Handlingar till socialnämndens sammanträde

Transkript

1 Handlingar till socialnämndens sammanträde Ärenderubrik Diarienummer 4 Information om uppsökande verksamhet år 2011 för 80-åringar bosatta i Vallentuna kommun SN Plan för uppföljning av verksamhet 2012 SN Plan för internkontroll 2012 SN Månadsrapport per den 31 oktober 2011 SN Socialnämndens verksamhetsplan SN Gemensam socialjour i nordostkommunerna SN Ansökan enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem Andisa Care AB SN Hantering av överkapacitet inom särskilt boende för äldre SN

2 Ärende 4

3

4

5 Ärende 6

6 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 1/2 HELENA ÅHMAN AVDELNINGSCHEF SOCIALNÄMNDEN Plan för uppföljning av verksamhet 2012 Förslag till beslut Socialnämnden antar plan för uppföljning av verksamhet för 2012, daterad Ärendet i korthet Planering av verksamhetsuppföljning 2012 Under 2012 föreslås följande områden att följas upp genom en generell enkät med uppföljande fördjupnings intervjuer: Särskilt boende äldre Öppen vård barn, unga och vuxna Myndighetsutövning Vuxna Fokus för uppföljningen föreslås vara: Bemanning Rutiner Dokumentation Avvikelsehantering Kundens inflytande Återrapportering av uppdrag Handläggning och rättsäkerhet inom myndighetsutövning Helhetssyn inom handläggning av vuxen ärenden. Återrapportering till nämnd planeras att ske för uppföljning särskilt boende äldre i september 2012, öppen vård barn, unga och vuxna i juni 2012 och myndighetsutövning vuxna i oktober SOCIALFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

7 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 2/2 Handlingar i ärendet Plan för uppföljning av verksamhet 2012 Inga-Lill Björklund - Socialchef Helena Åhman Avdelningschef Ska expedieras till: Socialnämnden

8 VALLENTUNA KOMMUN SID 1/2 Plan för uppföljning av verksamhet 2012 Bakgrund Socialnämndens verksamhetsområden är till stor del reglerad utifrån lagstiftning och föreskrifter. I dessa anges tydligt att verksamheten ska bedrivas med god kvalitet och med personal som har lämplig utbildning och erfarenhet. Kvalitén i verksamheten ska fortlöpande utvecklas och säkras. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Socialnämnden ska genom mål och kvalitetskriterier ange vad som är en godtagbar kvalitetsnivå. Uppföljning sker för att ge bl.a. nämnden insyn och kontroll på hur lever verksamheten upp till den kvalitetsnivå som anges. Uppföljning och kontroll är ett instrument för att systematisera verksamhetsutveckling Uppföljning sker utifrån gällande lagkrav, föreskrifter och allmänna råd (Socialstyrelsen), politiska krav på uppföljning, politiska mål, avtal/uppdrag och samverksansöverenskommelser samt inkomna klagomål och tidigare brister. Uppföljningsplanen reglerar den planerade verksamhetsuppföljningen som nämnden anger. Under året så sker det ett antal löpande och återkommande aktiviteter för att redovisa hur verksamheten sköter sitt åtagande så som återkommande kundenkäter, patientsäkerhetsberättelser, registrering i kvalitetsregistren palliativa registret och senior alert mm som regelbundet redovisas för socialnämnden. Uppföljning och tillsyn kan också om det uppstår alvarliga avvikelser eller missförhållanden vilket också redovisas till nämnden. Verksamheter som ska följas upp Verksamhet som drivs inom socialförvaltningens utföraravdelning. Verksamhet som drivs på entreprenad på uppdrag av socialnämnden. Verksamhet som godkänts som utförare utifrån Lagen om valfrihet (LOV). Privat verksamhet där Vallentuna kommun köper fem eller flera enstaka platser för enskilda individer utifrån ett verksamhetsperspektiv. Myndighetsutövning inom myndighetsavdelningen. Planering av verksamhetsuppföljning 2012 Under 2012 föreslås följande områden att följas upp genom en generell enkät med uppföljande fördjupnings intervjuer: Särskilt boende äldre Öppen vård barn, unga och vuxna AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 VALLENTUNA TFN:

9 VALLENTUNA KOMMUN SID 2/2 Myndighetsutövning Vuxna Fokus för uppföljningen föreslås vara: Bemanning Rutiner Dokumentation Avvikelsehantering Kundens inflytande Återrapportering av uppdrag Handläggning och rättsäkerhet inom myndighetsutövning Helhetssyn inom handläggning av vuxen ärenden. Återrapportering till nämnd planeras att ske för uppföljning särskilt boende äldre i september 2012, öppen vård barn, unga och vuxna i juni 2012 och myndighets utövning vuxna i oktober Helena Åhman Avdelningschef AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 VALLENTUNA TFN:

10 Ärende 7

11

12

13

14 Ärende 8

15 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 1/1 AGNETA SANDSTRÖM CONTROLLER SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ekonomisk redovisning Månadsuppföljning per den 31 oktober 2011 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens framtagna ekonomiska uppföljning per den 31 oktober 2011 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Socialförvaltningen redovisar månadsvis en ekonomisk uppföljning till socialnämnden. Socialnämndens budgetram för 2011 uppgår till tkr och prognosen per den 31 oktober uppvisar ett överskott på tkr. Handlingar i ärendet 1. Tjänsteskrivelse, Ekonomisk redovisning Månadsuppföljning per den 31 oktober Månadsuppföljning, Uppföljning av ekonomi per den 31 oktober 2011 Inga-Lill Björklund Socialchef Agneta Sandström Controller SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN: SF@VALLENTUNA.SE

