Nya Moderaternas program för bostadsbyggande i Sigtuna kommun

Transkript

1 Nya Moderaternas program för bostadsbyggande i Sigtuna kommun

2 Innehållsförteckning 1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSEINRIKTNING VÄGLEDANDE RIKTLINJER ATT BYGGA FÖR ETT TRANSPORTEFFEKTIVT, HÅLLBART OCH TRYGGT SAMHÄLLE... 6 KOMMUNEN ÄR HUVUDAKTÖR FÖR SAMHÄLLSBYGGANDET BYGG FÖR EN TRANSPORTEFFEKTIV KOMMUN FRÄMJA UTVECKLINGEN INOM DET EKONOMISKA, SOCIALA OCH TEKNISKA OMRÅDET INFRASTRUKTUR OCH HÅLLBARHET UTBUD AV BOSTÄDER FÖR ÄLDRE BEFOLKNINGSUTVECKLING BLAND DE ÄLDRE KVARBOENDE - MÖJLIGHET ATT BO KVAR I SITT HEM NYPRODUKTION OCH TILLGÄNGLIGHET SENIORBOENDE TRYGGHETSBOENDE VÅRD OCH OMSORGSBOENDE BOSTÄDER FÖR PERSONER MED FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH INOM SOCIALPSYKIATRIN ALLMÄNT BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR VUXNA ENLIGT LSS SOCIALPSYKIATRI BOSTADSBYGGANDETS PÅVERKAN PÅ FÖRSKOLA OCH SKOLA INLEDNING PLANERADE PROJEKT I SIGTUNA KOMMUN PLANBEREDSKAP I ANTALET BOSTÄDER BESKRIVNING AV BYGGPROJEKT

3 1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR I föreliggande bostadsförsörjningsprogram pekas områden ut som kan bli aktuella för bostadsbebyggelse. Kommunen ska i dessa områden ha en planberedskap för kommande projekt i överensstämmelse med kommunens gällande översiktsplan. En ny översiktsplan är under framtagande och ska antas av fullmäktige under 1:a halvåret De framtagna Ortsanalyserna för tätorterna Sigtuna och Märsta innehåller också underlag för planering av kommunens framtida bostadsbyggande liksom den Trafikstrategi som togs fram under Mot bakgrund av den snabba utvecklingen föreslår vi att trafikstrategin uppdateras under 2014 och då också synkroniseras med den nya översiktsplanen. Kommunens bostadsbyggande ska grundas på en helhetssyn. Viktiga faktorer är bl.a. befolkningsutveckling, näringslivets förändringar och kravet på ett hållbart samhälle tillsammans med god infrastruktur och kollektivtrafik. Varje kommundel ska få utvecklas utifrån sina starka sidor, sin kulturella identitet och sina förutsättningar. Kommunens framtida utveckling måste utgå från en övergripande vision som en del i den översiktliga planeringen som sedan bryts ner till fördjupade planer och detaljplaner för bostadsbyggande. I planeringen ska förutsättningar finnas för infrastruktur och service och här måste mer fokus läggas mot externa aktörer ansvariga för dessa områden ex. vis SL, Trafikverket m.fl. När byggnation ska ske är det sedan upp till marknaden att besluta om i takt med efterfrågan. Dock bör nya områden inte lämnas ofullständiga under längre tid. Nya Moderaternas program för bostadsbyggande ska därför ses mot bakgrund av de omvärldsfaktorer som kan påverka den framtida planeringen. 1.1 Bebyggelseinriktning Kommunen har genom sitt planmonopol att besluta var vi ska bygga och inriktningen på byggnationen. Därefter kan förslag från byggbolag tas in och jämföras för att få alternativa lösningar på utvald inriktning. För varje nytt område måste miljöaspekter klargöras i form av t ex buller, utsläpp och platsens karaktär. Vi måste också se på kommunens infrastruktur samt kommunal och kommersiell service. Det är väsentligt att helheten beaktas och att konsekvenserna i stort analyseras. Varje del av kommunen ska få växa och utvecklas efter sina förutsättningar, sin karaktär och i sin egen takt. Detta gäller såväl Rosersberg, Valsta, Märsta, Sigtuna Stad och inte minst vår landsbygd. 3

