Arbetsversion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsversion"

Transkript

1 MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Biologisk mångfald Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. 1 En stor del av den biologiska mångfalden är beroende av mänsklig aktivitet. Detta biologiska kulturarv utgörs av ekosystem, biotoper, djur och växtarter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel. Detta innebär att det även går att lägga ett kulturarvsperspektiv på biologisk mångfald. 2 Biologisk mångfald är ett brett begrepp som också innefattar de i lagstiftningen angivna miljöaspekterna Djurliv och Växtliv. Några särskilda bedömningsgrunder för miljöaspekterna Djurliv och Växtliv behövs därför inte utan omfattas av bedömningsgrunderna för Biologisk mångfald. Avgränsning Infrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden på alla skalor. Från älgens till groddjurens säsongsvandringar, en skalskillnad från många mil till mindre än 100 meter. Hela biosfären går att betrakta som ett ekosystem likväl som begreppet ekosystem kan användas på en mängd mindre skalor, t.ex. en strand. I detta sammanhang hanteras främst den nationella och regionala skalan. Vissa hänsyn behöver emellertid tas till sådana värden som finns på en lokal skala, exempelvis förekomst av ängsmarker och rikkärr. Dessa naturtypers värden är högt rankade ur nationellt perspektiv. Möjligheten att göra relevanta avgränsningar avseende biologisk mångfald är direkt kopplad till kunskapen om landskapet det vill säga det planeringsunderlag 3 som finns framtaget, hur detta är utformat samt kompetensen att tolka hur landskapet kan påverkas av planerade åtgärder. Så kallade regionala landskapskaraktärsbeskrivningar (se vidare Utvecklingsbehov) av landskapet ger indikationer på vilka parametrar som utgör nyckelkaraktärer i olika landskap samt deras känslighet 1 Konventionen om biologisk mångfald 2 Miljökonsekvensbeskrivning för Nationell transportplan , Publikation 2009:100, sidan Samlat planeringsunderlag Miljö inkl. delunderlag Landskap m.fl. Trafikverkets publikation 2012:169. Arbetsversion Sida 1

2 och potential 4. Redan i kunskapsunderlaget har alltså en avgränsning gjorts om vilka landskapskaraktärer och i vilken skala som är av betydelse vid planering av infrastrukturåtgärder. Bedömningsgrunderna rymmer påverkan från alla trafikslag dvs. luftfart, sjöfart, väg och järnväg. Luftfartens huvudsakliga påverkan bedöms vara buller och arealkrav från flygplatser och det är dessa som ryms i bedömningsgrunderna. Men Trafikverkets verksamhet påverkar i liten utsträckning trafikering inom luftfart. Klimateffekter hanteras i bedömningsgrunder för klimat. Den biologiska mångfalden rymmer också arter som kan göra skada. Påverkan från invasiva främmande arter på den inhemska biologiska mångfalden hanteras därför med en särskild indikator. Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan och bidrag till måluppfyllelse Betydande negativ miljöpåverkan på den biologiska mångfalden uppstår om ett paket av åtgärder direkt eller indirekt hotar särskilt skyddsvärda arter och miljöer eller ger stora negativa konsekvenser på mer vanliga arter och miljöer. För att bedöma om paket av åtgärder ger upphov till betydande miljöpåverkan används nedanstående indikatorer: Betydelsen för förekomst av livsmiljöer. Förlust av livsmiljöer för växter och djur sker när livsmiljöer omvandlas till infrastruktur. Ökad mängd livsmiljöer viktiga för biologisk mångfald kan hysas inom infrastrukturen om de anläggs och sköts på ett sätt som möjliggör arters rörelser och spridning i landskapet. Betydelsen för förekomst av barriärer. Barriärer skapas när infrastruktur hindrar djurs möjligheter att röra sig i landskapet. Här ingår även barriärer i vattendrag. Trafikverket kan åtgärda barriärer och öka djurs och växters möjligheter att sprida sig tvärs infrastrukturen. Betydelsen för mortalitet. Djur dödas i trafik eller av komponenter i infrastrukturanläggningen. Betydelsen för uppkomst av störning. Miljöer blir mindre attraktiva pga. störningar från trafik, t ex buller. Betydelsen för påverkan på inhemsk biologisk mångfald. Främmande, invasiva arter 5 kan spridas i livsmiljöer längs med infrastruktur eller transporteras med trafik. Trafikverket har stor potential att bidra till en ökad mängd värdefulla habitat för den biologiska mångfalden eftersom många av de växter och insekter som hörde hemma i det gamla brukade odlingslandskapet istället funnit en tillflyktsort i form av vägkanter, banvallar, bangårdar, kraftledningsgator, grustäkter och andra strukturer som följer modern infrastruktur. 6 4 Metodik finns beskriven i Landskap i långsiktig planering, Trafikverket publikation 2011:122, ISBN Infrastrukturens biotoper en refug för biologisk mångfald, CBM:s skriftserie 31, ISSN , ISBN Arbetsversion Sida 2

