Grön Infrastruktur Naturvårdsverket Maj Trafikverket

Transkript

1 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Grön Infrastruktur Naturvårdsverket Maj 2017 Trafikverket Anders Sjölund Senior sakkunnig/ Nationnell samordnare Landskap anders.sjolund@trafikverket.se Trafikverket

2 Trafikverkets uppdrag Ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart Ansvarar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar 2

3 Transportpolitiska mål Inriktningsplanering Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt Verksamhetsplanering Verksamhetsplan 1-4 år Genomförande 1-xx år Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning 3

4 Hur arbetar vi? Åtgärd Ekonomisk planeringsprocess Nationell Transportplan : ca 622,5 miljarder Ny- och ombyggnad 334 miljarder (> 100 miljoner) Vad är problemet? ank Brister Vad kan vi göra åt det? Åtgärdsval Hur ska vi göra det? Fysisk planeringsprocess Drift och underhåll 289 miljarder Vidmakthålla Trimning X andel av 334 miljarder (< 100 miljoner) Höjd kvalitet: Trafiksäkerhet, Miljö mm 4

5 Trafikverkets strategiska kartan en självklar och styrande utgångspunkt Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt Planera Vi planerar ett effektivt transportsystem som stöder en hållbar utveckling av samhället Vidmakthålla Vi säkerställer robusta vägar och järnvägar Möjliggöra Vi skapar förutsättningar för väl fungerande och säkra resor och transporter varje dag Bygga Vi utformar och bygger vägar och järnvägar med fokus på tid, kostnad och funktion Utvecklad planering för morgondagens hållbara transportsystem Effektivare planeringsprocess Trafikslagsövergripande analyser och tillämpning av fyrstegsprincipen Stärkt samverkan i samhällsutvecklarrollen Utvecklad beställarroll för ökad produktivitet och innovation Mer transparent underhållsplanering med tydliggjorda effekter Ökad hänsyn till klimat och miljö i underhållsprocessen Samlad kunskap om anläggningarnas tillstånd Optimerade trafikflöden Mer användbar trafikinformation och säkrare prognoser Effektivare hantering av störningar Säkrare och mer miljömedvetna nya förare Renodlad beställarroll för ökad produktivitet och innovation Ökad hänsyn till klimat och miljö i byggprocessen Ökat fokus på livscykelkostnader Effektivt och modernt Trafikverk Stärkt fokus på omvärlden Ökad användning av ny teknik Stärkt säkerhetsarbete Säkerställd tillgång till rätt kompetens Utvecklad värderingsbaserad kultur Vidareutvecklat ledaroch medarbetarskap 5

6 Mot ett nytt synsätt! Då DÅ Nu NU Sen SNART Organisationsfokus Produktorientering Marknadsorientering Nytto- och upplevelseorientering DÅ Strategiskt fokus Konkurrens och positionering Konkurrens och vissa samarbeten (värdekedjor) Gemensamt värdeskapande (värdenätverk) Innovation Internt, slutet, teknikdrivet Internt men lyssnar på kund Öppet: samverkan med kunder och intressenter Internt organisation Strikt funktionsindelning Huvud- och stödprocesser Tvärfunktionellt, multidisciplinärt och tillsammans med intressenter Kunden Transaktion Relation Interaktion Medarbetaren Kontroll Engagemang och kontroll Engagemang och tillit Ledarskapet Chefskap i en hierarkisk organisation Chefen - nu också ledare Ledarskap som en gemensam uppgift med stort egenansvar Styrningen Regelstyrning Mål- och resultatstyrning Värderingsstyrning med ett gemensamt syfte IT IT som ett eget liv i organisationen IT anpassa till affärsplanen Digitalisering som en integrerad och naturlig del av strategin NU SEN Hållbarhet Efterlevnad av gällande lagar och regler Hållbarhet ses som en möjlighet i affärsplanen Hållbarhet som en naturlig och integrerad del av strategin 6

7 Natur Naturvård Natur Samhälle Brukande MB, PBL, VL, JVL, 7

8 MB VL, JVL 8

9 Tankevända krävs! Livskvalitet allt viktigare De transportpolitiska målen måste i allt större utsträckning präglas av mjuka värden, något som kan sammanfattas i ordet livskvalitet. Den utvecklingen är en av Trafikverkets stora utmaningar, säger Claes Tingvall. Optimera funktionsmål inom en ram, det som kallas randvillkor Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Restid Pris Komfort Pålitlighet Valfrihet Kulturell hållbarhet Claes Tingwall Trafiksäkerhetsdirektör och måldirektör Trafikverket Hälsomässig hållbarhet 9

10 Trafikverkets Målbild Det övergripande transportpolitiska målet: Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Funktionsmål - tillgänglighet Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Tillgänglighet 10

11 11 Var är gränserna för transportinfrastruktur? Hur kan de uttryckas? Hur kan de mätas? Hur kan de följas upp? Hur kommer vi innanför gränserna?