16 DRIFTSEKONOMI Verksamhetsblock Budget Bokfört % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört TOTALT, TKR (Netto) * % % Politisk verksamhet K % % I % N % % Förvaltningsövergripande verksamhet K % % I % % N % % Individ- och familjeomsorg K % % I % % N % % Äldreomsorg K % % I % % N % % Funktionsnedsättning K % % I % % N % % * K=Kostnad I=Intäkt N=Nettokostnad % KOMMENTARER TILL AVVIKELSE Prognosen för socialnämnden verksamhetsområden visar ett överskott på närmare 4 mkr. Den främsta orsaken till den positiva prognosen är ett större antal tomma platser inom särskilda boendeformer för äldre, vilket inneburit att nämnden kunnat sälja platser till andra kommuner. Detta i kombination med att färre platser än budgeterats behövts köpas av externa vårdgivare, gör att ett överskott på ca 6 mkr prognostiseras vad gäller boende för äldre. I denna beräkning ingår även öppnandet av 10 platser för växelvård/korttidsboende fr.o.m. 1 november på Väsbygården. Den minskade efterfrågan av platser för särskilt boende var inte förväntad och kan inte förklaras av befolkningsutvecklingen. Antalet äldre har ökat och befolkningsprognosen visar att ökningen kommer att fortsätta. Under den kommande tioårsperioden beräknas antalet personer, 80 år och äldre, att öka med drygt 60%. En ökad efterfrågan av boendeplatser är med andra ord trolig, vilket nämnden också har sett tecken på under de senaste veckorna. I dagsläget söker åter flera personer plats i särskilt boende. Inom blocket Äldreomsorg prognostiseras inte enbart överskott. Budgeten för att bedriva hemtjänst ligger i stort sett på samma nivå som 2010 års utfall, vilket är alltför snävt för att rymma årets volymökning och ett underskott på ca 4 mkr prognostiseras. Inom blocket Individ- och familjeomsorg återfinns kostnader för placeringar, öppenvård, rådgivning och ekonomiskt bistånd. Underskottet på kostnadssidan beror bl.a. på en oväntad, mycket kostsam placering på vuxensidan där vårddygnskostnaden höjts rejält under en period. Vårdygnskostnaden har nu reducerats och den totala årskostnaden för denna placering beräknas hamna på drygt 1,7 mkr. Budgeten för ekonomiskt bistånd uppgår till 12,5 mkr, vilket är lägre än 2010 års utfall på 12,9 mkr. Efter 10 månader har 93% av budgeten förbrukats och ett underskott på ca 1,6 mkr prognostiseras. Även kostnaderna för familjehemsplaceringar beräknas bli högre än budgeterat. För blocket som helhet prognostiseras ett överskott på intäktssidan, vilket beror på att intäkterna från Migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn beräknas bli högre än budgeterat. Blocket "Funktionsnedsättning" innefattar verksamheter för personer inom socialpsykiatrin och funktionshindrade enligt LSS och SoL. Ett överskott på ca 1 mkr prognostiseras i dagsläget för dessa verksamheter. Inom blocket återfinns emellertid större variationer. För personlig assistans ligger budgeten under 2010 års utfall, vilket inte beräknas räcka för att täcka årets kostnader. Beslut om insats tas i nästan alla dessa ärenden av försäkringskassan, vilket innebär att kommunen inte kan påverka volymen. Prognosen för boende ser dock bättre ut än tidigare under året. Detta på grund av att enstaka placeringar avslutats alternativt inte tillkommit som förväntat.

17 Ärende 9

18 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 1/1 AGNETA SANDSTRÖM CONTROLLER SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens verksamhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Förslag till verksamhetsplan för Socialnämnden Handlingar i ärendet 1. Tjänsteskrivelse, Socialnämndens verksamhetsplan Förslag till verksamhetsplan för Socialnämnden Inga-Lill Björklund Socialchef Agneta Sandström Controller SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN: SF@VALLENTUNA.SE

19 DIARIENUMMER SOCIALNÄMNDEN Verksamhetsplan

20 Innehåll Socialnämndens verksamhetsplan Inledning Socialnämndens verksamhetsidé Socialnämndens uppgift Förutsättningar Socialnämndens mål och prioriterade områden Socialnämndens prioriterade områden (från nämndens planeringsdagar i augusti 2011) Socialnämndens mål Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Driftsbudget Förvaltningsövergripande Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Funktionsnedsättning enligt LSS Funktionsnedsättning enligt SoL Investeringsbudget SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN:

21 Socialnämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för Socialnämndens vision Socialtjänsten i Vallentuna ska förknippas med trygghet, tillgänglighet och valfrihet. 1. Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen; Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande hållbar storstadsregion. I kommunplanen finns kommungemensamma mål grupperade utifrån fyra strategiska inriktningar/perspektiv: Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö I denna verksamhetsplan ingår nämndspecifika mål, vilka bygger på de kommungemensamma målen i kommunplan

22 2. Socialnämndens verksamhetsidé Socialnämnden ska genom förebyggande arbete, stöd och vägledning tillförsäkra medborgarna i Vallentuna en skälig levnadsnivå, då behov inte kan tillgodoses på annat sätt. 3. Socialnämndens uppgift Socialnämnden har enligt socialtjänstlagen ett särskilt ansvar för enskilda inom områdena äldreomsorg, olika funktionshinder, individ- och familjeomsorg, familjerätt, missbruk, ekonomiskt bistånd samt tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohol-, tobaks- och läkemedelslagstiftning. Ansvaret omfattar också brottsoffer och närstående, våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, samt anhöriga som vårdar närstående. Exempel på lagstiftning som styr socialnämndens verksamhet: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om vård av unga (LVU), Föräldrabalken (FB), Lagen om vård av missbrukare (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lag om riksfärdtjänst och Lag om färdtjänst, Alkohollagen, Tobakslagen. 4

