RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

Transkript

1 RAPPORT skolverksamheten på KomTek till Linda Bengtsson Halmstads kommun KomTek Teknikskolan Nitaregatan 7, Halmstad Tel ,

2 Sammanfattning Rapporten sammanfattar ett års arbete inom det som KomTek kallar för skolverksamheten. Syftet är att i ett långsiktigt perspektiv fortbilda och coacha lärare i Halmstad kommun för att alla elever ska få en kontinuerlig undervisning i teknik, från förskola och under hela grundskolan. Vi satsar den största delen av vår skolverksamhet på lärarfortbildning för att alla elever i förskola och grundskola ska få likvärdig teknikundervisning ökade vi vårt samarbete med Halmstad högskolas lärarutbildning vilket resulterade i en stor ökning av antalet föreskoleoch lärarstudenter i KomTeks verksamhet. KomTek ser också vikten av att ta fram material som är enkelt för skolan att använda. KomTeks temalådor har under hösten 2013 ökat i utlåning och lärarna är odelat positiva till upplägget. KomTek har också under hösten utvecklat ett nytt koncept för att lärare i högstadiet ska kunna uppfylla målet Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse i LGR11. Detta har genomförts med hjälp av ett elevmaterial från Festo som har direkt koppling till hur det ser ut när industrin jobbar med pneumatik. Bakgrund KomTek har från starten 2003 erbjudit alla Halmstad kommuns grundskolor att delta i olika aktiviteter inom ramen för vår skolverksamhet. Under många år erbjöd vi lärarna att komma till KomTek med sina elever för att få en praktisk uppstart på sin teknikundervisning i skolan. Detta föll väl ut med många elevbesök i KomTeks lokaler. Efter utvärdering av verksamheten märkte vi att lärare och elever såg besöket på KomTek som en kul grej och man jobbade sällan vidare med tekniken i skolan. Därefter valde vi att satsa ännu mer på vår lärarfortbildning vilket slagit väl ut och vi ser en ständig ökning av efterfrågan på våra olika upplägg. I vår lärarfortbildning vill vi ge lärarna verktyg för att utveckla teknikämnet, vår önskan är att både pedagoger och elever ska se fram emot att ha teknik på schemat. En mindre del av skolverksamheten satsar vi på elever vilket kan ske genom teknikutmaningar, via fritidshemmen eller riktade insatser för tjejer eftersom den målgruppen är mycket underrepresenterad i både de praktiska och teoretiska teknikprogrammen på gymnasiet. KomTeks hemsida ska vara en stor hjälp för alla pedagoger och utvecklas ständigt. Syfte KomTek syfte är att, inom ramen för skolverksamheten, på bästa sätt stödja skolan så att alla Halmstad kommuns elever i F-9 ska få möjlighet till den teknikundervisning de är berättigade till enligt skolverket. I samarbete med alla lärare önskar KomTek att öka antalet teknikintresserade elever och få fler sökande till gymnasieskolans praktiska- och teoretiska teknikprogram. KomTek synliggör tekniken för de många för att man som elev ska veta vad det är man väljer och eventuellt väljer bort om man inte väljer teknik som framtida utbildning. Linda Bengtsson sid