3 Förutom miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och berörs flera andra av de nationella miljömålen. Ett rikt växt och har använts som ett slags paraplymål som huvudsakligen även rymmer följande miljökvalitetsmål: 8. Levande sjöar och vattendrag 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap I april 2012 kom nya etappmål och preciseringar för miljömålsarbetet. Av miljömålen ovan har Ett rikt växt och fått fem etappmål som handlar om ekosystemtjänster och resiliens, den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden, hotade arter och naturtyper, invasiva främmande arter och kunskap om genetisk mångfald. Förslag till årsvisa mål för Trafikverket finns för barriärer och infrastrukturmiljöer med hög kvalitet för biologisk mångfald. För övriga indikatorer finns ännu inga konkreta åtgärdsmål specificerade. 7 Definitioner på begrepp i tabellen nedan I tabellen nedan anges en del allmänna begrepp med en specifik innebörd. Dessa definieras enligt följande: Med skyddade objekt avses: Enligt 7 kap MB följande Natura 2000 områden enligt habitat och fågeldirektivet, Nationalparker, samt Riksintressen enligt MB 4 kap 2 och 3 kap 6 Med andra hänsynsområden avses: Biosfärsområden, Världsarv Med nationellt särskilt viktiga habitat avses: Alla former av kalkkärr och kalkfuktängar, slåttermarker och hävdade naturliga våtmarker. Här finns ett utvecklingsbehov avseende vattenmiljöer, naturskogar mm samt ett behov av att upprätta ett GIS skikt med de identifierade habitaten. Med biologiskt rika landskap avses: Värdetrakter och värdesystem ur landskap i långsiktig planering, 8 värdetrakter och värdesystem samt spridningskorridorer som tas fram i Naturvårdsverkets uppdrag Grön infrastruktur, värdetrakter för skog, 9 nationell analys av odlingsmarker Redovisning av årsmål för minskad miljöpåverkan. Sammanfattning. TRV 2010/ "Landskap i långsiktig planering", Trafikverket publikation 2011:122, ISBN Frekvensanalys av skyddsvärd natur, förekomst av värdekärnor i skogsmark, SNV 5466, Kartering av jordbruksmark med höga naturvärden (HNV) i Sverige, SJV Rapport 2008:9 Arbetsversion Sida 3

4 Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. 1 Ett rikt Betydelsen för förekomst av livsmiljöer (Hur) Berörs biologiskt rika landskap eller skyddade objekt Påverkas de i sådan utsträckning att vi riskerar förlust av biologisk mångfald eller kan miljöer tillföras? Förändras förekomsten av nationellt särskilt viktiga habitat? Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Negativ BMP 11 uppstår om mindre än 10 % av Trafikverkets förvaltade mark har hög kvalitet för biologisk mångfald. Omvänt uppstår positiv BMP om mer än 10% av marken har hög kvalitet för biologisk mångfald. BMP uppstår vid påtagliga negativa konsekvenser för biologiskt rika landskap sett ur ett regionalt perspektiv. Som ovan men sett ur ett nationellt perspektiv. BMP uppstår vid irreversibla konsekvenser i biologiskt rika landskap Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Förlust av biologiska livsmiljöer undviks i tillräcklig omfattning. 10 % av Trafikverkets förvaltade mark har hög kvalitet för biologisk mångfald Irreversibla konsekvenser i biologiskt rika landskap orsakas inte. 13 Inga Irreversibla konsekvenser i skyddade objekt orsakas. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning Underlag inför analys Landskapskaraktärs beskrivning med biologiskt rika landskap 14 Bristanalys för utvalda paraplyarter/artgru pper med avseende på mängd och konnektivitet av habitat. 15 Skyddade objekt och andra hänsynsområden. Analysmetod Koppla åtgärdskriterier för infrastrukturen och bedöm deras påverkan på ovanstående underlag (habitat/miljöer/ landskap). Krav på redovisning Karta och text med omfattningen av påverkan och kopplingen till landskapets känslighet/sårbarhet/t ålighet/potential. En bedömning görs av om risk för betydande miljöpåverkan finns. Har nya habitat anlagts eller har skötseln av befintliga habitat längs infrastrukturen anpassats för att minska förlusten av livsmiljöer så att biologisk mångfald inte förloras? Fördelning av areal som förlorats och areal nyanlagda miljöer Har identifierade biologiskt rika landskap och/eller skyddade miljöer påverkats? 11 BMP står för betydande miljöpåverkan. 12 Redovisning av årsmål för minskad miljöpåverkan, Sammanfattning. TRV2010/ Metodik finns beskriven i "Landskap i långsiktig planering", Trafikverket publikation 2011:122, ISBN Metodik finns beskriven i "Landskap i långsiktig planering", Trafikverket publikation 2011:122, ISBN Bygger på ovanstående analyser och kan komma att utvecklas inom ramen för arbete inom regeringsuppdraget Grön infrastruktur som leds av Naturvårdsverket. Arbetsversion Sida 4