23 4. Förutsättningar Den demografiska utvecklingen, konjunktursvängningar och påföljande behov har en stark påverkan på Socialnämndens verksamhet. Landet i stort och Vallentuna har just återhämtat sig från års ekonomiska kris, när nästa konjunkturnedgång förväntas medföra stora ekonomiska åtstramningar från 2012 och de närmast följande åren. Den äldre befolkningen ökar. Det gör också antalet barn och ungdomar p.g.a. en ökad inflyttning av barnfamiljer. Vallentuna har också en relativt sett stor andel personer med funktionsnedsättning vilket också påverkar Socialnämndens verksamhetsstruktur. Samarbetet med landstinget behöver utvecklas, inte minst när det gäller gruppen de mest sjuka äldre. Det behövs bl.a. en gemensam lednings- och beslutsstruktur. Vårt samarbete med skolan kan också utvecklas ytterligare när det gäller förebyggande verksamhet/öppenvård för barn och ungdomar. Detta gäller inte minst den grupp åringar som är i behov av insatser utöver etablerade gymnasieprogram. När det gäller vuxna med funktionsnedsättningar är behovet av en utvecklad samverkan med AME stort. Detsamma gäller flyktingar som saknar arbete/sysselsättning. Kommunens avtal med Migrationsverket om mottagande av vuxna flyktingar och ensamkommande flyktingbarn gör att ett nära samarbete mellan socialnämnden och övriga nämnder i kommunen är nödvändigt. Detta för att tillgodose det behov av bostad, integration, vård och stöd mm. som dessa individer/familjer har. Arbetet för att utveckla öppenvårdsinsatser för vuxna med missbruksproblem fortsätter under 2012 att intensifieras. En översyn av kostverksamheten behöver göras under planperioden. Socialnämndens arbete fortsätter under 2012 att präglas av ett starkt fokus på kundkvalitet och på uppföljning och granskning av såväl den egna kommunala verksamheten som den verksamhet som utförs av externa entreprenörer. Centralt för nämndens arbete under året blir också långsiktig planering gällande olika boendeformer för personer med funktionsnedsättning. I detta planeringsarbete och i all boendeplanering framöver krävs ett mer utvecklat samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Detta för att Socialnämndens målgruppers bostadsbehov ska kunna tillgodoses. 5

24 5. Socialnämndens mål och prioriterade områden Förslag till mål/verksamhetsplan för Socialnämnden bygger på föreliggande förslag till kommunplan, nämndens verksamhetsplan för samt de prioriterade områden nämnden arbetade fram vid planeringsdagar i augusti Socialnämndens prioriterade områden (från nämndens planeringsdagar i augusti 2011) Kompetensutveckling i syfte att anställa och behålla personal som har kraft, vilja och engagemang att utveckla verksamheten Helhetssyn mellan olika nämnder och huvudmän ger förutsättningar för alla kommuninvånare att få goda levnadsvillkor och möjlighet till ett självständigt liv Tillgång till egen bostad/lägenhet för socialnämndens målgrupper Att unga och barn integreras: klarar skolan, får möjlighet till jobb och bostäder, vilket förebygger insatser från bland annat försörjningsstöd Ta fram kvalitetskriterier med tydlig ambitionsnivå för socialnämndens verksamheter i Vallentuna 6. Socialnämndens mål 6.1 Kund/invånare 1. Kunder/invånare ska vara nöjda/mycket nöjda med den verksamhet Socialnämnden bedriver Indikator: SCBs nöjd-kund-index (NKI) Öppna jämförelser (där Vallentuna ska vara bland de främsta av jämförbara kommuner) 2. Invånare ska kunna välja utförare av kommunalt finansierade tjänster inom Socialnämndens stödoch omsorgsverksamheter 6

25 Indikator: Valfrihet inom flera av socialnämndens verksamhetsområden SCBs nöjd-kund-undersökning med tilläggsfrågor om valfrihet 3. Socialnämnden ska stärka kundens makt och inflytande över genomförandet av insatserna Indikator: Andel som har individuella planer (genomförandeplaner) Andel som har kontaktperson/kontaktombud samt stickprov i intervjuform 4. Alla som har behov av socialnämndens tjänster ska enkelt, snabbt och smidigt få sitt ärende behandlat Indikator: NKI (Nöjd-Kund-Index) Tid från beslut till verkställighet inom hemtjänst, särkskilt boende och försörjningsstöd genom stickprov 5. Socialnämndens beslut ska vara rättsäkra Indikator: Antal överklagade beslut Antal överklagade beslut som står sig 6. Socialnämnden ska genom insatser av förebyggande natur, bidra till att stärka föräldraförmågan samt till att stärka barns och ungdomars egen förmåga. Indikator: Uppföljning som görs i föräldrautbildningen Komet Biståndsbedömd och flexibel öppenvård som stödjer föräldrars och barns egen förmåga 7

26 7. Utbudet av kultur och rekreation ska bidra till ökad livskvalitet för socialnämndens målgrupper Indikator: Samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen för att utveckla fler former som kan komma socialnämndens målgrupper till del (t.ex. genom dramapedagoger, sång i vården, teater, dans, utlånade böcker) 8. Socialnämnden ska i samverkan med andra nämnder bidra till att skapa trygghet i Vallentuna Indikator: Nöjd-medborgar-index 9. Socialnämnden ska underlätta för människor att leva ett självständigt liv Indikator: Minskat antal individer med långtidsberoende av försörjningsstöd Minskat antal hushåll i relation till antal invånare med behov av försörjningsstöd Antal bostäder/lägenheter för Vallentunas invånare som tillhör socialnämndens målgrupper ska öka Andel individer med sociala kontrakt ska minska 8

27 6.2 God ekonomisk hushållning 10. Socialnämndens verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt och med god kvalitet Indikator: Positivt ekonomiskt resultat Kostnaderna för platser i äldreboenden lägre än jämförbara kommuner 11. Socialnämnden ska ha kompetenta och engagerade medarbetare med ett ledarskap som levererar mesta möjliga nytta för kunden och som har kraft och vilja att utveckla verksamheten Indikator: Antal ledare som genomgått internt utvecklingsprogram 6.3 Tillväxt och utveckling 12. Socialnämnden bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom att i ett tidigt skede medverka i en god planering av bebyggelse, infrastruktur och kommunikationer Indikator: Medverkan i möten avseende planering av bebyggelse infrastruktur och kommunikation 13. Socialnämnden ska bidra till ett ökat samarbete mellan privat, ideell och offentlig sektor för ökad kundnytta Indikator: Antal föreningar, privata utförare och offentliga aktörer engagerade i Träffpunkten Antal organiserade möten mellan privat och egen verksamhet 9