4 Kommunen ska erbjuda attraktiva möjligheter till boende. Kvalitetsbegreppet ska vara vägledande såväl vad gäller själva byggandet som vad gäller de boendes närhet till barnomsorg, skolor och service. 1.2 Vägledande riktlinjer För Nya Moderaterna ska följande riktlinjer vara vägledande för det fortsatta bostadsbyggandet i Sigtuna kommun.! Det ska råda balans mellan de olika upplåtelseformerna. Målet ska vara att kommunens totala bostadsbestånd ska bestå av en tredjedel vardera av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter.! All stadsplanering av väsentlig art ska utgå från ett visionsbaserat planeringssätt där helhetssyn, miljötänkande och långsiktighet med utökade möjligheter till insyn och påverkan från allmänhetens sida är den bärande principen.! Antalet nya bostäder ska anpassas till befolkningsutvecklingen, vilket förutsätter en genomsnittlig planberedskap på cirka 700 bostäder per år.! För all ny bebyggelse ska konsekvensbeskrivningar tas fram som belyser byggandets påverkan på klimat, infrastruktur, natur- och kulturmiljöer samt invånarnas socioekonomiska villkor.! Bebyggelseutveckling ska ske utifrån ett ställningstagande kring trafikens påverkan på miljön och i första hand genom en förtätning av centralorten Märsta samt kompletterande bebyggelse i andra kommundelar.! Förutsättningen för utvecklingen är att kommunen har en god planberedskap för nödvändiga infrastrukturåtgärder (vägar, gator, VA, IT mm) då nya bostadsområden planeras och byggs.! Boendesegregation ska motverkas! Äldreboenden som omfattar senior- trygghets- och särskilda boende, ska anpassas efter den efterfrågan som finns och prognostiseras.! Affärs- och serviceverksamheter som inte är störande bör integreras med bostäder.! Ny bebyggelse ska harmoniera med omgivningen.! Bebyggelse ska planeras med tanke på att skapa ett gott socialt liv med hög trygghetsfaktor.! Särskilda åtgärder för ungdomars inträde på bostadsmarknaden ska prioriteras. 4

5 ! Ny- och ombyggnation bör bidra till ekologiskt hållbart boende. Detta förutsätter bland annat att ekologiska och miljövänliga material används och en minskande energianvändning eftersträvas.! Vid byggande på landsbygden ska stor hänsyn visas till kultur- och naturmiljöer.! Vid nybyggnation av flerbostadshus bör möjligheten till en utformning som möjliggör ägarlägenheter eftersträvas.! Genom att, där så anses lämpligt, använda sig av arkitekttävlingar kan vi få både nyskapande och spännande byggnationer.! Bristande konkurrens inom byggbranschen och på bostadsmarknaden ska motverkas 5

