RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

Transkript

1 RAPPORT skolverksamheten på KomTek till Linda Bengtsson Halmstads kommun KomTek Nitaregatan 7, Halmstad Tel

2 Sammanfattning Rapporten sammanfattar ett års arbete i KomTeks skolverksamhet. Syftet med skolverksamheten är att i ett långsiktigt perspektiv fortbilda och coacha lärare i Halmstads kommun för att alla elever ska få en kontinuerlig undervisning i teknik, från förskola och under hela grundskolan. Vi satsar den största delen av vår skolverksamhet på lärarfortbildning för att alla elever i förskola och grundskola ska få likvärdig teknikundervisning samarbetade KomTek med Halmstad högskolas lärarutbildning, Skolan mitt i byn, Skapande skola, UF, Socialförvalt-ningen, Arbetsmarknad/utbildningsförvaltningen och Kulturförvaltningen. Årets rapport har tre fokusområden Teknikutmaningen, Halmstad kommuns satsning på NTutvecklare och lådpedagogik. För att få en uppfattning om hur teknikämnets status i skolan ser ut, läs gärna Skolverkets rapport Gör det osynliga synligt i länken nedan. Bakgrund KomTek har från starten 2003 erbjudit alla Halmstad kommuns grundskolor att delta i olika aktiviteter inom ramen för vår skolverksamhet. Under många år erbjöd KomTek lärarna att komma till oss med sina elever för att få en praktisk uppstart på sin teknikundervisning i skolan. Detta föll väl ut med många elevbesök i KomTeks lokaler. Efter utvärdering av verksamheten märkte KomTek att lärare och elever såg besöket på KomTek som en kul grej och man jobbade sällan vidare med tekniken i skolan. Långsiktigt gynnar inte korta insatser KomTeks syfte och mål. Därefter valde KomTek att satsa ännu mer på vår lärarfortbildning vilket slagit väl ut och vi ser en ständig ökning av efterfrågan på våra olika upplägg. KomTek vill ge lärarna verktyg för att utveckla teknikämnet, KomTeks önskan är att både pedagoger och elever ska se fram emot att ha teknik på schemat. En mindre del av skolverksamheten satsar KomTek på elever vilket kan ske genom teknikutmaningar, via fritidshemmen eller riktade insatser för tjejer eftersom den målgruppen är mycket underrepresenterad i både de praktiska- och teoretiska teknikprogrammen på gymnasiet. Syfte KomTeks syfte är att, inom ramen för skolverksamheten, på bästa sätt stödja skolan så att alla Halmstad kommuns elever i F-9 ska få möjlighet till den teknikundervisning de är berättigade till enligt skolverket. Läs mer om CETIS tankar kring timplanen i skolan I samarbete med alla lärare önskar KomTek att öka antalet teknikintresserade elever och få fler sökande till gymnasieskolans praktiska- och teoretiska teknikprogram. KomTeks samarbete med Teknikcollege är stort och båda parter gynnas av varandra i frågan hur vi ska få fler sökanden till gymnasiets olika teknikprogram med koppling till en arbetsmarknad som ständigt söker tekniker och ingenjörer. KomTek synliggör tekniken för de många för att man som elev ska veta vad det är man väljer eller eventuellt väljer bort om man inte väljer teknik som framtida utbildning. Linda Bengtsson sid

3 Mål Att tillhandahålla material och kunskap på ett enkelt vis som inte kräver flera timmars förberedelse för pedagogen. Att utveckla nytt teknikmaterial och få igång en skola att jobba med materialet. Att öka utlåningen av våra temalådor med 30%. Att skapa teknikfoldrar som stöd för pedagoger i både för- och grundskola. Att allt KomTek genomför ska ha en tydlig koppling till förskolans och skolans läroplan. Frågeställningar - Hur många lärare har gått fortbildning på KomTek under perioden? - Vilka år är representerade och hur ser fördelningen ut från förskola till år 9? - Hur går KomTeks tankar kring lådpedagogik och varför använder KomTek det konceptet för att nå ut och synliggöra tekniken i skolan? - Hur kan kommunens satsning på NT-utvecklare underlätta för kommunens pedagoger inom ramen för teknikämnet? - Hur kan KomTeks koncept Teknikutmaningen öka förståelsen för mekanik och elektronik för både elever och pedagoger? Metod Arbetsområdets upplägg består av att erbjuda Halmstads kommuns skolor olika aktiviteter beroende på hur långt man har kommit med teknikämnet på sin skola. Tanken är att det ska finnas något för varje skola. Kommunikation sker alltid med skolan/läraren i god tid innan det första mötet. Berörd KomTek-personal blir informerad om upplägg och förväntningar. Efter genomförd aktivitet genomförs utvärderingar med de som deltagit samt utvärderar KomTek-personalen aktiviteten internt. Utveckling av våra olika koncept sker kontinuerligt med utvärderingarna som grund. Följande aktiviteter har vi genomfört under rapportens period - Fortbildning/coachning förskolor/skolor/fritidshem/sär o Palettens förskola o Fyllingeskolan o Teknikförskolan o Jutarumsskolan o Östergårdsskolan o Oskarströms förskola o Vrenninge förskola o Espereds förskola o Haverdals förskola o Haverdals byskola o Klackens förskola o Bäckagårdsskolan o Linehedsskolan o Stenstorpsskolan o Furulundsskolan Linda Bengtsson sid

