GAP-analys landskap. PM som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen av regional plan

Transkript

1 GAP-analys landskap PM som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen av regional plan

2 Underlagsrapporten är framtagen av Befaringsbyrån, ett konsultnätverk bestående av Tobias Noborn, Radar arkitektur & planering AB Mia Björckebaum, KMV forum AB Emily Wade, Landskapslaget AB John Askling, Calluna AB Bengt Schibbye, Schibbye landskap AB Illustration på framsida: Emily Wade Maj 2013

3 1 Inledning Vid upprättandet av den nationella planen och de regionala planerna för transportinfrastrukturen genomfördes miljöbedömningar enligt Miljöbalken. Miljöbedömningar ska beskriva inverkan av planen och påverka utfallet så att hållbar utveckling kan främjas och miljökvalitetsmålen nås. Det visade sig dock vara ytterst svårt att med befintliga metoder påvisa vad den aggregerade planen egentligen innebar. Det var helt enkelt inte möjligt att erhålla en helhetsbild av hur transportsystemet samverkar med och påverkar det svenska landskapet med sina former, natur- och kulturmiljöer. Sedan åtgärdsplaneringen för åren har Sverige ratificerat den europeiska landskapskonventionen (ELC) och förbundit sig att tillämpa den vilket gör att frågan om hur samhällsplanering kan integreras med landskapet blivit än mer aktuell. Från Trafikverkets sida startades projektet Landskap i Långsiktig Planering 2010 som är ett FOI-projekt som syftar till att utveckla strategisk miljöbedömning och underlag för sektorsövergripande planering vad gäller landskap. Detta FOI-projekt hade Västra Götaland som pilotlän och därför finns det ett övergripande material att tillgå i form av en regional landskapskaraktärsanalys. Pilotstudien är dock inte tillräckligt heltäckande för att kunna göra en fullständig miljöbedömning, men för att inte låta frågan lämnas oberörd i denna plan så har ett embryo till miljöbedömning tagits fram. Embryot presenteras i detta avsnitt. 2 GAP-analys metod och avgränsning På klimatområdet görs en separat studie till miljöbedömningen i form av en gap-analys (se faktaruta). Denna visar på vilken potential som planen kan ha för klimatet. När diskussioner om hur frågan om hållbart landskap ska kunna infogas i miljöbedömningen för den regionala planen har det visat sig att en gap-analys är en framkomlig väg även här. Analysen har av tidsskäl avgränsats till karaktärsområdet Bohuskusten och till tre åtgärdstyper som finns beskrivna i planen 1) regionala vägåtgärder namngivna objekt, 2) cykelvägar och 3) övriga potter på regionala vägar (stråkpotter, riktade trafiksäkerhetsåtgärder, övrig framkomlighet, smärrepott vägar, hållplatser, pendelparkeringar). Gap analys (ur Wikipedia) En gap analys är ett affärsverktyg som gör det möjligt för ett företag att jämföra sin aktuella prestation med sin potentiella prestation. Målet med gap analysen är att identifiera gapet mellan den nuvarande och den optimala fördelningen och integreringen av insatser. Detta ger insikt om inom vilka områden som det finns rum för förbättring. Analysen kan genomföras på strategisk eller operationell nivå i en organisation. Den är en formell studie på vad en organisation gör just nu och var den vill befinna sig i framtiden. Metoden innebär i korthet att: identifiera nyckelkaraktärer och brister för varje karaktärsområde (i detta fall Bohuskusten, hämtat ur den regionala landskapskaraktärsanalysen i pilotstudien) beskriva känslighet och potential för nyckelkaraktärer samt potential att åtgärda brister analysera hur viktigt det är att åtgärda brister, stärka nyckelkaraktär och minska risker för negativ påverkan på dessa i förhållande till landskapet som helhet analysera vilka möjligheter som finns i planens olika åtgärdstyper för att avhjälpa brister, stärka nyckelkaraktärer och minska risken för negativ påverkan på dessa. Resultatet av analyserna avsätts i ett diagram som per åtgärdstyp visar planens möjligheter i förhållande till hur viktig landskapskaraktären eller bristen är för karaktärsområdet. Definitionen av planens möjligheter är viktig. I denna studie har möjligheterna utgått från vad som realistiskt kan nås med planens nuvarande utformning. Diagrammet kan delas in i fyra sektorer där de sektorer som ligger åt

4 höger är de viktigaste att arbeta vidare med vid den fortsatta utformningen av planen eller vid genomförandet av de faktiska åtgärderna. Schematiskt diagram som illustrerar vilka möjligheter som planen har för att åtgärda brister, stärka nyckelkaraktärer och minska risker för dessa vid genomförandet av planen.

