PROGRAM FÖR BOSTADSBYGGANDE

Transkript

1 PROGRAM FÖR BOSTADSBYGGANDE Antagen av kommunfullmäktige oktober 2016

2 Foto (ovan): Björn Leijon. Foto (omslag): Sigtuna kommun

3 PROGRAM FÖR BOSTADSBYGGANDE Sigtuna kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...6 Kommunernas bostadsförsörjningsansvar... 6 Regionala och kommunala mål... 6 Bostadspolitiska mål...8 Kommunens verktyg...12 Detaljplanering Markägande och markanvisningar Det kommunala bostadsbolaget - AB SigtunaHem Tomt- och småhuskön Allmänna förutsättningar...14 Befolkning Bostadsbestånd Arbetsmarknad och pendling Bostadssociala insatser Förutsättningar för bostadsbyggande Bostadsförsörjning för olika grupper...19 Hushåll i allmänhet Unga hushåll Bostäder för äldre Personer med funktionsnedsättning och inom socialpsykiatrin Övriga grupper Planerad nybyggnation...27 Påbörjade och färdigställda projekt under Byggstart för planerade projekt

4 4 Sigtuna kommun

5 Förord BOSTADSBYGGANDE I SIGTUNA KOMMUN Sigtuna kommun har en hög takt i bostadsbyggandet. Vi bygger mycket för att möta den starka efterfrågan på bostäder i vår kommun men vi bygger alltid med eftertanke. Vi bygger långsiktigt hållbart och söker finna klimatsmarta lösningar. Föreliggande program för bostadsbyggande är det tredje programmet som vi gemensamt lägger fram under mandatperioden. För oss i kommunledningen finns tre övergripande fokusområden för bostadsbyggandet i Sigtuna kommun, vilka är: Fortsatt hög takt i bostadsbyggandet. Sigtuna kommun är en av de kommuner i Stockholms län som bygger allra flest bostäder, inte minst hyresrätter. Det är viktigt för oss, dels för att vi ser rätten till bostad som en social rättighet, dels för att bostadsbristen i Storstockholm är tillväxthämmande för hela regionen. Våra höga ambitioner för tillväxt och fler bostäder kommer att fortsätta. Enfamiljshus, bostadsrätter och hyresrätter har alla sin plats i ett välfungerande samhälle. Med målet att ha en tredjedel vardera av dessa upplåtelseformer skapas väl integrerade och mångsidiga samhällen. En hållbar stadsmiljö. Vi vill bygga en levande blandstad där värdefulla grönområden bevaras och människor har nära till gröna rekreations- och motionsområden. Vid byggande ska i första hand redan hårdgjorda ytor tas i anspråk. Vi ska sträva efter förtätning och stadsmässighet i bebyggelsen och hellre bygga tätt än ta grönområden i anspråk. Våra bostadsområden ska också vara trevliga och trygga att bo i. Grönytor och planteringar ska underhållas väl. Nedskräpning och förstörelse måste kraftfullt motverkas. För att bidra till ökad trygghet på kvällar och nätter ska parkeringar, gångvägar och dess omgivningar ha bra belysning. Tryggheten och gemenskapen i kommundelarna ska också förbättras genom ett ökat bostadssocialt arbete, där såväl AB SigtunaHem som andra bostadsbolag involveras. Klimatsmart byggande. Energiförbrukningen i kommunens och Sigtunahems fastigheter ska minska. Därför ska arbetet med alternativa uppvärmningsformer och bättre energiteknik fortsätta. Möjligheten att arbeta ännu mer klimatsmart, ska alltid finnas med i planeringen av nybyggnation till exempel genom att utvinning av solenergi på hustaken kan möjliggöras. Vi ska ha höga ambitioner vad gäller energieffektivitet vid nybyggnation, systematiskt arbeta med miljöcertifiering samt uppmuntra byggandet av passivhus. Sigtuna kommun ska fortsätta växa, samtidigt som livskvalitet och hållbarhet värnas och utvecklas. Detta program är fortsatt en viktig del av detta arbete för framtiden. Ibrahim Khalifa (S), kommunstyrelsens ordförande Dan Rosenholm (L), kommunalråd Karolina Windefalk (MP) Pierre Cengiz Edstrand (-), kommunalråd Program för bostadsbyggande

6 Inledning KOMMUNERNAS BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anges att varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska tydliggöra kommunens bostadspolitiska mål samt hur kommunen vill använda de verktyg man förfogar över. Vissa krav ställs på innehåll och den formella hanteringen av riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Två sådana formella krav är att kommunerna ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommunen ska även samråda med berörda kommuner och ge Länsstyrelsen, aktörer med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Vidare ska riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Sigtuna kommun tar redan idag ett stort ansvar för bostadsbyggandet i regionen genom höga mål om antal nya bostäder för bostadsbyggandet som framkommer i programmet för bostadsbyggande och som stämmer väl överens med de mål för regionen som preciserats i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010). Inom ramen för ett mellan Arlandakommunerna gemensamt arbete med en delregional utvecklingsplan har också gemensamma målsättningar för bostadsbyggandet i Arlandaregionen satts upp. Under hand har kommunen också i dialog med Länsstyrelsen redovisat sina översiktliga ambitioner och riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt vad som framgår av föreliggande program. Länsstyrelsen tolkar detta sammantaget som att Sigtuna kommun därmed uppfyller sina åtaganden vad gäller samråd och möjlighet till yttrande över de riktlinjer för bostadsförsörjningen som har upprättats och som kommunfullmäktige ska anta och som enligt lagstiftningen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar behöver följas. REGIONALA OCH KOMMUNALA MÅL Sigtuna kommun är belägen i ett av landets starkaste tillväxtområden mitt emellan Stockholm och Uppsala. I den Regionala Utvecklingsplanen För Stockholmsregionen (RUFS 2010) pekas Arlanda Märsta ut som en av åtta regionala stadskärnorna som är viktiga för Stockholmsregionens framtida utveckling. Genom sitt geografiska läge med närheten till Stockholm och Uppsala och som värdkommun för Arlanda flygplats utgör Sigtuna kommun en attraktiv kommun att bo, arbeta och verka i. Det ger Sigtuna kommun goda förutsättningar som tillväxtkommun. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen I Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) finns en samsyn i regionen kring förutsättningar och problem knutna till bostadsbyggandet och där Sigtuna kommun liksom övriga kommuner i länet har ett ansvar att tillgodose den kraftiga efterfrågan på bostäder i Stockholmsregionen. Mot bakgrund av regeringsuppdrag har också regionala bedömningar gjorts om Stockholmsregionens samlade behov av nya bostäder till år Bakgrunden till detta är den oro som finns för den kraftiga befolkningsökningen inom Stockholmsregionen, samtidigt som en stor bostadsbrist är påtaglig i regionen. Utifrån antaganden i RUFS 2010 om ett högre utbyggnadsalternativ vad gäller det långsiktiga behovet av bostäder har bedömts att i genomsnitt ca 400 bostäder per år i snitt behöver färdigställas i Sigtuna kommun fram till år I pågående process med framtagande av en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2050 har bostadsförsörjningsfrågorna fortsatt hög prioritet. Hur tillskottet av nya bostäder bedöms fördelat i respektive kommun i regionen kommer att redovisas i utställningen av RUFS 2050 under år Enligt kommunens översiktsplan bör bostadsbyggandet ske inom och i anslutning till tätorterna samt i goda kollektivtrafiklägen. Detta är även förenligt med de målsättningar som anges i RUFS 2010 om en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. 6 Sigtuna kommun

7 Delregional utvecklingsplan för Arlandakommunerna Sigtuna kommun har tillsammans med Knivsta kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun samt Swedavia, Arlanda flygplats tecknat en avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete i Arlandaregionen avseende infrastruktur, trafikering, bostäder och näringslivsutveckling. Parterna är överens om att målet för det fördjupade samarbetet är att genom ett proaktivt förhållningssätt skapa förutsättningar för ett uppnå gemensamma win-win - effekter till gagn för Arlandaregionens utveckling. Strategier för detta baserat på en gemensam vision för Arlandaregionens utveckling redovisas i en delregional utvecklingsplan, som under år 2016 har antagits av respektive part. Fler attraktiva bostäder i attraktiva miljöer Märsta ska i sina centrala delar förtätas och stadsmässigt utvecklas med en hög ambitionsnivå vad gäller utformning och estetik i enlighet med intentionerna i Översiktsplan En politisk samrådsgrupp för systematisk förtätning och fysisk stadsmiljöutveckling i Märsta har tillsatts. Genom att också stimulera till ökad konkurrens bland fler byggherrar ges därmed sammantaget goda förutsättningar att bidra till att stadsmässigt utveckla Märsta och andra delar av kommunen, med fokus mot att skapa en levande blandstad och ett varierat utbud av attraktiva boendemiljöer. Sigtuna kommuns översiktsplan 2014 I Sigtuna kommuns översiktsplan 2014 finns en stark inriktning på ett fortsatt bostadsbyggande som fokuserar på förtätning av befintliga tätorter samt en utvecklad bostadsbyggnation i stråket mellan Märsta och Sigtuna stad. Att förtäta innebär att fler har behov av att utnyttja de grönområden som finns nära tätorterna. I detta ligger en utmaning att kunna förtäta och samtidigt ha en bibehållen god kvalitet på tätortsnära grönområden. Att förtäta istället för att sprida ut bebyggelsen innebär en god hushållning med marken samt ett hållbart byggande och leder samtidigt till att det går att bevara naturområden som är värdefulla. I Översiktsplan 2014 framhålls att det program för bostadsbyggande som årligen beslutas om i kommunfullmäktige ska vara underlag med inriktning för kommunens bostadsplanering. Program för bostadsbyggande

