Oatum Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Transkript

1 I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK FÖRÄLDER Riktlinjerna vänder sig till all personal inom hälso- och sjukvården som möter barn som är närstående till en allvarligt sjuk förälder. Riktlinjerna är till för att hjälpa verksamheterna att upprätta egna rutiner för att kunna uppfylla barnets rätt till information, råd och stöd. Innehållsförteckning: 1. Bakgrund Sid Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa barn under Nya bestämmelser i HSL och LYHS Hälso- och sjukvårdens och personalens ansvar 3 3. Sekretess och tystnadsplikt 4 4. Hälso- och sjukvårdpersonalens anmälningsplikt 4 S. Stöd i arbetet 4 Bilagor: Konsekvenser för barn vid förälders sjukdom Sekretess och tystnadsplikt Sekretess till skydd för ett barn i förhållande till vårdnadshavare RIKTLINJER till Hälso- och sjukvården: När barn är närstående till "allvarligt sjuk förllder" har arbetats fram i en arbetsgrupp bestående av: Lena Freijs, Kirurgkliniken Mora. Susanne Börjesson Hellerstedt, Kirurgkliniken Falun. Maria Näslund, Sjukhuskyrkan Falun. Ann-Sofi Holmberg, Vuxenpsykiatrin. Kerstin Floberg, Familjecentrum Avesta. Karin Sundström, Kuratorsenheten. Ann-Christine Hedberg, MOH. Jeanette Back, Medicinkliniken. Gunilla Apell, Hälso- och sjukvårdsenheten (handläggare) Postadress Box FALUN Besöksadress Vasagatan 27 Falun Telefon Telefax E-post: landstinget.dalarna@ltdalama.se Postgiro

2 LANDSTINGET DALARNA CENTRAL FÖRVALTNING (4) 1. Bakgrund Den 1 januari 2D10 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, vilket innebär att barnets behov av information, råe och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården när barnets förälder är allvarligt sjuk, har missbruks- I beroendeproblematik, psykisk funktionsnedsättning eller oväntat dör. Sjukdomstiden kan vara såväl akut som långvarig. (HSL 2g 1982:763 samt LYHS 2 kap:1a andra stycket lagen 1998:531). Konsekvenser' för barn vid förälders/närstående allvarlig sjukdom I syfte att skydda barnen kan de ibland undanhållas information om sjukdom och död. Idag vet vi dock att om barn lämnas i ensamhet med sina fantasier &ii är dessa ofta värre än verkligheten. Att bli övergiven är barns största rädsla. Barn tolkar det ordlösa språket "kroppsspråket" och märker mycket väl att omgivningen är orolig och ledsen. Låter vi barnen vara delaktiqa och ger dem saklig och åldersanpassad information kan de lättare hantera det som händer. Om barnet har.uppnått sådan ålder och mognad att han eller hon själv kan bestämmal behöver hälso- och sjukvården inte inhämta förälders tillåtelse. I andr:a fall torde vårdnadshavarnas samtycke krävas för att barnet ska få räd och stöd. Vid dokumentation av insatser till barn är det viktigt att beakta skillnaden mellan information och rådgivning/behandling när barn är närstående. At: barnet givits information kan dokumenteras i förälderns journal. Barnets reaktioner beror på dess ålder och påverkas även av hur relationen till den sjuka föräldern upplevs av barnet'. 1 Bilaga: Konsekvenser för barn vid förälders sjukdom

3 LANDSTINGET DALARNA CENTRAL FÖRVALTNING (4) 2. Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa barn under 18 å, Nya bestämmelser i HSL och LYHS Enligt nya bestämmelser i HSL och LYHS ska hälso- och sjukvårdspersonalen särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel oväntat avlider Viktiga frågor att beakta: - Om det finns minderåriga barn till patienten? - Om det finns någon vuxen med ansvar för barnet? Vem? - Vem och hur barnet informeras? Hur sker uppföljning att barnets behov beaktats? 2.2. Hälso- och sjukvårdens och personalens ansvar Verksamheten ska se till att det finns rutinerpå varje enhet och som används uturån den specifika vårdsituationen som barnets närstående befinnersig i: Förälders / vårdnadshavares behov av stöd för att uppmärksamma och stötta sitt barn - Att barnet får möjlighet att komma till tals och ställa frågor. Beroende på barnets ålder och mognad sker det i samråd med barnens föräldrar / vårdnadshavare - Att kompetens finns för att beakta barns behov av information, råd och stöd och / eller att förmedla en sådan kontakt, t ex kontakt i barnets närmiljö som Elevhälsan, Kuratorsenheten, Sjukhuskyrkan, Socialtjänsten m.fl. - Att det finns klinikspecifikt informationsmaterial för barn om den närstående vuxnes sjukdom / skada, missbruks-/ beroendeproblematik eller funktionsnedsättning I patientensjournal registreras att det finns minderåriga barn och att de fått information I journalsystemet kan en obligatorisk registrering göras och rapport om detta kan tas ut 2 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn. Prop.2008/09:193