3 Mål Att få fler grundskollärare i fortbildning, ökning med 20%. Att KomTek blir en permanent del av Halmstad högskolas förskollärarutbildning samt grundskollärarutbildning F-3. Att arrangera ett forum där lärare kan dela med sig av och få ta del av goda exempel i skolans teknikundervisning. Att underlätta för lärarna genom att erbjuda tekniktemalådor att kostnadsfritt låna till klassrummet. Att sprida KomTek i regionen för att Halland ska få en röd tråd när det gäller teknikutbildning. Frågeställningar - Hur många lärare har gått fortbildning på KomTek under perioden? - Vilka år är representerade och hur ser fördelningen ut från förskola till år 9? - Hur gör KomTek för att nå ut med kunskap, inspiration och information? - Hur bidrar KomTeks olika verktyg till ökad teknikundervisning i skolan? - Vad gör KomTek för att bidra till ett ökat teknikintresse i grundskolan? Metod Arbetsområdets upplägg består av att erbjuda Halmstad kommuns skolor olika aktiviteter beroende på hur långt man har kommit med teknikämnet på sin skola. Tanken är att det ska finnas något för varje skola. Kommunikation sker alltid med skolan/läraren i god tid innan det första mötet. Berörd KomTek-personal blir informerad om upplägg och förväntningar. Efter genomförd aktivitet genomförs utvärderingar med de som deltagit samt utvärderar KomTek-personalen aktiviteten internt. Utveckling av våra olika koncept sker kontinuerligt med utvärderingarna som grund. Följande aktiviteter har vi genomfört under rapportens period - Fortbildning/coachning förskolor/skolor/fritidshem/sär o Eketånga montessori o Vallåsskolan o Trönningeskolan o Gullbrandstorpsskolan o Slättåkraskolan o Kvibilleskolan o Växthusets förskola o Bäckagårdsskolan o Lineheds förskola o Fyllinge fritidshem o Slättåkra fritidshem o Brunnsåker SÄR o Teknikförskolan o Haverdals byskola o Söndrumskolan o Lärkans förskola Linda Bengtsson sid

4 o Palettens förskola o Grodans förskola o Östergårdsskolan o Kärlekens förskola o Bäckagård/Jutarum mfl inom entreprenörskap för fritidspedagoger o Vittraskolan o Teknikförskolan i Falkenberg o Fyllingeskolan o Oskarströms förskola - Lärarstudenter i samarbete med förskollärarutbildningen på Halmstad högskola - Lärarstudenter i samarbete med grundskollärarutbildningen (F-3) på Halmstad högskola - Lärarstudenter i samarbete med lärarutbildningen (gymnasiet) på Halmstads- och Malmö högskola - Pneumatikfortbildning till Halland o Vallåsskolan o Östergårdsskolan o Getingeskolan o Veingeskolan i Laholm o Örnaskolan i Hyltebruk o Stenstorpsskolan o Trönningeskolan o Gullbrandstorpskolan - Fortbildning till Halland (sålda utbildningar) o Falkenberg och Varberg - Snilleblixtfortbildning för pedagoger inom förskola, F-5, fritidshem o Halmstad, Laholm och Falkenberg - Elevaktiviteter: o UF-coach o Teknikinjektion Gullbrandstorpstjejer i åk 9 Furulundsskolan Slottsjordsskolan Slättåkraskolan Trönningeskolan i samarbete med Skapande skola Sofiebergsskolan Österledskolan Brearedskolan Östergårdsskolan Brunnsåker SÄR Linda Bengtsson sid

5 Bäckagårdskolan Brunnsåkerskolan Snöstorpsskolan Östergårdsskolan framtidens transporter Eldsbergaskolan i samarbete med Skapande skola Vallåsskolans fritidshem o Lagaholmskolan SÄR (såld utbildning) o Bosgårdsskolan i Varberg i samarbete med Ringhals och Peder Skrivare skola (såld utbildning) o Avslutning 3-årsprojektet i samarbete med 035 och näringslivet - Utlåning av verktygslådor/temalådor/pneumatiklådor o Trönningeskolan o Vittraskolan o Fyllinge SÄR o Östergård SÄR o Getingeskolan o Bäckagårdskolan o Furulundskolan o Haverdals byskola o Enslövsskolan o Örnaskolan i Hyltebruk - Inspiration inom entreprenörskap Hyltebruks grundskolepedagoger i samarbete med UF - Övrigt: o UF-mässa o Kreativa möten i personalgruppen o Information till VUK o Rektorsträff, skolområde söder och norr o SYV-möte i samarbete med Teknikcollege o Legoworkshop med Elevdata från Malmö Resultat Hur många lärare har gått fortbildning eller blivit coachade på KomTek under perioden? 2012 års siffror inom parantes. Totalt har 429 (563) st lärare gått de olika fortbildningarna vi erbjuder, varav 365 (517) st kvinnor och 64 (46) st män. 119 st studenter inom förskollärar- och grundskollärarutbildningen har gått fortbildning på KomTek inom ramen för deras NO/Teknik-kurs. Linda Bengtsson sid

