder eller annan anhörig att: Barn är välkomna på besök. Ni tillsammans kan förbereda barnet inför besöket och stödja dem under besöket. Före besöket Berätta för förälder eller annan anhörig att de kan förbereda barnet inför besöket genom att berätta: Hur den som de ska besöka mår. Vad som hänt. Hur det ser ut på sjukhuset, på avdelningen och i rummet. Berätta för föräldrarna att de ska: Använda enkla ord, vara konkreta, så att barnet kan förstå utifrån ålder och mognad. Ge utrymme för frågor. Utgå gärna från barnets frågor och svara på det. Direkt före besöket (enhetens personal) Hälsa och presentera dig för barnet oavsett barnets ålder. För barn från 2 års ålder kan du: Berätta hur patienten mår. Berätta hur det ser ut i rummet. Förklara om det finns teknisk utrustning. Använd enkla ord som till exempel: o Bredvid din pappa har vi en dataskärm där vi kan se hur fort hjärtat slår och vi har satt klisterlappar här på bröstkorgen (peka och förklara). o Din mamma får hjälp att andas av en maskin som blåser in luft i lungorna och därför finns det en slang i munnen för det är där luften kommer in till lungorna. Din kompis har ett stort förband på huvudet, vet du vad ett förband är? Ge utrymme för frågor. Sidan 4 av 11
5 Låt barnets frågor styra det du berättar. Svara enbart på det som de frågar om. Fyll inte på med information även om du själv anser den viktig. Jag vet inte är också ett svar. Säg att du följer med in på rummet, om de vill, så kan du förklara mer där om det är något de undrar över. Berätta att det är okej om de vill stanna en kort stund eller lite längre beroende på patientens tillstånd och vad barnet orkar med. Vänd dig till den medföljande föräldern eller annan anhörig: Fråga om det är något de undrar över. Fråga om det är ok att du följer med in. Är det första gången så behöver du gå med in. Det skapar trygghet och du kan svara på frågor. Under besöket Var med tillsammans med patienten för att berätta om vad som händer. När du anser läget stabilt kan du lämna rummet men tala om att du kommer tillbaka om en stund eller berätta var du finns om de vill något. Om barnet behöver förströelse eller kanske bearbeta besöket med lek så försöker du bistå med de verktyg som behövs i form av kritor, dagböcker, penna och papper eller vad som finns. Berätta också om vad som gäller på sjukhuset t.ex. att de inte får röra vissa saker och hygienrutiner etc. (om du märker att det behövs). Efter besöket Ge utrymme för tankar och funderingar Det är okej att känna och visa känslor. Det är okej om barnet/ungdomen visar ilska, sorg, förtvivlan eller besvikelse. Uppmuntra barnet att rita eller måla. Äldre barn kan uppmuntras att skriva mail, messenger eller SMS eller chatta och blogga. Det är ett sätt att bearbeta och kan också ge en möjlighet att prata om besöket om barnet/ungdomen vill visa teckningar eller det skrivna. Berätta ev. för föräldern om vanliga reaktioner Berätta ev. på vilket sätt familjen kan få stöd. Lämna telefonnummer om vart de kan vända sig om de undrar över något. Övriga aspekter Fråga efter barnets namn. Det blir mer personligt och barnet känner sig mera sedd om du vet hans/hennes namn. Böj dig ner eller sätt dig på huk när du pratar med ett mindre barn, så du kommer på samma ögonnivå. Barn i förskoleåldern kan bara koncentrera sig en kort stund. Därefter behöver de ha något att göra. Äldre barn kan också behöva en paus t.ex. gå och ringa, gå och fika eller gå på toaletten. Låt föräldern eller annan anhörig som följer med barnet stå för tryggheten om det är möjligt. Respektera om barn inte vill ha kroppskontakt med vuxna som de inte känner. De kanske inte vill ha ögonkontakt heller, sätt dig då bredvid när ni talar. Sidan 5 av 11
6 Det kan också finnas kulturella skillnader så använd en tolk om familjen inte talar svenska så inte onödiga missförstånd uppstår. Ofta upplevs vanliga rutiner som en trygghet. Förskola och skola kan också vara bra under förutsättning att det inte är för kritiskt med den anhörige. Respektera att människor är olika och kanske tänker och reagerar annorlunda mot hur du skulle ha reagerat eller handlat. Sidan 6 av 11
7 10 ÖNSKNINGAR Från ett barn som är anhörig i mötet med personal i hälso- och sjukvården eller annan vuxen 1. Se på mig och lär dig mitt namn. Berätta också vad du själv heter. Då förstår jag att du vill lära känna mig. 2. Le mot mig. Det är inte säkert att jag ler tillbaka, för kanske är jag både rädd och ledsen. Men le mot mig i alla fall. När du ler visar du att du bryr dig om mig och jag känner att jag räknas med. 3. Fråga om det är något som jag behöver till exempel om jag är hungrig eller törstig. Då förstår jag att du vill mig väl. 4. Våga se mig i ögonen. Om du ser mig i ögonen när vi pratar vet jag att du klarar av det och att du orkar med mig. När du ser mig i ögonen visar du också att du tål att se allt som jag känner skam över. När du håller fast blicken visar du att du är en trygg vuxen som jag kan lita på. Om jag är väldigt liten, så sätt dig gärna på huk när du pratar med mig. Då förstår jag att du inte är farlig fast du är stor. 5. Försök att se världen ur mitt perspektiv. Tro inte att du vet sanningen om mig och mitt liv. Kanske har du mött barn tidigare som påminner om mig, eller kanske har du själv haft en tuff barndom. Men jag är bara jag. Och du är du. Så låt mig berätta med mina egna ord. 6. Fråga mig på ett öppet sätt. Ställ frågor som du inte på förhand vet svaret på. Det är frågor som börjar med vad och hur till exempel: Hur tycker du att det är att vara på besök här på sjukhuset? Vad tänker du om att din pappa måste vara här? Hur har du det idag? Vad tänker du om att du snart ska få träffa din mamma igen? När du frågar mig om vad jag Sidan 7 av 11
