Grön infrastruktur Anders Sjölund. Nationell samordnare Landskap Senior sakkunnig PLkvm. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Transkript

1 Grön infrastruktur Anders Sjölund TMALL 0141 Presentation v 1.0 Nationell samordnare Landskap Senior sakkunnig PLkvm

2 Infrastrukturens påverkan på Biologisk mångfald är mycket stor Mammals and bird populations are severely affected by infrastructure Mammal and bird populations are displaced from infrastructure, and displacement distance depends on the habitat type and on the species. A decline in species abundance of up to % for birds within 1 km for mammals within 5 km From infrastructure A decline in species abundance of % for birds within 2 km and % for mammals within 10 km From infrastructure 1 km 5 km % % Source: Benítez-López, A., Alkemade, R. & Verweij, P.A Are mammal and bird populations declining in the proximity of roads and other infrastructure? Systematic Review N. 68. Collaboration for Environmental Evidence. 2

3 Påverkan på däggdjur och fåglar! Areal som påverkas av infrastruktur och innebär minskning av antal fåglar (species abundance) med 50% eller mera. (29% as Sveriges yta). Areal som påverkas av infrastruktur och Innebär minskning av antal däggdjur (species abundance) med 50% eller mera. (69% av Sveriges yta). Målsättning Areal som innebär påverkan på biologisk mångfald men som inte äventyrar uppfyllelse av miljömål (5% av Sveriges yta påverkas) Kartorna gjorda utifrån resultat i metastudien: Source: Benítez-López, A., Alkemade, R. & Verweij, P.A Are mammal and bird populations declining in the proximity of roads and other infrastructure? Systematic Review N. 68. Collaboration for Environmental Evidence. 3

4 Internationell Samverkan Infrastrukturens påverkan på Biologisk mångfald är mycket stor: Men vad är viktigast? Underlag Nat ur och kul tur TRV Forskning Landskap i långsiktig planering 1.PRIORITERING Viktiga faktorer Påverkansfaktorer Kulturmiljö Sex Viktiga Påverkansfaktorer Biologisk mångfald 2.PRIORITERING Viktigaste faktorer Riktlinje Landskap TDOK 2015:0323 Handlingsplan för implementering av riktlinje Landskap TRV 2015/ Handledningar Checklistor 4 4

5 Mål för naturmiljö Den avgörande påverkan transportinfrastrukturen har på naturen och den biologiska mångfalden åtgärdas med följande anpassningar: 1. Säkra passagemöjligheter för djur 2. Minska bullerstörning från trafik i viktiga naturmiljöer 3. Sköta, utveckla och tillföra artrika infrastrukturmiljöer 4. Bekämpa och motverka invasiva oönskade arter. LYSSNAR HITTAD 5

6 Riktlinjens omfattning Riktlinjen omfattar det samspel med och den påverkan på landskapet som vägar och järnvägar har, vilket innefattar såväl planering som investering, reinvestering och drift och underhåll. Riktlinjen ska påverka framtagning av såväl tidiga strategiska planeringsdokument som mer konkreta dokument för planering, projektering, drift och underhåll samt processerna som styr detta arbete. 6

7 Riktlinjens övergripande mål ALL INFRASTRUKTUR SKA VARA LANDSKAPSANPASSAD. Det innebär att: Trafikverket bygger och upprätthåller den kunskap om landskapet och dess funktioner som behövs för att transportpolitikens hänsynsmål ska nås. Trafikverket upprätthåller sådan kontroll över anläggningen i landskapet, med dess funktioner, så att målen är möjliga att nå. ÅTGÄRDER FÖR LANDSKAPSANPASSNING SKA FÖRBÄTTRAS GENOM KONTINUERLIG KUNSKAPSUPPBYGGNAD Det innebär att: Funktion och kostnadseffektivitet förbättras genom att systematisk utveckla kunskap i en göra och lära process. 7