12 Vi har lite att jobba med, redan! Areal som påverkas av infrastruktur och innebär avsevärd minskning av antal fåglar (29% as Sveriges yta). Areal som påverkas av infrastruktur och Innebär avsevärd minskning av antal däggdjur (69% av Sveriges yta). Målsättning Areal som innebär påverkan på biologisk mångfald men som inte äventyrar uppfyllelse av miljömål (5% av Sveriges yta påverkas) Kartorna gjorda utifrån resultat i metastudien: Source: Benítez-López, A., Alkemade, R. & Verweij, P.A Are mammal and bird populations declining in the proximity of roads and other infrastructure? Systematic Review N. 68. Collaboration for Environmental Evidence. 12

13 De planetära gränserna för infrastrukturens påverkan på biologisk mångfald Den avgörande påverkan transportinfrastrukturen har på naturen och den biologiska mångfalden åtgärdas med följande anpassningar: 1. Säkra passagemöjligheter för djur 2. Minska bullerstörning från trafik i viktiga naturmiljöer 3. Sköta, utveckla och tillföra artrika infrastrukturmiljöer 4. Bekämpa och motverka invasiva oönskade arter. LYSSNAR HITTAD 13

14 1. SÄKRA PASSAGEMÖJLIGHETER FÖR DJUR SKA FINNAS Motivet är att motverka barriäreffekter och att djur inte dödas i trafiken eller anläggningen. Det innebär att: o o o o Övergripande krav vid nyanläggning och ombyggnad Indikatorgrupper: medelstora däggdjur, fladdermöss, grod och kräldjur samt fisk Övergripande krav vidmakthållande Kunskap om aktuellt tillstånd i infrastrukturen avseende påverkan. T ex kunskap om allvarliga konfliktpunkter mellan infrastruktur och djur ska finnas. Metoder för inventering och analys ska anvisas. Identifierade utpekade brister ska åtgärdas 14

15 Riktlinje Landskap Riktlinje Landskap

16 Riktlinje Landskap Är ett verktyg för landskapsanpassning av transportinfrastrukturen...som ger Trafikverket möjlighet att med utgångspunkt från verksamheten (planera, bygga och underhålla) kostnadseffektivt uppfylla samhällets omfattande krav som de uttrycks i lagar, mål och uppdrag. 16

17 Ambitionsnivå som har lagts fast i dokumentet Riktlinjens övergripande krav utgör en tolkning av lagar, förordningar och andra krav som träffar Trafikverket projekt och verksamheter, bland annat genom tillståndsgivande myndigheters kravställande. Ambitionsnivån baseras på vetenskapligt grundad kunskap om transportsystemets miljöpåverkan och ger därmed Trafikverket möjlighet att föra diskussionen om miljökrav på generell nivå i stället (som ofta är fallet) i enskilda projekt. 17

18 Konsekvens: Trafikverkets situation går Från: Till: Osäkert vad TRV vill TRV till stor del I händerna på andra som t ex Länsstyrelser Intresseorganisationer Bevarandeinriktad Inga beslutade metoder och prioriteringar Tydlig vad TRV vill och gör TRV i förarsätet och dialogen förs med forskarvärlden och är utvecklingsorienterad beslutade metoder och prioriteringar öppna för prövning enligt vetenskapliga principer Inget enhetligt arbetssätt Ensat arbetssätt Dålig möjlighet tillkostnadskalkyl tidigt i planering God möjlighet till säker kostnadskalkyl tidigt i planering Omfattande, tids och resurskrävande diskussioner i varje enskilt fall. Dialogen styrs från enskilda projekt till principer, processer och rutiner En osäker trevande oförutsägbar planering byts till en tydlig, målinriktad och förutsägbar 18

19 Riktlinje landskap: Baseras på etablerad kunskap och stimulerar till ny enligt vetenskaplig praxis Riktlinje landskap Erfarenhetsstyrkt kunskap Väletablerade forkningsresultat kunskap Front mellan etablerad och ny kunskap Genomförandeprojekt Är INGEN GENERELL kunskap FORSKNINGSFRONT (Men kan användas för uttalat viktiga kunskapsbehov) Krav och metoder ska vara allmänt accepterade och publicerade för kritik och förbättring/utveckling enligt vedertagna vetenskapliga principer! 19

20 Natur Åtgärdstyp (100 % Inriktningsunderlag) Hög ÅDT Hög hastighet km Låg ÅDT Låg hastighet Säkra passager för djur (6,2 miljarder) Artrika infrastrukturbiotoper (1.1 Miljarder) Alléer (0,5 Miljarder) Invasiva arter (0,2 Miljarder) Bullerstörda viktiga naturmiljöer (0,3 miljarder) 8% 6% 10% 8% 5% 1% 6% 2% 5% 1% 100% landskapspassad infrastruktur = alla boxar är gröna (en stor del av vägnätet berörs inte av krav) Totalt vägnät Andel av vägnätet som berörs av riktlinjens krav. Mål/Ambition 2050 Möjlig situation 20

