Arbetsområdet Elektronik

Transkript

1 Arbetsområdet Elektronik Åk8 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Vi kommer inom detta område att arbeta med följande centrala innehåll: Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. Hur kommer undervisningen att se ut? Detta arbetsområde handlar om elektronik. Vi ska lära oss grunderna i hur elektronik och dess komponenter fungerar. Vi börjar först med att se hur tekniken påverkar oss i vårat beteende och vår vardag utifrån filmen Den mobila revolutionen. ( Vi jobbar med elektroniklådor där vi monterar samman komponenter och lär oss hur de olika delarna fungerar. Undervisningen sker genom filmer, demonstrationer och genomgångar samt övningsuppgifter. Tiden för arbetsområdet är 5-7 veckor. Hur får du visa vad du kan? Genom att: vara aktiv under lektioner och genomgångar delta och arbeta med arbetsuppgifterna ett mindre prov delta i aktivt i diskussioner

2 Du bedöms på följande vilket sätt Hur du kan genomföra och utföra och lösa uppgifterna. Hur du under arbetsprocesserna bidrar till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Hur du kan undersöka och använda olika tekniska lösningar Hur du kan använda av ämnesspecifika begrepp och ord. Hur du kan arbeta systematiskt och noggrant. Hur du kan vårda utrustning och material. Hur du deltar diskussionerna med relevanta inlägg och påståenden. Hur du kan förklara och visa dina kunskaper i arbetsområdets olika mål. Målet är med arbetsområdet är att du ska kunna följande: Namn och symbolerna på de vanligaste elektronikkomponenterna(se nedan) Funktionerna på de vanligaste elektronikkomponenterna Ge förslag och ha ett resonemang på hur tekniken påverkar människan och dess miljö. Förklara celltekniken gällande mobilnätet Skillnaden på analoga och digitala signaler och ge förslag på var de förekommer. Kännedom om mobiltelefonens utveckling. Ge förslag på var och hur elektronik används i vår vardag. Följa och utföra arbeten efter arbetsbeskrivningar. Se filmen om telefoner historia

3 Batteri Vad gör denna komponent, hur fungerar den symbol Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondenstator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare

4 Amperemeter Fakta Vad är och var finns elektronik? Inom området elektricitet eller el-lära finns ett delområde som kallas elektronik. Kunskapen om elektriciteten började slå igenom i samhället i slutet på 1800-talet. Vi fick då t ex glödlampor, elektriska motorer och kraftverk. Elektroniken kom först i slutet på 1940-talet. Den utvecklades ganska långsamt under femtiotalet, snabbare under sextiotalet för att nästan explodera under, sjuttio-, åttio- och nittiotal. Vad ska hända nu under 2000-talet? Som industriområde är elektronik mycket stort. Redan på 1970-talet blev det större än t ex bil-, olje- och stålindustrin. Små strömmar och små komponenter Om elektriska produkter är i funktion, är det alltid strömmar som flyter. Det kan t ex resultera i att en lampa lyser, en motor snurrar, en radio, TV eller dator är i gång. Vissa komponenter är mycket små och drar mycket lite ström. Det är här vi har delområdet elektronik. De små komponenterna och de låga strömstyrkorna gör att det går att få plats med mycket på en liten yta. Det går att bygga komplicerade produkter, som t ex ett telefonkort, på några kvadratmillimeter Energisnålt Det blir inte så varmt i dagens elektriska apparater, eftersom de innehåller mycket elektronik. De förbrukar alltså inte så mycket energi. De första datorerna, som kom i slutet på 1940-talet, var mycket stora och energikrävande. De gick lätt sönder eftersom det fanns många rörliga delar och det blev varmt. Nästan all elektronik kan drivas med låga spänningar från ett litet batteri. Om apparaten är ansluten till det vanliga elnätet, dvs 230 V, ändras spänningen (transformeras ner) för de elektroniska delarna till kanske 9 V. Automatik I en brödrost kan t ex elektroniken avgöra när brödet är lagom rostat, och slå av den starka strömmen till själva rostningen. I en matberedare eller borrmaskin kan elektroniken styra hastigheten. I en bilmotor kan elektroniken t ex styra tändning och bränsleinsprutning. Trafikljus, rulltrappor, hissdörrar, telefonkort, att navigera fartyg och flygplan och mycket annat sköts mer eller mindre automatiskt med hjälp av elektronik.

5 Satelliter Till en början, på femtiotalet, märktes elektronikens utveckling mest genom att vi fick små och bärbara radioapparater, transistorradio eller som det bara kallades transistor. Inom de militära och rymdtekniska områdena gjordes stora framsteg med elektronikens hjälp skickade Sovjetunionen upp den första satelliten, amerikanerna tog upp kampen och hade som mål, att före 60-talets utgång skulle man skicka en människa till månen, landsätta honom där, och sedan föra honom tillbaka till jorden. Det målet nådde USA Elektroniken kommer till alla Satelliterna gjorde så att det gick att sända TV-bilder direkt mellan olika världsdelar. De kunde man inte på 50-talet. På 70-talet kom bankomatkorten och miniräknaren, på 80-talet CD-spelaren, mobiltelefonenen, datorer för hembruk och mycket annat. Elektronik finns nu i många kameror, leksaker och hushållsprodukter. Inom sjukvård, trafik både till lands, till sjöss, i luften och under mark, bankväsende, nyhetsinformation, teletrafik mm spelar elektroniken en mycket stor roll. När man bygger vägar, tunnlar, broar och hus använder man sig av elektronik. Det är snart lättare att räkna upp de områden, där elektronik inte förekommer. Användning Användningen av elektronik är främst inom två områden: Kommunikation och att styrning. Med kommunikation menas t ex datorer, radio, TV och telefon. Med styrning menas att någon händelse sätter igång och styr en annan händelse. Om ett fönster krossas, går ett larm. När ett tåg kommer, går bommarna ner. När det blir för varmt, går en fläkt igång. Om bromsarna på bilen går sönder, tänds en varningslampa. Moderna elektroniska apparater är i jämförelse med äldre elektriska och mekaniska Driftsäkrare, eftersom det är färre rörliga delar Energisnålare, eftersom de drar mycket mindre ström Mindre, eftersom elektronikkomponenterna tar mycket mindre plats Mer hållbara, eftersom komponenterna inte är så ömtåliga Billigare, eftersom komponenterna är lätta att tillverka i stora serier Bra eller inte bra? Det här var ju många bra saker med elektroniken. Kan du kanske hitta på nackdelar med att elektroniken i så stor utsträckning har trängt in i våra liv?

6 Bedömningsmatris för arbetsområdet Kuskapskrav E C A Undersöka Arbetsprocess Människan, samhälle, miljö Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.