8 1. SÄKRA PASSAGEMÖJLIGHETER FÖR DJUR SKA FINNAS Motivet är att motverka barriäreffekter och att djur dödas i trafiken eller anläggningen. Det innebär att: o Kunskapskrav o Funktionskrav på infrastruktur o Åtgärdskrav befintlig o Anger metoder och indikatorer 8

9 Säkra passager: Stora däggdjur Metod Viltolycksfrekvens och kluster Permeabiltiet Prioriterad Åtgärdslista 9

10 Yta (ha) Sys (ha)/antal omr Bullerstörda viktiga fågelområden : Gräsmarker Arter Skydd Buller_tot (ha) Rel habitat-förlust (ha) Poäng/ranking /1 4 N /3 10

11 Hur har det fungerat hittills: Artrika Vägkanter region Mitt Mängd - Ca 20 % - Ca %

12 Artrika Infrastrukturmiljöer Metod för översiktlig inventering och identifiering av artrika vägkanter Inventering Funktionella gräsmarker 1. Skötselkrav 2. Prioriterad restaurering 12 12

13 Artrika Infrastrukturmiljöer Åtgärdsbehov, Alléer Från Miljöwebb 13 13

14 Invasiva oönskade arter Metod för översiktlig inventering och identifiering av artrika vägkanter Inventering 1. Skötselkrav 2. Prioriterad åtgärdslista 14 14

15 Leveranskvalitet EGNA VÄRDEN Mål Mängd företeelser i god status i förhållande till önskad mängd av företeelsen Referens (Handböcker, råd etc.) Alléer och solitärträd med god status 100 % Trädarter för alléplanteringar Trafikverkets publikation 2010:46. Plantering och etablering av alléträd Trafikverkets publikation 2010:056. Artrika vägmiljöer i god status 100 % Kontroll och skötsel av alléplanteringar Trafikverkets publikation 2010:50 Nyskapade artrika infrastrukturmiljöer, väg Förstörda artrika infrastrukturmiljöer, väg Artrika miljöer med skadligt inslag av invasiva arter (antal) 100 % 0 % Metod för översiktlig inventering och identifiering av artrika vägkanter Trafikverkets publikation 2012:149. Checklista Invasiva arter som ska bekämpas TDOK 2015:0469. Artrik järnvägsmiljö med god status Artrik järnvägsmiljö 100 % Inventeringsmanual för biologisk mångfald vid järnvägsstationer Trafikverkets publikation 2015:253. Kulturminne med god status, väg 100 % Miljöwebb Landskap Kulturminne med god status, järnväg Kulturbroar med god status 100 % Våra broar en kulturskatt Trafikverkets publikation Kulturvägar med god kvalitet 100 % 15 15

16 Leveranskvalitet SAMSPEL med landskap Grod-och kräldjurspassager, åtgärdade Grod-och kräldjurspassager, ej åtgärdade Utter- och småviltspassage, åtgärdade Utter- och småviltspassage, ej åtgärdade Vattenfaunapassage, åtgärdade Vattenfaunapassage, ej åtgärdade Åtgärdade brister i förhållande till åtgärdsbehov 100 % 100 % 100 % Referens (Handböcker, råd etc) Klövdjurspassage, åtgärdade Klövdjurspassage, ej åtgärdade 100 % Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur en metodrapport. Trafikverkets publikation 2015:254 Fladdermuskonflikter, åtgärdade Fladdermuskonflikter, ej åtgärdade 100 % Ekologisk uppföljning av planskilda passager för landlevande däggdjur - principer och metoder för väg och järnväg. Trafikverkets publikation 2015:173 Störda fågelmiljöer, åtgärdade Störda fågelmiljöer, ej åtgärdade Åtgärdade artrika infrastrukturmiljöer Åtgärdsbehov artrika infrastrukturmiljöer 100 % Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer Metodbeskrivning Trafikverkets publikation 2016: % Kompenserade speciellt värdefulla naturmiljöer Förstörda speciellt värdefulla naturmiljöer Förstörda oersättliga miljöer 100 % 0 % 0 % Checklista Icke-förhandlingsbara biotoper TDOK 2015:

17 Leveranskvalitet SAMSPEL med landskap Antal trafikdödade Rovdjur Antal trafikdödade Klövdjur Antal trafikdödade Småvilt, statens vilt Resultat i förhållande till Målnivå Förändring sett över 5-årsperioder Förändring sett över 5-årsperioder Förändring sett över 5-årsperioder 17 17

18 Funktionellt ansvar Landskap. Leveranskvalitet Landskap MÅL: 100% Landskapsanpassad infrastruktur år 2030 FÖRVALTNINGSMODELL Riktlinje Landskap Krav Årsredovisning VP FOI/Utveckling Tillstånd Gapanalys Miljöwebb Landskap Planering Handledningar Checklistor Underhållsåtgärder Investeringsåtgärder Trimningsåtgärder Handlingsplan för implementering Uppföljning Utvärdering 18

19 Åtgärdsområden, åtgärdstyper och åtgärdsbehov i befintlig väg och järnväg för att bidra till en fungerande och stärkt grön infrastruktur i landskape.t Åtgärdsområde Åtgärdstyper Antal Summa (tkr) Säkra passager för djur Faunapassager, (ekodukt, bro, port, trummor, stängsel, uthopp) Vilt-varning mm Bullerdämpa naturmiljöer Skärm/bullerdämpande asfalt Artrika infrastrukturmiljöer Restaurering Alléer Underhåll och Restaurering Invasiva arter Bekämpning SUMMA

20 Konsekvens: Trafikverkets situation går Från: Till: Osäkert vad TRV vill TRV till stor del I händerna på andra som t ex Länsstyrelser Intresseorganisationer Bevarandeinriktad Inga beslutade metoder och prioriteringar Tydlig vad TRV vill och gör TRV i förarsätet och dialogen förs med forskarvärlden och är utvecklingsorienterad beslutade metoder och prioriteringar öppna för prövning enligt vetenskapliga principer Inget enhetligt arbetssätt Ensat arbetssätt Dålig möjlighet tillkostnadskalkyl tidigt i planering God möjlighet till säker kostnadskalkyl tidigt i planering Omfattande, tids och resurskrävande diskussioner i varje enskilt fall. Dialogen styrs från enskilda projekt till principer, processer och rutiner En osäker trevande oförutsägbar planering byts till en tydlig, målinriktad och förutsägbar 20

21 Konsekvens: Trafikverkets situation går Från: Till: Utveckling bort från miljömål som omfattar landskap Oförmåga att beskriva leveranskvalitetindikatorn: Andel Landskapsanpassad infrastruktur Inget enhetligt arbetssätt Viss kunskap men avsaknad av helhetsbild Liten insikt om delarnas betydelse i helheten Ökande antal viltolyckor Stor risk för problemlösningar utan landskapsperspektiv Bidrar till miljömålen som omfattar landskap uppnås Årlig beskrivning av leveranskvalitetindikatorn: Andel Landskapsanpassad infrastruktur möjlig Ensat arbetssätt kunskap med helhetsbild Klar insikt om delarnas betydelse i helheten Färre viltolyckor Liten risk för problemlösningar utan landskapsperspektiv Kortsiktig fördyring av enskilda projekt genom fler och fungerande anpassningsåtgärder trolig Personresurssituationen otillfredsställande på Underhåll Långsiktig vinst genom färre viltolyckor (-25% = ca 1-1,5 Miljarder/år i minskade samhällskostnader), bidrar till miljömålen uppnås och inga nya åtgärdsbehov i befintlig infrastruktur (idag finns ett uppskattat åtgärdsbehov på ca 18 miljarder) som byggs på årligen, se t ex revisionsrapporten Styrning av miljöåtgärder. (TRV 2015/48420) 21