6 2 ATT BYGGA FÖR ETT TRANSPORTEFFEKTIVT, HÅLLBART OCH TRYGGT SAMHÄLLE Kommunen är huvudaktör för samhällsbyggandet Kommunernas uppgift i samhällsplaneringen har stärkts under de senaste decennierna och statens ansvar och roll som pådrivare av samhällsutvecklingen har minskat. Det innebär att kommunerna, som står närmast invånarna, har rollen som samhällets huvudaktör när det gäller samhällsutvecklingen. När det gäller samhällsplaneringen och framtida byggnationer innebär detta att den övergripande kommunala utvecklingsplaneringen får en ökad betydelse och behöver förnyas med kortare intervall. Samtidigt innebär den ökande globaliseringen ökad konkurrensen mellan länder, regioner, kommuner och städer. I storstadsregionerna är konkurrensen mellan kommunerna idag en verklighet. Konkurrensen möjliggör ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning, förbättrad infrastruktur, status av attraktiv inflyttningsregion mm. Men konkurrensen kan också betyda stagnation, tillbakagång och marginalisering om inte prioriteringarna är de rätta. Det är därför viktigt att vi också samplanerar byggande och infrastruktur genom ett aktivt deltagande i den regionala planeringen, ex vis RUFS. Senare tidens forskning visar också att den kulturella sektorn har fått en ökad betydelse för människors val av boende och arbete. Samtidigt har trafikens påverkan på miljön fått ökat fokus vilket innebär nya förutsättningar för hur och var den byggda miljön kan expandera. Fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter bör slutligt bestämmas i detaljplaneringen av respektive utbyggnadsområde. Efterfrågan av de olika boendeformerna styrs av gällande konjunktur- och marknadsläge men en huvudregel bör vara 1/3 av vardera hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter med möjlighet till boendealternativ för olika hushållstyper. En bostadsväxling inom orten/kommunen är eftersträvansvärd. Exempelvis bör möjligheter till billiga lägenheter finnas i olika delar av kommunen. Det kommunägda AB Sigtunahem har en dominerande ställning på bostadsmarknaden med sitt innehav av ca 4500 bostäder. Bolaget har i uppdrag att utöver hyreslägenheter också producera bostadsrätter och ägarlägenheter för att bidra till en balanserad situation mellan upplåtelseformerna. 2.1 Bygg för en transporteffektiv kommun Som huvudaktör för den framtida samhällsutvecklingen har kommunerna ett stort ansvar inför kommande generationer. Transporteffektiv samhällsplanering och minskat transportberoende är nödvändiga komponenter för att, i kombination med bättre bränslen och effektivare fordon, långsiktigt kunna minska utsläppen till hållbara nivåer. Bostadsförsörjningen ska därför tydligare integreras med kommunens övergripande samhällsplanering och med miljöpolitiken, trafikplaneringen och näringslivets utveckling. Ett sätt att minska behovet av transporter är att bygga bort zoneringen mellan boende, handel, arbete och fritid och integrera fler funktioner i redan befintliga områden. En integration av fler funktioner i bostadsområden underlättar också vardagen för invånarna. I första hand uppnås detta genom förtätning och utveckling av centralorten Märsta. En förtätning innebär dock att 6

7 man måste vara aktsam om de gröna kilar som finns insprängda i dessa områden. De är viktiga som lekytor för de yngre och rekreationsplatser för vuxna, särskilt våra pensionärer. I Sigtuna stad är det av stor vikt att få en utvecklad detaljhandel och bättre kollektivtrafik. Till industri och verksamhetsområden som Arlanda och Rosersbergs industriområde måste kollektivtrafiksystemet utvecklas, vilket skulle bidra till att arbetspendlingens belastning på miljön minskar. 2.2 Främja utvecklingen inom det ekonomiska, sociala och tekniska området Kommunen kan också strategiskt arbeta för att främja utvecklingen inom det ekonomiska, sociala respektive det tekniska området. Här har näringslivets utveckling en stor inverkan. Kommunen kan på ett strategiskt sätt arbeta för att förbättra villkoren för näringslivet och öka kommunernas konkurrenskraft för nya etableringar. Att det inom kommunen finns möjlighet för nya företag att etablera sig kan möjliggöra också en utveckling inom det sociala området. Ett utvecklat näringsliv innebär en efterfrågan på utbildning, arbeten och bostäder. Med väl utbildade invånare förbättras de ekonomiska villkoren för kommuninvånarna. Fler integrerade arbetsplatser bidrar också till att människor kan utveckla sitt kontaktnät och ha en social förankring i sin miljö. Att det sociala kapitalet utvecklas innebär att kommunen kan utvecklas i ett vidare sammanhang. Att människor känner självtillit och har en bild av en positiv social miljö minskar i allt väsentligt negativt och kriminellt beteende. 2.3 Infrastruktur och hållbarhet Kommunen ska också strategiskt arbeta för att nödvändig infrastruktur integreras i bebyggelsen då nya bostadsområden tillkommer. Då nya markområden tas i anspråk för bebyggelse är förändringen bestående under lång tid framöver. Infrastrukturen och bebyggelseutvecklingen har också en relativt långsam och trög omloppstid jämfört med övrig utveckling, eftersom dess kostnader är så stora. Det är därför nödvändigt att integrera sådan infrastruktur i nya bostadsområden som framstår som långsiktigt hållbara. Flera planerade nya bostadsprojekt ligger i anslutning till eller nära väg 263 för att utnyttja befintlig infrastruktur. Dock kräver dessa byggnationer att åtgärder vidtas på väg 263 som redan idag är behäftad med flera brister och tidvis dålig framkomlighet. Den fortsatta tillväxten och utvecklingen förutsätter också satsningar på en utbyggd kollektivtrafik med uppgradering av Märsta station, direktbuss Sigtuna-Märsta-Arlanda samt spårbunden trafik mellan Märsta och Arlanda. Nybyggnation ska bidra till ett ekologiskt hållbart boende genom klimatsmart byggande och småskaliga energilösningar. Kommunen ska verka för att fler bostäder byggs med passivhusstandard och att befintliga bostadsområden klimatanpassas i möjligaste mån. Byggnation i nya områden såväl som vid förtätning av befintliga bostadsområden ska hänsyn tas till natur och kulturmiljöer samt omgivande bebyggelse genom konsekvensutredningar som klargör påverkan på dessa värden. 7

