E NGAGERAT. Det började på ett utredningshem... En tidning om hem, vård och behandling September >> 16 sidor Engagerat >> MST

Transkript

1 E NGAGERAT En tidning om hem, vård och behandling September 2003 >> 16 sidor Engagerat >> MST >> A day in the life... det var allt från SMHI och nu tillbaka till P1 >> Vårljus och Stockholm HVB våra kollegor rapporterar >> Marte Meometoden >> Strandgården >> Internmässan i ord och bild Det började på ett utredningshem...

2 I E NGAGERAT september 2003 MST vad är det? 3 Fiske som hobby 4 Skola på institution 5 - Locka fram lusten i lärandet A day in the life... 6 Allt eller inget - eller att jaga procent 7 Marte Meo - metoden 8 -Jag vill bli sedd och hörd AB Vårljus och Stockholms HVB 10 Nytt och noterat 11 - Introduktionsdag för nyanställda - Familjehemsverksamheten Cannabis, alltför vanligt 12 Strandgården 13 - Hem för kvinnor... Grynings första internmässa 14 Vilka vårdades inom Gryning? 15 Kontakter & adresser 16 - Familjehemsverksamheten under egen rubrik Mer om Gryning Vård AB får du på vår hemsida Där finns mer att läsa om vårt uppdrag och våra verksamheter. Blir du intresserad av att arbeta inom Gryning finns det även en rubrik med Lediga tjänster. ENGAGERAT ges ut av Gryning Vård AB Box 5154 (Fabriksgatan 13), Göteborg tel: , fax: internet: e-post: förnamn.efternamn@gryning.se Redaktör: Margareta Jensen, Ansvarig utgivare: Marianne Forslund Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Kerstin Ymsjö, Anci Åsberg, Ingemar Widman, Inge Olofsson Produktion: Progressive Marketing AB, Fotografier: Om ej annat anges är fotografier tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. Tidningen trycks på ProfiMatt 150/170g (Svanenmärkt). Ingen motsättning mellan MST och institutionsvård! Nu startar vi vårt första MST-team i samarbete med stadsdelsnämnderna på Hisingen i Göteborg. Teamet skall arbeta med svårt beteendestörda ungdomar i deras hemmiljö. Det skall bli oerhört spännande! Vi har lyckats rekrytera kompetenta medarbetare, förberedelsearbetet är gediget och förutsättningarna att få till stånd en väl fungerande verksamhet måste ses som mycket goda. MST-teamet kommer att bedriva öppenvård inom en organisation som framför allt erbjuder vårdinsatser vid placeringar utom hemmet. Hur kommer det sig att Gryning vill satsa på en verksamhet som av många ses som ett alternativ till institutionsvård? Dessutom utmanar den manualbaserade metoden, och de bakomliggande teoretiska tankegångarna, en del av den kunskap och de värderingar som finns inom institutionsvården. En grundtanke för oss är att det i erfarenhetsbytet mellan medarbetare, som arbetar med olika målgrupper, inriktningar och teoretiska synsätt, finns stora möjligheter till utveckling av ny kunskap. MST och institutionsvård får inte ställas mot varandra! Vår uppfattning är att institutionsvård alltid kommer att behövas. MST är ett alternativ till institutionsvård men kommer också att bli en viktig inspirationskälla och ett utmärkt komplement före och efter en dygnsplacering. Norrmannen Tore Andreasen har nyligen presenterat en kunskapsöversikt utifrån internationell forskning om institutionsbehandling av ungdomar. Han visar att det är stora skillnader i behandlingsresultat mellan olika institutioner. Det är möjligt att uppnå goda resultat, men det ställer stora krav på organisationen, institutionen och personalen. Val av metod, personalgruppens kompetens och samspel, samt hur föräldrakontakten, skolgången och eftervården är organiserad, har stor betydelse för utfallet. Hans forskning är glädjande för oss inom Gryning, som i kraft av vår storlek har en bred samlad kompetens på detta område. Dialogen med kunder, samarbetspartners och andra vårdgivare är viktig när vi fortsätter utvecklingen av vårt bolag. I detta nummer bidrar Thomas Forkby, som är doktorand med inriktning på ungdomsvård, med en artikel. Vi kan även läsa om utvecklingen i Stockholm och dess kranskommuner, genom bidrag från Vårljus och Stockholm HVB. Vi tackar er som bidragit med material och hoppas att fler skall följa ert exempel! Marianne Forslund Verkställande direktör *Avbildade personer i berättande artiklar har vanligtvis inget samband med de verkliga personerna i artikeln. E NGAGERAT

3 MST vad är det? MST Multi Systemisk Terapi är en metod för arbete i öppenvård med svårt beteendestörda ungdomar och deras familjer. MST utvecklades forskningsmässigt vid universitetet i Charleston USA, under 70 och 80 talet. MST bygger mest på Bronfenbrenners socialekologiska modell och den strategiska och strukturella familjeterapin. MST använder också en del kognitiva och beteendeterapeutiska tekniker. Metoden innebär en tidsbegränsad insats, 3-6 månader, som syftar till att återskapa föräldraauktoriteten i familjerna man arbetar med. Nyckelbegrepp i MST är: Trohet mot behandlingsmetoden Kreativitet Tillgänglighet Familjen formulerar problemet Föräldrarna har starkast möjlighet att påverka sin tonåring. Arbetet skall ske på familjens villkor. MST är en konceptbaserad metod. MST-services i Charleston äger metoden och säljer licenserna. I licensen ingår utbildning, träning, handledning och uppföljning. Genom licensavtalen garanterar MST-services kvalitet och uthållighet i behandlingsarbetet. MST har starkt stöd i amerikansk forskning, 8 randomiserade studier har genomförts som visar att MST ger goda resultat. Läs mer på I Skandinavien har Norge gått före vad gäller MST, cirka 25 team är igång. Norska staten har tagit ansvar för träning, utbildning och licenser. Det finns departementsbeslut på att MST skall användas i hela landet. Även i Norge forskas det på MST, studien visar att MST hittills har gett resultat som motsvarar institutionsvård. Mer om denna norska studie finns snart på Susan Albright är MST-teamledare. I övriga världen finns MST nu i Canada, Storbritannien, Nya Zeeland, Holland och Danmark. I Sverige finns ett fungerande team i Upplands-Väsby. AB Vårljus och Halmstads kommun har numera startat egna team. För Gryning är det viktigt att få vara med nu när MST kommer på bred front i Sverige och världen. Uppdraget från Grynings ägare säger bland annat att vi skall utveckla nya vård former tillsammans med kommunerna. MST är en utmärkt möjlighet att få göra detta tillsammans med stadsdelarna på Hisingen. NU STARTAR VI MST-TEAMET PÅ HISINGEN Gryning och de sex stadsdelarna på Hisingen startar ett MST-team i september. Teamet är rekryterat, de kommer att börja 1 september, starta utbildningen den 8 september och börja arbeta i de första familjerna veckan efter. Teammedlemmarna kommer att presenteras närmare i ett senare nummer av Engagerat. Inge Olofsson Utvecklingschef E NGAGERAT 3