8 Bostadspolitiska mål För Sigtuna kommun är en bra bostad en social rättighet. Boendet är en grundläggande del av välfärden. En bostadsrätt, ett hyreskontrakt eller en egen villa önskemålen för boendet skiljer sig åt. Med en mångfald upplåtelseformer och en blandad bebyggelse ska man kunna välja det boende som passar den egna situationen bäst. Bostaden och boendemiljön påverkar starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv. En hög takt i bostadsbyggandet, blandade boendeformer och en stark allmännytta är viktiga instrument för att bryta segregationen på bostadsmarknaden. Med en aktiv bostadspolitik minskar klyftorna i boendet. Sigtuna kommun måste i planarbete, genom exploateringsavtal och med stöd av AB SigtunaHem som beställare och utförare bli bättre på att pressa priserna på byggmateriel och bygga smartare, utan att göra avkall på miljö- och klimatmål eller estetiska värden. Fler billigt producerade bostäder ska ge unga vuxna möjlighet att flytta hemifrån och skaffa en egen bostad. Det är dags att villkoren för människors boende blir mer rättvisa. Sigtuna kommun menar att skattepolitiken ska medverka till att den sociala bostadspolitikens mål uppfylls. Det är dags att bygga nytt, att bygga för framtiden och att bygga i hela landet. Det är statens och kommunernas gemensamma uppgifter att ta ett samlat ansvar för bostadspolitiken och bostadsförsörjningen. Staten har bland annat ansvar för de ekonomiska villkoren, finansieringsvillkoren för bostäderna samt de lagar och regler som gäller för bostadsbyggandet. Kommunen har genom en offensiv bostadsförsörjningsplanering, en aktiv markpolitik och bostadsbolaget AB SigtunaHem ett direkt operativt ansvar för att förverkliga bostadspolitiken lokalt. Sigtuna kommun ligger i en region med stark tillväxt. Trycket på bostadsbyggande är därför stort och vår kommun har liksom andra kommuner ett ansvar för att möta efterfrågan på bostäder för vår växande befolkning och från dem som har eller får arbete i vår region. Den ökande efterfrågan på bostäder, de avskaffade investeringsstöden och räntebidragen påverkar aktörerna på bostadsmarknaden. Det gäller såväl byggföretag, kreditinstitut, bostadsförvaltare, kommuner som boende. Trots ökad takt i bostadsbyggandet de gångna åren så råder fortfarande bostadsbrist i Sigtuna kommun, liksom i hela Stockholmsregionen. För att kunna möta den stora efterfrågan på bostäder krävs det att Sigtuna kommun har en hög planberedskap för bostadsbyggandet. Foto: Björn Leijon 8 Sigtuna kommun

9 NYBYGGNATION AV HYRESRÄTTER Små lägenheter för unga vuxna, ensamstående och äldre ska byggas i vår kommun. Sigtuna kommun ska vid sidan av byggnation av bostadsrätter och villor, verka för byggandet av hyresrätter de kommande åren. Byggnation ska främst ske genom kompletteringar i tätorterna men planeringen för byggnation i nya större områden ska också fortsätta, liksom kompletteringsbebyggelse på landsbygden. BYGG HÅLLBART Som ett led i omställningen till ett hållbart samhälle menar Sigtuna kommun att staten, regionerna och kommunerna bör enas om ett nytt program för ekologisk, social, teknisk och kulturell ombyggnad av samhället med syfte att långsiktigt åstadkomma en modernisering, ombyggnad och upprustning av allmännyttans miljonprogramsområden. För att uppnå det målet bör både generella och riktade åtgärder användas, t.ex. en sund konkurrens och bättre produktivitetsutveckling i byggbranschen. Konkurrensverket bör ägna byggsektorn särskild uppmärksamhet i syfte att öka konkurrensen i sektorn och kostnadsmedvetandet hos kommuner, byggherrar och entreprenörer. Villkoren mellan olika upplåtelseformer bör skattemässigt vara neutrala och likformiga. Ny- och ombyggnation ska bidra till ett ekologiskt hållbart boende. Det ska vara lätt att bygga klimatsmart och att bygga småskaliga energilösningar. Kommunen ska, bland annat i planarbete och genom exploateringsavtal, verka för att det byggs fler bostäder med passivhus-standard och att fler kommersiella lokaler som byggs miljöklassas t.ex. enligt Green Building konceptet. Kommunen ska också aktivt verka för en klimatanpassning av befintliga bostadsområden både när det rör flerbostadshus och villor med direktverkande el. För att ta hänsyn till och bevara skyddsvärda natur- och kulturmiljöer ska byggnation i nya områden alltid föregås av utredningar som klargör påverkan på dessa värden. Principen om ekologisk hållbarhet bör prägla alla faser i bostädernas liv. För att minimera behovet av återkommande renoveringar bör både av ekologiska och ekonomiska skäl, miljövänliga och hållbara material användas vid byggnation. Det ska ständigt vara strävan att minska avfallet vid byggnation och så mycket som möjligt av materialen bör återvinnas. Omsorgen om de boendes hälsa ska väga tungt när valet av byggmaterial görs. För att säkerställa god biologisk mångfald även i de boendes direkta närmiljö ska den befintliga naturmiljön beaktas vid byggandet av nya bostäder. Bostadsnära odling ska möjliggöras. Bostäderna ska på ett enkelt och effektivt sätt göra det möjligt för de boende att leva ekologiskt hållbart. Det handlar också om låg energiförbrukning, enkel återvinning av avfall samt god tillgång till kollektivtrafik. Den dag husen ska rivas ska byggnadsmaterialen i så stor utsträckning som möjligt gå att återanvända eller återvinna. Ett viktigt perspektiv som ska ges ökad betydelse, inte minst i planering och byggnation av bostadsområden och stadsdelar, är social hållbarhet. I bl.a. planläggningen av den nya stadsdelen Västra Rosersberg uppmärksammades detta särskilt genom att vi skapade en gemensam vision genom en öppen och tidig dialog mellan intressenter, invånare och omvärld som gav bra förutsättningar för fortsatt planering. Detta stärker den medborgerliga förankringen och kan inspirera och väcka nyfikenhet hos invånarna. NY- OCH OMBYGGNATION FÖR ALLA INTE BARA NÅGRA Hus och boendemiljöer måste byggas med hänsyn till de människor som ska leva i dem. Det handlar om en bostadspolitik som tillfredsställer den växande gruppen äldre och pensionärer. Personer med funktionshinder behöver också bostäder som passar hushållets behov. För särskilt den äldre befolkningen är det viktigt att bostaden är utformad så att det finns möjlighet att bo kvar även i högre åldrar. I många flerbostadshus är detta omöjligt för att det till exempel saknas hiss. Trappsteg och trånga dörröppningar gör det omöjligt att bo kvar för den som har fått sämre rörelseförmåga. När hälsan sviktar ökar behovet av trygghet i boendet. Sigtuna kommun vill göra det möjligt för seniorer att bo kvar i sina invanda boendemiljöer. Möjligheterna att vid behov flytta till en mera tillgänglig bostad eller till ett trygghetsboende ska utökas. Det är av största vikt både för den enskilde och för samhället att alternativa boendeformer för den åldrande befolkningen planeras samt för personer med funktionsnedsättning. Seniorbostäder i hyresrätt behövs i alla kommundelar. Vid all nyproduktion ska kommunen pröva om seniorbostäder är aktuella för projektet. Ett antal äldre och funktionshindrade behöver andra möjligheter till boende, till exempel i gruppboende eller särskilt boende för äldre. En behovsplanering för särskilda boenden har upprättats i syfte att kunna möta en ökad efterfrågan. Personer över sjuttio år ska ges förtur till AB SigtunaHems lägenheter som är lättillgängliga. Genom att ge unga vuxna (18-24 år) extra poäng i AB SigtunaHems intressebank Program för bostadsbyggande

10 ska denna åldersgrupps inträde på bostadsmarknaden underlättas. För att skapa en positiv utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt ska kommunen arbeta för att en småskalig byggnation på landsbygden kommer till stånd. ALLA SKA HA RÅD ATT BO BRA För många, inte minst barnfamiljer, går en mycket stor del av den disponibla inkomsten till boendet. Bostadsbidragen har därför en viktig funktion för att grupper med låg betalningsförmåga ska kunna behålla en rimlig boendestandard. Målet måste vara att en heltidsarbetande ska klara sina boendekostnader utan försörjningsstöd. Familjestödet och bostadsbidragen bör tillsammans användas för att förbättra barnfamiljernas situation och möjligheter att efterfråga en bostad som motsvarar familjens behov. Hyrorna bestäms genom förhandlingar mellan parterna inom ramen för ett robust hyressättningssystem enligt bruksvärdet. Bristande konkurrens inom byggbranschen måste motverkas för att åstadkomma prisvärda bostäder. Allmännyttan har som en av sina främsta uppgifter att medverka till att alla människor ges möjlighet till ett gott boende till rimligt pris. Allmännyttan ska stärkas och utvecklas. Sigtuna kommun ska medverka till att AB SigtunaHem och hyresrätten har en stark ställning. Allmännyttan bör också visa vägen för hur hyresgästernas inflytande kan öka. BOENDESEGREGATIONEN MÅSTE BRYTAS Klassmässig, social, etnisk och ekonomisk boendesegregation ska motverkas. Särskilda satsningar ska förbättra boendemiljöerna i eftersatta bostadsområden. Människor måste kunna välja det boende som stämmer bäst med den egna situationen. Sigtuna kommun ska stimulera olika upplåtelseformer och ökad blandning av boendeformer i våra kommundelar. Kommunen ställer sig positiv till tillkomsten av kooperativa hyresrätter som en ytterligare upplåtelseform och alternativ på dagens bostadsmarknad. NYA BOSTÄDER SOM EN DEL AV CENTRUMUTVECKLINGEN Sigtuna kommun ska vara en aktiv part i utvecklingsarbetet av både Märsta och Valsta centrum. För att centrumbildningarna ska vara levande och attraktiva krävs både en mångfald av verksamheter och bostäder. I planläggningsarbetet med centrumanläggningarna gavs stort utrymme för nya bostäder. 10 Sigtuna kommun