4 o Frösakullsskolan o Gullängens förskola o Karlsro förskola o Trönninge förskola o Linnean Vallås o Vallåsskolan o Frennarps byskola o Slottsjordsskolan o Lyngåkraskolan o Lummerskolan o Steningeskolan o Hovgårdsskolan o Holms skola o Brearedsskolan o Anderbergsskolan o Kärlekens förskola o Lillteknis o Söndrumsskolan - Lärarstudenter i samarbete med förskollärarutbildningen på Halmstad högskola - Lärarstudenter i samarbete med grundskollärarutbildningen (F-3 och 4-6) på Halmstad högskola - Pneumatikfortbildning till Halland o Söndrumskolan o Håstensskolan Varberg o Ankarskolan Varberg - Fortbildning till Halland o Falkenberg och Varberg - Snilleblixtfortbildning för pedagoger inom förskola, F-5, fritidshem, SÄR o Halmstad - Elevaktiviteter: o UF-coach o Teknikutmaningen Kvibilleskolan Esperedsskolan Nyhemsskolans fritids Sofiebergsskolan Åledsskolan Gullbrandsstorpsskolan Slättåkraskolan Vallåsskolan Getingeskolan Frösakullsskolan Linda Bengtsson sid

5 Brunnsåkerskolan Hovgårdsskolan Holms skola Linehedsskolan Brearedsskolan Östergårdsskolan Furulundsskolan Snöstorpsskolan Andersbergsskolan Trönningeskolan Söndrumsskolan Kärlekens förskola Lillteknis Karlsro förskola Palettens förskola o Vallåsskolans fritids o Linnean Vallåsskolan o Palettens förskola o Östergårdsskolan o Åledsskolan o Hallandsgården (samarbete med Skapande skola) o Språkintroduktionsprogrammet Kattegattgymnasiet o Teknikvetenskapsprogrammet åk 3 Kattegattgymnasiet - Utlåning av verktygslådor/temalådor/pneumatiklådor o Bäckagårdsskolan o Frennarps byskola o Slottsjordsskolan o Lyngåkraskolan o Gullbrandstorpsskolan o Frösakullsskolan o Getingeskolan o Örnaskolan - Hylte kommun o Stenstorpsskolan o Furulundsskolan o Håstensskolan Varbergs kommun o Ankarskolan - Varbergs kommun o Östergårdsskolan o Haverdals byskola o Snörstorpsskolan o Fyllingeskolan o Vittra - Övrigt: o Stora upptäckardagen Linda Bengtsson sid

6 o UF-mässa o Kreativa möten i personalgruppen o SYV-möte i samarbete med Teknikcollege o Information till gymnasielärare i samarbete med Teknikcollege Resultat Hur många lärare har gått fortbildning eller blivit coachade på KomTek under perioden? 2013 års siffror inom parantes. Totalt har 349 (429) st lärare gått de olika fortbildningarna vi erbjuder, varav 301 (365) st kvinnor och 48 (64) st män. 101 st (119) studenter inom förskollärar- och grundskollärarutbildningen har gått fortbildning på KomTek inom ramen för deras NO/Teknik-kurs. Vilka år är representerade och hur ser fördelningen ut från förskola till år 9? 2012 års siffror inom parantes. Förskola: 183 (157) kvinnor, 11 (8) män År F-6: 51 (170) st kvinnor, 15 (33) st män År 7-9: 31 (32) st kvinnor, 12 (22) st män Studenter: 97 (110) st kvinnor, 4 (9) st män I en jämförelse mellan 2013 och 2014 är skillnaden i antalet F-6 lärare stor. Detta beror på en stor aktivitet i Hylte kommun som KomTek deltog i med över 90 st pedagoger Kvinnor Män Förskola F Studenter Hur går KomTeks tankar kring lådpedagogik och varför använder vi det konceptet för att nå ut och synliggöra tekniken i skolan? Skolverksamheten på KomTek har som mål att tillhandahålla material och kunskap på ett enkelt vis som inte kräver flera timmars förberedelse för pedagogen. Vi har Linda Bengtsson sid