28 Beslutsforum på alla nivåer kommuner och landsting 6.4 Energi och miljö 14. Socialnämnden ska medverka till att utvecklingen av Vallentuna blir långsiktigt hållbar, med fokus på innovativa lösningar för miljö och energi Indikator: Källsorteringen inom socialnämndens verksamheter ska öka Energiförbrukningen i Socialnämndens verksamhetslokaler ska minska Lokalt producerade, kravmärkta råvaror 7. Driftsbudget Socialnämndens budgetramar har räknats upp med mellan 3,6 och 3,9% per år för planperioden. Budgettillskotten är små och effektiviseringar kommer att krävas för att klara volym- och kostnadsökningar inom dessa ramar. Eftersom nämndens verksamheter är personalintensiva styrs kostnadsökningar till stor del av löneavtal. Vid köp av verksamhet är avtalade prisjusteringar också till stor del beräknade utifrån lönekostnadsökningar. Socialnämnden - Plan % 4% 10% 14% Politisk verksamhet och förvaltningsövergripande Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg 38% Funktionsnedsättning enligt LSS Funktionsnedsättning enligt SoL Beräkningarna i denna plan bygger på en kombination av utfall under tidigare år, budget 2011, prognos 2011, löpande placeringar, förväntad utveckling och budgetramar. Planen rymmer endast mindre volymökningar och baseras dessutom på försäljning av 10

29 21 platser i särskilt boende för äldre under Under 2011 har behovet av platser plötsligt sjunkit och tomma platser har funnits, vilket varit något helt nytt. Detta har i sin tur möjliggjort försäljning av platser. Även om tomma platser kostar, har försäljningen inneburit intäkter och bidragit positivt till nämndens nettokostnader. Efterfrågan ser nu åter ut att öka och det råder osäkerhet om planen för försäljning kommer att hålla. Verksamhet Uppräkning/förändring av ramar/utfall Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan ,3% 4,8% 5,4% 3,7% 3,6% 3,9% K Socialnämnden totalt I N Totalt - Politisk K verksamhet I N Totalt - Förvaltnings- K övergripande I N Totalt - Individ- och K familjeomsorg I N Totalt - Äldreomsorg K I N Totalt -Funktionsnedsättning K enligt LSS I N Totalt -Funktionsnedsättning K enligt SoL I N Förvaltningsövergripande Kommentarer: Kapitalkostnader har fr.o.m lyfts från detta block och budgeterats under den verksamhet/enhet där investeringen gjorts. Budget och kostnader för verksamhetschefer låg t.o.m under utföraravdelningen centralt. Även dessa har fr.o.m budgeterats under de enheter som respektive verksamhetschef ansvarar för. Familjerådgivning och familjerätt har flyttats från detta block och ingår fr.o.m i blocket Individ- och familjeromsorg. 11

30 7.2 Individ- och familjeomsorg Kommentarer: Budgeten för familjehemsplaceringar 2011 är för liten för att täcka faktiska kostnader. I planen har därför en utökning gjort med 2,7 mkr för Budgeten 2011 för ekonomiskt bistånd ligger 400 tkr under 2010 års utfall och ett större underskott prognostiserat för Från 2012 har denna budget därför justerats upp med 2 mkr. 7.3 Äldreomsorg Kommentarer: Budgeten för hemtjänst totalt, dvs. inklusive privata och kommunala utförare, ligger för 2011 i stort sett på samma nivå som 2010 års utfall. Prognosen för 2011 visar på ett underskott på uppåt 4 mkr. Inför 2012 har därför budgeten justerats upp med ca 6 mkr för att även täcka kommande volym- och kostnadsökningar. Antalet platserna för särskilt boende 2012 uppgår till 201 stycken, vilket motsvarar 2011 års nivå. Under 2012 beräknas 21 årsplatser säljas, vilket är en utökning med 6 platser jämfört med dagens nivå. Kostnaden på ca 2,3 mkr för Väsbygårdens färdigställda tomma lokaler för särskilt boende har lagts till i budget. För växelvård och korttidsboende kommer troligtvis inga platser alternativt endast någon enstaka plats att behöva köpas externt under planperioden. Däremot har de 10 platser, som under 2011 tagits i drift på Väsbygården, budgeterats för under planperioden. I socialnämndens totala budgetram finns inget tillskott avsett för att finansiera öppnandet och driften av Väsbygårdens etapp 2. Förutsättningarna för att finansiera korttidsplatser/växelvård vid Väsbygården är att nämnden inte längre köper externa plaster samt utökar försäljningen av platser i särskilt boende till minst 21 stycken. 7.4 Funktionsnedsättning enligt LSS Kommentarer: Antalet personer med assistansersättning har successivt ökat. Budgeten för 2011 låg under 2010 års utfall och ett större underskott prognostiseras för För 2012 har därför budgeten utökats med drygt 2 mkr. Budgeten för köp av korttidsplatser för barn har utökats för kommande år och för 2012 ligger den 900 tkr över 2011 års budget. Detta innebär endast en minre utökning eftersom såväl antal barn som antal dygn för lågt räknat i 2011 års budget. Även budgeten för köp av bostäder med särskild service för vuxna har utökats på grund av en justering av en för låg budget under Inom denna verksamhet har budgeten för 2012 utökats med över 2 mkr. 12

31 7.5 Funktionsnedsättning enligt SoL Kommentarer: Antalet placeringar i särskilt boende för psykiskt långtidssjuka har minskat och budgeten har därför reducerats med ca 1 mkr. 8. Investeringsbudget Investeringsbudget (mkr) Värbygården ombyggnad 20,0 Boende, södra Vallentuna 10,0 40,0 40,0 Larm och telefoner 1,0 Verksamhetssystem 0,5 Årligt anslag 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Summa Socialnämnden 23,0 1,5 11,5 41,5 41,5 1,5 1,5 1,5 1,5 13

32 Ärende 10

33 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR DAVID MATSCHECK SID 1/2 UTREDARE 08/ SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Samverkan om socialjour Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. en socialjour ska inrättas enligt bifogad utrednings förslag 1 2. Vallentuna ska vara huvudman för socialjouren med om möjligt säte i Täby kommun 3. socialjouren ska inrättas under förutsättning att alla berörda kommuner/städers socialnämnder eller motsvarande bifaller frågan enligt punkterna 1 oc h 2 4. uppdra åt socialchefen att teckna avtal om socialjour Ärendet i korthet Under våren 2011 fastställdes en utredning gällande möjligheterna att införa en socialjour i samverkan mellan kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Österåker och städerna Lidingö och Vaxholm. Med utgångspunkt i dagens samarbete i den sociala beredskapen önskade man undersöka möjligheterna att disponera en social jour med fast personal och utvidgat ansvar. Utredningen visar att vinsterna med en socialjour är kvalitetsförbättringar vad gäller rättssäkerhet, professionalism och service. Betänkligheter är att jouren ska täcka ett stort geografiskt område och kostnaderna blir högre än nuvarande social beredskap. Två förslag med olika servicenivå framlades: Förslag 1 skulle ge en årskostnad på 3950 tkr med 4,75 tjänster och en bemanning av två personer under hela veckan. Förslag 2 skulle ge en årskostnad på 4500 tkr med 5,50 tjänster och en bemanning av två personer måndag - torsdag och tre personer fredag - lördag. SOCIALFÖRVALTNING TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