4 LANDSTINGET DALARNA CENTRAL FÖRVALTNING (4) 3. Sekretess och tystnadsplikt Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i HSL och LYHS ska gällande regler:beaktas om sekretess och tystnadspllkt'. Det innebär inte~ någon förändring av patientsekretessen, men det innebäratt man kan komma i ett läge då man inte kan besvara konkreta fråqon från barnet rörande patientens hälsotillstånd, t ex därför att föräldern inte medgerdetta eller om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för föräldern". Oavsett detta måste man ändå ge barnet råd, stöd, behandling och verktyg att behandla den stress, oro och ångest som barnet kan uppleva. 4. Hälso- och sjukvårdpersonalens anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen Hälso-och sjukvården har enligt socialtjänstlagen skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten när de får kännedom om något som kan innebära att ett barn behöver skydd. För information och stöd har Landstinget Dalarna tagit fram riktlinjer för anmälan om missförhållanden till socialtjänsten när det finns misstanke eller bekräftad oro om att ett barn/ungdom far illa Stöd i arbetet Arbetsgivare" ansvarar för attpersonalen har behövlig kompetens ouh utbildning Landstinget har tillsatt en arbetsgrupp (för åren ) som stöd till verksamheterna. Arbetsgruppens uppdrag: Genomföra länsövergripande fortbildnings- och kompetenshöjande insatsertill :chefer och medarbetare i verksamheter som möter barn som närstående vuxna med allvarlig sjukdom/skada, missbrukslberoendeproblematik eller psykisk funktionsnedsättning. Inrätta plats på Navet och landstingets externa webbsidorför information och dokument inom området Följa upp och dokumentera verksamheternas arbete med riktlinjerna. Ansvara fö: revidering av riktlinjerna år Sekretess och tystnadsplikt, Socialstyrelsens meddelandeblad art nr Sekretesstill skydd för ett barn i förhållande till vårdnadshavare. Socialstyrelsens meddelandeblad art nr Landstinget Dalarnas riktlinje för anmälan om att ett barn/ungdom 0-18 år far illa eller misstänksfara illa LD 09/01211

5 BILAGA Konsekvenser för barn vid förälders sjukdom Barns reaktioner i den akuta krisen Barnets reaktioner beror av i vilken grad det har klarat att psykiskt kunna förstå och hantera det faktum att föräldern är allvarligt sjuk eller död. Möjligheten att förstå och hantera beror i sin tur på omständigheterna i barnets omgivning just då. Barns upplevelse aven kris kan komma till uttryck på olika sätt: Det lilla barnet lever i känslornas värld och drabbas av affektsmitta, dvs. små barn kan uppleva förälderns känslomässiga tillstånd och reagerar på det. Små barn kan försöka förneka verkligheten, då det är det försvar som det har för att handskas med den ångest som väcks. När små barn mår dåligt kommer det till uttryck genom kroppen och de kan få sömnstörningar, ätstörningar, kissar på sig, bajsar på sig osv. Barnet kan dunka sitt huvud eller slita sig i håret för att slippa känna ångesten. De blir gnälliga och behöver konkret en famn till en trygg person för att komma till ro. Det något äldre barnet kan reagera på den ångest som väckts genom att reagera utåt. De kan bli oroliga, rastlösa, aggressiva och får svårt att koncentrera sig. Barn kan också reagera på ångesten genom att vända den inåt mot sig själva och reagerar med oro, ängslan, nedstämdhet. Barn har även lätt att ta på sig skulden för det som hänt med ett något magiskt tänkande (om jag inte hade gjort så, då kanske min mamma inte blivit sjuk). Dessa barn kan också få svårt att koncentrera sig. Andra åter låter kroppen ge uttryck för sin känslomässiga vånda och kan uppvisa bland annat magont, huvudvärk, ätstörningar och sömnstörningar. Barns reaktioner i ett längre perspektiv Barn som inte får kunskap om förälderns sjukdom och inte möts av förståelse för sina reaktioner kan livslångt komma att tyngas av känslor av skuld och skam. Ett hälsofrämjande förhållningssätt från vårdens sida innebär minskad risk för framtida psykiska reaktioner (i form av exempel separationsångest, depression eller psykosomatiska reaktioner mm). Barnet behöver ett bemötande där barnet får tid och lyhördhet och där barnet får visa vägen vad det orkar. Att barnet får konkret information om sin sjuka förälder så att barnet får hjälp