4 Mitt stora intresse är fiske. Det började när jag var på ett utredningshem och där fick möjlighet genom socialtjänsten att köpa min första fiskeutrustning. Fiske som hobby Jag gick ofta ut till ån utanför och kastade med mitt vanliga spinnspö. Där fick jag mest gäddor som jag sedan lagade till. När jag sedan flyttade till behandlingsinstitutionen fortsatte jag fiska, men ändrade fiskestil och fortsatte istället med flugfiske. Jag gick med i en flugfiskeförening och fick lära mig hur man binder flugor med mera. Föreningen brukar ha fiskehajker där vi åker till kusten och andra ställen och fiskar en eller ett par dagar. På vinterhalvåret träffas vi en gång i veckan på fiskeklubben och binder flugor och har lite slöjd. Men på vår, sommar och höst är vi ute vid våran klubbsjö Kalkis. Jag åker ofta dit ut själv när jag är ledig från skolan. Jag gör då iordning matsäck för dagen och tar sedan bussen dit, ibland får jag skjuts. Jag tycker det är härligt och rogivande när jag får vara där ute själv och fiska. Ingenting stör mig och ingen tjatar. Det är bara jag, sjön, fisken, och naturen. Ibland kommer jag hem med en regnbåge... Jonte 4 E NGAGERAT

5 Gryning Vård Skola på institution Inom Gryning Vård AB finns det sex institutioner som har inriktning mot barn/ungdomar med skolproblem. Där finns tillgång till små grupper, alternativt skola på institutionen eller i närheten. Dessa institutioner är Bergiusgården, Claesborg, Hagen, Kristinedal, Sparregården och Villa Sunnerö. Kristinedal har låg och mellanstadiebarn. Claesborg och Hagen har mellanstadiet och högstadiet och de övriga högstadieungdomar. På Claesborg ligger skolan inom institutionen. Skolan drivs av Skövde kommun och lärarna är anställda av kommunen. Claesborg tar emot pojkar och flickor i åldern år med skolproblem, relationsstörningar och kontaktsvårigheter. Alla har svårigheter att tillgodogöra sig den traditionella undervisningen i skolan. Många av barnen/ungdomarna har någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Skolans mål är att: Ge barnen/ungdomarna en trygg skol- och levnadsmiljö. Locka fram lusten i lärandet. Motivera ungdomarna till bra och fortsatt skolarbete. Bedriva undervisning och främja lärandet. Slussa över elever till den vanliga skolan om det bedöms att de klarar av det, och om de bedöms klara undervisningen i större grupp. Kunna sätta betyg när så är möjligt. De flesta av våra barn/ungdomars tidigare skolerfarenheter är dåliga. I de flesta fall har barnet/ ungdomen haft assistent, gått i liten grupp och/eller på skoldaghem men ändå inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. För en del barn/ungdomar har det gått så långt att skolan har erbjudit dem hemundervisning, de är alltså inte längre välkomna i sin hemskola. För barnet/ungdomen är det ett stort misslyckande att hamna utanför den normala skolan och misstänksamheten mot skolan och dess lärare är stor. Från skolans håll har man använt de resurser man kunnat få fram men det har ändå inte räckt till. Vi kan se att dessa barn/ungdomar behöver en tydlig och enkel struktur där dagen är förutsägbar och de vet vad som skall hända. Vi kartlägger var de befinner sig och utgår sedan därifrån med att lägga tillrätta för deras utveckling. Barnet/ungdomen måste kunna hänga med och förstå den kunskap vi arbetar med annars kommer vi och de ingenstans. Utveckling kan inte forceras bara stimuleras. En viktig del är att vi sätter realistiska mål med undervisningen. Har de inte haft en fungerande skolgång på flera år kan de inte hämta igen och komma ikapp sina jämnåriga. Istället måste de tillåtas att utvecklas i sin egen takt. I de flesta fall kommer de inte att tillgodogöra sig grundskolan på utsatt tid. Vår viktigaste uppgift är istället att hitta och locka fram lusten till lärandet så barnet/ungdomen kan läsa vidare på komvux eller folkhögskola när de blir äldre. Anci Åsberg institutionschef Claesborg E NGAGERAT 5