5 Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ och/eller skyddade objekt. Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning 2 Ett rikt 3 Ett rikt Betydelse för barriärer Betydelse för störning Hur påverkas prioriterade djurgrupper med avseende på barriäreffekter? Ökar störningen på biologiskt rika landskap BMP uppstår vid förlust/ vinst av nationellt särskilt viktiga habitat BMP uppstår om särskilt viktiga spridningsstrukturer eller spridningsstråk påverkas påtagligt negativt eller positivt. Detta gäller också spridningsmiljöer i vatten. BMP om nya barriärer uppstår som behöver åtgärdas enligt bristanalysen. Betydande miljöpåverkan uppstår om Natura 2000 områden eller Natura 20 % av identifierade barriärer blir åtgärdade till Väsentlig bidrag till minskad störning av biologiskt värdefulla Bristanalyser avseende barriärer för hjortdjur, grodor, fisk och utter. Identifierade särskilt viktiga viltstråk. Bulleranalyser 17 Ljusstörningsanalys Analysmetod Bedömning av konsekvenser på värdesystem. Köra bristanalysen med de nya åtgärderna inlagda. Krav på redovisning Karta och text med omfattningen av påverkan och koppling till ovanstående spridningsstråk och spridningsstrukturer. Analysmetod Koppla åtgärdskriterier för infrastrukturen och Följ upp till hur stor del identifierade barriärer har åtgärdats och att nya barriärer inte har tillkommit (gäller även vatten). Säkerställande av funktion i särskilt viktiga spridningsstråk. Uppföljning kan göras med ny körning av bulleranalyser med 16 Trafikverkets avsiktsförklaring för medverkan i Nationella Viltolycksrådet. TRV2010/ Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer en metod för att identifiera konfliktpunkter, forskningsprogrammet Triekol som finansieras av Trafikverket. 2012, CBM:s skriftserie 62, ISBN Arbetsversion Sida 5

6 Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. (värdetrakter) eller skyddsvärda objekt såsom Natura 2000 och riksintressen för Naturvård? Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ 2000 arter med störningskänsliga habitat får väsentligt ökad eller minskad störning. Betydande miljöpåverkan uppstår vid väsentligt ökad eller minskad störning i särskilt känsliga miljöer eller för särskilt känsliga arter. Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. livsmiljöer. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning längs prioriterade viltstråk och vid ekodukter och liknande. 18 bedöm deras påverkan på ovanstående känsliga miljöer. Bulleranalyser utvärderas utifrån tröskelvärden i olika habitat för prioriterade artgrupper. 19 Detta innebär Identifiering av särskilt känsliga miljöer och koppling av dessa till infrastrukturen. förändringar av infrastruktur och bebyggelse mm för att se hur känsliga områden påverkats. Uppföljning av bullerstörning i identifierade, särskilt värdefulla miljöer. 4 Ett rikt 5 Ett rikt Betydelsen för mortalitet Betydelsen för att motverka invasiva arter Hur påverkas mortaliteten för prioriterade djurgrupper? Ökar risken för införsel av invasiva arter? BMP uppstår om prioriterade djurgrupper (hjortdjur, grodor, fisk och utter) påverkas påtagligt negativt. BMP uppstår om Trafikverkets aktiviteter medför påtagligt ökad eller minskad risk för att Risken för viltolyckor ska inte öka. Föreslås förbud mot insådd av invasiva arter? Bedömning av konsekvenser för prioriterade djurgrupper. Kartering av förekomst av invasiva arter. Krav på redovisning Se Redovisning under indikatorn livsmiljöer Koppla till åtgärdande av identiferade barriärer? Och koppling till nationella viltstråk. Analysmetod Projektuppföljning att inte invasiva arter planterats in eller Uppföljning av viltolycksstatistik och koppling till åtgärdande av identifierade barriärer. Uppföljning av utbredning av invasiva arter med fokus på koppling till 18 Saknas. utvecklingsbehov 19 Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer en metod för att identifiera konfliktpunkter, CBM et al 2011 Arbetsversion Sida 6

