Övning Becquerel Utvärderingsrapport

Transkript

1 Övning Becquerel Utvärderingsrapport Utvärdering av regional samverkansövning i Dalarnas län den 10 maj 2016

2 Datum: Diarienummer: Övningsansvarig: Lars-Håkan Jönsson, Länsstyrelsen Dalarna, samhällsbyggnadsenheten Utvärderingsledare: Eva-Karin Ljunglund, Länsstyrelsen Dalarna, samhällsbyggnadsenheten Foto: Jesper Ekström 2(17)

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte med utvärderingen Insamling av materiel till utvärderingen Ansvar för fortsatt arbete Beskrivning av övningen Övningens syfte Övningens övergripande mål Övningstekniska begränsningar Deltagare Övningsledning Scenarioutveckling Övningsdokumentation Utvärdering och analys av övningens mål och genomförande Utvärderingsmetod Sammanställning av enkätsvar Analys av måluppfyllnad Analys av övningens genomförande Inspel och arbete Övningstekniska erfarenheter...17 Bilaga 1: Ungefärlig bordsplacering vid övning Becquerel 3(17)

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Länsstyrelsen verkar för att stärka samhällets förmåga att klara kriser genom att bland annat planera och genomföra regionala samverkansövningar tillsammans med andra myndigheter, företag och organisationer som verkar inom krishanteringssystemet. Länsstyrelsen Dalarna arrangerade den 10 maj 2016 den regionala samverkansövningen Becquerel. Övningen genomfördes som en seminarieövning/tabletop övning i storforum med ca 150 deltagare från över 30 olika organisationer. 1.2 Syfte med utvärderingen Utvärderingen syftar i första hand till att övergripande bedöma måluppfyllnaden och belysa övningens genomförande, format och upplägg. Bedömning av måluppfyllnaden bygger främst på självskattning i enkäter till deltagarna. Utvärderingsrapporten beskriver också övningstekniska erfarenheter och underlag till förbättringsåtgärder utifrån det utvärderingsmaterial som lämnats av deltagarna i enkätsvar och från utvärderarnas observationer. 1.3 Insamling av materiel till utvärderingen Material till utvärderingen samlades in genom enkäter till deltagarna och observationer av utvärderare från länsstyrelserna i Dalarna, Jämtlands och Västerbottens län. 1.4 Ansvar för fortsatt arbete Länsstyrelsens beredskapsfunktion följer upp övningen i den åtgärdsplanering som genomförs för kommande verksamhet där länsstyrelsen har en påverkan i länet. För uppföljning av övningen i egen organisation uppmanades deltagarna att göra egna anteckningar under övningen. 4(17)

5 2. Beskrivning av övningen 2.1 Övningens syfte Övningen syftar till att: stärka länets förmåga att samverka utifrån den regionala strategin för krishantering stärka vår krishanteringsförmåga genom att tydliggöra roller, ansvar och samverkan vid kärnteknisk olycka 2.2 Övningens övergripande mål Målen för övningen är att deltagarna efter övningen har: 1. kunskap om sin egen och andra organisationers roll vid kärnteknisk olycka 2. förståelse för vilka samverkansbehov som kan uppstå vid en kärnteknisk olycka 3. förståelse för hur kommunala och regionala samverkansforum används för att skapa en samlad lägesbild och samordna information till allmänhet och media 5(17)