8 tycker och hur jag har det, då förstår jag att du bryr dig om och att du vill det bästa för både mig och min familj. 7. Lägg ifrån dig pärmen och nycklarna när du pratar med mig. Då blir jag modigare för att vi blir mer jämlika. Gå bort från skrivbordet och sätt dig bredvid mig. Då känns avståndet inte så stort mellan oss. 8. Berätta för mig att det är bra att gråta ibland och att det är tillåtet att vara både ledsen och rädd. Då förstår jag att du uppfattar mina känslor och min sorg. 9. Låt mig få vara ett barn. Berätta för mig att jag får skoja och skratta fast vi är på sjukhus. Då förstår jag att du förstår att jag är ett barn och att du låter mig vara det. 10. Var dig själv så som du är. Det betyder också att du kanske måste våga lägga bort lite av din yrkesidentitet. När du är ditt sanna jag, då ger du mig tillåtelse att vara den jag är. Utarbetat av Maja Michelsen bloggare i BarnsBeste Svensk översättning vid Nka Nationellt kompetenscentrum anhöriga Sidan 8 av 11
9 Barns förståelse av svåra sjukdomar och händelser Barn reagerar olika beroende både av tidigare erfarenheter men också beroende av ålder och mognad. Flickor och pojkar kan reagera olika, särskilt i tonåren. Barn är individer så det kan variera mycket från barn till barn. Barn 0-2 år Kan inte förstå vad sjukdom är eller vad som hänt. Känner mycket väl av stämningar. Förstår inte orden men förstår kroppsspråk och tonlägen. Har rädsla för separationer från sina föräldrar eller annan anhörig som sköter om barnet dagligen. Barn 3-6 år Språket och förståelsen utvecklas mer och mer. Lever i nuet. Har ett konkret tänkande. Förstår inte abstrakta saker. Förstår inte orsak och verkan. Har rädsla för separationer men det kan vara okej i främmande miljöer om en vuxen de känner finns i närheten. Har ett magiskt tänkande d.v.s. tror sig ha makt att påverka verkligheten t.ex. om jag inte går på strecken så. eller mitt fel att Sjukdom kan uppfattas som straff. Förstår delvis att någon kan dö men tror ibland att de kommer tillbaka sedan. Barn 7-12 år Förstår mer och mer. Börjar så småningom tänka abstrakt. Förstår orsakssamband. Förstår att sjukdom kan vara allvarligt. Förstår att människor kan dö och att döden är oåterkallelig. Kompisarna är viktiga. Funderar över rätt och fel och det är viktigt att följa regler. Sjukdom kan ibland uppfattas som ett straff för att de gjort något fel. I den här åldern förekommer ibland rädsla för sjukdom och död mer allmänt. Tonåringar år Om tonåringar brukar man använda uttrycket redan stängd för ombyggnad. Det innebär att tonåringen redan har så mycket som händer i den egna utvecklingen att det inte ryms fler förändringar och frigörelsen från de vuxna är också påbörjad. Kompisarna är ibland viktigare än föräldrarna men tonåringarna kan också vara mycket bundna till familjen. Tonåringar är ibland självständiga och ibland beroende och det kan pendla från stund till stund. De har behov av att ha kontroll över sina känslor och sitt beteende. Ibland har tonåringar svårt att visa känslor och ibland går det lätt. Utseendet är ofta viktigt. Vill inte ha kroppskontakt med främmande vuxna människor. Ibland vill de inte heller ha ögonkontakt. Sidan 9 av 11
10 Det är inte ovanligt att de inte kommer på besök och uppger skäl som skolarbete eller fritidsintressen men det kan också vara att det är för smärtsamt. Det går inte att tvinga tonåringar att komma på besök men man kan säga att de är välkomna när de vill det. Ibland kan kontakt via mail, sms eller sociala media vara ett lättare sätt att möta det svåra. Uppmuntra gärna till de alternativen. Vanliga reaktioner utöver ledsenhet/sorgsenhet Tystnad Aggressivitet Koncentrationssvårigheter Oro/ångest Somatiska symtom t.ex. ont i magen, ont i huvudet Sömnsvårigheter Bristande aptit Mer beroende av förälder eller rädsla för separationer Samverkan Samverka med andra aktörer och upprätta en plan för stöd till anhöriga barn. Insatser för stöd till anhöriga barn behöver planeras och samordnas likaväl som insatser för vidare vård eller omsorg. Det är viktigt att sjukvården samverkar med andra aktörer som till exempel socialtjänsten och att det upprättas en plan för vilka som ska ansvara för olika former av stöd till barnet och/eller familjen. För att inte behöva skapa ytterligare forum för samverkan är det önskvärt att sjukvården försöker använda de upparbetade arenor som redan finns. Det är viktigt att sjukvården ser till hela patientens sammanhang och livssituation där anhöriga barn är en del av patientens liv vare sig patienten befinner sig i hemmet eller på en vårdavdelning. I de fall patienten är eller kommer att vara i behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten (landsting och kommun) så kan patienten få stöd genom en samordnad individuell plan allmänt kallad SIP. Planen ska formas utifrån patientens behov tillsammans med de personer patienten önskar ska närvara och det är bra om anhöriga barn och vuxna kan inkluderas vid den planeringen. I samband med att en SIP genomförs för patienten är det ett utmärkt tillfälle att också planera vilka behov av stöd anhöriga barn har och vem som ska ansvara för stödet. Vad gäller barn som anhöriga är det i samband med allvarligt sjuk vårdnadshavare eller syskon viktigt att kontakter etableras med skola och elevhälsa varför även de behöver bjudas in till samordnat möte. Kom ihåg att det är av stor vikt för patientens tillstånd att barnens behov är tillgodosedda. Sidan 10 av 11