5 3 GAP-analys för karaktärsområde Bohuskusten avseende regionala vägåtgärder Nedan redovisas resultat från ett första test av metoden för karaktärsområdet Bohuskusten först beskrivet som varje åtgärdstyps möjligheter, därefter en samlad bild över planens möjligheter att skapa hållbara landskap. Karaktärsområdet med dess nyckelkaraktärer, känslighet och potential etc. finns kort sammanfattat i kapitel 5.4 Landskap. En fylligare beskrivning finns i Landskap i Långsiktig Planering pilotstudie Västra Götaland (Trafikverket, 2012) Nyckelkaraktär för karaktärsområde Bohuskusten som är ett Kust- och skärgårdslandskap: Brukat och öppet. Varierad och småskalig struktur. Fritidslandskap. Tätbebyggda fiskesamhällen. Bebyggelse i övergången mellan berg och dalbotten. Stenindustritradition. Kala hällar och bergknallar med ädellöv i brynzoner och klevor. Dessa karaktäristika används i analysen på följande sidor.

6 3.1 Namngivna objekt Möjligheter att bidra till ett hållbart landskap Vilka möjligheter har planen genom regionala vägåtgärder namngivna objekt att bidra till ett hållbart landskap? Kommentarer: För namngivna objekt ligger störst potential i att landskapsanpassa åtgärder, främst genom att minska känsligheterna i landskapet men också möjligheter att stärka nyckelkaraktärer i det Bohusländska landskapet. Planen ger stora möjligheter att både minska känsligheten och stärka det typiskt småskaliga och varierade Bohusländska landskapet, genom att arbeta med de namngivna objektens anpassning till topografi, skala och mönster. Omvänt gäller att det finns stora risker om åtgärderna utförs utan anpassning. Planen ger möjligheter att genom väl utförda namngivna objekt minska landskapets känslighet för igenväxning och minskat bruk av odlingslandskapet. Det öppna och brukade landskapet har lika stor betydelse för karaktären som småskaligheten. Vår bedömning av planen är dock att de

7 nu namngivna objekten inte kan påverka markanvändningen i fullt lika stor grad som nyckelkaraktären varierat och småskalig struktur. Planen ger möjligheter att arbeta med nyckelkaraktärerna kala berg och ädellöv (främja och värna) och i viss mån stärka stenbyggnadstraditionen i anläggningar. En av Bohuskustens nyckelkaraktärer, fiskesamhällen, berörs av de namngivna objekten i planen. Här finns möjlighet att genom väl lokaliserade och utförda åtgärder landskapsanpassa nya infrastrukturanläggningar. En outnyttjad möjlighet i planen gäller bullerstörda fågelmiljöer som berörs av namngivna objekt. Bullerskyddsåtgärder vid nyinvestering sker inte normalt men skulle öka möjligheterna att åtgärda ett problem i kustlandskapet Möjligheter att stärka nyckelkaraktär, åtgärda brister och minska känslighet Hur kan infrastrukturåtgärder, som i planen benämns regionala vägåtgärder namngivna objekt, stärka Bohuskustens nyckelkaraktärer (kursiv text), avhjälpa landskapet brister och därmed minska landskapets känslighet? Infrastrukturen ska lokaliseras och utformas så att landskapet kan ha fortsatt hög brukandegrad med odlad och betad mark. Profil och plan på vägar ska vara följsam till landskapets topografi och småskaliga mönster av vägar, bebyggelse och vegetation. Detta kan åstadkommas genom att i första hand lägga vägar i dalgångskanten, skapa smala vägrum när vägen passerar genom bergssprickor och genom att nyttja naturliga höjdskillnader vid planskildheter. Bohuskusten är som mest känsligt närmast havet för förändringar av landskapets nyckelkaraktärer. Vid färd ut mot kusten kan nyckelkaraktären upplevas genom att åtgärder landskapsanpassas. Området närmast kusten utgör också det viktigaste fritidslandskapet. Bullerstörda miljöer för fåglar t.ex. strandängar och ädellövskogar kan få bättre ljudmiljö vid nybyggnation genom t.ex. ny lokalisering och bullerdämpande åtgärder. Plank och vallar kan dock påverka det brukade och öppna. Bebyggelsen ligger i första hand i övergången mellan berg och dalbotten eller tätt samlad i fiskelägen. Tänk på att nya anläggningar bör ta fasta på fiskelägens egen karaktär. Lägg omsorg vid lokalisering av ny-/ombyggd infrastruktur och placera den gärna i samma övergångszon mellan berg och dal som befintlig väg. Placeringen av vägen kan bidra till att ny bebyggelse placeras i traditionella lägen. Observera dock att läget kan komma i konflikt med ädellövträd i brynzoner vars biotoper redan är små. I det småskaliga landskapet kan även bärighets- och trafiksäkerhetsåtgärder påverka brynzonen genom att vägen breddas eller fasta hinder riskerar att plockas bort. Vid breddning av vägbanan eller nya broar riskerar stenkonstruktioner att försvinna. Stenarbeten knutna till infrastruktur är känsliga för förfall. Stentraditionens objekt är en nyckelkaraktär på Bohuskusten och därför bör byggnadsmaterialet sten alltjämt användas vid t.ex. infarter till samhällen och broar. På Bohuskusten är nyckelfrågan för ny infrastruktur att genom lokalisering och utformning bibehålla småskalighet och variation i landskapet.