6 A Day in The Life det var allt från SMHI och nu Klockradion, dags att pallra sig upp ur sängen. Klockan är lite över sex på morgonen en alldeles vanlig onsdag. Platsen är Trollbackens barnavdelning i Kungälv. Det är femton minus ute och svart som en kolsäck. Efter en alldeles för kort natt är det åter dags att ikläda sig rollen som behandlare och gå in för att möta barnen. Av de barn som bor här just nu är de flesta i skolåldern. En liten tös på åtta år ska vara klar med alla morgonbestyr och stå färdig när taxin plockar upp henne för en femmila-resa till skolan klockan halv åtta. Övriga tre kommer att skjutsas av någon i morgonpersonalen strax före åtta eftersom deras skola inte ligger så långt bort. Först väcks den åttaåriga flickan lugnt och försiktigt. Hon har legat vaken en liten stund redan och tittar upp och säger att sängen är minsann torr idag. Det är den inte alltid så detta är en speciell morgon. Mannagrynsgröten med kanel och socker väntar. Än så länge är det bara två vakna i huset. Snart blir det mer aktivitet när sju-personalen Anette kommer in. Anette är en av flickans kontaktpersoner och är självklart speciell för henne. De sitter bredvid varandra en stund och äter frukost. De pratar om hur gårdagen varit och flickan berättar glädjestrålande att hon åkt skridskor för första gången i sitt liv. Kaffedoften sprider sig och det börjar bli dags att väcka resten av gänget som består av tre syskon. Den äldsta flickan som är tolv är svårast att väcka. De yngre syskonen, en pojke och en flicka på nio respektive sju, är betydligt kvickare med att stiga upp. De klär sig snabbt utan större besvär. Den yngre systern vill ha hjälp med kamningen och att sätta upp håret i en tofs. Storasyster grymtar fortfarande bara och visar ingen större lust att stiga ur sängen. Flickan som ska med taxi har inte riktigt blivit färdig med tandborstningen när en gladlynt taxichaufför, efter att ha knackat på ytterdörren, kommer in i tamburen. Hon känner igen taxichauffören som en av dem hon tycker bra om och som ibland sticker till henne ett tuggummi i taxin på väg tillbaka till Trollbacken. Nu får hon fart och vinkar glatt hejdå till oss som står i dörren och önskar henne en bra dag i skolan. Den tolvåriga flickan börjar visa svaga livstecken. Det blir en diskussion om vad som blir konsekvensen om man ligger kvar för länge i sängen. Till slut, med åskmolnsansikte, stiger hon upp. Personalen reflekterar öppet om vad det kan stå för att flickan har så jobbigt att komma upp denna morgon. Hur var kvällen egentligen? Kom hon i säng väl sent? Hur kan det kännas att vara i den situation som hon är i nu? Det är ju ovisst runt mamman. Har hon det oroligt nu tro? Ilsket fräser flickan att vi ska skita i om hon är orolig för sin mamma eller inte. Till slut kommer alla syskonen iväg till skolan och det är tomt på barn under några timmar. Onsdag på Trollbacken är det, och det innebär att det är pratdag för personalen. Den innebär att alla ordinarie behandlingsassistenter är på Trollbacken hela dagen men ingen är på avdelningen utan vi sitter och pratar. Två vikarier jobbar i stället. Onsdagarna är helt klart ett andningshål då de så viktiga sekundära arbetsprocesserna får komma i första hand. På tisdag eftermiddag om man står i köket med händerna fulla av matlagningsbestyr, samtidigt som barnen far runt i omloppsbana över större delen av avdelningen, så kan tankar som "vad länge sen det var onsdag infinna sig. På dagens teamträff går vi igenom vad som ska finnas med i ett utlåtande som ska lämnas från Trollbacken till socialtjänsten. Snart är det dags att avbryta för nästa programpunkt som är ett kort avdelningsmöte. 6 E NGAGERAT

7 tillbaka till P1 Morgons sändningar. Henrik, vår institutionschef, har en genomgång av en förfrågan om placering. I korta ordalag berättar han om en utåtagerande pojke i tolvårsåldern och att han bokat in studiebesök i början av nästa vecka. Lunchdags! Vart åker vi? Idag blir det buffé på ett café nere i centrum. Mätta och belåtna åker vi sedan tillbaka till Trollbacken. Där möter Majsan, vår handledare sen ett halvår tillbaka. Nu är det två veckor sedan vi sågs sist. Majsan har manat oss att börja göra videoupptagningar, nu kommer vi med vår första videosekvens. Det är Anette som valt att filma ett samtal med sitt kontaktbarn för att få feedback på det som sker. Så börjar arbetsdagen närma sig sitt slut för de flesta av oss. Två av oss ska in och arbeta på avdelningen under kvällen. Sen bär det av hemåt mot de stora öarna i väst. Tomas, som jag samåker med en bit, ska till Tjörn och själv fortsätter jag vidare med bussen till Orust. Det är vackert när det skymmer över Tjörnbron Torbjörn Jansson Trollbacken Allt eller inget - eller att jaga procent 1974 är ett nästan magiskt år när det handlar om forskning om barn- och ungdomsvård. Det var året då uppfattning att nothing works fick stor spridning i såväl politiska kretsar som i praktikfältet framförallt i USA och England. Nothing works var ett svar som forskaren Martinsson givit på en vetenskaplig artikel med just frågan What works? i titeln. I en genomgång av ett stort antal metoder och verksamheter hade han kommit fram till detta nedslående att det faktiskt inte fanns något som fungerade när det handlar om behandling av kriminella och drogmissbrukande ungdomar. Detta svar kan också ses i ett mycket större perspektiv än behandling av en viss klientgrupp. På ett sätt var det ett kvitto på hela det samhällsbygge som tagit fart under efterkrigstiden. Till alla er som tilltrott den sociala ingenjörskonsten och de professionella gruppernas teknologier tyvärr det finns gränser för vad som går att åstadkomma. Men Idag när kunskap åter står i fokus och förhoppningarna till vetenskaplig forskning återigen skruvats upp är det intressant att titta tillbaka i backspegeln. Även om forskningen vederlagt tesen att nothing works genom förnyade studier och nya metoder i såväl praktik och forskning, ligger den kanske viktigaste lärdomen på ett metaplan. Visst lönar sig behandling, men det är samtidigt vare sig enkelt, självklart eller möjligt att kommendera fram en viss utveckling. Vi är i branschen där succé handlar om små framsteg. Att lära sig se dessa handlar dock inte bara om att visa vad som fungerar när, utan också om att lära sig ett till språk. Annars framställs resultatet av det sociala arbetet lätt i de grova termerna lyckat eller misslyckat och det sociala arbetet blir lätt sin egen åklagare. Det handlar om att slippa ur tvångströjan av antingen eller och börja jaga de procent efter procent som gör livet lite bättre för dem vi arbetar för. Effekterna av det sociala arbetet står i flera fall helt i klass med den medicinska praktiken, samtidigt som vissa metoder inte någon effekt alls och andra till och med negativ effekt. Det skulle vara intressant om Gryning Vård AB tog tillvara dess förutsättningar till att bli en verkligt kunskapande organisation där många olika sorters studier ryms tillsammans med reflektioner över det sociala arbetets praktik och resultat! Torbjörn Forkby, doktorand i socialt arbete med inriktning mot ungdomsvårdens utveckling E NGAGERAT 7