21 Landskapsanpassning i Nationell plan MÅLSÄTTNING År 2030 är 30 % av infrastrukturen landskapsanpassad, dvs. lever upp till riktlinje landskap TDOK 2015:0323). År 2050 är 100 % av infrastrukturen landskapsanpassad. 21

22 Ny- och ombyggnad av infrastruktur Möjligheter Kunskap Kunskap Egna Värden Samspel Inventering Värde och status Alléer Artrika vägkanter Artriks Stn:s miljöer Etc Landskapsanalyser (GIS) Viltolyckstäthet Permeabilitet Bullerstörda fågelmiljöer Ängs-Hagmark Gamla (solitära) träd Fladdermusmiljöer Grodmiljöer Etc 22 22

23 Hur arbetar vi? Ekonomisk planeringsprocess Nationell Transportplan : ca 9,4 miljarder möjliggör 50% Landskapsanpassning Ny- och ombyggnad 334 miljarder (> 100 miljoner) Vad är problemet? ank Brister Vad kan vi göra åt det? Åtgärdsval Hur ska vi göra det? Fysisk planeringsprocess Drift och underhåll 289 miljarder Vidmakthålla Trimning X andel av 334 miljarder (< 100 miljoner) Höjd kvalitet: Trafiksäkerhet, Miljö mm 23

24 4år 4år 4år ank Långsiktig planering Kortsiktig planering 3 år 3 år 6 år 12år Ny och ombyggnad Kontinuerlig Vidmakthålla 4-5 år 4 /12 årsplaner för ekonomiska ramar 4 års cykler för uppdatering av åtgärdsbehov. Egna värden och samspel 3 och 6 årsplaner för åtgärder 3 års cykler med behov av aktuella underlag för egna värden och samspel Kontinuerlig aktivitet för åtgärder Kontinuerligt behov av aktuella underlag för egna värden och samspel Kontinuerlig aktivitet för skötsel 4-5 års cykler för uppdatering av tillstånd i egna värden Trimning (Miljö) Kontinuerlig Kontinuerlig aktivitet för åtgärder Kontinuerligt behov av aktuella underlag för egna värden och samspel 24

25 The Swedish Transport plan Managing A green infrastructure Planning Analyse Annual Statements of Account Realizing Follow up Inspecting 25

26 Säkra passager: Stora däggdjur Metod Viltolycksfrekvens och kluster Permeabiltiet Prioriterad Åtgärdslista 26

27 Arbetsgång (förutsatt medel i Nationell plan ) för genomförande av landskapsanpassning Permeabilitet TRV TRV: Regioner NVR: Regionala råd Analysresultat Publicerad metod Viltolycksrisk NVR Samråd Beställning Åtgärdslistor år PLnp Korttidsplanering VP 3 och 6 år Genomföra Genomförandeplan Prioritering av åtgärder 27 27

28 Bullerstörda viktiga fågelområden : Gräsmarker med förekomst av rödlistade arter Yta (ha) Sys (ha)/antal omr Arter Skydd Buller_tot (ha) Rel habitat-förlust (ha) Poäng/ranking /1 4 N /3 Motsvarande även för Ädellövmiljöer, Våtmarker och sjöar med förekomst av röslistade arter 28

29 Artrika Infrastrukturmiljöer Metod för översiktlig inventering och identifiering av artrika vägkanter Inventering Funktionella gräsmarker 1. Skötselkrav 2. Prioriterad restaurering 29 29

30 Hur har det fungerat hittills: Artrika Vägkanter region Mitt Mängd - Ca 20 % - Ca %

31 Alléer i landskapet Ett första försök att analysera konnektivitet och ekologisk funktion 31

32 Artrika Infrastrukturmiljöer Åtgärdsbehov, Alléer Från Miljöwebb 32 32

33 Invasiva oönskade arter Metod för översiktlig inventering och identifiering av artrika vägkanter Inventering 1. Skötselkrav 2. Prioriterad åtgärdslista 33 33

34 Åtgärdsområden (Åtgärdstyper) Viltolyckor Fladdermusmiljöer Invasiva arter Grodmiljöer Alléer Artrika vägmiljöer Artrika Stationsmiljöer 34 34

35 Slutsatser Accepterade publicerade analysmetoder för analys krävs för respektive åtgärdsområde (TRV utvecklar/publicerar) Tillgång behövs till kvalitetssäkrad och uppdaterad data för analyser. Portal för analysverktyg och analysresultat? Kan vara Miljöwebb Landskap för Trafikverkets behov Kommunikationsmöjligheter mellan Miljöwebb landskap och Artportalen m fl databaser är nödvändig Etablerade samrådsgrupper för prioritering och samordning av åtgärder Handlingsplan GI bör ge utryck för hur detta kan åstadkommas! 35