7 under många år funderat på det bästa sättet att nå ut med teknik (med fokus på praktisk teknik) till pedagoger i kommunens skolor. KomTek har provat många olika varianter och 2014 har vi tagit fram ett koncept som pedagogerna lovordar utifrån de behov man har och läroplanen. Konceptet lådpedagogik sträcker sig från lågstadiet till högstadiet och det kommer i framtiden finnas flera lådor med olika teman för samma åldersgrupp, detta för att det ska kunna bedrivas en kontinuerlig teknikundervisning från förskoleklass till åk 9. KomTek har utvecklat en tekniklåda med tema Enkel mekanik för skolår F-3. I skrivande stund är vi på gång med att få klart ytterligare en låda med tema Enkla maskiner för åk 4-6. För åk 7-9 har vi en låda med tema pneumatik, innehållande tekniska komponenter som används av många företag i det tekniska näringslivet. En låda med inriktning elektronik för åk 7-9 är under utveckling och kommer snart att finnas för utlåning. Fler lådor ska utvecklas kommande år eftersom konceptet lådpedagogik har visat sig vara mycket omtyckt och lättarbetat för pedagogerna. Lågpedagogiken innebär i stora drag att KomTek packar material och kunskap i en låda som pedagogen bokar, hämtar på KomTek och lämnar tillbaka på KomTek. I lådan finns flera olika utmaningar att genomföra i helklass (eller i mindre grupper). Allt material (utom dekorationsmaterial) som behövs för att kunna genomföra de olika utmaningarna finns i lådan. Det ingår även en lärarhandledning där genomförandeförslag, teoretisk kunskap, kopplingar till LGR11, bedömningsmatriser för åk 6-9, vilka förmågor eleverna använder under arbetets gång hittas. När lådan är färdiganvänd lämnas den åter och KomTek ser över lådan så att allt säkert finns på plats samt fyller vi på eventuellt förbrukningsmaterial så att den är komplett när nästa lärare hämtar den. KomTek kommer även att utveckla lådor med progression inom följande inriktningar: mekanik, pneumatik, programmering och CAD+3D-utskrifter. Det kommer alltså vara möjligt att arbeta med lådpedagogik från förskola till årskurs 9 i ovan nämnda ämnen. Lådpedagogikens förträfflighet består i att skolan själv inte behöver hålla reda på vad som finns i den och att den alltid är redo att börja användas så snart pedagogen har hämtat upp den. Enkelt, smidigt och lärorikt är ledorden för lådpedagogiken. Lådorna lånas ut kostnadsfritt till kommunens alla skolor. KomTek erbjuder även alla lärare stöd genom coachning. Exempel på detta kan vara en förskola vars barn är intresserade av hur en ficklampa fungerar, men personalen lyckas inte få den egentillverkade att fungera. Ring KomTek så löser vi det! Det kan också handla om en högstadieelev som ska utveckla en produkt och där läraren har svårt att förklara/illustrera den mekaniska rörelsen. Kontakta KomTek så ritar vi upp en 3D-modell som är enkel att visa upp på storbild och som ger en mycket illustrativ bild för eleven som kan arbeta vidare med sin nyvunna kunskap. Linda Bengtsson sid

8 Hur kan kommunens satsning på NT-utvecklare underlätta för kommunens pedagoger inom ramen för teknikämnet? Syftet med att Halmstads kommun sökt platser på utbildningen är att många förskolor och skolor har upplevt ett stort intresse och mycket nyfikenhet från barnen/eleverna när det gäller både det tekniska och naturvetenskapliga ämnena. En annan uppfattning är att många pedagoger känner en stor osäkerhet kring främst teknikämnet, vad gäller innehåll och bedömning. KomTek har under många år bedrivit fortbildning inom ramen för teknikämnet och träffat många pedagoger som har stor vilja att bedriva teknikundervisning, men inte fått med sig någon teknik i sin utbildning varför en stor osäkerhet uppstått. Önskemål om verktyg, metoder samt stöd är delar som återkommer i mötet med pedagoger i både förskola och grundskola och som KomTek satsar en stor del av sin verksamhet på. Hur KomTeks arbete fått fäste i förskolan och grundskolan kan till exempel vara att förskolor runt om i Halmstads kommun gör barn nyfikna på teknik genom att presentera olika rörliga modeller. Därefter får barnen bland annat fundera på och ställa hypoteser om hur en rörelse uppkommer samt konstruera egna enkla rörliga modeller. I grundskolan har KomTek bland annat genomfört fortbildning i pneumatik och köpt in teknikmaterial som skolorna får låna kostnadsfritt. Detta har slagit väl ut och materialet har varit utlånat till skolor i hela regionen. Materialet är liknande det som används i industrin idag vilket ger eleverna verklighetsförankring vid företagsbesök. Ett av Barn- och ungdomsnämndens mål lyder Varje grundskola ska i arbetet med entreprenörskap och teknik enligt de nya styrdokumenten samarbeta med KomTek, näringsliv och andra aktörer vilket kommer bli naturligt att uppfylla genom att KomTek tilldelats koordinatorskapet för alla fyra NT-utvecklare. Långsiktighet och likvärdighet kommer genomsyra KomTeks koordinatorskap. Tanken med KomTek som koordinator ligger helt i linje med BUNs mål och KomTek ser en stor möjlighet att nå ut till ännu fler pedagoger och på lång sikt kunna uppfylla BUNs ovan nämnda mål. Värt att nämna i sammanhanget är också att Kom- Tek är regional aktör för den nationella föreningen Snilleblixtarna som också verkar för att få fler barn intresserade av teknik. KomTeks mål är att fler ska välja tekniska utbildningar i framtiden. KomTek har utvecklat och arbetar efter en röd tråd vilket innebär att det i kommunen finns en Teknikförskola, ett KomTek, Teknikcollege och ett utvecklat ett samarbete mellan utbildning och teknikföretag i kommunen. Med NT-utvecklare i kommunen vill vi uppnå följande mål Öka pedagogernas trygghet i det naturvetenskapliga och tekniska förhållningssättet. Linda Bengtsson sid