8 Marte meometoden Behandlingsmetod & kommunikationsmodell Marte meometoden utvecklades av holländskan Maria Arts i slutet av 1970-talet. Maria Arts arbetade själv tidigare med barn i behov av särskilt stöd på behandlingshem. Marte meo är dels en behandlingsmetod när samspelet mellan barn och föräldrar inte fungerar och dels en kommunikationsmodell att använda inom skola, på BVC, inom vården mm. När man analyserar förälder/barn samspel med hjälp av videofilm sätts fokus på den naturligt stödjande dialogen. Sju principer, baserade på vad föräldrar naturligt använder i sin relation till spädbarn, är tillämpade i Marte meo. Föräldern försöker se var barnet har sin uppmärksamhetsfokus Föräldern bekräftar barnets uppmärksamhetsfokus Föräldern väntar för att se barnets svar/ reaktion på vad han/hon sagt eller gjort Föräldern benämner kontinuerligt barnets initiativ, handlingar, svar och känslor på ett sätt som bekräftar och visar att barnet har blivit sett Föräldern bekräftar barnet när det visar önskvärt beteende Föräldern triangulerar barnet till omgivningen genom att benämna personer, objekt och andra fenomen Föräldern tar ansvaret för att initiera signaler på starter och avslut Marte meoarbetet utgår alltid från en fråga eller önskan från föräldrarna. Det är alltså familjens uppdrag som är avgörande för om denna typ av behandling skall erbjudas familjen. Man definierar en fråga eller önskan som familjen uttrycker. Det kan t ex vara varför äter inte mitt barn? eller hur skall jag trösta mitt barn? Vid nästa möte filmar man 6-10 min av en vardaglig situation. Terapeuten väljer ut adekvata sekvenser ur filmen vilka visas för familjen. När föräldrarna ges möjlighet att se sig själva, sina barn och samspelet dem emellan uppstår aha-upplevelser som terapeuten positivt förstärker. Föräldern ges då samtidigt konkret information via bilden om vilka saker i deras egna beteenden som är verkningsfullt och vad i barnets beteende som de reagerar på. Genom att stanna vid speciella sekvenser i filmen, när barnet verbalt eller icke verbalt uttrycker någonting, tar ett initiativ eller visar ett behov, ges föräldern möjlighet att se och känna igen något som han/hon var omedveten om när det hände. Kanske kan terapeuten visa ett gyllene ögonblick, en sekund som ger denna aha-upplevelse. För föräldrar som inte ser sig som viktiga i barn/ föräldrarelationen, kan det vara mycket uppmuntrande att se barnet aktivt titta efter föräldern. Att se barnets ansikte, känslouttryck och ögon är vad som motiverar föräldrar att finnas till för barnet och att återupprätta stödjande samspel. Det krävs endast en positiv känsla, en emotionell startpunkt, för att få föräldern att känna sig bra och stödjande. Jag vill bli sedd och hörd. Jag vill få gensvar. Det är viktigt att min berättelse når fram, att berättelsen som är jag får ett bemötande. Min berättelse som är jag, måste bekräftas i dig för att jag skall ta den till mig. Gensvaret är viktigt för min upplevelse av mig själv och för att jag skall kunna fortsätta min berättelse. Clarence Crafoord 8 E NGAGERAT

9 På detta sätt kan föräldern få hjälp med att känna sig anknuten till barnet och börja svara på det. När föräldern koncentrerar sig för mycket på sin egen roll, kan han/ hon lätt bli upptagen med vad han/hon gör som förälder. Genom att visa upp bilder på barnet, börjar föräldern förstå och emotionellt känna sig motiverad att följa barnets initiativ/behov. I bild är det alltid barnet som är i fokus. Terapeuten skall vara följsam i förhållande till vad föräldern ser och uppmärksammar och hålla igen den iver hon kan känna att visa på allt som hon ser på filmen. Det terapeuten bidrar med skall vara specifikt, enkelt och konkret och direkt relaterat till det man ser på filmen och till föräldrarnas uppdrag. Tiden mellan genomgången och nästa filmtillfälle definieras som en tid för familjen att pröva sina nya kunskaper. Vid denna genomgång börjar terapeuten, med hjälp av en utvald videosekvens, att visa vad föräldern utvecklat och bekräftar vad det är föräldern gör som befrämjar barnets utveckling. Arbetet går sedan vidare på detta sätt tills föräldrarna anser att man fått hjälp med det överenskomna uppdraget. Att använda videotekniken för att hjälpa föräldrar att fortsätta eller att börja studera sitt barn har kommit att bli ett starkt och verkningsfullt sätt att stärka banden. Vidare ger det en möjlighet för föräldrarna att lära känna sitt barn bättre. Den som vill fördjupa sig mer rekommenderas att läsa boken Samspelets kraft av Hedenbro-Wirtberg. Du som vill veta mer om Marte meoutbildning kan ringa Marte meoinstitutet på tel eller Viveka Jonsson och Lisbeth Rohman, Marte meo-terapeuter på Birkahemmet 9