6 4. samverkat i enlighet med Krishantering i Dalarnas län strategi för ledning och samverkan och följt den dagordning som finns i tillhörande bilaga 5. tagit fram underlag för gemensamma budskap och meddelat hur man skulle ha spridit dessa 2.3 Övningstekniska begränsningar Varje övning innebär någon form av förenkling, generalisering och avgränsning av verkligheten, såväl i tid och rum, som organisatoriskt och vid val av deltagare. Viktiga faktorer för avgränsningar är övningsprojektets syfte, ekonomi, val av övningsmetod och scenario. Då övning Becquerel var en seminarieövning begränsades deltagarna att enkom arbeta i lokalen och inte kontakta omvärlden utanför undantaget faktainhämtning från egen organisation. Övningsledningen gav inspel allt efter som övningen fortskred enligt en bestämd tidtabell. 2.4 Deltagare Följande organisationer deltog i övningen placerade bordsvis enligt bilaga 1: Kommuner: Avesta, Hedemora, Säter, Borlänge, Falun, Gagnef, Vansbro, Malung-Sälen, Smedjebacken, Ludvika, Mora, Leksand, Rättvik, Älvdalen Regionala aktörer: Landstinget, Polisen, Civilförsvarsförbundet, Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen Jämtland, Fylkesmannen i Hedmark Regionala krishanteringsrådet med deltagare från Landstinget, Polisen, Länsstyrelsen Dalarna, Trafikverket, Försvarsmakten, presumtiva regionala räddningsledare, Civilförsvarsförbundet och Svenska kyrkan Regionala näringslivsrådet med deltagare från ABB, Claes Ohlson, Dalarnas Försäkringsbolag och Elsamverkan Gävle Dalarna. Nationella aktörer: Strålsäkerhetsmyndigheten, Nationella expertgruppen för sanering NESA och Jordbruksverket 2.5 Övningsledning Övningsledare: Eva-Karin Ljunglund, Länsstyrelsen Dalarna Bitr. övningsledare: Gustav Wallheden, Länsstyrelsen Dalarna 6(17)

7 2.5 Scenarioutveckling Förhistoria Under den gångna veckan har det regnat mycket i länet. Ett lågtryck har parkerat över Dalarna men har lösts upp av östliga vindar. När övningen börjar sitter kommunledningen i din kommun samlad i möte med anledning av den pågående flyktingsituationen. Regionala krishanteringsrådet och näringslivsrådet har också ett möte för lägesavstämning när man nås av oväntade uppgifter. Inspel 1 - Förhöjda strålningsvärden Mätverksamheten i länets kommuner är denna morgon ute och gör sina kontrollmätningar. En av mätorganisationens personal kommer in till er och berättar att mätvärdena är kraftigt förhöjda och att man försökt nollställa mätapparaturen för att göra om mätningarna. Man får hela tiden samma höga resultat. Kan det vara ett instrumentfel? Man har rapporterat in sina värden till länsstyrelsen men ännu inte fått någon återkoppling. 7(17)

8 Inspel 2 - Media hör av sig På sociala medier sprids ryktet om att radioaktivitet har uppmätts i länet. Media hör av sig till kommunen/länsstyrelsen eftersom man har fått uppgift om att det finns mätvärden som visar på radioaktivit nedfall i länet. Mätvärden visar på flerdubbelt höjda värden. Varför är mätvärdena så höga? Har en kärnkraftsolycka hänt? Länsstyrelsen kontaktar omgående Strålsäkerhetsmyndigheten men de har i nuläget ingen information om vad som kan ha orsakat de höga mätvärdena. Rykten sprids att detta har att göra med att Tjernobyl exploderade för 30 år sedan. Nu kommer resten av radioaktiviteten då sarkofagen runt reaktorn imploderat. Inspel 3 - Reaktorhaveri Strålsäkerhetsmyndigheten meddelar att det är en grafitreaktor utanför Sverige som havererat. Stor brand har utbrutit men haveriet är under kontroll och man tror inte att det ska spridas mer radioaktivt stoff från reaktorn. Händelsen karakteriseras som jämförbar med Tjernobyl då högsta uppmätta värde var 5 μsv/h. Väderläget tyder på att Dalarna, Jämtland och Norge fått största nedfallet. Mätstrategi kommer att tas fram i samverkan med länsstyrelsen. 8(17)