11 Foto: Björn Leijon

12 Kommunens verktyg Kommunens huvudsakliga roll i bostadsförsörjningsarbetet är att skapa goda förutsättningar för tillkomsten av bostäder. Till sitt förfogande har kommunen vissa verktyg för att påverka eller styra bostadsutvecklingen. Den huvudsakliga produktionen av bostäder sker genom privata investeringar. DETALJPLANERING Genom detaljplanering bär kommunen huvudansvaret för planeringen av mark-och vattenområden inom kommunens geografiska gränser. Det kommunala planmonopolet innebär att det endast är kommunen som kan besluta att ta fram och anta detaljplaner. Staten kan, genom Länsstyrelsen, ingripa i preciserade fall. Kommunens två huvudsakliga planeringsinstrument i arbetet med bostadsförsörjningen är översiktsplanen och detaljplaner. Översiktsplanen är ett viktigt instrument för att redogöra och tydliggöra för kommunens bostadspolitiska intentioner på en kommunövergripande nivå. I Sigtuna kommuns översiktsplan från 2014 pekas exempelvis lämpliga områden för bostadsbebyggelse ut. De ställningstaganden som görs i översiktsplanen ska vägleda beslut om hur markoch vattenområden får användas, samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Detaljplanerna är till skillnad från översiktsplanen juridiskt bindande och reglerar bland annat bebyggelsens volym, struktur och byggrätter. MARKÄGANDE OCH MARKANVISNINGAR Kommunalt markinnehav är ett betydelsefullt verktyg för kommunen i bostadsförsörjningsarbetet. Inom de områden där markägandet är kommunalt har kommunen goda möjligheter att styra över både byggtakt och innehållet i det som byggs. Sigtuna kommun äger förhållandevis mycket obebyggd mark i samtliga tre tätorter inom kommunens gränser. Genom att bedriva en aktiv markpolitik kan kommunen säkra ett strategiskt markinnehav på lång sikt. I de fall där kommunen står som markägare kan kommunen sluta avtal med en byggherre om att överlåta marken genom en så kallad markanvisning. Avtalet ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om upplåtelse eller överlåtelse av ett kommunalägt markområde för bebyggande. Enligt lagen om riktlinjer för kommunala anvisningar ska kommuner som genomför markanvisningar anta riktlinjer för markanvisning. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för byggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. I Sigtuna kommun pågår arbetet med att ta fram en markanvisningspolicy som ska beskriva vilka principer kommunen tillämpar vid försäljning av mark. DET KOMMUNALA BOSTADSBOLAGET AB SIGTUNAHEM Det kommunala bostadsbolaget AB SigtunaHem är verksamt på en bostadsmarknad som är både rörlig och expansiv. Bolagets bostadsbestånd uppgår för närvarande till cirka bostäder inom kommunens tätorter Märsta, Sigtuna och Rosersberg. I AB SigtunaHems bostadsbestånd finns också totalt 87 lägenheter i s.k. kategoriboenden, det vill säga seniorbostäder, +55 år, (65 st) och trygghetsboenden +70 år, (22 st). För att bidra både till en hög produktion av bostäder och en balans mellan upplåtelseformerna långsiktigt har AB SigtunaHem i uppdrag enligt sina ägardirektiv att utöver hyresrättslägenheter även nyproducera bostadsrätter. När en balanserad situation mellan upplåtelseformerna råder på kommunens bostadsmarknad återgår uppdraget för AB SigtunaHem till att enbart nyproducera lägenheter som upplåts med hyresrätt. Ungefär hälften av dem som valt att flytta till kommunen och till en lägenhet med förstahandskontrakt kommer till övervägande del från kommuner i övriga Stockholms län. Den andra hälften av bostadssökande som får lägenhet i AB SigtunaHems bestånd utgörs av redan i Sigtuna kommun boende invånare. I AB SigtunaHems intressebank finns drygt personer registrerade (september 2016). Av dem är cirka aktivt sökande, det vill säga har sökt lägenhet under de senaste 12 månaderna. Antalet som visar intresse för varje ledig lägenhet ökar alltjämt och uppgår nu till i genomsnitt 500 i det äldre bostadsbeståndet. Intresset för nyproducerade lägenheter är i genomsnitt ca sökande per lägenhet. Även kötiden för en lägenhet ökar och det krävs poäng i genomsnitt för att komma ifråga för ett hyreskontrakt i det äldre beståndet, det vill säga närmare 12 Sigtuna kommun

13 11 år. I nyproduktionen behövs i genomsnitt poäng, vilket motsvarar 6,5 års kötid för att få en lägenhet. Omflyttningen i bostadsbeståndet ligger på en fortsatt låg nivå, ca 14 procent, och detta förhållande gäller även i nyproducerade bostadsområden. AB SigtunaHem utgör den kommunala bostadsförmedlingen i Sigtuna kommun, men också andra fastighetsägare har möjlighet att kunna förmedla sina lägenheter via den kommunala bostadsförmedlingen, vilket bidrar till att skapa en vidgad marknadsplats för förmedlingen av bostäder. I framtida projekt planerar AB SigtunaHem för nybyggnation i följande områden: Sigtuna stadsängar Märsta centrum (trygghetsboende) Sätuna torg Märsta Port Tingvalla Valstaområdet Steningehöjden AB SigtunaHem har även anmält intresse av att medverka i utvecklingen av Västra Rosersberg. TOMT- OCH SMÅHUSKÖN Kommunen har en tomt- och småhuskö för de som är intresserade av självbyggartomter. För att möta den efterfrågan som finns på sådana tomter ska kommunen göra en genomgång av mark som kan vara lämplig för självbyggartomter och se över förutsättningarna för att privata markägare också ska kunna bidra med tomter till tomt- och småhuskön. Målet är att kön ska fyllas på med 10 till 15 nya tomter per år. Foto: Björn Leijon Program för bostadsbyggande

14 Allmänna förutsättningar BEFOLKNING Sigtuna kommun har haft en betydande befolkningsökning under hela 2000-talet. Under den senaste tioårsperioden har kommunens befolkning ökat med nästan tjugo procent. Kommunen ökade sin befolkning under 2015 med 701 invånare, och hör till en av de kommuner i landet som relativt sett har den snabbaste befolkningstillväxten. Sigtuna kommun under 2000-talet har haft en snabbare befolkningstillväxt än i riket och senare under perioden även i jämförelse med övriga Stockholms län. En förutsättning för en fortsatt befolkningstillväxt är naturligtvis att det fortsatt kan produceras fler nya bostäder som ska kunna möta den ökande efterfrågan på bostäder som finns i hela Stockholmsregionen på grund av den stora inflyttningen till regionen. Diagrammet nedan (diagram 1) visar på hur antal invånare är fördelade mellan tätorterna och landsbygden Märsta är den största tätorten i kommunen där cirka 60 procent av kommunens invånare bor. Antalet invånare uppgick den 31 december 2015 till invånare. Kommunens invånarantal beräknas att fortsatt växa även de närmaste fem åren enligt prognos för befolkningsutvecklingen. Prognosen för befolkningsökningen inom olika åldersgrupper och totalt framgår av tabellen (tabell 1) nedan. Befolkningen beräknas uppgå till invånare år Ålder Summa befolkning Tabell 1 Folkmängd 2015 och prognos för 2021 Diagram 1 Invånare fördelat på kommundel (31 december 2015) Märsta Sigtuna Rosersberg Landsbygd Totalt 14 Sigtuna kommun

15 Diagram 2 Utveckling av invånarantalet från år 2005 till och med 31 december 2015 i riket, Stockholms län och i Sigtuna kommun Riket Länet Sigtuna kommun Diagram 3 Antalet färdigställda lägenheter och befolkningsökning i Sigtuna kommun åren Nedanstående diagram redovisar antalet färdigställda lägenheter och flyttningsnetto under åren Flyttningsnettot är ett resultat av årliga ut- och inflyttningar i kommunen. Som framgår av diagrammet har kommunen haft ett positivt flyttningsnetto under hela perioden Färdigställda lägenheter Befolkningsökning Program för bostadsbyggande

16 BOSTADSBESTÅND Antalet bostäder i kommunen uppgick den 1 januari 2016 till bostäder. Bebyggelsen är till dominerande del modern. Mindre än cirka 1 procent av lägenheterna i bostadsbeståndet har sådan standard att de inte betecknas som fullt moderna. Fördelningen av småhus respektive flerbostadshus ser olika ut i de olika kommundelarna. Märsta har en betydligt större andel flerbostadshus än småhus, den vanligaste upplåtelseformen i Märsta är hyresrätt. Sigtuna stad har en jämnare fördelning, med en något större andel småhus som främst upplåts med äganderätt. I Rosersberg är det jämnt fördelat mellan antalet lägenheter i flerbostadshus och småhus. På landsbygden utgörs de flesta bostäderna av småhus som i huvudsak upplåts med äganderätt. Om man ser till hur fördelningen är inom respektive lägenhetsstorlek i förhållande till bostadsform så återfinns de mindre lägenheterna, 1-3 r o k, till en mycket stor andel i flerbostadshus och bostäder större än tre r o k finns i småhus. Antalet färdigställda lägenheter i kommunen åren , fördelade efter hustyp och upplåtelseform redovisas i tabellen (tabell 2) nedan. Foto: Kari Kohvakka ARBETSMARKNAD OCH PENDLING Genom sitt geografiska läge mellan Stockholm och Uppsala tillhör Sigtuna kommun ett av landets starkaste tillväxtområden. Arlanda flygplats sätter sin prägel på både samhällets struktur och kommunens näringsliv. Såväl det internationella perspektivet, som inriktningen på kommunikationer, ger mycket tydliga effekter på sysselsättningen. Majoriteten av arbetstillfällena i kommunen finns på och omkring flygplatsen. Tabell 2 Färdigställda bostäder i Sigtuna kommun fördelade efter hustyp och upplåtelseform HUSTYP UPPLÅTELSEFORM År Totalt Flerbostadshus Enbostadshus Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Sigtuna kommun

17 BOSTADSSOCIALA INSATSER Utvecklingen av samarbetet i bostadssociala frågor är en viktig del i kommunens arbete för social och demokratisk hållbarhet. Att alla invånare ska ha likvärdiga och goda möjligheter att forma och leva ett bra liv är kärnan i social hållbarhet och bra boendemiljöer, levande stadsdelar och trygghet bidrar till detta. Inom den demokratiska hållbarheten har kommunen som mål att alla är aktivt delaktiga i samhällslivet och en ökad delaktighet av boende i frågor som rör deras närområden är en viktig del i detta. I enlighet med beslut i kommunstyrelsen har fastställts en inriktning för en utvidgning och förstärkning av samarbetet i bostadssociala frågor som innebär att attraktiviteten för att bo i Sigtuna kommun för nuvarande och framtida invånare ska stärkas. Levande stadsdelar och trivsamma bostadsområden för allas trivsel, framförallt barn och unga, ska skapas. Delaktighet bland boende i frågor som rör deras närområden samt trygghet för alla boende i kommunen ska öka. Detta arbete sker i nära samarbete med de lokalt aktiva bostadsbolagen och en funktion har inrättats för att driva och samordna arbetet. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTADSBYGGANDE I Stockholms län färdigställdes år 2015 drygt nya bostäder genom nybyggnation. Det totala tillskottet av nyoch ombyggnationer samt fritidshusomvandlingar var ca bostäder. Med hänsyn till den fortsatt kraftiga befolkningsökningen i länet är behovet av nya bostäder bedömt till minst årligen. År 2015 färdigställdes 276 nya bostäder i Sigtuna kommun vilket är en ökning jämfört med året innan. Under perioden planeras för byggstart av nästan 4800 nya bostäder i Sigtuna kommun. Med hänsyn till bostadsbristen i Stockholmsregionen är detta mycket positivt och angeläget. Samtidigt har det sedan tidigare år gått att se att alla projekt inte byggs enligt tidplan. Byggrätter för knappt 1300 bostäder uppskattats i dagsläget finnas i lagakraftvunna detaljplaner inom Sigtuna kommun i projekt som ännu inte har igångsatts. Det finns att antal aspekter, som i princip samtliga kommuner i Stockholms län, däribland Sigtuna, lyfter fram som hinder för ett ökat bostadsbyggande och som orsakar förseningar eller att projekt inte blir av. Det är framförallt de höga produktionskostnaderna, en avvaktan från byggherrar att igångsätta projekt, överklagande av detaljplaner och brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen som utgör de främsta hindren. Olika myndigheters svårigheter att respektera remisstider för aktuella planförslag bidrar också tyvärr ofta till förseningar. Uppgifter om detta har kommunerna framfört till länsstyrelsen i årligen genomförd bostadsmarknadsenkät. Det är ett fortsatt högt bebyggelsetryck i hela Stockholmsregionen och det finns många målkonflikter som ovan nämnts och utmaningar i planeringen som måste lösas på ett hållbart sätt. Bland de utmaningar som regionen gemensamt står inför hör: Starkt samband mellan infrastruktur och bostadsbyggande Rörligheten på bostadsmarknaden är begränsad Fortsatt höga bostadspriser Nya villkor för hyresrätten Behovet av upprustning i bostadsbeståndet Boendesegregationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) har också tagit initiativ till fortsatt arbete bland landets kommuner kring bostadsfrågans många utmaningar i syfte att stärka kommunerna i att genomföra en lokal bostadspolitik som svarar upp mot dessa utmaningar. 16 fokusområden för dialog och aktion har identifierats inom områdena: Planering och genomförande Finansiering och skatter Individuellt bostadsstöd Marknadens funktionssätt och konkurrens Service Program för bostadsbyggande