10 AB Vårljus är nu i latensåldern - varken barn eller ungdom. I april fyller vi tio. Barndomen blev inte så trygg som vi kanske hade hoppats. Våra föräldrar ställer nu allt större krav på oss, men någon hjälp med försörjningen är det inte tal om. Vårljus på det tionde Bolaget har idag 15 enheter, samt är huvudman för fem integrerade skolor. I utbudet ingår familjerådgivning och en entreprenadinstitution. Barn- och ungdomsvårdsmarknaden i Stockholmsområdet präglas av kommunernas besparingsprogram och tilltro till snabba insatser. Efterfrågan minskar på längre tids behandling för de barn och ungdomar, som vi vet att vår traditionella behandling fungerar bra för. Med en lätt överdrift verkar våra kunders nuvarande förväntningar vara att vi ska göra snabba under med barn och ungdomar som har svaga sociala nätverk och som redan misslyckats i andra vårdprojekt. Under våra tio år har vi tvingats lägga ner behandlingsinstitutioner med heldygnsvård. Vi har bara två kvar. Våra akut- och utredningsinstitutioner för familjer med barn och ungdomar har omvandlats och moderniserats och har idag betydligt kortare insatstider och en allt större andel familjer där tonvikten ligger på krisomhändertagande och stöd. Ingen av dessa enheter är kvar i sina ursprungliga lokaler. Boendestandarden och arbetsmiljön har Stockholm HVB - Barn & Ungdom Stockholm HVB Barn & Ungdom är namnet på Stockholms stads institutionsvård i egenregi. Vi är en del av Stockholms socialtjänstnämnd och verksamheten är i huvudsak intäktsfinansierad. Stadsdelarna i Stockholm och andra kommuner köper våra tjänster. HVB Barn & Ungdom driver akut- och utredningshem, jourhem, behandlingshem, stödboende, skyddat boende, mellan- och öppenvård. Institutionsvården och därmed HVB Barn & Ungdom, har under lång tid starkt påverkats av olika ideologiska strömningar och kommunernas dåliga ekonomi. Vi har under senare år, arbetat med att se möjligheterna inom en stor organisation.vi har förändrat vårt vårdutbud utifrån omvärldens krav. Olika trappstegsmodeller har införts när det gäller omsorgsnivåer i behandling och utredning och verksamheterna blir del i olika vårdkedjor. Arbetet med att förända vårt utbud har innehållit både nysatsningar, volymminskningar och utveckling av befintlig verksamhet. Resultat och kvalitetsuppföljning har förbättrats och alla akutenheter har kompletterats med lägenhetsboende. Men den viktigaste förändringen i AB Vårljus är satsningen på öppenvård i behandlande skolor och mobila enheter. Det senaste tillskottet är ett MSTteam som nu varit igång ett kvartal. Vidare har vi expanderat jourhemsverksamheten, vilket dessvärre också lett till en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar, som ingen vanlig familj klarar av. En turbulent utveckling kräver en effektiv ledningsorganisation och en hög chefstäthet på basplanet. Därför har vi under 2002 plattat till vår ledningsorganisation och omvandlat tidigare mellanchefer till stödresurser samt skapat en liten marknads- och utvecklingsenhet för att hålla närmare kontakt med kunder och ägare. Hittills har dessa satsningar varit lyckosamma och vi har idag ekonomin i balans och kunnat höja kompetensnivån. Utan kompetensförstärkningarna hade inte AB Vårljus funnits idag, men nu ser vi bättre rustade, in i en oviss framtid. Vi navigerar försiktigt med Gryning även i vårljuset, men det är nog mer dimma på gång! claes.zetterberg@varljus.se varit viktiga delar i vårt förändringsarbete. Frågor som nu diskuteras är, vilket ansvar har staden för att garantera barn och ungdomar ett yttersta skydd och när skall marknadskrafterna fullt ut råda? Institutionsvårdens dilemma är att begreppet institutionsvård ofta används som en negativ vårdform och inte som en möjlighet. Det finns många som generaliserar och använder institutionsvård i allmänhet som argument för att spara pengar eller som skäl att pröva nya metoder. Vi vet att institutionsvård är en bra och verksam vårdform som måste finnas som alternativ. Metoder och arbetsätt måste kunna visa på egna resultat, utan jämförelse med vård som är till för andra grupper. Fördelen med att vara en stor organisation, är att man med klientens behov i fokus och gemensams styrka, kan erbjuda olika alternativ och arbetssätt i samverkan med varandra. Detta är vårt vägval inför framtiden. HVB Barn & Ungdom önskar Gryning lycka till och ser fram emot kunskapsutbyte organisationerna emellan. Anette Necander, enhetschef 10 E NGAGERAT