9 Skyddsåtgärder inom livsmedelsproduktion inleds snarast möjligt. Fler restriktioner kan bli aktuellt beroende på vad mätningarna visar. Inga akuta skyddsåtgärder i övrigt är motiverade med hänsyn till människors hälsa. Rykten börjar spridas på sociala medier om spontanutrymning. Länsstyrelsen har kallat till en regional samverkanskonferens, Strålsäkerhetsmyndigheten och Jordbruksverket deltar. Tjänsteman i beredskap, TIB, på Länsstyrelsen håller i samverkanskonferensen kl Inspel 4 - Strålningsnivåerna högre än väntat Ytterligare mätningar dag två visar på en strålningsnivå på omkring 10 μsv/h i Dalarna. Rykten börjar spridas på sociala medier om spontanutrymning. Sjukvårdsrådgivningen får ta emot mängder av samtal från orolig allmänhet. Rektorerna börjar höra av sig till ledningen och vill veta om barnen kan vara ute. Man har hört att räddningstjänsten i Jämtland börjat spola av skolgårdar och byggnader för att sanera bort det radioaktiva dammet. Vårdcentralen har fått många besök under dagen och vill veta hur man ska göra med jodtabletter. Rykten gör gällande att landstinget i Gävleborg har delat ut jodtabletter till barn under 18 år och gravida. Näringslivet har redan börjat titta på konsekvenserna av nedfallet då många av varorna från Japan efter Fukushima belades med förbud att exporteras. VA-bolaget har uppmätt oerhört höga halter av radioaktivitet i sina filter vid reningsanläggningarna där spillvatten mm har passerat. Just nu är värdena så höga att personalen vägrar arbeta i anläggningen. Om reningsverket slås ut kommer orenat vatten att rinna rakt ut i Dalälven. 9(17)

10 2.6 Övningsdokumentation Övningsbestämmelser för genomförandet Utvärderingsrapport 3. Utvärdering och analys av övningens mål och genomförande 3.1 Utvärderingsmetod Material till utvärderingen samlades in genom enkäter till deltagarna och observationer av utvärderare från länsstyrelserna i Dalarna, Jämtlands och Västerbottens län. Bedömning av måluppfyllnaden bygger främst på självskattning i enkäterna till deltagarna. Utvärderingsrapporten beskriver också övningstekniska erfarenheter och underlag till förbättringsåtgärder utifrån det utvärderingsmaterial som lämnats i enkätsvaren och från utvärderarnas observationer. 10(17)

11 3.2 Sammanställning av enkätsvar Målen delades upp i fem delfrågor med möjlighet att besvaras dels med kommentar dels med siffror i skala 1-5 där 1 är lägst och 5 högst. Enkäten besvarades av 111 personer. Fråga 1-5 har använts som underlag för att bedöma måluppfyllnaden. Fråga 6-8 har använts som underlag för att belysa i vilken utsträckning övningens format, upplägg och genomförande fungerat för att tillgodose syftet med övningen. Enkätsvaren är också underlag för utveckling av kommande regionala samverkansövningar. På frågorna 1-5 lämnades få kommentarer. Fråga 1 relaterar till mål 1 - I vilken utsträckning har övningen bidragit till att stärka dina kunskaper om din egen och andra organisationers roll vid kärnteknisk olycka? % 2,7% 23,4% 56,8% 17,1% Det skiljde mycket mellan kommunerna hur många personer och antal verksamhetsområden som deltog. Ett par kommentarer handlade också om att övningen gett mer om fler delar av kommunen funnits representerade. Fråga 2 relaterar till mål 2 - I vilken utsträckning har övningen bidragit till din förståelse för vilka samverkansbehov som kan uppstå vid en kärnteknisk olycka? % 0,9% 14,4% 58,6% 26,1% Bland kommentarerna nämndes att det var svårt att få överblick över vilka som kommunicerat med vilka. Fråga 3 relaterar till mål 3 - I vilken utsträckning har övningen bidragit till din förståelse för hur kommunala och regionala samverkansforum används för att skapa en samlad lägesbild och samordna information till allmänhet och media? ,8 % 3,6% 23,4 52,2% 18,9% Bland kommentarerna nämndes att man hade kunskapen sedan tidigare. 11(17)