34 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 2/2 Cheferna för de berörda kommuners/städers socialtjänster har diskuterat rimligheten av att införa en socialjour och kommit fram till att antal utredningsförslag 1, med tillägget att Vallentuna ska vara huvudman för socialjouren. Handlingar Utredning socialjour Förslag till avtal för Socialjour Nordost Inga-Lill Björklund Socialchef Monika Fernlund Avdelningschef Ska expedieras till: Socialchef Inga-Lill Björklund Avdelningschef Monika Fernlund Socialnämnderna i kommunerna Österåker, Täby, Danderyd och Norrtälje samt Vaxholm och Lidingö städer Akten

35 1 TÄBY KOMMUN Utredning avseende förutsättningar för införande av en socialjour för nordostkommunerna i Stockholms län 1. Uppdraget Uppdraget avser att utreda förutsättningarna för att etablera en gemensam socialjour för kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker samt städerna Lidingö och Vaxholm. I uppdraget ingår att undersöka möjligheterna att utvidga dagens sociala beredskap till att omfatta ytterligare grupper. I uppdraget ingår även att undersöka möjligheterna att driva en social jour i form av entreprenad. Den sociala jourens förhållande till kommunernas/städernas verksamheter i form av POSOM och tjänsteman i beredskap, TiB, ska belysas. Utredningen ska resultera i ett förslag på en social jourverksamhet och därtill ett avtalsförslag. 2. Arbetsmetod Studiebesök har gjorts i jourverksamheterna: Socialjouren Nordväst, Socialjouren Södertörn och Socialjouren i Stockholm. Kontakter via telefon och e-post har hållits med socialjourerna i Nacka, och Uppsala samt beredskapen i Värmdö. Intervju har hållits med Ulf Palmgren, säkerhetschef i Täby kommun. Under utredningen har diskussioner förts med Kotte Wennberg, IFO-chef inom social omsorg i Täby. Angående lokalfrågan har kontakter tagits med Göran Hummelgård vid Roslagens polismyndighet, Catrin Viksten vid fastighetsbolaget Hemsö, Mariana Sandell vid Täby Kommunfastigheter och Martin Calmtorp vid Täby Stadsbyggnadskontor. Kontakter och förfrågningar för inhämtande av statistik- och kostnadsuppgifter har tagits med representanter inom kommunernas/städernas socialtjänst. Socialstyrelsen har varit behjälplig i juridiska frågor. Avtalet har granskats av social omsorgs jurist, Maria Victorin.

36 2 TÄBY KOMMUN Beräkning av kostnaden för personalen har utförts av Sophia Matti vid planeringsavdelningens ekonomenhet i Täby kommun. Avseende anställningsfrågor har Personalavdelningen i Täby kommun varit behjälpliga. Två utvärderingar som gjorts av Göteborgs stads sociala jour och en som gjorts i Socialjouren Nordväst har bidragit till att öka kunskaperna om jourverksamhet. 3. Kommunens ansvar I socialtjänstlagen (2001:453), SoL regleras kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Vidare regleras att det till socialnämndens uppgifter hör att svara för omsorg och service, upplysningar, råd och stöd och annat bistånd till enskilda och familjer. Av 3 kap 6 SoL framgår att socialnämnden bör tillhandahålla sociala tjänster genom bland annat social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Enligt 3 kap 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Den enskilde som tar kontakt med socialtjänsten ska kunna få sitt ärende prövat sakligt och opartiskt och vara säker på att handläggning sker enligt gällande lagstiftning och praxis (rättsäkerhet). Vård och service ska vara lättillgängligt och bemötandet ska åtföljas av respekt gentemot den enskilde. Den enskildes behov av stöd och hjälp ska tillgodoses och insatserna ska ges i enlighet med de mål och övriga bestämmelser som lagen anger. 4. Förutsättning för gemensam socialjour Enligt 6 kap 33 kommunallagen (1991:900), KL kan beslutanderätt endast delegeras till ledamot i den egna nämnden eller anställd hos den egna kommunen. Enligt 2 kap 1 KL kan en kommun endast ha hand om sådana angelägenheter som har anknytning till den egna kommunen eller dess medlemmar. Enligt 2 kap 5 SoL får en kommun sluta avtal med någon annan att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Ett sådant avtal får innefatta myndighetsutövning om det ur ett kvalitetsperspektiv kan anses vara lämpligt. En kommun får följaktligen enligt 2 kap 5 SoL gå utöver den rättsordning som stadgas i KL avseende uppgifter inom såväl individoch familjeomsorg, omsorg om äldre och funktionshindrade och social jourverksamhet. Den här typen av tjänster kan kommunerna köpa av varandra utan att tillämpa lagen om offentlig upphandling.