11 Utbildning för familjehem Under många år har Familjehemsverksamheten Bohuslän arrangerat olika utbildningsinsatser för familjehem. Planeringen av teamadagarna för hösten 2003 och våren 2004 är nu klara med välkända och intressanta föreläsare. Alla som har ett intresse av att fördjupa sina kunskaper om unga är välkomna. Våra temadagar kommer att ha följande rubriker och föreläsare: Barn och ungdomar med dolda handikapp, Tore Duvner. Hur blev vi den familj vi är idag? Eva Körner. Mina barns föräldrar, Bertil Björklund. Mer information om vårt utbildningsprogram går att läsa i vår folder som kommer att skickas ut till kommunerna i Regionen. Vill Ni veta mer? Kontakta Ingemar Widman tel , Annika Strid tel eller Helena Nyman Tallbacken blir en renodlad flickinstitution Länsstyrelsen har nu gett tillstånd till att Tallbacken i Skövde blir en renodlad flickinstitution. Under de senaste åren har Tallbacken nästan enbart tagit emot tonårsflickor och nu ändras målgruppen även formellt. Motivet till förändringen är en ökad efterfrågan på platser för flickor och behandlingsmässiga fördelar med att vissa flickor vårdas i enkönad grupp. Förändringen är även ett led till den differentiering och specialisering som vi inom Gryning genomför bland våra institutioner. Familjehemsverksamheten Bohuslän expanderar Annika Strid har anställts som familjehemskonsulent och kommer närmast från en tjänst som institutionschef vid Lilla Torps akutoch utredningsenhet. Helena Nyman har anställts som familjehemskonsulent. Hon kommer närmast från socialtjänsten i Lerums kommun. Ny skola för ungdomarna på Ramnås Höstterminen 2003 startar en ny skolklass för ungdomar inskrivna på Ramnås. Särlaskolan, som är en grundskola i Borås Stad, står som ansvarig. Klassen kommer att ha plats för maximalt 6 ungdomar i högstadieåldern. En specialpedagog kommer att undervisa eleverna och ha en elevassistent som stöd. Samarbetet mellan skolans personal och Ramnås skall vara tätt. Vi är mycket nöjda med den nya verksamheten och tror att den starkt ska bidra till ungdomars utveckling under den tid de är inskrivna för utredning eller behandling på Ramnås. LÄSTIPS! - Barn till föräldrar med utvecklingsstörning Bokförlaget Gothia har gett ut en bok som handlar om hur det är att vara barn till utvecklingsstörda föräldrar. Barbro Hindberg är bokens huvudförfattare, men vissa kapitel har skrivits av andra. Lisbeth Pipping och Birgitta Nydahl har skrivit om sin uppväxt med utvecklingsstörda föräldrar. Syftet är att synliggöra de barn som växer upp med utvecklingsstörda föräldrar, öka kunskapen om deras situation och förbättra deras livsvillkor. Boken bygger på intervjuer med ett trettiotal tjänstemän i åtta kommuner som alla, fast på olika sätt, i sin yrkesutövning kommit i kontakt med utvecklingsstörda föräldrar och deras barn. Läsaren får också ta del av personliga berättelser och en fallbeskrivning. Författaren redogör även för relevant lagstiftning och aktuell forskning inom området. Det är en läsvärd, tankeväckande och välskriven bok. Som läsare oroas man över hur lämnade dessa barn blir. Barnen uppmärksammas visserligen av sin omgivning utifrån att de ofta är smutsiga, hungriga och för årstiden felaktigt klädda, men föräldrarnas begåvningshandikapp ses dessvärre som en förmildrande omständighet när det professionella nätverket bedömer barnens livssituation. Helena Nyman Familjehemsverksamheten Bohuslän E NGAGERAT 11

12 Linné klassificerade 1753 hampväxten och gav den namnet Cannabis sativa, sativa betyder odlad. Cannabis har använts som berusningsmedel i minst år. Cannabis Världens vanligaste narkotika Cannabis hobbyodlas ofta i blomkrukor De som missbrukar narkotika har i regel börjat med cannabis. Av de som testat cannabis blir 2% vanerökare eller övergår till annan form av narkotika. Det finns tre beredningsformer av cannabis: hasch, marijuana och cannabisextrakt. Den som missbrukar cannabis röker i regel drogen. Detta sker ofta uppblandat med tobak i speciella pipor med fantasifullt utseende och form. Cannabis kan även drickas och ätas i maträtter eller bakverk, detta är dock inte speciellt vanligt. Haschkakor skärs upp i stänger eller bitar före försäljning. Haschkakor kan ibland ha påtryck för att ange ursprungsland eller fabrikat. Cannabis innehåller ett stort antal ämnen. Den dominerande psykoaktiva substansen heter THC.(delta-9- tetrahydrocannabinol) Ett cannabisrus brukar inledas med lätta obehagskänslor, hjärtklappning och torrhet i ögon och mun. Därefter följer ofta den eftersträvade ruseffekten med eufori, ökat självförtroende, avkoppling och välbefinnande. Reaktionen på drogen kan variera från gång till gång. Det personliga reaktionssättet är också väldigt varierande. En del personer mår väldigt bra av cannabis emedan andra drabbas av ångest och panik under ruset. Det inträffar att missbrukare går in i psykoser. Dessa är ofta svåra att häva och kräver sjukhusvård. Långvarigt missbruk kan leda till kroppsliga skador, framförallt i luftvägar och hjärt-kärlsystemet. Cannabis leder till beroende och skador. En vanerökare kan röka uppemot fyra gram hasch om dagen. Detta är en dos som skulle ge en nybörjare allvarliga förgiftningssymtom. Haschbitar förvaras ofta i cigarettaskar, tändsticksaskar eller frimärkspåsar Hasch röks ofta i speciella pipor med en säregen utformning. Piporna kan tillverkas i flera material Cannabisbladet har blivit symbol för en hel kultur. Asken är avsedd för särskilda cigarettpapper som används för rullning av s.k. joints (handgjorda matijuanacigaretter). Minnes- och tankestörningar av olika grad är vanliga. Efter långt missbruk kan personen drabbas av långdragen trötthet, bristande intresse för omvärlden och genomgripande personlighetsförändringar. Det finns en cannabissort som kallas skunk.(av danskans ord för utrymmet mellan inneroch yttertaket= där plantan odlas) Skunken fås fram genom att ljus- och näringsbetingelserna påverkas. Denna marijuana ger ett speciellt rus. Odlingssättet gör att det bildas terpener i plantan och när dessa upphettas ger de ifrån sig ett lösningsmedel. Vid rökning uppkommer ett dubbelt rus, först lösningsmedelsruset och därefter marijuanaruset. Skunkens speciella egenskaper ger ofta upphov till lösningsmedelsskador och svåra psykiska problem. Vid avslutande av ett cannabismissbruk brukar olika former av abstinensreaktioner att tillstöta. De vanligaste är: sömnstörningar, aptitlöshet, koncentrationssvårigheter, darrningar, svettningar och olika magproblem som illamående diarré och magkramp. Abstinensen sitter i från några dagar upp till ett par veckor. Den psykiska abstinensen sitter i längst. En cannabispåverkad person utmärks av stora, utvidgade pupiller och röda, variga ögon. Fnittrighet, seghet och sug efter sötsaker är andra tecken på att en person är cannabispåverkad. Alf Svensson insitutionschef Lärjeholm 12 E NGAGERAT