18 Foto: Björn Leijon

19 Bostadsförsörjning för olika grupper HUSHÅLL I ALLMÄNHET Hushållsbildningen påverkas av faktorer som inkomst- och prisutveckling samt tillgång till bostäder. Bostadsutgifterna har ökat kraftigt de senaste åren. Det ökande antalet småhushåll tillsammans med högre relativa bostadskostnader, särskilt för nyproducerade lägenheter, gör att efterfrågan på smålägenheter från både nya och befintliga hushåll har stigit och väntas fortsätta stiga. Samtidigt är bilden komplex på grund av den nuvarande bostadsbrist som råder i Stockholmsregionen. Sett utifrån nuvarande bostadsbestånd och fördelningen i nyproduktionen av bostäder på lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer så behöver efterfrågan tillgodoses i ett långsiktigt behovsperspektiv. Det är därför väsentligt att kommunens bostadsbestånd innehåller ett varierat utbud av lägenheter till storlek, upplåtelseform och prisläge. Genom ett varierat utbud motverkas en ensidig hushållssammansättning och rörligheten på bostadsmarknaden underlättas, samtidigt som möjligheterna till kvarboende inom området ökar när något hushåll vill byta lägenhet. UNGA HUSHÅLL En särskilt utsatt grupp bland nytillträdande på bostadsmarknaden utgör de unga hushållen bestående av ungdomar. Bostadsbristen i kommunen och länet i stort påverkar ungas möjligheter att hitta ett lämpligt boende. Stigande nybyggnadshyror och bostadspriser, höga krav för att få ett förstahandskontrakt och hög andel insats vid köp av bostadsrätter gör att många unga har svårt att komma ut på bostadsmarknaden och få ett eget boende. Det gör att många bor kvar hos föräldrarna eller bor i tillfälliga lösningar som inneboende eller i andra hand. För att möjliggöra för unga att flytta hemifrån ska kommunen se över i vilka stadsdelar där det finns platser som kan vara lämpliga för att bygga fler bostäder som unga har möjlighet att efterfråga. De projekt som redan pågår ska ses över för att se var det finns möjligheter att tillföra bostäder för unga. De nya bostäderna som byggs behöver ha låga inflyttningshyror och nära tillgång till kollektivtrafik och övrig service. Gemensamma initiativ har tagits om att stärka Stockholmsregionen som genom att se till att det finns nya inflyttningsklara studentbostäder i regionen vid utgången av år Sigtuna kommun välkomnar initiativ som kan bidra till att det byggs fler bostäder för unga och studenter och avser medverka till byggande av bostäder för unga genom att pröva möjligheterna för sådan byggnation i lämpliga områden inom kommunen. Inom bland annat följande områden kan bostäder för unga vara aktuella: Märsta centrum Området nära Märsta station Norrbacka Valsta längs busstråken Rosersberg, nära stationen Program för bostadsbyggande

20 BOSTÄDER FÖR ÄLDRE Befolkningsutveckling för äldre Sigtuna kommuns befolkning växer och kommunen har alltjämt en relativt ung befolkning, även om andelen äldre över 65 år ökar. Den 31 december 2015 utgjorde andelen äldre över 65 år 14,9 procent av befolkningen. Befolkningsprognosen fram till år 2021 visar att andelen äldre över 65 år förblir relativt oförändrat och hamnar på 14,8 procent. En allmän trend är också att åldersgruppen över 65 år har en allt bättre hälsa och kan bo kvar allt längre i sin ordinarie bostad. Samtidigt är denna åldersgrupp ingen homogen grupp utan har olika behov av boende. Andelen äldre inom åldersgruppen över 80 år ligger enligt prognos stabilt under programperioden, en större ökning av dessa äldre inträffar antalsmässigt först efter år Kommunen har haft förebyggande hembesök hos de i åldersgruppen 80 år och äldre, som inte har haft kontakt med socialförvaltningen. I denna grupp framkommer en bild av aktiva och engagerade äldre som upplever sin livssituation som positiv. Tabellen (tabell 3) nedan visar på prognoser för befolkningsutvecklingen inom de äldre åldersgrupperna fördelat på olika områden i kommunen. Tabell 3 Befolkningsutveckling, ålder 65 år och äldre (enligt prognos år 2016 och 2021) Märsta år år och äldre Sigtuna år år och äldre Rosersberg år år och äldre Landsbygd år år och äldre Kvarboende - möjlighet att bo kvar i sitt hem En grundläggande trygghet för den enskilde individen är att bostaden ska kunna fungera även om man får någon typ av funktionshinder eller då man blir äldre och får balans- och/ eller rörelsesvårigheter eller liknande. En viktig faktor är att även kunna vistas ute utan hinder. Bostadsbeståndet i Sigtuna kommun är relativt modernt och har överlag en god tillgänglighet. Det finns dock en stor andel av de äldre bostäderna i flerbostadshus som är byggda i tre våningsplan och inte har hiss. De är byggda innan det fanns krav på hiss för bebyggelse med tre våningar. Där är naturligtvis tillgängligheten sämre. Anpassningar för att förbättra tillgängligheten inom den egna bostaden kan göras efter ansökan hos kommunen under förutsättning att åtgärden är bidragsberättigad enligt gällande lagstiftning. Ibland krävs det relativt omfattande ombyggnadsåtgärder i den egna bostaden för att kunna klara de krav som finns då funktionshinder har uppkommit. Som exempel kan nämnas åtgärder som att ta bort trösklar, bredda en dörr och göra duschplatsen mer tillgänglig. Samtidigt sker en snabb utveckling vad avser teknik som hjälpmedel för att tryggare kunna bo kvar hemma. Kostnaderna för bidragen har under årens lopp ökat, men å andra sidan är det stora kostnadsbesparingar som görs så länge det går att skjuta upp en flytt till särskilt boende. En klar och tydlig trend under senare år är att behov och efterfrågan på kvarboende ökar, då det blivit fler som fått upp ögonen för denna möjlighet. För många känns det tryggt och invant att kunna bo kvar i sin nuvarande bostad med sin välkända omgivning. Det är dock viktigt att kombinera kvarboende med goda mötesplatser i närheten, så att inte ensamhet och ofrivillig isolering istället blir ett problem. Kvarboende ska ses som en möjlighet och inte en skyldighet. Nyproduktion och tillgänglighet Antalet nyproducerade bostäder inom Sigtuna kommun har ökat under 2000-talet. Under åren planeras byggstart för i genomsnitt 950 nya bostäder per år. För närvarande finns en stor planberedskap i kommunen, det vill säga det finns många färdiga detaljplaner med byggrätter där byggherren förbereder byggstart. Inom flera av de nya bostadsområdena har också exploatering redan påbörjats. Sammantaget innebär detta för den enskilde att det finns ett relativt stort utbud av nya, moderna och tillgängliga bostäder i det fall att den nuvarande bostaden inte fungerar tillräckligt väl. 20 Sigtuna kommun

21 Samtliga nyproducerade bostäder har en mycket god tillgänglighet då lagstiftningen inom byggnadsväsendet ställer krav på att bostäderna ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detsamma gäller för tomtmarken och utemiljön. Det innebär att man ska kunna bo kvar i sin lägenhet även om man exempelvis skulle bli rullstolsburen. Det finns några få undantag då bostäder inom nyproduktionen inte har fullgod tillgänglighet. Flerbostadshus i två våningsplan har inte lagkrav på installation av hiss och det bedöms som regel att det inte är ekonomiskt rimligt att göra det. Andra våningsplanet i ett sådant hus har därmed inte fullgod tillgänglighet. Seniorboende Inom Märsta och Sigtuna stad finns ett antal exempel på bostadshus där inriktningen är så kallat seniorboende. En seniorbostad är i grunden en helt vanlig lägenhet i ett flerbostadshus. Det skulle också kunna vara ett boende i mindre radhus, men det är mindre vanligt. Upplåtelseformen kan vara hyresrätt eller bostadsrätt. Det som bland annat kännetecknar boendet är att de som bor där i regel är ett par eller ensamstående, inga barnfamiljer, och där någon i hushållet är över 55 år. I praktiken är de som flyttar in äldre än så. Det finns en efterfrågan att bo i seniorboende, och därför är kommunens målsättning att öka utbudet av bostäder i seniorboendeform. Under 2016 förväntas seniorboendet i Ragvaldsbo, Sigtuna stad, att färdigställas. Där uppförs 60 lägenheter som seniorbostäder i flerbostadshus. Ett tjugotal seniorbostäder uppförs även i Venngarn slottsområde. I planerad nyproduktion under kommande år finns det flera andra projekt som till del kan komma att innehålla seniorbostäder i den omfattning som det finns efterfrågan på. Det kan visa sig lämpligt i samtliga tätorter liksom på landsbygden. Inom bland annat följande projekt kan seniorboende komma att möjliggöras: Märsta centrum Sätuna torg Norrbackaområdet Stockholmsvägen/Skolgatan Steningehöjden Steninge slottsby Märsta Port Sigtuna stadsängar Venngarn 1:29 Västra Rosersberg Landsbygdsprojekt i Odensala och Skepptuna Trygghetsboende Under senare år har en typ av boende, benämnt trygghetsboende, blivit vanligare och det syftar till att uppfylla behoven hos den grupp äldre som inte är i behov av särskilt boende, men som för sin trygghets skull vill flytta till ett slags gemenskapsboende. Den äldre har då inte det omfattande vård- och omsorgsbehov som gäller för plats i särskilt boende, utan anses klara av att bo i sin egen bostad rent funktionellt. Trygghetsboendet ska ses som ett något förstärkt seniorboende och kan upplåtas till personer som fyllt 70 år. Det är ingen biståndsbedömd insats utan upplåtelse av bostad sker av hyresvärden. I trygghetsboende har lägenheterna god tillgänglighet, de kan ha ett mer avancerat larm eller andra tekniska stödfunktioner som underlättar i det dagliga livet och bidrar till ökad trygghet. Det ska finnas gemensamhetsutrymmen med möjlighet att exempelvis äta gemensamt, ta promenader och ha samvaro med andra. I trygghetsboendet ges hjälp av hemtjänst och nattpatrull utifrån de behov och biståndsbeslut man har på samma sätt som i annat ordinärt boende. Trygghetsboende kan vara ett alternativ för den som har hemtjänstinsatser och börjat fundera på att flytta för att få närmare till andra eller har behov av anpassad lägenhet. I Sigtuna stad finns ett boende i Lönngränd som liknar trygghetsbostäder och i Märsta vid Arhem finns det ett hus med trygghetsbostäder. Sigtuna kommun har en ambition att genom det kommunalägda bostadsbolaget AB SigtunaHem ytterligare kunna utveckla konceptet med trygghetsbostäder till att bli Foto: Björn Leijon Program för bostadsbyggande

22 en slags gemenskapsboendeform där det bland annat finns tillgång till gemensam mötesplats med plats för samvaro. I Märsta Centrum planeras för trygghetsbostäder med gemensamhetslokaler som ska kunna användas som träffpunkt. Det ska vara en lokal som kan nyttjas av såväl boende i trygghetsbostäderna som andra äldre och olika intresseorganisationer som exempelvis pensionärsorganisationer. På bland annat följande platser kan trygghetsbostäder tillkomma framöver: Märsta centrum Sätuna torg Sigtuna stadsängar Pendelvallen i Rosersberg Västra Rosersberg Särskilt boende för äldre När man av olika skäl inte längre kan bo kvar i eget boende kan man, efter beviljat biståndsbeslut, erbjudas lägenhet i särskilt boende. I Sigtuna kommun finns särskilda boenden för äldre som drivs av kommunen för personer med fysiska (somatiska) sjukdomar och för personer med demenssjukdom. Personal finns dygnet runt för att tillgodose den enskildes behov av vård och omsorg. Gemensamt för alla särskilda boenden är att det behövs en ansökan, en behovsbedömning och ett beslut för att flytta dit. Du bor i egen lägenhet och med gemensamt allrum och kök. Lägenheten består vanligtvis av ett rum med pentry (trinett) samt hygienutrymme. De boende möblerar själv lägenheten, med undantag för sängen. Särskilt boende är ett boende med vanligt hyreskontrakt. Hyresgästen betalar bruksvärdeshyra precis som för en vanlig lägenhet. Utöver hyra betalar du för mat och omvårdnad. I ett särskilt boende finns gemensamma samvaroutrymmen avsedda för dem som bor där och för dessa ytor betalar de boende också en viss del i hyra. Tabellen nedan (tabell 4) bygger på de antaganden som Socialstyrelsen gör rörande behov av särskild boende för personer över 80+ och befolkningsprognosutvecklingen för Sigtuna kommun. Socialstyrelsens antar att 17 % av kommunens invånare över 80+ är av behov av en lägenhet på ett särskilt boende. Idag finns flera särskilda boenden för äldre inom Sigtuna kommun såväl i Märsta som i Sigtuna stad. Äldre-och omsorgsnämndens planering av särskilda boenden kommande åren framgår av tabellen nedan (tabell 4). Behovet av plats i särskilt boende gäller för personer med fysiska (somatiska) sjukdomar och personer med demenssjukdom sammantaget. Nyproduktion bör därför anpassas till att kunna användas av samtliga målgrupper. Behovet av nya lägenheter i särskilt boende har under 2016 tillgodosetts genom utbyggnaden av Arhem i Märsta med 36 lägenheter. Därmed har behovet av nya lägenheter tillgodosetts för ett antal år framöver. Mot slutet av perioden visar prognoserna att antalet lägenheter behöver utökas, då är avsikten att ge plats för ett nytt särskilt boende på Sigtuna stadsängar. Här förutsätts en god blandning av service, bostäder och verksamheter och ett särskilt boende kommer vara väl förankrat i den nya stadsdelen. Tabell 4 Antal lägenheter för särskilt boende inklusive korttidsplatser Märsta Ärlinghem Arhem, inkl. korttidsplatser Ymerplan Summa Sigtuna stad Hemskogen Sigtuna stadsängar, inkl. korttidsplatser Nytt boende, uppskattat behov 17 Summa Totalt i kommuen Sigtuna kommun

23 Prova-på-platser Att flytta till särskilt boende är ett stort steg i livet. Det kan vara svårt att föreställa sig vad det skulle innebära. Därför finns det möjlighet för den som har behov av särskilt boende att få prova på det under en period av tre veckor. Under den perioden betalar du inte någon hyra på det särskilda boendet. Korttidsplatser Korttidsplats kan beviljas när behovet inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Korttidsplats är ett tillfälligt boende där den enskilde får personlig omvårdnad, aktivering och stimulans. Korttidsplats kan erbjudas som avlastning eller för tillfällig vistelse av andra orsaker. Kommunen ansvarar för hälso-och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå. I kommunen finns 17 korttidsplatser på det särskilda boendet Arhem. Det är två avdelningar, en med åtta platser för personer med somatisk sjukdom och en enhet med nio platser för personer med demenssjukdom. I genomsnitt används cirka 10 lägenheter per dygn i kommunens särskilda boenden också som korttidsplatser. PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH INOM SOCIALPSYKIATRIN Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Inom Sigtuna kommuns omsorg för personer med funktionsnedsättning finns både gruppbostäder och servicebostäder som samtliga har standard för att kunna betecknas som fullvärdiga lägenheter. Det vill säga att de är utrustade med de grundläggande funktionerna kök och badrum utöver sov-och vistelserum/vardagsrum. En gruppbostad är en enhet med 5-6 lägenheter och gemensamhetsutrymmen för boende med personal dygnet runt. Gruppbostäderna har olika inriktning för att fylla de boendes behov. I en servicebostad är de boende mer självständiga och har därmed ett mindre omvårdnadsbehov och flera lägenheter i närområdet kan knytas till enheten. Gruppboende och serviceboende Bedömningen är att det inom planeringsperioden finns behov av ytterligare två gruppbostäder med färdigställande 2018 och För att motsvara behoven bör de byggas som fristående enheter. Demografiska effekter bidrar till ett ökat behov och flera yngre personer behöver på sikt ett eget boende och är i behov av gruppbostad. Därför behövs det gruppbostäder och inte serviceboenden. För att klara av att erbjuda brukarna boende i hemkommunen är bedömningen att det 2018 samt 2020 behöver byggas sammantaget 2 gruppbostäder. Tillsammans ger dessa nya boenden ytterligare 12 lägenheter. Humlegårdens gruppboende kommer från januari 2017 att erbjuda 6 nya lägenheter. För de som klarar ett självständigt boende ska möjligheten finnas att flytta ut från kommunens gruppbostäder/ servicebostäder och få stöd i eget boende. I första hand söker den enskilde lägenhet med eget kontrakt, alternativet är att ansöka om annan särskilt anpassad bostad, vilket innebär en lägenhet som hyrs via äldre-och omsorgsförvaltningen. Det stöd som behövs i boendet sker genom individuellt utformat boendestöd. Behov finns av 4 till 8 lägenheter årligen. Särskilt boende inom Socialpsykiatri De flesta i socialpsykiatrins målgrupp vill och kan klara ett eget boende. Det finns ofta stöd av psykiatrin och ett viktigt komplement är boendestöd. Boendestödet utformas efter aktuella behov och är individuellt anpassat. De flesta i denna grupp är ensamhushåll och behovet är mindre lägenheter med rimlig hyresnivå. Personer som har stora behov och behöver tillgång till personal dygnet runt kan efter ansökan beviljas boende i särskilt boende. Socialpsykiatrin har två särskilda boenden, Tilgärdet i Sigtuna stad med 10 lägenheter och 7 satellitlägenheter samt Stockholmsvägen i Märsta med 6 lägenheter och 3 satellitlägenheter planeras det för ett nytt särskilt boende inom Socialpsykiatrin med 10 lägenheter för att täcka de demografiska förändringarna och behovet av nya lägenheter. För de som klarar ett självständigt boende ska möjligheten finnas att när behoven minskat kunna flytta ut från boendet och få stöd i eget boende. Möjligheten att klara ett eget självständigt boende förutsätter ett kvalificerat och individuellt utformat boendestöd med hög tillgänglighet. Lokalen som boendestödspersonalen utgår från ska även ha en del som kan användas för gemensamma aktiviteter. Lägenheterna finns i geografisk närhet för att underlätta kontakten mellan boendestöd och brukarna. Behov finns av 2-4 lägenheter under Program för bostadsbyggande

24 Tabell 5 Antal lägenheter: kommunens grupp-och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning Märsta Solbrinken gruppboende Vänorten gruppboende Arenberga serviceboende Odenbacken gruppboende Dalen gruppboende Sätuna gruppboende Södergatan gruppboende Valsta serviceboende Vikingavägen serviceboende Nytt gruppboende (2018) Summa Sigtuna stad Garnsviken gruppboende Trollberga gruppboende Brännbo gruppboende Pilsbo gruppboende Humlegården Nytt gruppboende, Sigtuna stadsängar (2020) 6 6 Summa Totalt i kommuen Tabell 6 Antal lägenheter: särskilt boende inom Socialpsykiatrin Stockholmsvägen Tilgärdet Nytt särskilt boende (2018) Summa Sigtuna kommun

25 ÖVRIGA GRUPPER Hemlösa och personer med låg betalningsförmåga Eftersom orsakerna till hemlöshet varierar behöver arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden skifta. Hemlöshetsfrågan måste därför mötas inom flera olika områden, och Sigtuna kommun arbetar såväl lokalt, regional som landsövergripande för att lösa boendefrågan. En boendeenhet arbetar med kontinuerliga insatser för de som antingen saknar bostad eller löper risk att bli av med sin bostad. I Sigtuna kommun finns ett vräkningsförebyggande samarbete mellan kommunen och flera hyresvärdar. Målet är en nollvision mot vräkningar av barnfamiljer. Slutligen ställer Sigtuna kommun ut hyresgarantier till invånare som annars skulle ha svårt att få ett eget kontrakt. Idag är det allt fler som blir hemlösa på grund av ekonomisk utsatthet. Det är därför viktigt att Sigtuna kommun, till exempel genom Sigtunahem, främjar byggandet av billiga bostäder och även viker en del av dessa för bostadslösa. Nyanlända Mångfald bidrar till samhällets utveckling genom de kompetenser, erfarenheter och resurser människor har med sig till Sverige. En framgångsrik inkludering är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara vårt framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. En fungerande bostadssituation är en förutsättning för att nyanlända ska kunna etablera sig i samhället och tillgodogöra sig svenskundervisning, arbetsmarknadsinsatser och skolundervisning. För att Sigtuna kommun ska kunna fullfölja sina mottagningsåtaganden gällande nyanlända behövs bostäder. Sigtuna kommun anvisades 2016 i enlighet med lagen om mottagande av vissa nyanlända för bosättning 108 nyanlända med uppehållstillstånd, vilket är en ökning från 40 nyanlända Platserna avser nyanlända vuxna samt familjer med barn. Antalet väntas öka ännu mer De nyanlända som på egen hand skaffat boende i kommunen är upp till dubbelt så många som avisas. De löper ofta stor risk att bli bostadslösa. Skälet är att de ofta har korta andrahandskontrakt eller är inneboende. Bostäder behövs även för familjeanknytning till nyanlända, inklusive ensamkommande barn, som fått uppehållstillstånd. Antalet nyanlända som kommer till Sigtuna kommun varje år varierar och det behov av bostäder det medför är svårt att förutsäga exakt. Prognosen är att antalet nyanlända som bosätter sig i kommunen kommer fortsätta öka de kommande åren, cirka 330 personer 2016 och 450 personer Detta ställer stora krav på bostadsmarknaden. Mot bakgrund av det bedöms att det årliga behovet ökar med över 150 bostäder i varierande form per år. Ensamkommande flyktingbarn Sigtuna kommun har sedan 2006 ansvaret för att bereda ensamkommande asylsökande barn utan legal vårdnadshavare ett omhändertagande under asylprocessen. Systemet bygger på att alla kommuner i landet i nästa steg tar emot ungdomarna och erbjuder ett permanent boende. De barn och ungdomar som anvisas till Sigtuna kommun bor idag i gruppboenden och i förekommande fall familjehem. När de sedan får permanent uppehållstillstånd blir de även kommuninvånare. Efter avslutad skolgång behöver dessa ungdomar slussas ut på en bostadsmarknad, som i rådande läge med brist på bostäder, är svår att komma in på. Ungdomarna utgör inte heller målgruppen för socialtjänstens genomgångsbostäder, då genomgångsbostäderna främst är inriktade mot personer i behov av stöd och behandlingsinsatser. Kommunen har ett helhetsansvar för dessa barn och ungdomar och för deras behov behöver årligen ett tiotal lägenheter tillkomma. Målgruppen ensamkommande barn har inget nätverk i landet, varför de har större svårigheter än andra ungdomar att etablera sig på bostadsmarknaden. Personer i behov av skyddat boende För arbete med våld i nära relationer och som främst berör våldsutsatta kvinnor och barn finns en organisation inom kommunen och ett påbörjat arbete riktat mot denna målgrupp. Inom ramen för detta arbete utgör bostadssituationen en central fråga som behöver uppmärksammas och som har en påverkan på bostadsplaneringen i kommunen. Det är dock i nuläget svårt att uppskatta omfattningen av det särskilda behovet av bostäder för denna målgrupp. Program för bostadsbyggande