11 Anhöriggrupper Möjliggör för tonåringar mellan år att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp med andra tonåringar enligt Akermodellens hälsopedagogik. Barn behöver få utrymme att ställa sina egna frågor utan att de vuxna involveras. Barn behöver också få dela sina erfarenheter med andra som upplevt liknande situation och är i ungefär samma ålder. Möjliggör, efter vårdnadshavares medgivande, för barnen att träffas i anhöriggrupper genom att starta grupper med hjälp av Akermodellen som metod. Sidan 11 av 11
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merNärståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merBarn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merBarnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merAtt bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merHälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7
Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt
Läs merBarn som är närstående
2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information
Läs merHur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
Läs merPolicydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården
1(7) Landstingets kansli Ansvarig Linda Frank, utredare Titel Fastställt 2012-10-05 Reviderat Mats Bojestig Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården Inledning Varje år drabbas många
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merOatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK
I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN
Läs merAllvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merFRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA
FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA - Vad barn och ungdomar vill ha i kontakten med professionella Sandra Patel och Therese Eriksson www.maskrosbarn.org Maskrosbarns verksamhet Lägerverksamhet (sommar,
Läs merNationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15
Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merBarnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!
Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merBilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor
Läs merSmakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut
Läs merRIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merBarn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson
Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merRiktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL
Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL 2015-2018 LS-LED15-0349 (kopplad till Anvisning LS-LED15-0349) 1 Innehållsförteckning
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merVad säger lagen? projekt När barn är anhöriga
Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merVad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Läs merLandstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.
Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.. Åsa Stålhane, samordnare för landstinget Sörmlands barnrättuppdrag Barns och ungas rätt till stöd som närstående skärptes
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merFrågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn
Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget
Läs merBarn som anhöriga - pyramiden
Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande vuxna
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merAtt vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom
Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merBarns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsstaben 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. t.o.m. Stabschef/Susanne Forslund Landstingsdirektör 2014-08-28 2017-08-28
Läs merPSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA
PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA en checklista för att hjälpa medborgare i din kommun DEN OSPRIDDA SANNINGEN OM SPRIDD BRÖSTCANCER 1 STÖD TILL ANHÖRIGA OTROLIGT VIKTIGT Psykosocialt
Läs merDET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL
DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merPernilla Krusberg. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:65 Diarienr: 09/4938 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: 2009-11-03 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnder
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs merBarn och sorg. Sjukhusbiblioteket
Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,
Läs merVi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder
Vi som presenterar Sofie Karlsson Erfaren förälder Margaretha Tauberman kurator i MS teamet Neurologi och Rehabiliteringskliniken Centralsjukhuset Karlstad/ Samordnare för patient och närståendeutbildning,
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merBarn i utsatta livssituationer
Barn i utsatta livssituationer Vilka är det vi möter och hur Kan vi förstå dem bättre? Linn Englund Schema för dagen Om Maskrosbarn Att leva med en sjuk förälder hur blir det för barnen? Barns konsekvenser
Läs merSammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merBrännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
Läs merNär någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna.
När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna. Vad händer nu? När en människa dör på ett sjukhus ska en läkare besöka den som dött, för att bekräfta dödsfallet. Personalen gör sedan
Läs merMaria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se
Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merBARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013
BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013 Pia Ganmark Kristina Fredriksson Kuratorer inom Palliativ vård och ASIH Hässleholm/Kristianstad När mamma dog så kändes det som ett stort svart
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Läs merDet finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs mer