13 I Ljungskile ligger Strandgården. Behandlingshemmet är inrymt i en vacker, gul, huvudbyggnad. Förutom denna byggnad finns separata hus för klientboende, handledning och utbildning, allt beläget invid ett pärlande, friskt, vattendrag. Jag besökte Strandgården i början av våren för ett samtal kring deras verksamhet. Strandgården Behandlingshem för kvinnor med missbruksproblem Strandgården har funnits sedan 1991 och ingår i Gryning Vård AB. Behandlingshemmet har 10 platser och tar emot kvinnor med olika typer av missbruksproblem som alkohol, narkotika och läkemedel. Klienterna söker frivilligt till Strandgården men de tar även emot kontraktsvård, 34 Kvl och LVM 27. De individuella behoven och förutsättningarna avgör behandlingstiden. Den kan variera från 3-6 månader upp till ett år. Behandlingen följs av en eftervård som varierar från 3-12 månader. Strandgården utgår från en bred behandlingsmodell med inriktning på psykologiska, medicinska och sociala aspekter av missbruket/beroendet. Anonyma alkoholisters (AA:s) tolvstegsprogram integreras med utvecklingspsykologiska perspektiv, systemteoretiskt förhållningssätt och miljöarbete. Behandlingsprogrammet är pedagogiskt med syfte att ge kunskap om hur beroendet påverkar alla delar av livet för att ge möjlighet till en mognadsprocess. I behandlingsprogrammet ingår: Individuell behandlingsplanering/ kartläggning av missbruksprofil Pedagogiska grupper/föreläsningar med syfte att ge kunskap och insikt i den egna beroendeproblematiken Individuella samtal/ planering kring den personliga livssituationen Anhörigsamtal och nätverksarbete Läkemedelsnedtrappning vid behov Eftervård och återfallsprevention Individuell uppföljning och resultatuppföljning (Dok-intervju) Strandgården har fokus på hela individen. Under en tid av cirka tre månader går de i föreläsningar och samtalsgrupper igenom olika teman för att ge kunskap om hur missbruket/beroendet påverkar alla delar av livet. Det kvinnliga perspektivet betonas och omfattar behandlingsaktiviteter som stärker självförtroendet och ger kunskap om kvinnors hälsa och särskilda kvinnoproblem. Skapande aktivitet i form av olika hantverk ingår också. Inslagen växlar beroende på intressen och förutsättningar. Andra teman är kostinformation, motion och avspänningsövningar. Klienterna ingår i ett schemalagt veckoprogram som sträcker sig från 7.30 till I programmet ingår fysisk aktivitet, praktiskt arbete, föreläsningar och gruppsamtal, egna arbetsuppgifter, möten med mera. Strandgården erbjuder även korttids- och dagbehandling samt utbildning och konsultation kring kvinnors missbruks/beroendeproblematik. Respekt, hänsyn och salutogenes är honnörsord på Strandgården. Verksamheten är präglad av värme och empati. Personalen består av institutionschef, biträdande institutionschef och behandlingsassistenter. De är utbildade socionomer, socialpedagoger och behandlingsassistenter med vidareutbildning i familjeterapi, psykoterapi och nätverksarbete. Personalen har kontinuerlig handledning och fortbildning sker regelbundet. Avslutningsvis vill jag citera Institutionschefen Susanne Ångström: Arbetet på Strandgården har fått mig att se att det inte finns några hopplösa fall. Alf Svensson bitr. institutionschef Lärjeholm E NGAGERAT 13

14 Grynings första internmässa - Trevlig mix av allvar, skoj, fakta och underhållning Mikael Berg och Monica Jansson från Kristinedal bidrog starkt till stämningen. Både i Vara och i bussen till och från internmässan. DET ÄR KRISTINEDALS INSTITUTIONSCHEF, Gitte Callesen, som har fått sätta rubrik på den här lilla bildkavalkaden från Grynings första internmässa. Nästan fyrahundra behandlingsassistenter, chefer och administratörer mötte upp i Sparbankshallen i Vara för att träffas, berätta om sig själva och lära av andra. - Det viktigaste var faktiskt att bara få vara tillsammans, säger Gitte. Att få träffas utan andra krav än att få lära känna varandra och ha trevligt. Gitte menar att nästa gång kanske den delen av programmet kunde utökas. Helst i lokaler som är bättre lämpade för samvaro. Sparbankshallen var perfekt för all verksamhet före klockan sju, men inte lika bara för kvällens aktiviteter. Bilderna får representera en liten, liten del av den kreativitet, uppfinningsrikedom, fantasi och aktivitet som florerade i Vara. Ett trettiotal montrar, närmare fyrahundra personer (och massor av godis i alla de färger och former). Jan Bennet Vill du vara säker på att få kommande nummer av Engagerat? Skicka ett mail till info@gryning.se med namn och vart du vill att tidningen skall skickas, så kommer du fortsättningsvis få Engagerat direkt i din brevlåda. 14 E NGAGERAT