9 Öka pedagogernas förmågor att utföra planering, genomförande, dokumentations- och bedömningsarbete inom NT med hjälp av IKT och andra verktyg. Skapa förutsättningar för att utveckla utmanande lärmiljöer i både förskola och skola genom att stärka pedagogernas ämnesdidaktiska kompetens. Att genomförda utvecklingsinsatser ska bli långsiktiga och att NT ska ingå som en naturlig del i förskolan samt göra teknikämnet mer synligt i grundskolan. Att pedagoger inom förskola och grundskola fortsätter att utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt och ökar sin kunskap inom teknik och naturvetenskap. Satsningen på NT-utvecklare i Halmstads kommun förväntas ge följande resultat Ökad måluppfyllelse i grundskolan. En naturvetenskapligt och tekniskt utforskande miljö där barns och elevers språkutveckling är en naturlig del. En undervisning där teknik och naturvetenskap är en naturlig del och inte bedrivs enbart som temadagar/veckor. Pedagoger som känner trygghet beträffande planering, genomförande, dokumentation och bedömning. Fler sökanden till NT-utbildningar på gymnasiet, både praktiska och teoretiska program. Särskrivning av fysik, kemi, biologi och teknik i schemat. 200 timmar i varje NT-ämne i grundskolan. Ytterligare ett led i NT-utvecklarnas uppdrag är att synliggöra teknikens inverkan på välfärden, det är en demokratisk rättighet att förstå sig på teknik som vi möter varje dag för att kunna ta rätt beslut i frågor som till exempel rör hållbar utveckling eller äldreomsorgen. Som koordinator för NT-utvecklarna i Halmstads kommun har KomTek utsetts att genomföra uppdraget. Detta ses som ett naturligt val med tanke på KomTeks ordinarie uppdrag samt kunskaper inom ämnet teknik. KomTek har ett nära samarbete med lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad där framtidens pedagoger inom förskola, fritidshem och grundskola erbjuds en grundlig fortbildning inom teknik. På KomTek handlar det till exempel om företagsbesök, inspiration till teknikupplägg i klassrummet samt praktiska workshops med anknytning till teknikföretagen som besöks. Samarbetet gynnar båda parter med tanke på de olika kompetenser som personalen besitter, till exempel utbyte av aktuella forskningsrapporter och övrig litteratur. Minst tre träffar genomförs per termin för att kunna ge NT-utvecklarna bra förutsättningar för sitt uppdrag. Träffarna kommer att innehålla fortbildning, diskussioner, utvärdering av insatser och bidra med ett nätverk med tekniskt näringsliv samt högskola. Linda Bengtsson sid

10 KomTek kommer fokusera på, i enlighet med uppdraget, att skapa likvärdighet och långsiktighet för alla kommunens barn/elever samt implementera jämställdhet som ett naturligt inslag i teknik- och naturvetenskapsundervisningen. KomTek kommer att arrangera konferenser för erfarenhetsutbyten mellan NTutvecklare och pedagoger i alla stadier och har med sitt nätverk möjlighet att bjuda in föreläsare från olika lärosäten i Sverige. NT-utvecklarnas och pedagogernas behov styr vilka föreläsare som bjuds in. KomTeks personal erbjuder en bred teknisk kunskap och kompetens som skapar positiv friktion mellan skola och näringsliv. KomTeks personal består av tekniker och ingenjörer och ett starkt samarbete med många olika lokala teknikföretag stärker KomTeks omvärldsbevakning. KomTeks långa erfarenhet av praktisk problemlösning och utmaningar för både pedagoger och elever kommer att innebära en kunskapsbank för NT-utvecklarna att ta del av. KomTeks verksamhetet är en transparent process som inbjuder alla att ta del arbetet som genomförs. KomTek jobbar alltid på uppdrag av pedagogernas behov och jobbar efter ledorden Ha kul! och Gör fel! vilket kommer att ha central roll i KomTeks uppdrag som koordinator. Klimatet på KomTek är mycket tillåtande och vi får mycket feedback från både lärare och studenter om att det är så skönt att komma till KomTek för här är det okej att göra fel. NT-utvecklarnas roll i Halmstads kommun kommer att innebära kollegial handledning, öka pedagogernas ämnesdidaktiska kompetens, stödja gruppernas praktiknära kunskaper samt utmana föreställningar om undervisning. Tre av NT-utvecklarna kommer påbörja sitt uppdrag i det egna verksamhetsområdet och därefter successivt utvidga sitt uppdrag till hela skolområdet. Uppdraget ska vara behovsstyrt och anpassat till tjänstens omfattning. Det är viktigare att varje uppdrag ger effekt än att alla arbetslag ska nås av insatsen. Den fjärde NTutvecklaren har sitt uppdrag genom KomTek vilket resulterar i att alla Halmstads kommuns högstadieskolor kommer erbjudas möjlighet till handledning. NT-utvecklarna kommer att arbeta med uppdragsbeskrivning, långsiktighet, dokumentation och utvärdering. Genom de regionala nätverk som KomTek startat upp och deltar i kommer NTutvecklarna att erbjudas möjlighet att träffa kollegor från andra kommuner för erfarenhetsutbyte och inspiration. En gemensam mall kommer att användas för att underlätta vid dokumentation, utvärdering och analys av NT-utvecklarnas arbete. I KomTeks strävan i arbetet med omvärldsbevakning kommer träffarna förläggas på KomTek, i näringslivet och i den egna verksamheten. Linda Bengtsson sid