7 Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ invasiva arter sprids. Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning spridits via massor. Finns åtgärder identifierade för att hindra spridning och minska utbredningsområden för dessa arter? infrastrukturen. Krav på redovisning Se Redovisning under indikatorn livsmiljöer Arbetsversion Sida 7

8 Utvecklingsbehov Regionala landskapskaraktärsbeskrivningar Regionala landskapskaraktärsbeskrivning är en förutsättning för att göra miljöbedömningar av vilka konskvenser föreslagna infrastrukturåtgärderna har på den biologiska mångfalden i landskapet. Landskapens egenskaper hämtas från landskapskaraktärsbeskrivningen där landskapets biologiska infrastruktur är en del av olika landskapsområdens specifika karaktär. En metod för hur man tar fram landskapskaraktärsbeskrivningar som underlag för bl.a. miljöbedömning av långsiktiga transportplaner har tagits fram i en pilotstudie för Västra Götaland. 20 Landskapskaraktärsbeskrivningar i andra regioner och län behöver också utvecklas. Åtgärder måste göras geografiskt definierade En annan förutsättning för miljöbedömningen av åtgärder är att infrastrukturplaneringen görs mer geografiskt definierad vilket bl.a. kan göras genom att påverka modeller och arbetssätt i riktning mot att vara mer geografiskt definierade. Samtliga åtgärder (tex potter för särskilda åtgärder samt drift och underhållsmedel) som inte är geografiskt definierade utgör en potentiell (negativ eller positiv) miljöpåverkan. Detta eftersom påverkan och effekterna på landskapets karaktärer och kvaliteter inte går att bedöma om åtgärden inte är relaterad till något specifikt landskap. Målkonkretisering Det finns ett behov av målkonkretisering för många av de kriterier som satts upp. Utan ett sådant arbete är det svårt att utvärdera om bidraget till uppfyllelse av miljömålen är tillräckligt. För positiv betydande miljöpåverkan för förekomsten av livsmiljöer har alla värden över de uppsatta 10 % satts upp. Det är dessutom satt till ett årtal framåt i tiden (likaså för barriärer). Årsvisa delmål bör sättas upp för att se om utvecklingen är på rätt väg. Koppling bör göras till Naturvårdsverkets pågående regeringsuppdrag Grön infrastruktur där storskaliga ekologiska samband ska identiferas. Bristanalyser Före detta Vägverket har tagit fram bristanalyser för barriärer för utter, hjortdjur, fisk och groddjur. Dessa bristanalyser är ett nödvändigt underlag för miljöbedömning. Sådana bristanalyser saknas för järnväg och behöver tas fram (se Barriäreffekter nedan). Barriäreffekter Särskilt vikiga stråk för utvalda djurgrupper behöver ritas in på en karta. Likaså är listan med utvalda arter som ska följas upp med fokus på barriärer i behov av att förnyas. Den första nationella analysen av barriäreffekter för både väg och järnväg håller på att tas fram under hösten Gränsvärden för bullerstörningar Gränsvärden för bullerstörningar i olika värdefulla naturmiljöer bör tas fram. Som en generell gräns kan 50 db(a) sättas (CBM et al 2011). Arbetet är påbörjat men behöver utvecklas. 20 Landskap i långsiktig planering, Trafikverket publikationsnummer 2011:122, ISBN Arbetsversion Sida 8