15 Vilka vårdades inom Gryning 2002? Gryning tog emot mer än 1000 klienter under Att möta så många människor i kris innebär ett mycket stort ansvar! Antalet klienter med invandrarbakgrund ökar, vårdtiderna är påfallande korta och 80% av utskrivningarna är planerade, vilket är ett gott resultat. Att Gryning är ett stort bolag, förstod ju alla vi som var med på internmässan och såg hur mycket folk det är som jobbar i bolaget. När vi tittar på verksamhetsstatistiken för 2002 ser vi också bolagets storlek, men ur ett annat perspektiv. Under 2002 tog vi emot 980 klienter för olika insatser. Dessutom var 77 ungdomar jourplacerade på Lilla Torp. De 980 klienterna kom huvudsakligen från våra ägarkommuner, men 21 kommuner utanför Västra Götaland och 5 andra huvudmän hade också placeringar hos Gryning. Av de 980 personerna var 467 pojkar/män och 513 flickor/kvinnor. Av dessa var 44% första eller andra generationens invandrare, vilket är en markant ökning i förhållande till året innan. Drygt hälften var ensamplacerade medan de övriga var placerade tillsammans med föräldrar eller syskon. Barn och familjeinstitutionerna tog emot flest individer, 578, medan ungdomsinstitutionerna tog emot 207, missbrukarinstitutionerna 109 och 86 var placerade i familjehem. Under året skrevs 789 personer ut från enheterna, av dessa hade 54 % varit inskrivna 8 veckor eller kortare. Endast 13% var inskrivna längre tid än 1 år. 80% av utskrivningarna var planerade. Efter avslutad behandling flyttade de flesta (61%) hem igen. Eftervårdsinsatser genomfördes i 88 ärenden. Vad som går att säga om 2002 års siffror är att 980 inskrivna är ett stort antal. Det visar också att Gryning används flitigt av våra ägarkommuner. Institutionsvården får ibland kritik för långa vårdtider, men statistiken visar att 87% är inskrivna 6 månader eller kortare tid. Vad gäller oplanerade utskrivningar så är våra siffror bättre än de siffror som kommit fram i olika forskningsrapporter. Kundtillfredsställelseenkäten visar att de allra flesta handläggare är nöjda med våra insatser var Grynings första riktiga verksamhetsår och när vi har varit igång några år kommer det att bli spännande att jämföra åren med varandra. Inge Olofsson, utvecklingschef Introduktionsdag för nyanställd personal Torsdagen den 15 maj genomfördes en introduktionsdag för personal som har nyanställts vid Gryning Vård. Ett 30-tals personer samlades under en dag. Dagen innehöll information om Gryning Vård AB som arbetsgivare samt gav även en möjlighet att träffa kollegor från andra institutioner. En ny introduktionsdag kommer att hållas till hösten. För anmälan kontakta Gryning Vård ABs personalfunktion. Ramavtal med Upphandlingsbolaget I juni träffades nya ramavtal mellan Göteborgs upphandlingsaktiebolag och 23 av Grynings enheter för barn, familjer och ungdomar. Upphandlingen omfattade inte missbrukarvård och familjehemsvård. I upphandlingen har Gryning kunnat visa att våra verksamheter generellt håller hög kvalitet och är prisvärda. De kommuner som omfattas av upphandlingen är Göteborg, Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö. Vårdavgifterna för dessa kommuner är nu fasta t o m Gryning startar ny enhet på Hagen För att möta socialtjänstens efterfrågan på platser för barn med svåra beteendestörningar startar vi i augusti 2003 en ny avdelning på Hagen, med fem platser för barn i åldern år. Hagen ligger i Kullavik, cirka 2,5 mil från Göteborg. Verksamheten kommer att präglas av tydliga strukturer och en stor förutsägbarhet. Vi utgår från att barnen kommer att ha stora skolproblem. Hagen har en egen skola, med undervisning i små grupper och ett nära samarbete mellan lärare och behandlare. Vill du arbeta inom Gryning Vård AB? För aktuella lediga tjänster se vår hemsida: E NGAGERAT 15

16 Placeringsfunktionen Lennart Allbro Tel: Mobil: Ingemar Widman Tel: Mobil: Barn- och familjebehandlingshem Birkahemmet Birkagatan 3, Göteborg Tel: Boda familjecentrum Solvarvsgatan 79, Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan 18, Västra Frölunda Tel: Hässlehem Solvarvsgatan 77, Borås Tel: Kristinedal Fengersfors Tel: Kyrkbyn Londongatan 1, Göteborg Tel: Lyckhem Sparregatan 7, Vänersborg Tel: Solsidan Sturegatan 11, Skara Tel: Stridsbergsgården Källstorp, Trollhättan Tel: Trollbacken Olserödsgatan 67, Kungälv Tel: Vallareleden Vallareleden 24, Göteborg Tel: Familjehemsverksamheten Bohuslän Box 5154, Göteborg Tel: Älvsborg Box 306, Vänersborg Tel: Missbrukarvård Lärjeholm Pl 290, Göteborg Tel: Schéelegården Vassevägen 35, Horred Tel: Strandgården Arödsvägen 1, Ljungskile Tel: /97 Ungdomshem Annagatan Annagatan 63, Lidköping Tel: Bergiusgården Box 29, Ljungskile Tel: Bergsgårdsgärdet Lexbydalsvägen 3, Gunnilse Tel: Claesborg Box 17, Skövde Tel: Delsjötorp Töpelsgatan 12-14, Göteborg Tel: Eriksdal Eneborgsvägen 2, Värsås Tel: Hagen Box 82, Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden 6, Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen 11, Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan 21, Borås Tel: Snäppan Forstenagatan 49, Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen 1, Vänersborg Tel: Tallbacken Box 221, Skövde Tel: Vilgot Blombacka Vinköl, Skara Tel: Villa Sunnerö Sunnerövägen 3, Alingsås Tel: Gryning Vård AB, Box 5154, Fabriksgatan 13, Göteborg, Tel: , Fax: