Mötet följer agendan och alla frågor noteras och tas upp efteråt.

Transkript

1 REKTORSMÖTE/KSFF KARBYSKOLANS MATSAL 24/ KSFF s ordförande Jeanette Viio presenterar inbjudna gäster och öppnar mötet med att poängtera att det handlar om våra barn, våra barns skola och att KSFF önskar svar och klarhet från mötet 3 april. Mötet följer agendan och alla frågor noteras och tas upp efteråt. Medverkande: Mikael Odin - Rektor Parisa Liljestrand - Ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Vallentuna kommun Anders Österberg - Lärarförbundets ordförande i Vallentuna och huvudskyddsombud Ett 50-tal föräldrar från Karbyskolan Representanter från Miljöpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet Mikael Odin presenterar sig och börjar med att förklara sin roll, att han uppskattar uppslutningen, han menar att föräldrar är det viktigaste som finns. Hans jobb är att göra det bästa med ödmjukhet och tro på det man gör. För att det inte skall bli hårdare åtstramning framöver behöver han göra dessa sammanslagningar nu. Mikael presenterar sitt schema inför hösten, hur grupper skall delas in och att det handlar en hel del om halvklasser, att det finns stora och små lokaler för varierande klasstorlekar. Vikväggar tas bort för större klasser. Mikael har valt bort att sammanslå elever i olika åldrar. Helklasser i lektioner som svenska, engelska och idrott i olika årskurser. 2 grupper i andra ämnen som matte, slöjd, musik, no/tkn. 3 grupper uppdelat för språk. Varje lektion leds av behörig lärare (dock inga garantier för full behörighet i rätt ämne) Mikael strävar efter att bygga upp behörigheten hos lärare, samt jobba mer med elevhälsan. Mikael har hög måluppfyllelse, och ignorerar inte gruppstorlekarna. Vid fråga vad rektorn skulle göra om han fick 2 extra miljoner i budgeten skulle han omgående investera i en speciallärare, öka kuratorstjänst och inte slå ihop någon av klasserna i de lägre åldrarna. Positivt vid sammanslagningar är att skolan kan jobba med flexibla gruppindelningar, laborera med lärare och grupper t ex en stor självgående grupp och en mindre för mer stöd. Läs och skrivhjälp i mindre koncentrerade grupper för de som behöver.

2 Barn med särskilda behov Mikael tycker inte han nått dit han vill med den gruppen elever och fortsätter att arbeta på att det skall bli bättre. Arbetar på att göra tidiga screeningar på elever för att upptäcka läsoch skrivsvårigheter längre ned i åldrarna. Tidigare insatser och mer stöd, jobba med mer läs- och skrivgrupper. Mikael poängterar att de jobbar hårt med åtgärdsprogram, och att han har koll på eleverna i skolan. Fokus på det skolan kan jobba annorlunda med och utveckla det. Mikael är inte heller nöjd med elevernas studiero, skall bli mycket bättre på det. Vissa grupper fungerar mycket bra idag. Blir eleverna fler kommer grupper att ändras. Långvarig satsning på kompetensutveckling hos lärare, gemensamma förhållningssätt, regler på samma nivå, samarbete och krav på föräldrars fostrande. Mikael tänker jobba mer med små grupper i de lägre klasserna. Kurator en viktig roll, rekrytering pågår och tjänsten är på 50 % mot tidigare 90, kurator skall stötta och utbilda lärare (i annan del av kommunen finns en kurator fördelad på tre skolor) Rekrytering pågår också av en förstelärare som skall jobba med studiero. Att eleverna på skolan minskar, förklarar Mikael med att det är färre barn i skolåldern, geografisk flytt, ökad konkurrens från friskolor i Täby, Vallentuna. Kompisflytt. Karby skickar ut enkät till de familjer som bytt och Mikael tycker att det är en mycket låg andel som bytt skola för att de är missnöjda med Karby. Flera föräldrar påvisade att de inte fått någon enkät när deras barn bytt skola och att det antagligen är ett stort mörkertal som slutat pågrund av missnöje. Mikael rundade av sin del i mötet och stannar kvar för att besvara en del frågor, dock inte gällande enskilda individer vilket han är noga med att förtydliga. Parisa Liljestrand försöker kortfattat förklara hur kommunen arbetar mot skolorna: Kommunfullmäktige har ansvar för totala budgeten och de yttre ramarna. Kommunstyrelsen fördelar den totala budgeten efter behov, mellan socialförvaltningen, barn- och ungdom, fritid- och kultur. Budgetåret stäcker sig mellan januari till januari vilket inte riktigt fungerar med skolans budgetår som är augusti till augusti. Kommunen fastställer skolpengsnivån, har tillsyn och garanterar kvaliteten. Där ingår skolpliktsbevakning och uppföljning av kränkande behandling. Skolpengen f.n ca kronor per barn till skolans verksamhet, det krävs elever i en klass som är gångbar ekonomiskt.

3 Strukturbidrag är reserverat för vissa kriterier för att skapa likvärdiga skolor och jämna ut olikheter i skolsystemet (bland annat förälders utbildningsnivå, utländsk härkomst) Strukturbidraget följer eleven. Tilläggspeng är ett belopp för barn med behov av särskilt stöd vid svårare problematik, där skolan ej räcker till kom en ny lag som satte mycket högre krav på skolan med åtgärdsprogram, ökad administration ökade krav hos lärare och ansökningar om tilläggspeng har drastiskt ökat i takt med att det är svårare att få igenom tilläggspengen. För 2014 har inga större förändringar skett, totalsumman är minskad, fördelningarna annorlunda och lokalhyror har ändrats. Skolan betalar 2 miljoner mer i hyra efter ändring än förut, vilket ger en kraftig budgetreducering innan ens verksamheten är påbörjad. En del skolor drabbades hårt av hyresändringarna varav Karbyskolan och två andra skolor i kommunen drabbades hårdast. Parisa avslutar med att uppmana alla föräldrar att uttrycka sina åsikter om och om igen för att få ett bättre skolklimat i Vallentuna kommun, ju fler som engagerar sig, ju svårare blir det att inte lägga fokus på skolan!! Anders Österberg är uppriktigt oroad inför framtiden, elever innebär en enorm arbetsbelastning på ansvarig mentor, resultatet blir ökade långtidssjukskrivningar, utbrändhet, stress och ingen kontinuitet i utbildningen. Prognoser visar på brist på lärare i landet om fyra år då 20% är pensionsavgång och inga nya lärare tillkommer om inte skolan prioriteras och satsas på. Anders menar också att rektorerna sitter i en omöjlig sits, i sitt statliga uppdrag v/s budget. då alla kostnader ökat, och tilldelningen av pengar minskat. 9 av 11 skolor har minus på kontot och inga politiker ansvarar i den frågan. Vallentuna kommuns lärare har sämst löner i hela Stockholms län, vilket oroar då inga söker sig till kommunen för arbete. Anders är noga med att påpeka att detta gäller hela Vallentuna kommun och att fler skolor än Karby kämpar i samma motvind. Margareta Lundberg (Mp och fd lärare) vädjade till föräldrar att inte sänka skolan inför sina barn, man kan visst vara arg, frustrerad, behöva avreagera sig, men låt det stanna mellan fyra vuxna öron, Vi har en skola på bygden, kämpa för dess framtid. Låt era barn vara stolta över att gå till sin skola, deras arbetsplats.

4 SAMMANFATTNING: Eftersom mycket av det som sades och frågades, har svar i texten ovan, och KSFF håller en neutral profil och försöker hålla god kontakt med Mikael Odin och Karbyskolan, är sammanfattningen reducerad. Vi vill på något sätt inte heller ignorera våra föräldrars ilska och oro vilket vi jobbar hårt ideellt med att försöka lösa och göra det bästa vi kan utav situationen. Vi vill också uppmana fler föräldrar att komma på våra månadsmöten, vara med och engagera er Karbyskolans framtid! Om man inte är delaktig i lösningar, kan man vara en del av problemen. Många föräldrar motsätter sig starkt klassammanslagningarna och menar att det är en omöjlig uppgift för mentorer att klara av att hålla en god nivå på utbildningen, där håller KSFF med, att en sammanslagning av årskurs 1 och 3 borde undvikas. Önskemål på mer gruppindelningar i de lägre klasserna, med mer stödpersonal som avlastar mentorerna. Om 20 elever går ut skolan med bra betyg genererar det 50 miljoner till stadskassan i framtiden, är inte det skäl nog att satsa på skolor och utbildning. Profilering, hur lockar vi nya elever till Karby eller tillbaka dem som faktiskt bor i området? Karbyskolans tyck-till knapp på skola direkt, använd den! Önskemål om att starta en grupp för barn med särskilda behov, forum på skolan, samarbete, hjälp med studiematerial från resurscentrum till Karby för att underlätta.

5 KSFF s sammanfattning Efter ett flertal möten mellan KSFF, föräldrar, rektor, Barn- och Ungdomsnämnden, politiska representanter från Vallentuna Kommun och Lärarfack vill vi belysa de punkter som bör prioriteras i det framtida samarbetet mellan KSFF, föräldrar och Karbyskolan. 1. Lågstadiet som prioriterade klasser KSFF vill ej se en sammanslagning i årskurs 1 och 3 då - stora barngrupper ej främjar inlärning, speciellt inte i lägre årskurser och för barn med särskilda behov - mentorer får för stor arbetsbörda, risk för utbrändhet och sjukskrivning - Karbyskolan har från Skolinspektionen redan fått nedslag för bristande arbetsro - Uppdraget till staten skall styra detta, INTE ekonomin. 9 av 11 skolor i Vallentuna ligger med underskott - Utarmning av skolan, var ska nyinflyttade elever få plats 2. Uthålliga aktiviteter som ledningen i skolan ska genomföra för att komma tillrätta med brister och för att ständigt höja kvalitén i skolan för dess elever och personal - i samarbete med övrig personal och föräldrar - bl a arbetsmetoder, användande av pedagogiska vertyg, kompetensutveckling, enkla kvalitétsundersökningar och åtgärder mm 3. Specifika planer och aktiviteter/insatser för barn med särskilda behov - uppstart av nätverk för föräldrar till barn med särskilda behov 4. Samarbete mellan Lärarförbundet, skolledningen och föräldrar för att stärka och utveckla lärarnas roll 5. Separat ekonomiskt inriktat arbete (politikernivå) för att öka anslag till skolan