9 Mortalitet Data över viltolyckor på väg och järnväg finns redan idag men mörkertalet är stort. Enligt jaktlagstiftning är det dessutom bara dödade individer av vissa arter som rapporteras. För djurgrupper som insekter och gnagare med flera saknas helt data. Egentligen borde skyddsvärda arter där mortaliteten får konsekvenser på populationsnivå prioriteras. Vatten och hav 1 juli 2011 bildades den nya myndigheten Havs och vattenmyndigheten. Denna myndighet kommer bl.a. att ha ett administrativt och sammanhållande ansvar för det nationella arbetet med främmande och invasiva arter. Ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter har inte hunnit utredas i denna bedömningsgrund. Invasiva arter För invasiva arter finns flera osäkerheter. Informationen brister om var invasiva arter finns i landskapet, både på land och i vatten. En samordning av arbetet behöver komma till stånd för att nå effektivitet i arbetet. Lista med Biologisk rika landskap En lista med analyser genomförda av statliga myndigheter biläggs miljöbedömningsgrunden för Biologisk mångfald. Funktionell grupp landskap avgör vilka analyser som listas. Listan och en tillhörande förklarande text visar vad som anses vara biologisk rika landskap. Listan uppdateras när material blir föråldrat och när nytt material tillkommer utan att bedömningsgrunden behöver uppdateras. En början på listan ligger idag inlagd under definitionen av Biologisk rika landskap. Arbetsversion Sida 9

MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV

MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV - Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av transportplaner Beskrivning av begreppet Landskap En utförlig beskrivning av begrepper Landskap

Läs mer

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,

Läs mer

MILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV

MILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV MILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Människan formar

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön

Läs mer

MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR

MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Materiella tillgångar kan definieras som reella, fysiska

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten 1 Landskapskaraktärsanalys att i ett tidigt skede få en grepp om helheten Landskap i långsiktig planering Ulrika Lundin 2 Problemet Landskapet är den arena där allt sker och det mesta pågår samtidigt;

Läs mer

KULTURMILJÖ I LANDSKAP

KULTURMILJÖ I LANDSKAP KULTURMILJÖ I LANDSKAP MILJÖASPEKTERNA FORN- OCH KULTURLÄMNINGAR, ANNAT KULTURARV SAMT BEBYGGELSE - Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av transportplaner Beskrivning av begreppet Landskap En

Läs mer

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg

Läs mer

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar

Läs mer

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

EKOLOGISK KOMPENSATION

EKOLOGISK KOMPENSATION EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur

Läs mer

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKT MARK Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Mark består av en fast fas, en vätskefas samt en gasfas, där den fasta fasen

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt

Läs mer

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Grön infrastruktur i prövning och planering

Grön infrastruktur i prövning och planering Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen

Läs mer

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION 2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,

Läs mer

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen

Läs mer

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic Påverkan på däggdjur och fåglar! Areal

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län

Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län Åtgärdsvalsstudie Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län SAMMANFATTNING 2013-11-08 Projektnummer: TRV 2013/17980 1 Dokumenttitel: Skapat av:

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Läs mer

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

16 Ett rikt växt- och djurliv

16 Ett rikt växt- och djurliv 16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien

Läs mer

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Grön infrastruktur- Går det att planera natur? Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun 1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd

Läs mer

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen 2017 2020 i samverkan med: I denna sammanställning finns åtgärderna i Utmaningar för ett hållbart

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Livskraftiga ekosystem

Livskraftiga ekosystem Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5 Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för förslag till miljöbedömningsgrunder

Allmänna utgångspunkter för förslag till miljöbedömningsgrunder Allmänna utgångspunkter för förslag till miljöbedömningsgrunder kriterier för bedömning av betydande miljöpåverkan och bidrag till måluppfyllelse. En viktig del i miljöbedömning är att analysera dels om

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer

Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer 2018-05-14 Länsstyrelsen Stockholm miljoplanering.stockholm@lansstyrelsen.se Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer 106-2131-2015 Sammanfattning Naturskyddsföreningen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper

Läs mer

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Henrik Schreiber, Naturvårdsverket 2009-01-17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Delmål 1 Senast år 2005 skall

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun 1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är

Läs mer

Miljödepartementet STOCKHOLM

Miljödepartementet STOCKHOLM Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna

Läs mer

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande. Stockholm den 8 mars 2004 Miljödepartementet Maria Schultz 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till ett sextonde miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del

Läs mer

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Myllrande våtmarker och torvbruket

Myllrande våtmarker och torvbruket Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål

Läs mer

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström Traditionell kunskap? Traditionell kunskap Traditionell teknisk kunskap / know-how Kulturella uttryck Traditionella

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Skriv här Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan

Läs mer