12 Fråga 4 relaterar till mål 4 I vilken utsträckning har övningens format och upplägg fungerat för att öva samverkan i enlighet med Krishantering i Dalarnas län strategi för ledning och samverkan och den dagordning som finns i tillhörande bilaga ,8% 5,5% 24,5% 50,9% 17,2% Bland kommentarerna noterades att det båda fanns dem som upplevde att det var kort om tid medan andra tyckte tvärtom. Kommentarerna tyder också på att ett par grupper upplever att man hamnat lite vid sidan av och att övningen fungerat bra som helhet men mindre bra för den egna funktionen. En tolkning är att det har att göra med scenariot och i vilken utsträckning olika verksamheter påverkas. Fråga 5 relaterar till mål 5 I vilken utsträckning upplever du att samverkande aktörer tagit fram underlag för gemensamma budskap ,7% 11,1% 44,4% 33,3% 7,4% Fråga 6 I vilken utsträckning upplever du att övningen varit givande för din organisation? % 3,6% 22,5% 49,5% 24,3% Få men i huvudsak positiva kommentarer. Se även kommentar till fråga 1 och 4. Fråga 7 - Vad tycker du varit bra med dagens övning? I kommentarerna framhölls bland annat: - att få kunskap om andra organisationer och rollfördelning, alla olika kompetenser som fanns samlade, bra möte med många aktörer - att Strålsäkerhetsmyndigheten och Jordbruksverket medverkade - att kriskommunikationsnätverket kunde sammankallas - övningsformen, strukturen, upplägget, styrningen av dagen. Fråga 8 - Vad tycker du behöver utvecklas i framtida regionala samverkansövningar? Bland kommentarerna noterades: 12(17)

13 - Det är fortfarande krockar med info i/från Regionala krishanteringsrådet och samverkansmöten på regional nivå i två forum samtidigt. - Några vill ha mer förberedande information om forum/deltagare och om ämnet. - Mer konkreta frågor där det också ges möjlighet till facit. - Ta fram en samverkanskarta där alla aktörer får dra streck till dem man samverkat med. - Fler små arbetsrum oacceptabel ljudnivå - Nyttja teknik mer och bättre. Samma teknik som vi har i vardagen - Högre tempo. Fråga 9 - Övriga synpunkter? Liknande synpunkter som under fråga 7 och Analys av måluppfyllnad Analys och utvärdering av målen grundar sig på det material som samlats in genom enkätsvar och utvärderarnas observationer. Mål 1 - kunskap om sin egen och andra organisationers roll vid kärnteknisk olycka Av svaren kan utläsas att majoriteten tyckte att övningen i stor utsträckning bidragit till att stärka deras kunskaper om egen och andra organisationers roll vid kärnteknisk olycka. Detta mål är kanske också tillsammans med mål 2 de som är lättas att tillgodose i en seminarieövning där man kan samverka mellan borden och ha inslag av kunskapshöjande summeringar i storforum. Målet bedöms vara till stor del väl uppfyllt. Mål 2 - förståelse för vilka samverkansbehov som kan uppstå vid en kärnteknisk olycka. Av svaren kan utläsas att majoriteten tyckte att övningen i stor utsträckning bidragit till förståelsen för vilka samverkansbehov som kan uppstå vid kärnteknisk olycka. Detta mål är kanske också tillsammans med mål 1 de som är lättas att tillgodose i en seminarieövning där man kan samverka mellan borden och ha inslag av kunskapshöjande föredrag och summeringar i storforum. Målet bedöms vara till stor del väl uppfyllt. Mål 3 - förståelse för hur kommunala och regionala samverkansforum används för att skapa en samlad lägesbild och samordna information till allmänhet och media 13(17)

14 Av svaren framgår att övningen i stor utsträckning bidragit till förståelsen för hur kommunala och regionala samverkansforum används för att skapa en samlad lägesbild och samordna information till allmänhet och media. Det som framskymtar är också att en del av deltagarna sedan tidigare har en hög kunskap om samverkansforumen. För första gången prövade vi att genomföra samverkanskonferenser under en seminarieövning. Detta upplevs som positivt för förståelsen för hur samverkansforumen används men metoden behöver utvecklas för att till fullo kunna öva framtagande av samlad lägesbild och samordning av information. Målet bedöms vara till stor del väl uppfyllt. Mål 4 samverkat i enlighet med Krishantering i Dalarnas län strategi för ledning och samverkan och följt den dagordning som finns i tillhörande bilaga Scenariot, vilken roll organisationen har och i vilken utsträckning olika verksamheter i organisationen varit representerade har troligen påverkat hur man uppfattat tiden för diskussion kring inspelen och i vilken utsträckning man tillämpat strategin. Grupperna vid borden använde sig också i olika utsträckning av möjligheten till samverkan mellan borden. En utmaning vid en så stor seminarieövning är ge deltagarna överblick över informationsflöden och samverkan i samverkansforum och mellan olika organisationer. Målet bedöms vara till stor del uppfyllt för en majoritet av organisationerna. Mål 5 tagit fram underlag för gemensamma budskap och meddelat hur man skulle ha spridit dessa Det var första gången som vi prövade att genomföra samverkanskonferenser i kriskommunikationsnätverket i en seminarieövning. Detta upplevs som positivt men metoden behöver utvecklas för att till fullo kunna öva på gemensamt budskap och samordning av information. Flera olika samverkanskonferenser genomfördes under övningen och samordningen med kriskommunikatörsnätverkets konferenser framgick inte tydligt. Vid övningen fanns ingen förberedd övningsteknisk lösning för att skriftligt kommunicera inriktning för gemensamt budskap vilket bedöms ha påverkat måluppfyllnaden. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. 14(17)

15 3.4 Analys av övningens genomförande Inspel och arbete Inspel 1 och 2 förhöjda mätvärden Under det första inspelet hade deltagarna ingen annan information än att förhöjda mätvärden uppmätts. Under en kort diskussion på 15 minuter fick deltagarna reflektera över de förhöjda strålningsvärdena och vad det kan innebära för den egna organisationen. I inspel två har rykten redan börjar spridas på sociala media och media hör av sig. Under 20 minuter fick grupperna diskutera vilken roll organisationen har vid en eventuell kärnteknisk olycka, vilka man behöver samverka med och vilken information man går ut med. Under de första två inspelen fick organisationerna inte samverka mellan borden. Syftet med de första två inspelen var att deltagarna skulle reflektera över den egna organisationen roll vid kärnteknisk olycka och genom diskussionerna vid borden och i summeringen i storforum också få en bild av andra organisationers ansvar och roll. Genom de frågeställningar som inspelen ger upphov till så var avsikteten också att belysa vilka samverkansbehov som uppstår vid ett scenario med risk för radioaktivt nedfall. Den knapphändiga informationen om orsaken till och innebörden i de förhöjda mätvärdena kan upplevas osannolik men motsvarade den situation många aktörer beskrivit kring den inledande tiden efter haveriet i Tjernobyl och även i Fukushima. Syftet var att organisationerna skulle få diskutera informationshantering i ett första inledande skede av en händelse, innan man har prognoser för hur mycket strålning som länet riskerar att drabbas av och rekommendationer om vilka åtgärder som behöver vidtas. Inspel 3 - reaktorhaveri I inspel 3 fick deltagarna information från Strålsäkerhetsmyndigheten om att en kärnteknisk olycka inträffat utanför Sverige och en första bedömning av omfattningen av händelsen. Nu fick också deltagarna börja samverka mellan borden och en i övningen planerad samverkanskonferens genomfördes klockan Under det här inspelet jobbade aktörerna, utifrån dagordningen i strategi för krishantering i Dalarnas län, med lägesbild, planering för alternativa händelseutvecklingar (omfallsplanering) och att samordna informationen till allmänhet och media. Kriskommunikatörsnätverket genomförde också en samverkanskonferens. Kunskapshöjande föredrag från Strålsäkerhetsmyndigheten om strålskyddsåtgärder vid kärnteknisk olycka Inför inspel 4 höll Strålsäkerhetsmyndigheten ett kunskapshöjande föredrag om strålskyddsåtgärder vid kärnteknisk olycka. 15(17)