11 Hur kan KomTeks koncept Teknikutmaningen öka förståelsen för mekanik och elektronik för både elever och pedagoger? Teknikutmaningen är en stor satsning inom ramen för KomTeks skolverksamhet och konstruerades i hopp om att kunna bli ett permanent inslag i skolans teknikundervisning. KomTek formulerar olika utmaningar beroende på barnens/elevernas ålder samt med hänsyn om vad som står i LGR11. Årets teknikutmaning präglas av påhittade uppdrag från olika kommunala förvaltningar. Det finns inga rätt och fel, KomTek vill att fantasin ska flöda och att eleverna inte ska styras av verkligheten i sina konstruktioner. En stor utmaning är också att kunna presentera sin konstruktion inför en juryn bestående av representanter från både högskola och det privata- och offentliga näringslivet under den återkom-mande mässan Stora upptäckardagen. Krav Alla konstruktioner ska innehålla en mekanisk rörelse som drivs av antingen handkraft eller en motor. Barnen/eleverna ska själva bygga prototypen det är inte tillåtet att låna in ett företag eller andra personer som utför arbetet. Alla deltagande grupper ska presentera minst en företagskontakt som de haft under arbetets gång. Tillsammans med eleverna ska lärarna gå igenom teknikämnets läroplan och diskutera fram vilka förmågor man använt och vilka delar av det centrala innehållet man uppfyllt under arbetets gång. Ett kortfattat dokument lämnas in under mässan. Tänk även ämnesintegration. Utmaningen är uppdelad i klasser och avgörs inom varje klass, förskola, F-3, 4-6 och 7-9. KomTek delar ut en låda med inspirationsmaterial till varje deltagande klass och beroende på barnens/elevernas ålder varierar innehållet i lådan, ju äldre elever desto mer avancerat teknikmaterial. KomTek lånar även ut verktyg om det behövs. Det finns även möjlighet att boka coachningshjälp, KomTek-personal kommer ut till klassrummet och hjälper till på plats. I varje materiallåda ligger det en lärarhandledning som stöd till pedagogen under arbetets gång. I handledningen har vi skrivit ner olika tips och tankar på mekaniska rörelser samt finns det vid behov tillgång till KomTeks egna kopplingsscheman. Efter lärarna anmält sin klass anordnar vi en informationsträff där materiallådorna delas ut samt finns det möjlighet att ställa frågor. Under Stora upptäckardagen ställer eleverna ut sina konstruktioner och ovan nämnda jury bedömer barnens/elevernas arbeten utifrån teknikhöjd, klurigaste problemlösning, tydligaste monter/presentation, jämställdhet- och mångfladsperspektiv samt vilket miljöfokus eleverna har haft när de konstruerat sin uppfinning. Uppdrag förskola Barn- och ungdomsförvaltningen Linda Bengtsson sid