37 3 TÄBY KOMMUN Förutsättningar för entreprenörskap I 2 kap 5 SoL framgår som nämnts att en kommun får sluta avtal med annan kommun om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. I samma paragraf stadgas att Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller enskild individ. Av 12 kap 4 regeringsformen (1974:152), RF framgår att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning inte får överlämnas till enskilda rättssubjekt t.ex. en privat inrättning eller fysisk person utan stöd av lag. Något sådant stöd i lag finns inte för socialtjänsten. 1 JO har i en utredning uttalat att med myndighetsutövning avses hela den process som börjar med ett ärendes anhängiggörande och slutar i och med dess avgörande, i ett beslut. Man kan konstatera att förutsättningar för ett entreprenörskap inte föreligger. En kommun kan inte lämna över myndighetsutövning till ett enskilt rättsobjekt. Däremot kan en kommun anlita externa utredare som är direkt underställda socialnämnden på ett sådant sätt att de kan anses delta i verksamheten. På detta vis har exempelvis Vaxholms stad gått tillväga när de hyrt in extern personal till den nuvarande sociala beredskapen. 6. TiB och POSOM I kommunerna finns olika beredskapsfunktioner som träder i kraft vid akuta händelser av olika slag. Tjänsteman i beredskap, TiB, är den tjänsteman i ledande befattning inom en kommun som har beredskap och vars uppgift är att ta emot larm vid allvarlig och extraordinär händelse. Syftet med TiB:en är att ha en iordningställd organisation som snabbt kan starta arbetet med att hantera en kris oavsett när den inträffar. TiB är i beredskap dygnet runt under hela året. TiB finns idag i Täby och Österåker och ett eventuellt införande av TiB utreds i Danderyd och Lidingö. POSOM är en funktion inom kommunerna som är avsedd att leda och samordna det psykologiska och sociala omhändertagandet av drabbade, anhöriga och personal vid allvarlig händelse. Samtliga kommuner har en POSOMorganisation. En social jour kan inte och ska inte ersätta kommunernas funktioner i form av TiB och POSOM. Dessa är självständiga verksamheter som har olika 1 Mail från jurist Camilla Siljedahl, Socialstyrelsen, , dnr 5812/ Justitieombudsmannen; Anmälningar mott Gottsunda kommundelsnämnd i Uppsala kommun och Trångsund-Skogås kommundelsnämnd i Huddinge kommun m.fl. angående anlitande av privata rättssubjekt som utredare inom socialtjänsten, Dnr ,

38 4 TÄBY KOMMUN uppdrag. Det är av vikt att en verksamhet som social jour markerar och ägnar sig åt sitt uppdrag inom socialtjänstens område. Om en social jour även ska vara första instans för uppgifter som ingår i POSOM och TiB finns risk för att en detta tar utrymme från socialjourens uppdrag då de ligger utanför socialtjänstens arbetsområde. Det kan också tänkas att uppdrag som inte är jourens angelägenhet kan fastna i jouren. Det absolut viktigaste är att funktioner som socialjour, POSOM och TiB har uppdrag som är väl definierade och avgränsade samt att de personer som är verksamma i funktionerna har kompetens och relevant utbildning för sina uppdrag. Att uppdragen är tydliga inom en verksamhet är också viktigt för arbetsmiljön. Det ger effektivast utbyte för alla parter inte minst för kommuninvånaren. 7. Social beredskap i nuvarande form Sedan 2008 finns ett avtal om social beredskap mellan Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker samt Lidingö och Vaxholm. Avtalet gäller tills vidare med en uppsägningstid av sex månader för var och en av kommunerna. Kommunerna bidrar med personal till beredskapen i proportion till sin befolkningsmängd. Täby administrerar beredskapen. Den sociala beredskapen tar sig an ärenden rörande barn och ungdom, familjerelaterat våld samt akut omhändertagande enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (1998:870), LVM. Två av kommunernas tjänstemän har beredskap i hemmet då socialkontoren har stängt. Respektive kommun har en politiker i beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Det är polisen som initierar ärenden till den sociala beredskapen. Vakthavande polisbefäl bedömer och vidarebefordrar beredskapspersonalen till den kontaktsökanden. Av den uppföljning 3 som gjordes av den sociala beredskapen 2009 framkom att den i stort fungerar bra men att vissa områden behöver utvecklas. Det gäller områden såsom kommunikation, information, kunskaper, materiel, rutiner och uppdragsbeskrivning. Tabellen nedan visar den nuvarande sociala beredskapens kostnad kommunvis samt respektive kommuns andel av 2010 års ärenden. Vad som inte framgår av tabellen är att det 2010 gjordes totalt 17 utryckningar. Övriga ärenden sköttes via telefon. 3 Se bilaga, Uppföljning social beredskap,

39 5 TÄBY KOMMUN Kommun Invånare 4 Procentandel av kommunernas totala befolkning Kostnader tkr 2010 Antal inkomna ärenden Procentandel av totala antalet ärenden Danderyd , ,2 Lidingö ,8 Täby ,6 Vallentuna , ,8 Vaxholm ,1 Österåker ,9 Annan ,5 TOTALT % % För Täbys del tillkommer en overheadkostnad som kan skattas till kr/år för administration av den sociala beredskapen. Övriga kommuner har sannolikt någon form av kostnader för administration runt beredskapen som är okända och inte redovisade. För att se vad kommunerna totalt betalar idag för social beredskap tas Norrtäljes siffror med i nedanstående tabell. Kommun Invånare 6 Procentandel av kommunernas totala befolkning Kostnader tkr 2010 Antal inkomna ärenden Procentandel av totala antalet ärenden Danderyd , Lidingö , ,5 Norrtälje , ,8 Täby ,6 Vallentuna , ,5 Vaxholm ,0 Österåker , ,5 Annan 10 2,2 TOTALT % % Det framgår att Norrtälje har proportionellt fler ärenden i förhållande till sin befolkning än övriga kommuner. Vad detta beror på är inte analyserat i denna utredning. 4 Statistisk årsbok 2011, SCB 5 Anmälningar som hänvisas vidare då de inte tillhör någon av kommunerna/städerna som ingår i den sociala beredskapen. 6 SCB Statistisk årsbok Lägg märke till att folkmängden är för 2009 och 2010 års ärenden. Om 2010 års folkmängd i kommunerna skulle ha använts i beräkningen kan det tänkas att fördelningen mellan kommunerna skulle skilja något. 7 Det finns endast finns tillgång till Norrtäljes antal ärende perioden januari september Av den anledningen har genomsnittet per månad använts och multiplicerats med 12 månader.

40 6 TÄBY KOMMUN Förslag till socialjour för nordost En social jour höjer kvaliteten för medborgaren genom att tillgänglighet och service ökar. Medborgarna kan i akuta situationer, då socialkontoren är stängda, kontakta socialjouren direkt och få rådgivning eller samtala med kvalificerad personal. När en social jour etableras - vars uppgifter spänner över en stor del av det sociala verksamhetsområdet - innebär det att nya kontakter skapas och att nya samverkansformer utvecklas. Samarbete utvecklas med andra huvudmän och aktörer, som t.ex. polis, sjukhus, kvinnojourer, kommunernas jourhem och övriga jourverksamheter i Stockholmsområdet. Kontakten mellan handläggare på socialkontoren och jouren kommer att tillta, vilket i sin tur innebär att uppdrag till jouren kommer att öka successivt. Detta sammantaget och att verksamheten blir känd av allmänhet och myndigheter kommer att bidra till en ökad ärendemängd. Förutom de nuvarande ansvarsområdena, som barn och ungdom, familjerelaterat våld samt akut omhändertagande enligt LVM, föreslås jouren omfattar akut behov av logi, akut ekonomiskt stöd, insatser för missbrukare samt rådgivning både till missbrukare och anhöriga, råd och stöd vid oro kring barn och ungdomar, upplysning och rådgivning i sociala frågor t ex vid separation eller vårdnadstvist, stöd till äldre och personer med funktionsnedsättning som akut far illa samt hänvisningar. Geografiskt läge och värdskap Den sociala jouren ska ha en geografisk placering som bäst gynnar jourarbetet. Lokalerna ska vara ändamålsenliga och passa verksamhetens behov. Såväl Socialjouren Nordväst, Socialjouren Södertörn och Nacka socialjour har sina verksamheter placerade i lokaler som tillhandahålls kostnadsfritt av polismyndighet. Jourerna har positiva erfarenheterna av att vara samlokaliserade med polisen. Förutom säkerhetsaspekten är det praktiskt med närheten till vakthavande polisbefäl när det gäller snabbt informationsutbyte och olika former av samarbete. Efter kontakter med Roslagspolisen i Täby har det framgått att de inte kan ställa lokaler till förfogande på grund av att de själva är trångbodda och söker nya lokaler. Då Täby ligger centralt geografiskt är det skäligt att placera jouren där. Dessutom har Roslagspolisens polisdistrikt sitt huvudkontor i kommunen. Roslagspolisen har, förutom Lidingö som tillhör Stockholms polisdistrikt, övriga berörda kommuner som sitt upptagningsområde. I fråga om värdskap för jouren finns det skäl som talar för att en annan kommun än Täby tar på sig detta för att undvika favorisering av den egna kommunens verksamhet. Ett annat skäl är att Täby har värdskapet för flera av kommunernas övriga gemensamma verksamheter. Sprids ansvar gynnas sannolikt samarbetet mellan kommunerna på ett positivt sätt.

41 7 TÄBY KOMMUN Erfarenheter från andra socialjourer säger att det är lämpligt med en styrgrupp som leder verksamheten och att det finns en referensgrupp bestående av enhetschefer/motsvarande från medverkande kommuner som har till syfte att praktiskt och kontinuerligt stödja jourens arbete och lämna vägledning i kommunspecifika frågor. Personal De socialsekreterare som arbetar i jouren ska ha lång erfarenhet av socialt arbete med barn och unga samt missbruk. De bör även ha erfarenhet av de övriga grupper som uppdraget omfattar samt vara väl förtrogna med de lagar och föreskrifter som tillämpas inom socialtjänsten. Till skillnad från verksamheten vid socialkontoren, som arbetar i specialiserade enheter, måste socialjourens personal ha bred kunskap om samtliga målgrupper som kommer i kontakt med verksamheten samt förmåga att möta personer i akuta skeden. De anställda i jouren måste även kunna arbeta självständigt utan stöd av nuvarande arbetsledning. Det är nödvändigt att personalen av säkerhets- och serviceskäl arbetar två tillsammans vid hembesök och andra utryckningar. Utredningen innehåller två förslag gällande personaltäthet. Enligt alternativ 1 är bemanningen två personer under hela veckan. Enligt alternativ 2 är bemanningen två personer måndag torsdag och tre personer fredag söndag. Jourens öppettid är schemalagd med sex personer, varav en är arbetsledare som till viss del ingår i schemat. För att täcka ett schema enligt det första alternativet krävs 4,75 tjänster och för det andra 5,5 tjänster. En bemanning med tre personer under helger ger de facto en bättre service till kommuninvånarna än vad två personer ger. Är två personal på akutuppdrag i någon av kommunerna/städerna finns det en personal kvar i jouren som kan ta inkommande akuta frågor. På det viset kan grundservicen hållas. Öppettider Genom att överlämning av information kommer att ske mellan socialkontoren och jouren föreslås den öppna kl måndag till torsdag och på fredagar. Bedömningen är att efterfrågan på jourinsatser minskar på efternatten vilket innebär att jouren genom detta kan reducera sin verksamhet

42 8 TÄBY KOMMUN till beredskap i hemmet. Under den tiden nås jouren som tidigare via polisen. Måndag - torsdag Fredag Lördag Söndag , därefter beredskap till nästa vardag , därefter beredskap till på lördagen , därefter beredskap till på söndagen , därefter beredskap till på måndagen Resurser Den sociala jouren ska ha tillgång till följande resurser för att kunna utföra sitt uppdrag. IT-stöd Befolkningsregister Socialregister Bil Telefoner med GPS Betalkort Handkassa, taxikort etc Utbildning Den kommun som är värd för jouren ansvarar för att de anställda får adekvat utbildning och kompetensutveckling. Värdkommunen ansvarar för gemensamma utbildningar för kommunernas berörda politiker 8. Ersättningen mellan kommunerna sker enligt 8 och 9 i avtalet. Årsbudget i tkr för den sociala jouren utifrån förslag 1 med två personal på helger 8 Genom samverkan runt utbildningar undviks differenser gällande kunskapsnivå bland politikerna i kommunerna. Eventuellt kan stordriftsfördelar nås genom att en utbildning arrangeras av värdkommunen istället för att sju kommuner arrangerar egna utbildningar.