26 Foto: Sigtuna kommun

27 Planerad nybyggnation Stockholmsregionen är Sveriges huvudstadsregion och tillväxtmotor. Regionen präglas av en stark ekonomisk och befolkningsmässig utveckling, som väntas fortsätta. För att kunna möta de utmaningar som Stockholmsregionen står inför behöver bostadsmarknaden fungera bättre än vad den gör idag och nya bostäder behöver i snabb takt byggas. De nya bostäderna är välkomna inte minst eftersom bostadsbristen påverkar företagens tillväxtmöjligheter och människornas möjligheter att hitta bostad. Sigtuna kommun som befinner sig mitt i det starka och expanderande tillväxtstråket Stockholm-Uppsala, gör stora satsningar på bostadsprojekt för att möta behovet av nya bostäder både genom förtätning och genom uppförande av nya bostadsområden. En utbyggnad av flygplatsstaden Airport City Stockholm på och kring Arlanda flygplats med nya arbetsplatser tillsammans med en växande befolkning förstärker behovet av tillskott av bostäder i kommunen. Program för bostadsbyggande i Sigtuna kommun visar inriktningen för den planerade byggnationen av bostäder under perioden Under programperioden redovisas ett planerat bostadsbyggande om nästan 4800 bostäder, i genomsnitt 950 nya bostäder per år. I jämförelse med genomsnittet för hela Stockholms län är detta en mycket hög ambitionsnivå. Kommunen eftersträvar att de nytillkommande bostäderna ska tillkomma i olika hustyper samt med varierande utformningar och lägenhetsstorlekar. För de kommande årens bostadsproduktion är ambitionen att upplåtelseformerna ska vara blandade. Den långsiktiga Diagram 4 Planerat bostadsbyggande fördelat på kommundel målsättningen är att det i bostadsbeståndet ska vara ungefär en tredjedel av vardera hyres-, bostads- och äganderätt. På så sätt skapas en mångfald i bostadsutbudet och invånarna kan välja den form av bostad som passar den egna eller familjens livssituation bäst. I översiktsplanen framhålls att den fysiskt byggda miljön är en viktig del av ett hållbart samhälle. Inriktningen för bostadsbyggandet ska framöver utgöras av förtätning inom tätorterna och på sikt att separerade stadsdelar och tätorter kommer att byggas ihop. I tätorterna ska det finnas ett utbud av upplevelser, fritids- och friluftsaktiviteter och kultur som även ska kunna användas på kvällar och helger. Det ska kännas tryggt att vistas i och förflytta sig i kommunen. Genom att områden med bostäder, centrum och kollektivtrafikbytespunkter integreras med levande gatumiljöer och ett varierat serviceutbud ökar användandet av områdena och därmed också tryggheten. Bebyggelsens gestaltning ska bidra till att stärka stadsbild, gaturum och parker. Extra stor vikt ska läggas vid områdesentréer, knutpunkter och centrum. PÅBÖRJADE OCH FÄRDIGSTÄLLDA PROJEKT UNDER 2016 Ett flertal projekt som fanns med i Program för bostadsbyggande är redan i produktion och ingår inte i det aktuella programmet. Från årsskiftet till och med programmets antagande har drygt 150 bostäder påbörjats och 440 bostäder färdigställts, i olika upplåtelseformer. Det är emellertid svårt att bedöma hur många bostäder som slutligt kommer att vara färdigställda under Rosersberg 15 % Sigtuna stad 20 % Landsbygden 5 % Märsta 60 % De största projekten som pågår eller pågått under 2016 är: Förtätningsprojekt, Norrbacka - 60 bostäder, hyres-och bostadsrätter Märsta Port bostäder, hyres-och bostadsrätter Ragvaldsbo - 38 seniorbostäder, 23 hyresrätter samt 10 radhus Sigtuna stadsängar, etapp I - 69 bostadsrätter Stationsgatan, Märsta - 46 bostadsrätter Valsta centrum 140 hyresrätter Venngarn slottsområde - ca 100 bostäder, hyres-och bostadsrätter samt seniorbostäder Program för bostadsbyggande

28 BYGGSTART FÖR PLANERADE PROJEKT Till följd av en befolkningsmässigt snabb expansion finns en stor brist och hög efterfrågan på bostäder i hela Stockholmsregionen. Sigtuna kommun har idag en god planberedskap för nya bostäder och kan erbjuda detaljplanelagd mark för knappt 2200 nya bostäder. Till följd av ökad inflyttning och en planerad expansion av nya arbetsplatser, främst kring Arlanda flygplats och i flygplatsstaden Airport City Stockholm, men även genom den snabba expansion och utveckling som sker i Rosersbergs logistikområde, finns ett flertal bostadsbyggnadsprojekt planerade i både nya områden samt genom förtätning inom befintliga bebyggelseområden. Tabellerna på nästkommande sidor redovisar beräknad byggstart för planerade bostadsprojekt under åren (tabell 7) samt en uppskattning av det totala antalet nya bostäder per år inom respektive upplåtelseform (tabell 8). Program för bostadsbyggande har sin utgångspunkt i kommunens målsättningar. Det är emellertid viktigt att poängtera att bostadsbyggande är beroende av ett flertal interna och externa faktorer, exempelvis konjunktur och dialog med byggherrar. Uppgifterna i tabellerna nedan är därför ungefärliga och bör betraktas som ett planeringsunderlag. Foto: Sigtuna kommun 28 Sigtuna kommun

29 Tabell 7 Planerade bostadsprojekt i Sigtuna kommun MÄRSTA Bollbacken 35 Bureängen Centralskolan Ekilla torg 64 f.d. kulturskolan 30 Frejgatan 35 HSB Stationsgatan 75 Kulturtorget 50 Magnegatan 90 Märsta centrum 130 Märsta Port 200 Norrbacka, komplettering Norrbacka, påbyggnad 25 Stockholmsv./Stationsg. 40 Steningehöjden Steninge slottsby Steninge-Trädgårdsallén 25 Sätuna 3:88 20 Sätuna torg södra Valsta 3:8, förtätning 180 Övre Ekilla 50 Summa SIGTUNA STAD Mjärden 6 Myntvägen 5 Ragvaldsbo 80 Rådmansängen 8 Skyttegatan, småhus 3 Sigtuna stadsängar Södertilsvägen 10 Summa Program för bostadsbyggande

30 ROSERSBERG Pendelvallen 30 Västra Rosersberg Summa SAMTLIGA TÄTORTER Kompletterande bebyggelse inom äldre detaljplaner Summa LANDSBYGD & I SAMMANHÅLLEN BEBYGGELSE Odensala-Herresta by 10 Odensala-Håsta hage 20 Odensala kyrkby 10 Skepptuna, Helgå by Venngarn 1:17, Murarbo 6 6 Venngarn 1:29 30 Kompletterande bebyggelse Summa TOTALT I KOMMUNEN Sigtuna kommun

31 Tabell 8 Planerat bostadsbyggande utefter område och upplåtelseform MÄRSTA Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Summa SIGTUNA STAD Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Summa ROSERSBERG Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Summa LANDSBYGD Hyresrätt 20 Bostadsrätt Äganderätt Summa SAMTLIGA TÄTORTER Äganderätt KOMMUNEN I SIN HELHET Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totalt i kommunen Program för bostadsbyggande

32 Foto: Björn Leijon Märsta Framtidens Märsta präglas till betydande del av att den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta ska utvecklas mot en bebyggelsestruktur med mer funktionsblandad, tät och stadsmässig karaktär. Hyres- och bostadsrätter ska blandas med offentlig och kommersiell service, handel, förskolor och skolor. Arbetet med en fördjupad översiktsplan över stadskärnan Arlanda Märsta kommer att påbörjas under 2016/2017. Under planeringsperioden ska en systematisk förtätning av bland annat centrala Märsta och Valsta ske. Genom planläggning kan olika förtätningsprojekt prövas för att bygga en modern och hållbar stad. Ett stort intresse från olika byggaktörer finns för att få bygga i och kring Märsta vilket möjliggör för en hållbar och kvalitetssäkrad utbyggnad. En politisk samrådsgrupp för fysisk stadsmiljöutveckling i Märsta tillsattes under Samrådsgruppen ska verka för en systematisk förtätning inom Märsta i syfte att stärka en stadsmässig utveckling. Den pågående bebyggelseutvecklingen i Märsta syftar i korthet till följande: Märsta och Valsta byggs samman och en naturlig mötesplats utvecklas mellan handelscentrum och Midgårdsvallens idrottstråk. Genom att kombinera handel och fritidsaktiviteter med ett tätt, nära och blandat boende skapas ett livskraftigt centrum, ett centrum med offentligt rum och urbana kvaliteter för en hållbar livsstil. Projektet har arbetsnamnet Märsta port. I Valsta fortskrider centrumutvecklingen. Under 2016 har ett stort antal bostäder färdigställts i anslutning till centrum. Samtidigt pågår ett flertal planarbeten med syftet att möjliggöra för en förnyad, attraktiv stadsbild. Förtätningen ska tillföra nya värden i den befintliga miljön och bidra till ökad integration och trygghet. I direkt anslutning till Märsta station ligger Sätuna torg. Här pågår planarbete där syftet är att tillvarata platsens potential och skapa möjligheter för en levande stadsmiljö. Platsen ska utvecklas genom en identitetsskapande gestaltning som förenar de funktionella kraven och den arkitektoniska kvalitén. Bebyggelsen ska harmoniera med ett, på sikt, modernt och funktionellt resecentrum. En fråga som för närvarande är föremål för utredningsarbete. I Märstas affärscentrum pågår en utveckling av centrum till innehåll och utformning med nya bostäder och tillkommande kommersiell handel och offentlig service. I Norrbacka har det under 2016 tillförts nya kvaliteter genom dels en ombyggnad av befintliga bostadshus, men även en förtätning med lamellhus inom bostadsområdet. För närvarande pågår planarbete för omvandling av parkeringsoch garageytorna i öster mot Norrbackavägen. Pågående rivning-och flytt av Centralskolan möjliggör för en stadsmässig utveckling med funktionsblandning och bebyggelse i kvartersform. 32 Sigtuna kommun

33 Pågående planarbete Antagen detaljplan Program för bostadsbyggande

34 Steningehöjden Steninge slottsby Östra Steninge Valsta Pågående planarbete Antagen detaljplan 34 Sigtuna kommun

35 Tabell 9 Byggstart för planerade projekt i Märsta Område Boendetyp Aktör Bollbacken FB 25 Markanvisas/privat Bollbacken Ä 10 Markanvisas/privat Bureängen FH Markanvisas Bureängen FB Markanvisas Centralskolan FH Markanvisas Centralskolan FB Markanvisas Ekilla torg FB 64 Sevan AB F.d. kulturskolan FH 30 AB SigtunaHem Frejgatan FH 35 AB SigtunaHem HSB Stationsgatan FB 75 HSB Kulturtorget FH 50 AB SigtunaHem Magnegatan FH 90 AB SigtunaHem Märsta centrum FH 65 FastPartner AB Märsta centrum FB 65 FastPartner AB Märsta Port FH 100 Märsta Port FB 100 Norrbacka, komplettering FH Magnolia/Rikshem Norrbacka, komplettering FB Magnolia/Rikshem Norrbacka, påbyggnad FH 25 AB SigtunaHem Stockholmv./Stationsg. FB 40 Markanvisas Steningehöjden FB Peab AB Steningehöjden Ä Peab AB Steninge slottsby FH Steninge slott AB Steninge slottsby FB Steninge slott AB Steninge slottsby Ä Steninge slott AB Steninge-Trädgårdsallén Ä 25 Markanvisas Sätuna 3:88 FB 20 Privat Sätuna torg södra FH AB SigtunaHem Valsta 3:8, förtätning FH 70 D. Carnegie & Co. Valsta 3:8, förtätning FB 70 D. Carnegie & Co. Valsta 3:8, förtätning Ä 40 D. Carnegie & Co. Övre Ekilla FB 35 Markanvisas Övre Ekilla Ä 15 Markanvisas Summa FB = flerbostadshus, bostadsrätt, FH = flerbostadshus, hyresrätt, Ä = småhus, äganderätt Program för bostadsbyggande

36 ANTAGNA DETALJPLANER Inom de nedan redovisade antagna detaljplanerna finns möjlighet att bygga ca 1420 bostäder. HSB Stationsgatan, Sätuna 3:200 I stationsnära läge har HSB i en första etapp uppfört ett punkthus med 15 våningar som blivit Märstas nya landmärke. Detaljplanen möjliggör för byggandet av ytterligare 75 lägenheter med lokaler i bottenvåningen. Totalt antal bostäder: ca 75 Märsta Centrum, Märsta 1: Hela Märsta centrum är under upprustning för att möjliggöra för en utvecklad kommersiell handel och offentlig service. Bibliotek, konsthall och kulturskola stod klart under Under 2015 pågick arbetet med att riva och bygga nytt för att komplettera butiksutbudet samt bygga ett parkeringshus. I anslutning till centrum planeras för förtätning genom nybyggnation med två punkthus och ett lamellhus. Totalt antal bostäder: ca 130 Norrbacka 1:27, 1:38 (påbyggnad) I samband med de pågående renoveringarna av bostadsbeståndet i Norrbacka ska en förtätning genom påbyggnad och ombyggnad av befintliga bostäder genomföras. Det befintliga bostadsbeståndet kompletteras med nya lägenhetstyper som skapar en mer komplex lägenhetsfördelning av stora lägenheter, blandade med små lägenheter. Totalt antal bostäder: ca 25 Steningehöjden, Rävsta 5:123 Steningehöjden är en stadsdel som växer fram och utgör en utvidgning av bostadsområdet Valsta/Steninge. I sin helhet beräknas området fullt utbyggt innehålla omkring 900 bostäder, blandat med förskola, skola, sporthall samt centrumfunktioner. I dagsläget är knappt 400 bostäder färdigställda. Inom området kommer det vara varierande byggnadsutformningar; lamellhus, radhus, kedjehus och enbostadshus. Utbyggnaden är uppdelad på ett antal etapper. Detaljplan finns för den tredje etappen och arbetet med den fjärde detaljplanen pågår. I samband med den fjärde detaljplanen kommer vissa ändringar av den tredje detaljplanen att göras för att öka antalet lägenheter och tillgodose trafiklösningar vid Sporthallen. Totalt antal bostäder: ca 500 Steninge slottsby, Steninge 1:20 Nytt område för bostäder, förskola och skola samt centrumfunktioner vid stenladan invid Steninge slott. Tänkt byggnadsutformning är lamellhus, radhus och enbostadshus. Utvecklingen av området ska ske med hänsyn till de naturoch kulturmiljövärden som idag karaktäriserar området. Totalt antal bostäder: ca 600 Stockholmsvägen/Stationsgatan, Sätuna 3:257 AB SigtunaHem har tillsammans med Sigtuna kommun tagit initiativ till ett kombinerat förskole-och bostadsprojekt. Förtätning med lamellhus där bostäder kombineras med förskola i bottenvåning. Totalt antal bostäder: ca 40 Övre Ekilla, Ekilla 6:1, 6:139 Detta område utmed Hemmansvägen växte fram under 2013 med såväl småhus uppförda i egen regi som nya flerbostadshus. Gällande detaljplan möjliggör för ytterligare radhus och enbostadshus. Totalt antal bostäder: ca 50 PÅGÅENDE DETALJPLANER I de detaljplaner som är pågående skapas möjlighet att bygga omkring 1360 bostäder. Antal bostäder som förväntas tillskapas i det mer omfattande stadsutvecklingsprojektet Märsta Port, är än för tidigt att bedöma. Bollbacken, Märsta 1:20 m.fl. Genom planläggning prövas förutsättningarna för förtätning utmed Stockholmsvägen med radhus och flerbostadshus. Området ligger centralt i Märsta och bebyggelsen ska ges en stadsmässig utformning. Totalt antal bostäder: ca 35 Bureängen, Valsta 3:50 Nytt område söder om Valstavägen prövas genom planläggning. I samband med planläggning prövas även byggnadsutformningen. Totalt antal bostäder: ca Sigtuna kommun

37 Centralskolan, Märsta 1:223 Genom rivning- och flytt av den befintliga Centralskolan finns möjlighet att området kan kompletteras med bostäder. Förutsättningarna prövas i planarbetet och förtätningen förväntas ske med stadsmässiga kvartershus. Totalt antal bostäder: ca 250 Ekilla torg, Ekilla 6:76 I pågående planarbete prövas förutsättningarna för att utveckla Ekilla centrum till en plats med mer stadsmässiga kvaliteter. Planerna innebär att den befintliga byggnaden i centrum rivs och ersätts med två nya byggnader. Placeringen av byggnaderna skapar en torgyta och i byggnadernas bottenvåningar möjliggörs för butiker. Totalt antal bostäder: 64 F.d. kulturskolan, Märsta 10:6 Kulturskolan med konst-och musikskoleundervisning har flyttat till nya lokaler i Märsta centrum. I planarbetet prövas möjligheterna för förtätning. Totalt antal bostäder: ca 30 Frejgatan, Valsta 3:18 Möjlig förtätning genom ombyggnad av befintlig parkering med flerbostadshus. Totalt antal bostäder: ca 35 Kulturtorget, Märsta 1:254 Bostäder tillkommer i nära anslutning till bibliotek, centrum och kulturskola genom förtätning i korsningen Södergatan/ Centrumleden/Stockholmsvägen. Planarbete pågår för att pröva förutsättningarna för att öka antalet bostäder samt möjliggöra för en träffpunkt för seniorer i byggnaden. Totalt antal bostäder: ca 50 Magnegatan, Valsta 4:16 Möjlig förtätning genom ombyggnad av befintlig parkering med flerbostadshus. Totalt antal bostäder: ca 90 Märsta Port, Valsta 3:50 Utvecklingen av Märsta Port syftar till att binda samman Märsta-Valsta och skapa en naturlig mötesplats mellan handelscentrum och Midgårdsvallens idrottstråk. För området finns en gällande detaljplan som täcker större delen av området. Omarbetning av detaljplanen är aktuellt för att möjliggöra för att bland annat bygga mer stadsmässigt samt att öka exploateringstalet. Ambitionen är att utvecklingen ska ta utgångspunkt i ett dialog-och visionsarbete, så kallad visionsstyrd stadsplanering. Totalt antal bostäder är ännu för tidigt att bedöma. Norrbacka 1:33-35 (komplettering) I pågående planarbete prövas förutsättningarna för förtätning med stadsmässiga kvartershus på de befintliga parkerings-och garageytorna i öster mot Norrbackavägen. Totalt antal bostäder: ca 350 Steninge-Trädgårdsallén, Sundveda 4:5 Nytt område med småskalig bebyggelse planeras söder om Trädgårdsallén. Totalt antal bostäder: ca 25 Sätuna 3:88 I pågående detaljplanering prövas möjligheterna för förtätning genom nybyggnation av flerbostadshus. Totalt antal bostäder: ca 20 Sätuna torg södra, Sätuna 3:179 I ett attraktivt läge, med direkt anslutning till pendeltågstationen i Märsta, ligger Sätuna torg. Här finns idag centrumfunktioner, bland annat ICA-butik, samt bostäder. Då de befintliga fastigheterna är i dåligt skick planeras dessa att rivas och ersättas med bostadsbebyggelse med centrumfunktioner i bottenplan. Utvecklingen av Sätuna torg syftar till att tillvarata det centrala läget och planera för en bebyggelse bestående av bostäder och handel med genomtänkt och attraktivt gestaltning. Det sociala rummet ska stå i fokus med livfulla stadsstråk, torg och mötesplatser. Projektet förväntas genomföras i två etapper. Totalt antal bostäder: ca 150 Valsta 3:8 (förtätning) I samband med upprustning av befintliga byggnader och bostadsgårdar utreds möjligheten för förtätning. Totalt antal bostäder: ca 180 Program för bostadsbyggande