8 3.2 Cykelvägar Möjligheter att bidra till ett hållbart landskap Vilka möjligheter har planen genom cykelvägar att bidra till att ett hållbart landskap? Kommentarer: För Cykelvägar ligger främsta potentialen i att stärka tillgängligheten till det eftertraktade fritidslandskapet Bohuskusten och att landskapsanpassa åtgärderna. I likhet med namngivna objekt ger planen stora möjligheter att stärka det typiskt småskaliga och varierade Bohusländska landskapet, genom att arbeta med cykelvägars anpassning till topografi, skala och mönster. Cykelvägar har dock ingen större inverkan på möjligheter att bruka marker varför planens möjligheter att förbättra nyckelkaraktären Öppet och brukande är ringa. Planens möjligheter att genom cykelvägar stärka och lyfta fram typiska Bohusländska uttryck som tätheten i fiskelägen och stentradition är goda, sannolikt större än för namngivna objekt eftersom skalan och lägre hastighet ökar möjligheterna.

9 3.2.2 Möjligheter att stärka nyckelkaraktär, åtgärda brister och minska känslighet Hur kan satsningar på cykelvägar i planen stärka Bohuskustens nyckelkaraktärer, avhjälpa landskapets brister och därmed minska landskapets känslighet? Cykelvägarnas plan och profil ska vara följsam till landskapets topografi och småskaliga struktur med mönster av vägar och bebyggelse. Tänk på att cykelvägen som löper parallellt med vägen bör ligga så tätt som möjligt i smala bergspassager för att minska vägrummets bredd, alternativt runda bergspartier. Cykelvägar ökar tillgängligheten till fritidslandskapet för oskyddade trafikanter. Upplevelsen av landskapets nyckelkaraktärer kan stärkas genom att i första hand lägga vägar i dalgångskanten, och genom att nyttja naturliga höjdskillnader när planskildheter byggs. På cykel finns möjlighet att komma nära och här finns en stor potential att stentraditionen bibehålls och stärks genom att använda sten som byggmaterial i anordningar runt vägen. Tänk på att särskilt ädellövskogar är känsliga även för cykelvägar. Bohuskusten närmast havet är som mest känsligt för förändring av landskapets nyckelkaraktärer. Det gäller i synnerhet karaktären av fiskelägen. Tänk på att även cykelvägar bör ta fasta på fiskelägets egen karaktär genom att t.ex. lägga cykelvägar tätt inpå berg och hus, bitvis på brygga eller mellan större träd. Cykelvägarnas lokalisering och utformning har lika stor potential som nya vägar, att stärka Bohuskustens karaktär som småskaligt fritidslandskap. De riskerar också att förändra karaktären till ett mindre attraktivt landskap genom skalbrott, karaktärsförändring och förfall av stendetaljer, ädellövträdsmiljöer och rundslipade klippor.

10 3.3 Övriga potter på regionala vägar Möjligheter att bidra till ett hållbart landskap Vilka möjligheter har planen genom övriga potter på regionala vägar att bidra till att ett hållbart landskap? Kommentarer: Den åtgärdstyp som omfattas i övriga potter på det regionala vägnätet innehåller outnyttjad potential i planen när det gäller landskap. Alla nyckelkaraktärer berörs av de medel som ingår i övriga potter men planens inriktning ger inte utrymme för dessa landskapsförbättringar. Möjligheterna att förbättra infrastrukturens effekter på landskapet, stärka den Bohusländska karaktären och åtgärda brister i landskapet ökar påtagligt om medel, och utförandepraxis, vore mer landskapsinriktade. Till exempel skulle de negativa effekterna för det Bohusländskt småskaliga landskapet vid t.ex. förbättrings-, förstärkningsoch trafiksäkerhetsåtgärder kunna förändras. Nyckelkaraktärer som stentradition i anläggningar skulle kunna stärkas och brister som ekologiska barriärer och bullerstörda ekologiska miljöer skulle kunna åtgärdas vid ökning av pottens miljöåtgärder.