12 Förskolegården Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag av en arkitekt att göra en modell av en önskegård hur vill ni att förskolans utegård ska se ut, vad vill ni leka och utmanas med? Tillverka gungställningar, gungbrädor, hissanordningar och andra roliga saker ni kommer på! Kanske en koja med en riktig dörr som går att öppna och stänga. Låt fantasin flöda! Uppdrag F-3 Teknik- och fritidsförvaltningen Lekplats Teknik- och fritidsförvaltningen ska bygga nya lekplatser på flera olika platser i Halmstads kommun. De som jobbar med projektet vet inte riktigt vilka nya lekprodukter som behövs för att alla ska tycka att det är spännande att gå till lekplatsen. De behöver hjälp att bygga prototyper av nya roliga saker som lockar barn till lek och rörelse. Låt fantasin flöda och låt inte verkligheten stoppa er fantasi. En sak som Teknik- och fritidsförvaltningen önskar är att de nya produkterna ska röra på sig, till exempel en gunga eller gungbräda fast något helt annat som ni har hittat på. Uppdrag 4-6 Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Stadsbondgården Hästarna som bor på stadsbondgården trivs alldeles utmärkt i sitt stall och det gör även alla som sköter om hästarna. Ett sätt att sköta om sin häst på är att motionera den och ska man rida behövs en sadel. Sadlarna är ofta tunga och ibland jobbiga att hänga upp på kroken som sitter högt upp på väggen i sadelkammaren. Nu önskar Stadsbondgården hjälp med att hitta på en ny konstruktion för att göra det lättare för personalen att hantera sadlarna. Konstruktionen behöver inte innebära att man fortsätter att använda krokarna på väggen, men det måste vara en rörlig konstruktion. Uppdrag 7-9 Kulturförvaltningen Mjellby konstmuseum Det är dags att byta utställning på Mjellby konstmuseum och denna gången är det en konstnär som oftast jobbar i lera som ska ställa ut. Konstnären har gått en svetskurs på KomTek och blev där inspirerad att byta konstform och har nu under en längre period svetsat ihop många olika tunga verk som ska visas upp. Några av föremålen ska placeras på höga pelare och några ska hänga från taket. För att Linda Bengtsson sid

13 kunna hissa upp verken behöver konstmuseumet investera i en maskin som kan hjälpa dem. Hjälp Mjellby konstmuseum att tillverka en prototyp som de kan använda, tänk på stabilitet och säkerhet, vi vill inte att konstverken ska kunna ramla ut på vägen upp. Uppdrag ALLA Hemvårdsförvaltningen Aktivitetshuset Alla Hjärtans hus Till Alla hjärtans hus kommer äldre personer för att umgås och hitta på roliga aktiviteter. Många av de äldre har haft både hund och katt och saknar att få mysa med ett djur. En i personalen har en hund som kommer att få vara på Alla hjärtans hus då och då. Precis som vi människor behöver en hund både få omvårdnad och få hjärnan aktiverad för att inte bli uttråkad. Därför undrar personalen om de kan få hjälp med att tillverka en prototyp av en elektrisk hundleksak som lätt kan sättas igång av någon som sitter i rullstol eller har svårt att röra fingrarna. Fundera på vad hundarna tycker är kul och vad man kan använda för att sätta igång en elektrisk apparat på ett enkelt vis. Låt fantasin flöda! Diskussion Skolinspektionens rapport Teknik gör det osynliga synligt (rapport 2014:04) är en kvalitetsgranskning av undervisningen i teknik i grundskolan. Rapporten innebär en detaljerad och systematisk undersökning av verksamheten i förhållande till nationella mål och riktlinjer. Huvudsyftet är att bidra till utveckling av undervisningen i teknik i grundskolan. Linda Bengtsson sid

14 Diskussionen har utgångspunkt från delar ur skolinspektionens granskning och hur KomTeks skolverksamhet kan stödja pedagogerna för att komma till rätta med de svårigheter skolan kan stöta på i samband med teknikundervisningen. De delar som är tagna ur rapporten skrivs i kursiv stil. Rapporten har granskat 22 skolor och avser inte att ge en nationell bild av teknikundervisningen. Resultatet och slutsatserna ligger till stora delar i linje med vad tidigare studier visat och kan säkert ha relevans för många skolor i Sverige. Elever måste få teknikundervisning av kunniga lärare. Annars riskerar eleverna att möta en teknikundervisning som inte utgår från teknikämnets kursplan, förhållningssätt och metoder (Bjurulf, 2008; Mattsson, 2005). Det kan i sin tur leda till att eleverna inte ges möjlighet att utveckla sitt intresse för teknik och inte heller tekniskt kunnande och förståelse som krävs i samhället idag. Det är pedagogens uppgift att hjälpa eleverna att se, förstå, handskas med och ifrågasätta tekniken. Genomgående visar granskningen att såväl lärare som är behöriga att undervisa i teknik som lärare som saknar formell behörighet att undervisa i ämnet, uppfattar att de saknar tillräcklig kompetens för detta. KomTek har under sina verksamma år uppmärksammat precis det som granskningen tar upp. Vad gör då KomTek för att stödja pedagogerna i deras uppdrag? Utveckling av skolverksamheten sker bland annat med hjälp av KomTeks lådpedagogik. Enkelt förklarat går det ut på att KomTek tar fram roliga, lärorika, praktiska och reflekterande utmaningar till elever i olika stadier. Uppgifterna packas i en låda som lärarna hämtar på KomTek och efter användning lämnar tillbaka. I upplägget ingår det också en lärarhandledning där genomförandeförslag, kopplingar till LGR11 gällande både förmågor och centralt innehåll, en viss mån teori stödjer läraren under utförandet. Ledorden för lådpedagogiken är enkelt, smidigt och lärorikt. Lådpedagogiken hyllas av alla lärare som lånat lådorna för att de får efterfrågad hjälp för att komma igång med tekniken i klassrummet och att det är på rätt kunskapsnivå för åldersgruppen den riktar sig till. Är då detta rätt väg att gå för att öka lärarnas kompetens? KomTek har provat många olika sätt för att fånga lärarnas teknikintresse. Det alla vet, som jobbar med eller i skolan, är att det finns väldigt få möjligheter att lägga tid och pengar på kompetensutveckling. Några få lärare kan få möjlighet att utbilda sig inom teknikområdet, men ofta sker det på fritiden och ofta prioriterar huvudman andra ämnen framför teknik. Med detta i åtanke så tror KomTek att lådpedagogiken tjänar ett stort syfte eftersom det är lätt att komma igång. Läraren behöver inte lägga flera timmar i egen förberedelse utan kan starta upp enkelt och smidigt tillsammans med eleverna. Det finns även stora möjligheter till progression. Några områ- Linda Bengtsson sid