38 Foto: Kari Kohvakka Sigtuna stad Genom ett rådslag tog invånarna i och omkring Sigtuna stad ställning för en utveckling av Sigtuna stadsängar. Första detaljplanen vann laga kraft under augusti 2016 och byggnationen beräknas komma igång under hösten Sigtuna stadsängar planeras med blandad bostadsbebyggelse och med funktioner för service, handel och skola. Färdigställt beräknas området utgöra ca 900 nya bostäder samt service, ny skola och förskola inom området. I Sigtuna stad kommer nya bostäder att byggas genom förtätning och genom att nya områden byggs ut. 38 Sigtuna kommun

39 Pågående planarbete Antagen detaljplan Program för bostadsbyggande

40 Tabell 10 Byggstart för planerade projekt i Sigtuna stad Område Boendetyp Aktör Mjärden Ä 6 Tomt-och småhuskön Myntvägen Ä 5 Sigtuna Hantverksdesign AB Ragvaldsbo FB 80 Riksbyggen Bonum Rådmansängen Ä 8 Peab AB Skyttegatan, småhus Ä 3 Tomt-och småhuskön Sigtuna stadsängar FH Sigtuna stadsängar expl. AB Sigtuna stadsängar FB Sigtuna stadsängar expl. AB Sigtuna stadsängar Ä Sigtuna stadsängar expl. AB Södertilsvägen Ä 10 Markanvisas Summa FB = flerbostadshus, bostadsrätt, FH = flerbostadshus, hyresrätt, Ä = småhus, äganderätt 40 Sigtuna kommun

41 ANTAGNA DETALJPLANER I de nedan redovisade antagna detaljplanerna finns möjlighet att bygga ca 750 bostäder. Mjärden, Norrtil 3:1 I anslutning till Thilsjöområdet mot gränsen till Björkbacka finns genom planläggning en möjlighet att förlänga gatan Mjärden och förtäta med radhus och enbostadshus. Intentionen är att tomt för ett fristående småhus säljs via tomt-och småhuskön medan radhuset kommer att utgöra självbyggartomter för en byggemenskap. Området för utbyggnaden omfattas av ett antal fornminnen, varför det påbörjats arkeologiska undersökningar. Totalt antal bostäder: ca 6 Myntvägen, Munkholmen 2: I den norra delen av Munkholmen finns sedan 2006 en gällande detaljplan med byggrätter för ett antal enbostadshus. Det är relativt komplicerade markförhållanden inom området, vilket gjort det nödvändigt att under flera år förbelasta marken för att förbereda för kommande byggnation. I nuläget återstår möjligheten att uppföra fem enbostadshus. Totalt antal bostäder: ca 5 Ragvaldsbo 1:1 Utöver de 4 flerbostadshus samt 10 radhus som förväntas färdigställas under 2016 i Ragvaldsbo, finns outnyttjade byggrätter i detaljplanens norra del. Här planerar Riksbyggen Bonum uppföra flerbostadshus med boende för seniorer. Totalt antal bostäder: ca 80 Rådmansängen Inom planområdet finns 8 outnyttjade byggrätter för enbostadshus. Totalt antal bostäder: ca 8 Sigtuna stadsängar etapp I, Ragvaldsbo 1:1, Venngarn 1:28 Norr om Ragvaldsbovägen ska en ny stadsdel växa fram - Sigtuna stadsängar - ett område med upp emot totalt 900 nya bostäder. Området har delats upp i två etapper varav den första detaljplanen vann laga kraft under augusti Den nya stadsdelen ges en stadsmässig bebyggelse av blandad karaktär med kvartershus, radhus och enbostadshus med närhet till mötesplatser och motionsspår. Detaljplan I innehåller bland annat bostäder samt lokaler för butiker och restauranger. Antal bostäder i etapp I: ca 650 Totalt antal bostäder: ca 900 Skyttegatan (småhus), Prästängen 1:1 Förtätning med radhus och enbostadshus. Totalt antal bostäder: 3 PÅGÅENDE PLANARBETE I planer som är pågående skapas möjlighet att bygga omkring 260 bostäder. Sigtuna stadsängar etapp II, Ragvaldsbo 1:1, Venngarn 1:28 Detaljplanen är den sista etappen för utvecklingsprojektet Sigtuna stadsängar. Syftet med detaljplan 2 är att pröva möjligheten för ytterligare flerbostadshus, villor, radhus samt skola och förskola. Antal bostäder i etapp II: ca 250 Totalt antal bostäder: ca 900 Södertilsvägen, Södertil 1:6 I Sigtuna stads östra delar invid Tufvassonsfabriken prövas möjligheten för en förtätning med bostäder. Totalt antal bostäder: ca 8 Program för bostadsbyggande

42 Foto: Rosie Alm Rosersberg Sigtuna kommun planerar för en områdesutveckling av Västra Rosersberg, som innebär att Rosersbergs samhälle kommer att ges ett stort tillskott av nya bostäder samt utökad service och handel för hela tätorten. Utvecklingen av Västra Rosersberg ska baseras på en mellan folkvalda, invånare och andra intressenter väl förankrad och gemensam vision. Stadsutvecklingen ska utgå från hållbarhet med fokus på miljömässiga, sociala, ekonomiska och demokratiska perspektiv. Den nya exploateringen möjliggör för bostadsutveckling i ett attraktivt läge med direkt närhet till pendeltågsstation och med många arbetstillfällen inom Rosersbergs logistikområde och Arlanda. 42 Sigtuna kommun

43 Pågående planarbete Antagen detaljplan Program för bostadsbyggande

44 Tabell 11 Byggstart för planerade projekt i Rosersberg Område Boendetyp Aktör Pendelvallen FH 30 Privat Västra Rosersberg FH Markanvisas Västra Rosersberg FB Markanvisas Västra Rosersberg Ä Tomt-och småhuskön Summa FB = flerbostadshus, bostadsrätt, FH = flerbostadshus, hyresrätt, Ä = småhus, äganderätt PÅGÅENDE PLANARBETE I detaljplanen för Pendelvallen skapas möjlighet att bygga ca 30 bostäder. Det mer omfattande stadsutvecklingsprojektet Rosersberg befinner sig i ett tidigt planeringsskede där det totala antalet bostäder än är för tidigt att uppskatta. Pendelvallen, Rosersberg 5:9 I nära anslutning till Rosersbergs pendeltågsstation prövas genom planläggning en förtätning som ska möjliggöra för seniorbostäder kombinerat service och handel. Detta är första etappen av detaljplanearbetet för området, resterande del ska samordnas med projektet Västra Rosersberg. Totalt antal bostäder: ca 30 Västra Rosersberg 10:262, m fl. Västra Rosersberg är ett nytt utvecklingsområde i stationsnära läge där möjligheterna för en bostadsutveckling med blandad bebyggelse, service och handel för hela tätorten är under planläggning. Projektet är i ett tidigt skede och kommer att anpassas efter resultatet från det pågående visionsarbetet. 44 Sigtuna kommun

45 GRÖN STAD med NÄRHET och PLATS FÖR FLER VISION ROSERSBERG Sigtuna kommun, Maj 2016 DIALOG ROSERSBERG Sigtuna kommun, Maj Sensommaren/hösten 2015 genomfördes en dialogprocess i Rosersberg med anledning av Sigtuna kommuns planer på områdesutveckling i Rosersberg. Genom samtal med boende, närboende och på andra sätt verksamma människor i Rosersberg ämnade dialogen att förankra processen samt ta reda på vilka unika förutsättningar som finns i Rosersberg. Dokumenten finns tillgängliga på Program för bostadsbyggande

46 Foto: Björn Leijon Landsbygd och i sammanhållen bebyggelse Översiktsplan 2014 visar en tydlig vilja att landsbygden ska kunna fortsätta utvecklas. En stor del av landsbygden i kommunen omfattas dock av begränsningar för bebyggelseutveckling främst genom influensområdet för flygbuller för verksamheten på Arlanda flygplats. För att bibehålla odlings-och kulturlandskapet ska ny bebyggelse i första hand ska lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse. Inom sammanhållen bebyggelse pågår ett antal begränsade förtätningsprojekt, framförallt i Odensalaområdet och i Skepptuna. Utöver detaljplanelagt området bedöms tillskottet av nya bostäder på landsbygden bli ca 20 bostäder per år. 46 Sigtuna kommun

47 Pågående planarbete Antagen detaljplan Program för bostadsbyggande

48 Tabell 12 Byggstart för planerade projekt på landsbygden Område Boendetyp Aktör Odensala-Herresta by Ä 10 Markanvisas/ Tomt-och småhuskön Odensala-Håsta hage Ä 20 Markanvisas/ Tomt-och småhuskön Odensala kyrkby Ä 10 Markanvisas/ Tomt-och småhuskön Skepptuna, Helgå by Ä Privat Venngarn 1:17, Murarbo Ä 6 6 Privat Venngarn 1:29 FH 20 Privat Venngarn 1:29 Ä 10 Privat Kompletterande bebyggelse Ä Privat Summa FB = flerbostadshus, bostadsrätt, FH = flerbostadshus, hyresrätt, Ä = småhus, äganderätt ANTAGNA DETALJPLANER I de planer som antagna finns möjlighet att bygga ca 22 bostäder. Murarbo, Venngarn 1:17 Detaljplanen möjliggör för ett nytt bostadsområde med ca 12 enbostadshus. Krav ställs på att strukturen på bebyggelsen ska anpassas efter de befintliga bebyggelsetraditionerna i området. Odensala-Herresta by 4:6-14 Antagen plan för förtätning inom sammanhållen bebyggelse med ca 10 enbostadshus. PÅGÅENDE PLANARBETE I de planer som pågående skapas möjlighet att bygga ca 120 bostäder. Det finns planer på en begränsad förtätning i anslutning till befintlig bebyggelse i Odensalaområdet. Möjligheten att exploatera och planlägga nya områden i och omkring Odensala är emellertid avhängigt frågan om lösningar för vatten och avlopp. De detaljplaner som påverkas av frågan är Odensala-Herresta, Odensala kyrkby samt Odensala-Håsta hage. Odensala kyrkby, Odensala Prästgård 2:1 Genom planläggning kommer möjligheten att prövas för ett nytt område med ca 10 bostäder. Odensala, Håsta hage, Odensala Prästgård 2:1 Genom planläggning kommer möjligheten att prövas för ett nytt område med ca 20 enbostadshus. Skepptuna, Helgåby 1:2 I nära anslutning till Skepptuna förskola, skola samt bygdegård planeras för en by med ca 60 enbostadshus. Byn planeras att ha fokus på miljö och hållbarhet där det bland annat kommer finnas gemensamma odlings-och aktivitetsytor. Projektet ingår i landsbygdsutvecklingen i kommunens nordöstra delar. Venngarn 1:29 Genom planläggning prövas möjligheten för ca 30 bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse. 48 Sigtuna kommun

49 Foto: Sigtuna kommun Program för bostadsbyggande