11 3.3.2 Möjligheter att stärka nyckelkaraktär, åtgärda brister och minska känslighet Hur kan satsningar på övriga potter på regionala vägar i planen stärka Bohuskustens nyckelkaraktärer (kursiv text), avhjälpa landskapet brister och därmed minska landskapets känslighet? Miljöåtgärder vilket omfattar såväl bullerskydd, säkring av vattentäkter och planskildheter ska utformas så att landskapet kan ha fortsatt hög brukandegrad med odlad och betad mark. Placering av exempelvis bullerskydd ska samspela med landskapets småskaliga struktur med mönster av vägar och bebyggelse. Viktiga utblickar bör bibehållas längs dalgångar. Nyttja naturliga höjdskillnader vid planskildheter. Bohuskusten närmast havet är som mest känsligt för förändring av landskapets nyckelkaraktärer, det som gör området till ett fritidslandskap. Vägar liksom gårdar och ädellövträd finns oftast i dalgångskantens moränrand mellan berget och den leriga dalbotten. I det småskaliga landskapet kan även bärighets- och trafiksäkerhetsåtgärder påverka brynzonen genom att vägen breddas eller fast hinder riskerar att plockas bort, t.ex. typiska väganknutna kulturminnen och ädellövbryn. Vid breddning av vägbanan eller nya broar riskerar stenkonstruktioner att försvinna. Stentraditionens objekt är en nyckelkaraktär i Bohuskusten och därför bör byggnadsmaterialet sten alltjämt användas vid t.ex. planskildheter i samhällen och vid säkring av vattentäkter. Bullerstörda miljöer för fåglar t.ex. strandängar och ädellövskogar kan få bättre ljudmiljö vid nybyggnation genom bullerdämpande åtgärder. Plank och vallar kan dock påverka det brukade och öppna. Bebyggelsen ligger i första hand i övergången mellan berg och dalbotten eller tätt samlad i fiskelägen. Tänk på att nya anläggningar bör ta fasta på fiskelägets egna karaktär. Lägg omsorg vid lokalisering av ny-/ombyggd infrastruktur och placera den gärna i samma övergångszon mellan berg och dal som befintlig väg. Observera dock att läget kan komma i konflikt med ädellövträd i brynzoner. På Bohuskusten är nyckelfrågan för miljöåtgärder att genom lokalisering och utformning bibehålla småskalighet, variation och attraktivitet i landskapet. 4 Sammanfattning av planens möjligheter och potential Vad innebär planen för landskapets kvaliteter? Det är en komplex fråga att svara på, vilket visas i inledningen till avsnitt 7.3. I denna redovisning närmas frågan genom att använda en GAP-analys. Det ska än en gång poängteras att detta är ett embryo till sammanvägningen av den regionala planens möjligheter att åtgärda brister i landskapet, stärka nyckelkaraktärerna samt minska riskerna för dem. Tanken är att visa på möjligheterna att integrera landskapsanpassning i strategiska planer framöver. Diagrammet nedanför illustrerar den sammanvägda potentialen mellan de tre redovisade åtgärdstyperna. Diagrammet är utformat som en värderos där längden på varje vektor motsvarar planens potential. De färgade delarna motsvarar den fulla potentialen inom befintligt planförslag. Vid något av de innersta fälten (eller i värsta fall cirkelns mitt) bedöms landskapsanpassningen av de aktuella åtgärderna ligga idag. Skillnaden mellan yttersta delen och innersta fälten är gapet i dag - det vill säga nuläget. De gråa delarna motsvarar potentialen inom befintlig budget men med förändringen att det är ett hållbart landskap som prioriteras vid genomförandet av åtgärderna. Detta motsvarar med andra ord den största möjligheten att förbättra planen rent landskapsmässigt inom det givna ekonomiska utrymmet.

12 Diagrammet återspeglar i hög grad de avsatta medlen men inte enbart. Namngivna objekt har störst potential och är också den åtgärdstyp som har störst budget i den regionala planen (ca 2,3 miljarder kronor totalt). Bohuskusten har en procentuellt större andel av länets satsningar på namngivna objekt, vilket ökar dess inverkan på landskapet. GAP-analysen visar att det inom befintlig plan finns stora möjligheter att landskapsanpassa infrastrukturen. Potentialen är stor och skillnaden mellan att landskapsanpassa eller inte motsvarar det blå fältet i värderosen. Utmaningen ligger i hög grad på att planera och utföra åtgärderna på ett landskapsanpassat sätt. När det kommer till övriga potter på regionala vägar är det tvärtom. Möjligheterna till landskapsanpassning bedöms som små eftersom sådana intentioner/satsningar inte är upptagna i planen. Däremot är potentialen inom befintlig budget stor om medlen istället kunde styras mot ett hållbart landskap (de grå plus det röda fältet). Slutligen, vad gäller cykelvägar, finns det i Bohuskusten stora möjligheter att åstadkomma landskapsanpassning och det inom ramen för satsningar enligt plan. Här är det i än högre grad än för potten namngivna objekt en fråga om att planera och utföra åtgärderna landskapsanpassat.