15 den vi kommer att utveckla med progression (förskola till årskurs 9) är mekanik, programmering, CAD och pneumatik. Ett av målen med lådpedagogiken är också att få läraren att känna sig säker och trygg. Förhoppningsvis kommer läraren som lånat och använt våra lådor vid mer än ett tillfälle att känna sig säkrare och säkrare och kanske själv utveckla egna tankar och idéer inom teknikområdet. Kunskap och erfarenhet gynnar ofta kreativitet. Ytterligare ett sätt att stärka pedagogernas kompetens är att delta i KomTeks Teknikutmaning. Uppgifterna utmanar eleverna i både praktiska och reflekterande moment. I utmaningen ingår det en lärarhandledning där teoretisk kunskap finns, som stöd för läraren. Eleverna ska presentera sina produkter samt redovisa arbetes gång, vad de lärt sig under projektet, hur de har kommit fram till sin lösning, hur de använt kunskapen de fått vid en företagskontakt, vilka förmågor de använt med mera inför en jury bestående av bland annat det tekniska näringslivet, representanter från högskolans tekniska program och kommunala aktörer. Uppgifterna som eleverna ska lösa är påhittade, men verklighetsbaserade. Det finns inga givna lösningar och ett visst inspirationsmaterial ingår från KomTek. Inspirationsmaterialet kan till exempel vara motorer, remskivor, växellådor, hjul med mera. KomTeks verksamhet utgår alltid från praktisk problemlösning vilket startar upp en positiv process hos både våra yngre (fritidsverksamhet) och äldre deltagare (pedagoger från både förskola och grundskola). KomTek märker till exempel hur koncentrationsförmågan ökar, känslan av att tiden rinner iväg, deltagarna vill inte ha paus och att det tekniska självförtroendet succesivt ökar ju mer erfarenhet du får av praktiskt arbete. Ett exempel från en skola i Halmstads kommun där en SV/SO lärare ville ta ett nytt grepp om svenskaundervisningen för att, i huvudsak, pojkarna i klassen skulle öka intresset för svenska. Klassen går i årskurs 7 och läraren hittar en tävling som utlysts av Universeum i Göteborg, som handlar om framtidens transporter. Upplägget liknar Teknikutmaningen och visar på hur erfarenhet och praktiskt arbete stärker både pedagogens och elevernas tekniska kompetenser. Läraren har själv ingen erfarenhet av teknikämnet och kontaktar KomTek för stöd. Verktyg finns på grundskolan och KomTek bidrar med material och två handledare under två pass. Eleverna är i början tafatta och vet inte hur de ska komma vidare, de har svårt att uttrycka sina tankar och ser inte vilka begränsningar som finns för att lösa tekniken. Efterhand som projektet pågår märker läraren en stor skillnad i elevernas förhållningssätt och förmågor både i svenska och i teknik. Projektet tar slut och eleverna presenterar uppgiften inför en jury samt har de skrivit rapporter under arbetets gång. Året efter när klassen läser om franska revolutionen vill läraren åter igen lägga in praktiskt arbete i klassrummet. Linda Bengtsson sid

16 Denna gång är det giljotiner som ska tillverkas och eleverna kommer snabbt igång med skisser och tankar och praktiska lösningar. Läraren ser en stor skillnad i hur arbetet tar fart i årskurs 8. Ord, begrepp, teknisk förståelse, uttrycksförmåga och förslag till tekniska lösningar är några delar läraren upplever som helt förändrat. Både pojkarna och flickorna såg mycket fram emot det praktiska avbrottet i klassrummet. KomTek har i arbetet med giljotinerna inte alls varit delaktig. Inget samarbete med skolans tekniklärare har heller förekommit. Ovan exempel tycker KomTek talar sitt tydliga språk om hur praktiskt arbete inte endast gynnar teknikundervisningen i skolan utan även kan fungera som motivation i andra ämnen. Det visar även på vikten av att integrera andra ämnen. Att få tid att reflektera och teoretiskt förankra sina tankar i rapporter och presentationer. Erfarenhet av praktiskt arbete visar också att förmågorna utvecklas över tid och eleverna får en automatisk språkutveckling samt att läraren (utan erfarenhet av teknik) under andra året kör på utan stöd från KomTek. Första årets projekt gav läraren självförtroende, kunskap och erfarenhet vilket är det som behövs för att våga ta språnget ut i teknikområdet. KomTeks erfarenhet säger att det är denna tröskel som även är viktig för tekniklärarna i skolan att komma över. Vilka verktyg finns för att hjälpa lärarna över tröskeln och behövs NT-utvecklare i kommunen när det finns ett KomTek? BUFs beslut om att bevilja fyra stycken pedagoger Skolverkets utbildning av NTpedagoger är ett stort steg i rätt riktning. Förvaltningen har visat att teknik är på agendan och stödet finns hela vägen i ledet. NT-utvecklarna är ett fantastiskt stöd för KomTeks skolverksamhet, skola möter teknikern/ingenjören. Tillsammans kommer vi kunna ge lärarna precis det stöd som behövs oavsett om det handlar om bedömning vid betygssättning eller avancerade frågor gällande till exempel CAD-ritning eller tekniska begrepp. KomTek står för den breda tekniska kompetensen, omvärldsbevakning och lång erfarenhet av roliga upplägg som är enkla att utföra i ett klassrum. NT-utvecklarna tar fram verktyg inom till exempel bedömning, kollegialt lärande, språkutvecklande arbetssätt och praxisnära upplägg. KomTek och NT-utvecklarna kommer att ha fortsatt nära samarbete även efter avslutad utbildning och vår gemensamma kompetens kommer enklare att nå ut i skolan eftersom ett stort nätverk av lärare byggs upp under utbildningen. För att kunna säkra kompetensförsörjningen till den svenska industrin och övriga arbetsgivare som behöver teknisk kompetens i framtiden behöver vi utbilda fler tekniker och ingenjörer på både gymnasie- och högskolenivå. I dagsläget har svensk industri svårt att hitta personal med rätt kompetens och som ett led i detta ser KomTek att skolan behöver allt stöd de kan få för att kunna utveckla en likvärdig och framåtskridande teknikundervisning, som leder till att fler ungdomar söker Linda Bengtsson sid

17 sig till tekniska gymnasieprogram, både praktiska och teoretiska. Viktigt är att synliggöra teknikens inverkan på välfärden, det är en demokratisk rättighet att förstå sig på teknik som vi möter varje dag för att kunna ta rätt beslut i frågor som till exempel rör hållbar utveckling eller äldreomsorgen. En av KomTeks hörnstenar handlar om jämställdhet. I dagsläget är könsfördelningen inte jämn när vi tittar på personalen i det tekniska näringslivet samt gymnasiets tekniska program. Det är få flickor som väljer praktisk teknik på gymnasiet, (se färska siffror från Teknikcollege det ser lite bättre ut på de mer teoretiska programmen. Statistiken är förvånande eftersom KomTek inte ser någon skillnad i hur flickor och pojkar tar sig an problemlösning och praktisk teknik. En skillnad kan vara att flickor kan ha svårare att se framför sig vad teknikområdet kan innebära. Ett tydligt exempel på det är från en av KomTeks höstlovsaktiviteter i Falkenbergs kommun. Samma reklam gick ut till båda pojkar och flickor på den berörda skolan. Pojkarnas platser fullbokades direkt, men inga flickor anmälde sig. KomTek åkte ut med några produkter och samlade flickorna på skolan, totalt 25 st. KomTek presenterade vad teknik kan vara under 5-10 minuter. Efter tre dagar hade vi fyllt alla åtta platser samt var det åtta flickor på reservlistan. Detta talar sitt tydliga språk om KomTeks och skolans gemensamma ansvar för att teknikundervisningen tar fart i klassrummet på ett stimulerande och lärorikt vis. Befolkningen består ungefär till hälften av kvinnor och män och når vi även flickornas teknikintresse kommer näringslivets rekryteringsbas öka med i princip det dubbla. En tanke som många i Sverige skulle jubla över. Bilaga 1 LGR11 - teknik Förmågor Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid Linda Bengtsson sid

18 Centralt innehåll åk 1-3 Tekniska lösningar Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid? Säkerhet vid teknikanvändning. Centralt innehåll åk 4-6 Tekniska lösningar Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse. Hur olika komponenter samverkar i tekniska system. Vanliga material och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Arbetssätt Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Linda Bengtsson sid

19 Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, några delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Centralt innehåll åk 4-6 Tekniska lösningar Styr- och reglersystem i tekniska läsningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner. Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter. Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process. Hur komponenter och delsystem samverkar i större system. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information. Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos tilllämpningar av ett antal nya material. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions. Och teknikutvecklingsarbete. Teknik, människa, samhälle och miljö Internet och andra globala tekniska system. Systemets fördelar, risker och sårbarhet. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Linda Bengtsson sid

20 Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Linda Bengtsson sid