16 Inspel 4 strålningsnivåerna högre än väntat I inspel 4 visade de utökade mätningarna på högre värden. Det kunskapshöjande föredraget och information från Strålsäkerhetsmyndigheten och Jordbruksverket på samverkanskonferenserna utgjorde ett underlag/rekommendationer för att samordna skyddsåtgärder i länet. Kunskapshöjande föredrag från Strålsäkerhetsmyndigheten om tänkbara scenarier vid kärnteknisk olycka och samverkan vid kärnteknisk olycka. Scenariot i övningen var anpassat utifrån länets geografiska läge i förhållande till kärnkraftverk och att övningen begränsades till en regional övning utan deltagande från kärnkraftslänen och nationella aktörer förutom representanter från Strålsäkerhetsmyndigheten och Jordbruksverket. För att få en bild av olika tänkbara scenarier och nationell samverkan vid kärntekniska olyckor kompletterades övningen med ett avslutande föredrag från Strålsäkerhetsmyndigheten. 16(17)

17 3.4.2 Övningstekniska erfarenheter Övningsformen är resurseffektiv och upplägget av övningen lämpar sig väl för att stärka kunskaperna om ansvar, roller och samverkan. Förutsättningarna för kunskapsuppbyggnad inom riskområdet tillgodoses också väl. Scenariot för övningen och de olika aktörernas roll innebar att man i olika utsträckning var direkt berörd av händelseutvecklingen. Det innebar att man i vissa grupper upplevde att man hade fullt upp att hinna med medan andra grupper hamnade lite vid sidan av och ibland hade väl mycket tid för de olika inspelen. Till viss del är nog det ofrånkomligt men för att alla deltagare ska få ut så mycket som möjligt av övningen kan man ge fler anpassade frågeställningar till de olika grupperna. Det är också viktigt att grupperna själva utvecklar inspelen utifrån sitt perspektiv och skapar en intressant diskussion vid bordet och i samverkan mellan borden. Vid några bord var grupperna så stora att det var svårt att höra vad alla sa. Detta är inte helt enkelt att lösa. Fler rum ger bättre ljudförutsättningar men ställer större krav på samordning av gemensam information och summering i storforum. Mindre grupper är också ett alternativ men samtidigt begränsar det representationen i diskussionerna. För att så långt möjligt öva strategi för krishantering och samverkan så prövade vi för första gången i en seminarieövning att genomföra samverkanskonferenser. Detta bedöms ha bidragit positivt till förståelsen för hur samverkanforumen används i länets strategi för krishantering men metoden behöver utvecklas för att bättre kunna dela och se resultatet i form av samlad lägesbild och samordnad information. Det finns olika tänkbara möjligheter att tydligare kommunicera syftet med och resultatet från samverkanskonferenser, exempelvis vid uppsummeringar i storforum där slutsatser projiceras på skärmar eller tavlor. Ett annat alternativ är att använda sig av noteringar i WIS. Ett intressant tips i kommentarerna var också ett förslag om en samverkanskarta där aktörerna får dra streck till vilka de samverkat med. Det skulle kunna vara ett sätt att få en bättre överblick i en seminarieövning med så många organisationer och deltagare. 17(17)

18 Bilaga 1 ungefärlig bordsplacering vid övning Becquerel Scenen Polisen Smedjebacken Älvdalen Rättvik, Mora Landstinget Regionala krishanteringsrådet Elsamverkan Gävle Dalarna Gagnef, Malung-Sälen, Säter, Avesta Hedemora Borlänge Leksand Regionala näringslivsrådet Falun Civilförsvars- Vansbro RFD förbundet Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen Jämtland och Fylkesmannen i Hedmark SSM, NESA, Jordbruksverket Ludvika 18(17) RFD = Resurssamordnade funktion för räddningstjänst i Dalarna