6 Vilka år är representerade och hur ser fördelningen ut från förskola till år 9? 2012 års siffror inom parantes. Förskola: 157 (332) kvinnor, 8 (10) män År F-6: 170 (104) st kvinnor, 33 (8) st män År 7-9: 32 (22) st kvinnor, 22 (22) st män Studenter: 110 (33) st kvinnor, 9 (0) st män Kvinnor Män Förskola F Studenter Hur gör KomTek för att nå ut med kunskap, inspiration och information? För att nå ut med information om KomTeks verksamhet till så många skolledare och lärare som möjligt ser KomTek en stor vinst med att samarbeta och träffa förskolechefer och rektorer inom ramen för redan befintliga mötesstrukturer. Att informera samtliga i en ledningsgrupp samtidigt kan påverka möjligheten till förändring, diskussionen blir direkt och alla medverkande får samma information. KomTek använder sig av både vanlig postgång, mail, pedagogiska anslagstavlor (digitala) samt Fronter för att nå ut med information. KomTeks erfarenhet är att i det personliga mötet sker den mest givande och långsiktiga kommunikationen. Det finns många goda exempel på teknikundervisning ute i Halmstads kommuns skolor som pedagogerna vill dela med sig av till sina kollegor. Erfarenheten säger att det ibland är svårt att skapa nätverk där engagemanget kvarstår, detta ofta på grund av stor arbetsbelastning. KomTek kommer under 2014 arrangera en mässa Stora upptäckardagen. Här kan lärare och elever träffas under en dag för att utbyta erfarenheter i olika forum, inriktningen på mässan är teknik och entreprenörskap. Eftersom både elever och lärare är välkomna tillkommer inga kostnader för vikarier. Linda Bengtsson sid

7 Hur bidrar KomTeks olika verktyg till ökad teknikundervisning i skolan? Varje år kontaktar många pedagoger, främst från åk F-6, KomTek med tankar och funderingar kring teknikämnet i skolan. Ofta handlar det om att de känner att det inte går att utföra teknikundervisningen på ett tillfredsställande sätt och därmed lyckas de inte uppfylla målen i läroplanen (bilaga 1). KomTek har under åren utvecklat teknikämnet i skolan med många olika inriktningar ofta i samarbete med engagerade tekniklärare i grundskolan. Vi har tagit fram många olika verktyg som kan underlätta för pedagogerna i klassrummet både när det gäller planering och utförande. KomTek utgår alltid från skolverkets läroplan och tar fram nya förslag utifrån förmågor (the big five bilaga 2) och det centrala innehållet. Under 2013 har KomTek utvecklat 5 st olika temalådor som vi kostnadsfritt lånar ut till skolorna. Lådorna har olika teknikteman och innehåller problemlösning och praktiskt arbete. Under hösten 2013 har lådorna bokats flitigt av både grundskolan och SÄRskolan. Lådorna har lånats ut till både låg- och mellanstadiet för det finns möjlighet att både förenkla och försvåra lådornas uppdrag. Lärarnas utvärderingar har visat goda resultat och eleverna har tyckt att det varit roligt och lärorikt att lösa uppdragen. Resultat av temalådornas utlåning har bidragit till att KomTek kommer att fortsätta att utveckla fler temalådor till grundskolan som ett sätt för lärarna att komma igång med teknikundervisningen i klassrummet. I varje temalåda ingår det en lärarhandledning och kopplingar till läroplanen och innehållet är enkelt packat i en flyttkartong med material som inte är ömtåligt. KomTek anser att i en förlängning kan resultatet bli att fler pedagoger känner sig trygga och vill utveckla teknikundervisningen ännu längre med till exempel fler praktiska övningar. Enklare mekanik inom områden som länkar/leder och stabila konstruktioner har vi också genomfört med mycket goda resultat. Med enkelt och billigt material har KomTek genomfört lärarfortbildningar i grundskolan åk 1-6 med följande kommentarer: Bra att få inspiration och nya sätt att se på saker Intressant, lärorikt och inspirerande. Bra tips och idéer för oliak åldrar, bra sätt att våga prova själv, vill gärna ha mer av denna typ av fortbildning. Efter den praktiska delen diskuterades hur mycket av det centrala innehållet i läroplanen som går att uppfylla samt hur pedagogerna kan ämnesintegrera. Resultatet av diskussionen var slående! Det gick i princip att uppfylla alla mål samt kom det fram många nya idéer på inriktningar i andra ämnen. Vad gör KomTek för att bidra till ett ökat teknikintresse i grundskolan? Att nå en likvärdig teknikundervisning är ett mycket långsiktigt mål. Ett stort antal lärare i grundskolans yngre åldrar (F-6) har inte fått någon teknikutbildning i sin lärarutbildning. Detta kan bidra till att teknikundervisningen har fått en undanskymd roll i skolan under många år. Tekniken har fått en större roll på lärarhögskolan idag och KomTek, tillsammans med andra aktörer, ger dagens lärarstudenter (förskola, F-3) en bra teknikgrund Linda Bengtsson sid