43 9 TÄBY KOMMUN Lokalkostnad Utbildning Leasingbil Handledning Telefoner Kontorsmaterial Datorer, program, underhåll Personal, löner Personal, PO OH kostnad (6 %) Totalkostnad Årsbudget i tkr för den sociala jouren utifrån förslag 2 med tre personal på helger Lokalkostnad Utbildning Leasingbil Handledning Telefoner Kontorsmaterial Datorer, program, underhåll Personal, löner Personal, PO OH kostnad (6 %) Totalkostnad Kostnadsfördelning Kostnaden för den sociala jouren ska fördelas så att hälften (50 %) av beloppet utgör en fast kostnad i förhållande till kommunernas invånarantal och den andra hälften (50 %) utgör en rörlig kostnad utifrån antalet i kommunen aktualiserade ärenden och nedlagd tid på dessa. Värdkommunen debiterar innevarande års kostnader den 30 juni samma år varvid den rörliga kostnaden är baserad på antalet uppdrag som utförts i respektive kommun under första halvåret samt beräknat antal uppdrag under andra halvåret. Avstämning och justering av debiterade kostnader ska göras vid kalenderårets slut. Om kostnader för jouren underskrider debiterat belopp ska överskjutande belopp krediteras. Totala kostnader i tkr per kommun/stad enligt förslag 1 9 Beräkningen har utgått från att det krävs 35m² fördelat på två rum (två rum p.g.a. enskilda samtal). Kostnaden per år och kvadratmeter är 1400:- (el ingår) enligt Hemsö och Kommunfastigheter. En annan möjlighet är att jouren placeras på Stockholmsvägen 116 där Täby kommun redan hyr lokaler, och där det i dagsläget finns plats för 1600:- respektive 1900:- m²/år (el ingår). 10 Personalkostnaden baseras på en månadslön av :- för personalen och :- för arbetsledaren.

44 10 TÄBY KOMMUN Kommun Summa per kommun Invånare 11 Fast kostnad utifrån invånare Antal inkomna ärenden Rörlig kostnad utifrån ärenden 2010 Danderyd Lidingö Norrtälje Täby Vallentuna Vaxholm Österåker Annan TOTALT Totala kostnader i tkr per kommun/stad enligt förslag 2 Kommun Summa per kommun Invånare 14 Fast kostnad utifrån invånare Antal inkomna ärenden Rörlig kostnad utifrån ärenden 2010 Danderyd Lidingö Norrtälje Täby Vallentuna Vaxholm Österåker Annan TOTALT Avlutande reflektioner Kommuninvånarna ställer allt högre krav på service och kvalitet av de skattefinansierade verksamheterna. En socialjour förbättrar rättsäkerheten, service och kvaliteten gentemot kommuninvånarna till följd av att kvalificerad 11 SCB Statistisk årsbok Det finns endast tillgång till Norrtäljes antal ärende perioden januari september Av den anledningen har genomsnittet per månad använts och multiplicerats med 12 månader. 13 Summan för Annat i tabellen har fördelats på kommunerna/städerna och ingår i respektive kommuns rörliga kostnad. 14 SCB Statistisk årsbok Det finns endast tillgång till Norrtäljes antal ärende perioden januari september Av den anledningen har genomsnittet per månad använts och multiplicerats med 12 månader. 16 Summan för Annat i tabellen har fördelats på kommunerna/städerna och ingår i respektive kommuns rörliga kostnad.

45 11 TÄBY KOMMUN personal finns tillgänglig genom direktkontakt den tid då socialkontoren har stängt. En socialjour innebär att fler grupper kan ges socialt stöd i akuta situationer. Samtidigt blir en socialjour en inrättning som andra aktörer kan vända sig till i krissituationer. Det innebär att en social jour med en service av den här graden kostar mer än den nuvarande sociala beredskapen För att en jour ska fungera optimalt är det av vikt att det finns adekvata kunskaper hos personal och politiker som är verksamma i jourarbetet. Finns kunnighet och erfarenhet bland de verksamma blir arbetet professionellt utfört och misstag kan minimeras. Sammantaget ges en sådan verksamhet legitimitet av kommuninnevånarna, andra aktörer och samarbetspartners. Det är troligt att införandet av en socialjour innebär att ärendemängden kommer att öka markant. Jouren vänder sig till fler grupper. Det blir lättare för allmänhet och myndigheter att ta direktkontakt med jouren utan omvägen via polisen då kontaktuppgifter finns på t.ex. en hemsida. En ytterligare faktor som kan påverka ärendeutvecklingen vid socialjouren är i vilken utsträckning socialkontoren kan och väljer att använda jouren i pågående ärenden för konkreta insatser av olika slag. Den utökade ärendemängden kan eventuellt balanseras upp genom att ett utökat samarbete med andra myndigheter och snabbare insatser kan verka förebyggande och leda till att minska handläggningstiderna och behovet av övriga insatser. Det är viktigt att socialjouren har en tydlig uppdrags- och ansvarsbeskrivning som dels är antagen politiskt av medverkande kommuner och dels är välkänd av tjänstemän inom berörda socialkontor. Det är nödvändigt att jourens ansvarsområden klargörs i respektive kommuns delegationsordning. Ett exempel där tydlighet behövs är frågan om socialkontoren ska kunna ge socialjouren uppgifter att utföra under icke-kontorstid, uppgifter som inte är direkta jouruppdrag, t.ex. uppföljningar, kontroller, del av utredningar, med mera. Finns det en socialjour bör den användas på olika sätt. Å andra sidan får inte kärnverksamheten, att ge stöd i akuta sociala situationer då socialkontoren är stängda, åsidosättas av sidouppdrag. Jourens upptagningsområde föreslås omfatta de sju nordostkommunerna. Det är ett vidsträckt geografiskt område som ska täckas. Från Bosön på Lidingö till Hallstavik i Norrtälje kommun är det ca tio mil. Även om de flesta ärenden kan hanteras via telefon kommer det att uppstå situationer där jourpersonalen får resa långa sträckor och att prioriteringar och bedömningar måste göras utifrån vilken situation som är mest akut. Frågan är om upptagningsområdet är för stort för att fungera praktiskt. Erfarenheterna från såväl socialjourerna i Nordväst som Södertörn visar dock inte på några direkta svårigheter gällande geografiskt avstånd. Idag medverkar samtliga kommuner i länet i sociala jourer förutom Värmdö och nordostkommunerna som fortfarande har formen social beredskap. Slutord En socialjour gemensam för nordostkommunerna innebär en ökad kvalitet av det sociala arbetet då socialkontoren är stängda. Fördelarna är flera, en