6 BILAGA att acceptera och göra sjukdomen eller förlusten verklig. Barnet har svårt att förstå situationen och måste få stöd att befinna sig i den och genomleva den. Det gör det bäst genom att ha för dem trygga personer omkring sig som kan ge dem närhet. Barnet behöver få tala om sina känslor och avbördas skuld. Det barnet mest behöver är att få hjälp att samla sitt nätverkoch få nätverket att förstå hur betydelsefulla de är i en sådan här situation. Ett hälsofrämjande bemötande underlättar barnets möjlighet att acceptera förälderns sjukdom och dess konsekvenser, att kunna sätta in sina upplevelser i ett meningsfullt sammanhang och att hantera en svår livssituation.

7 Sekretess och tystnadsplikt (25 kap. l OSL t 2 kap. 8 första stycket LYHS) Vid tillämpningen av de nya bestämmelsema i 2 g HSL och 2 kap. l a andra stycket LYHS är det viktigt att komma ihåg att beakta gällande regler om sekretess och tystnadsplikt. Enligt 25 kap. l OSL gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kanröjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Enligt 2 kap. 8 första stycket LYHS får inte den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har titt veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som ffiljer av lag eller förordning. Enligt Socialstyrelsens uppfattning innebär inte de nya bestämmelserna i 2 g HSL och 2 kap. 1 a andra stycket LYHS en sådan uppgiftsskyldighet som mljer av lag eller förordning.

8 Sekretess till skydd för ett barn i förhållande till vårdnadshavare (Offentlighets- och sekretesslagen, En kommentar, Lenberg Geijer och Tansjö) I samtal med barnet kan uppgifter framkomma som behöver sekretessbeläggas i för hållande till vårdnadshavaren. Bestämmelser om i vilken utsträckning sekretessen till skydd för en underårig gäller i förhållande till en vårdnadshavare och vilka möjligheter en underårig har att ensam eller tillsammans med sin vårdnadshavare förfoga över sekretessen till skydd rör den underårige, regleras i 12 kap. 3 OSLo Enligt bestämmelsen gäller inte sekretess till skydd för en underårig i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Föräldrar är skyldiga att sörja för sina barn och de ska utöva den uppsikt över barnen som behövs med hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter. Det innebär att föräldrarna också har rätt att få del av sekretessbelagda uppgifter som rör barnen. Vårdnadshavaren ska dock i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. När barnet uppnått en viss mognad och utveckling kan föräldrarna inte längre göra anspråk på att få veta vad barnet har berättat t.ex. för en läkare eller socialsekreterare. Någon åldersgräns finns inte angiven till ledning för denna bedömning. En bedömning måste därför göras i varje enskilt fall. Sekretess gäller dock mot vårdnadshavaren om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs rör vårdnadshavaren, 12 kap. 3 första stycket 1 OSLo Det krävs således att det men som kan befaras vid ett utlämnande ska vara betydande, t.ex. genom att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas ut. Bestämmelsen avser således situationer där vårdnadshavaren i princip har dispositonsrätten över den unges sekretess. Den avser därmed inte situationer där den unge självständigt förfogar över sekretessen. Med betydande men avses t.ex. att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende. Sekretess med hänsyn till betydande men, enligt 12 kap. 3 första stycket 1 OSL, kan vara aktuellt oberoende av barnets ålder och mognad, således även när det rör sig om yngre barn. Bestämmelsen avser inte situationen där den unge självständigt förfogar över sekretessen.