8 att stå på inför sitt kommande uppdrag. För att nå likvärdighet för eleverna i skolan bör likvärdigheten börja redan på lärarutbildningen. Fortfarande kan studenter (4-6) välja bort NO/Teknik i sin utbildning trots att de inte läser till ämneslärare. KomTek jobbar med att implementera den röda tekniktråden från förskola till teknisk industri i Halland. I ett långsiktigt perspektiv kan detta komma att kunna påverka teknikintresset i skolan. Det kan handla om att arrangera företagssafaris där antingen tekniklärare eller ett helt lärarlag får besöka 4-5 olika företag under en dag. Kunskapen om vad näringslivet behöver för kompetens i framtiden och hur en teknisk industri fungerar idag kan öka förståelsen och intresset för teknik och därmed påverka teknikundervisningen i skolan. Vid genomförda aktiviteter under hösten där både tekniklärare och andra ämneslärare deltog fick vi enbart positiv respons. Tid fanns även att i mindre diskussionsgrupper ta upp hur man kan använda erfarenheten i klassrummet inför sina elever och hur läroplanens mål går att uppfylla genom samarbete med näringslivet. Verkliga uppdrag från näringslivet kan vara ett sätt att samverka för skolans del. En mindre grupp elever kan besöka ett företag för att samla information om vilka olika yrkesgrupper som finns representerade och vad som krävs för utbildning för att få ett jobb på företaget i en framtid. Ju mer information man som elev får om olika teknikyrken kan också påverka intresset för teknikämnet i skolan. Diskussion KomTeks mål att öka antalet grundskollärare i fortbildning lyckades vi med under Vi ser, trots detta, att förskolan verkar ha lättare att satsa sina stängningsdagar och AP-träffar på teknikinspiration. Förskolan och grundskolan styrs båda av sina olika läroplaner, men pedagogtätheten är större i förskolan. Efter att KomTek varit med ledningsgruppsmöten i två olika skolområden ser vi en direkt förändring av synen på teknikämnets status i skolan. Pedagoger från de olika skolområdena har lättare att förankra KomTeks fortbildningar hos ledningen samt sanktioneras det lättare både tid och pengar för att utveckla teknikämnet. KomTek informerar skolledare och pedagoger via vanlig postgång, direktmail till tekniklärare och Fronter och upplever att det är lättast att nå ut i det personliga mötet samt via post. KomTeks erfarenhet är att det alltid finns vilja hos pedagogerna att delta i både fortbildningar och andra aktiviteter som vi arrangerar, men att det brukar vara svårigheter med vikariekostnader, busspengar samt att låna lektioner av andra ämnen. Beroende på vad pedagogerna har för önskemål om tidpunkter lägger vi fortbildningstillfällena i samspråk med deltagarna och är mycket flexibla när det gäller tider för fortbildning. Kundens önskan kan vi i princip alltid tillgodose. Linda Bengtsson sid

9 Erfarenheten visar alltså att det är i det personliga mötet det bästa utbytet sker. Det är där KomTek-personalen kan påverka och visa hur man kan jobba med teknik i skolans värld. Det är då pedagogerna får prova på och testa sina förmågor och känna den härliga känslan av att jag kan. Vad kan en återkommande mässa bidra med gällande att nå ut med information, inspiration, nätverkande och kunskap? En del av KomTeks skolverksamhet är att jobba på uppdrag av skolan. Under hösten har vi gjort utskick med information om en ny fortbildning inom pneumatik och intresset har varit enormt. Tidigare har många högstadieärare hört av sig och uttryckt oro över att inte kunna uppfylla ett av läroplanens mål Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. KomTek kontaktade olika företag som utvecklar styr- och reglersystem och på ett företag fanns ett framtaget material riktat direkt till skolan. Via en regional satsning kunde KomTek köpa in och utbilda sig i materialet och erbjuda hela regionens pedagoger en introduktion. Efter genomförd fortbildning på två timmar finns möjligheten att låna en klassuppsättning för att kunna genomföra ett upplägg i klassrummet tillsammans med sina elever. Fortbildningen slog mycket väl ut och KomTek fick mycket bra utvärderingar. Tillsammans med erfarenheten av våra temalådor ställer vi frågan är detta ett sätt för att nå ut med tekniken på en bredare front i skolan temalådor som kräver korta fortbildningsinsatser och är kostnadsfria att låna? Under 2014 kommer vi att utveckla ytterligare lådor att låna ut, alla med olika inriktning och olika mål att uppfylla. Först ut är en låda för åk F-3 och därefter en för åk 4-6. När lärare fortbildas inom teknikområdet ges det även perspektiv på andra viktiga delar i skolans värld. Pedagogerna ges större möjligheter att öka jämställdhet och likvärdighet samt utveckla självförtroende, språk och kommunikation, beräkning, slutledningsförmåga och samarbete. Det finns många vinster med att sätta fokus på teknikämnet i skolan. Trots att teknikämnet lyfts mycket mer idag än tidigare så är en av KomTeks främsta roller att nå ut till ännu fler och synliggöra de positiva aktiviteterna som dagligen sker inom skolan. Under 2013 har samarbetet med lärarutbildningen på Halmstad högskola utvecklats. Nu är KomTek en permanent del av förskollärarutbildningen, grundskollärarutbildning åk F-3 och grundlärarutbildning åk 4-6. Fokus ligger på att ge studenterna verktyg att ta med ut i arbetslivet, omvärldsbevakning, verktygslära, mekanik, elektronik och planering av en tekniklektion. Lärarhögskolan är en mycket viktig samarbetspartner för att nå ut med kunskap och erfarenhet och få till stånd en attitydsförändring gällande teknikämnet samt synen på teknik i allmänhet. Flera olika företagssafaris har anordnats av KomTek under 2013, både för grundskollärare och lärarstudenter. Besöken syftar till att öka kunskapen om hur en Linda Bengtsson sid

10 modern industri ser ut idag, vilka olika yrkesgrupper det finns och vad man som tekniker arbetar med. Med ökad kunskap i vuxenvärlden går det kanske att ändra attityder i skolan, som lever kvar i väggarna. Vi vill tillsammans med skolledningen för Halmstads tre olika skolområden utveckla tekniken i grundskolan så att Halmstad blir bäst i Sverige när det gäller teknikämnet, ämnesintegration och omvärldskunskap. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. (delar ut LGR11) Linda Bengtsson sid

11 Bilaga 1 LGR11 - teknik Förmågor Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid Centralt innehåll åk 1-3 Tekniska lösningar Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid? Säkerhet vid teknikanvändning. Centralt innehåll åk 4-6 Tekniska lösningar Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Linda Bengtsson sid

12 Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse. Hur olika komponenter samverkar i tekniska system. Vanliga material och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Arbetssätt Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, några delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Centralt innehåll åk 4-6 Tekniska lösningar Styr- och reglersystem i tekniska läsningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Arbetssätt Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner. Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter. Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process. Hur komponenter och delsystem samverkar i större system. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information. Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos tillämpningar av ett antal nya material. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Linda Bengtsson sid

13 Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions. Och teknikutvecklingsarbete. Teknik, människa, samhälle och miljö Internet och andra globala tekniska system. Systemets fördelar, risker och sårbarhet. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Bilaga 2 The big five Analysförmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Linda Bengtsson sid