8 3 UTBUD AV BOSTÄDER FÖR ÄLDRE 3.1 Befolkningsutveckling bland de äldre Sigtuna kommuns befolkning växer, men åldersgruppen över 65 år påverkas ännu inte i så stor omfattning. Gruppen över 65 år utgör ca15 procent av befolkningen och prognosen fram till år 2018 visar att andelen då är relativt sett oförändrad. Allmänt är också trenden att åldersgruppen över 65 år har allt bättre hälsa och kan bo kvar allt längre i sin ordinarie bostad. Andelen inom åldersgruppen 80 år och äldre som är den grupp som har störst behov av omsorgsboende förväntas fram till början av 2020-talet att ha ökat med ca 80% i Märsta och knappt 50% i Sigtuna vilket kommer att ställa stora krav på utbyggt omsorgsboende. 3.2 Kvarboende - möjlighet att bo kvar i sitt hem En grundläggande trygghet för den enskilde individen är att bostaden ska kunna fungera även om man får någon typ av funktionshinder eller då man blir äldre. En viktig faktor är att även kunna vistas ute. Bostadsbeståndet i Sigtuna kommun är relativt modernt och har överlag en god tillgänglighet förutom i äldre trevåningshus där hiss ofta saknas. Enkla anpassningar för att förbättra tillgängligheten kan göras efter ansökan hos kommunen under förutsättning att åtgärden är bidragsberättigad enligt gällande lagstiftning. En klar och tydlig trend under senare år är att behov och efterfrågan på att bo kvar i sin hemmiljö ökar. Det ska ses som en möjlighet och inte en skyldighet. För funktionshindrade kan det krävas relativt omfattande ombyggnadsåtgärder för att kunna klara de krav som finns och därmed har kommunens kostnader för bostadsanpassningsbidrag ökat men å andra sidan är det stora kostnadsbesparingar som görs så länge det går att skjuta upp en flytt till särskilt boende. 3.3 Nyproduktion och tillgänglighet Antalet nyproducerade bostäder inom Sigtuna kommun har ökat under 2000-talet. Mellan åren ligger antalet planerade lägenheter i snitt på drygt 700 lägenheter per år. För närvarande finns en stor planberedskap i kommunen, det vill säga det finns många färdiga detaljplaner med byggrätter. Inom flera av de nya bostadsområdena har också exploatering redan påbörjats. Sammantaget innebär detta för den enskilde att det finns ett relativt stort utbud av nya, moderna och tillgängliga lägenheter för det fall att den nuvarande bostaden inte fungerar tillräckligt väl. Samtliga nyproducerade lägenheter har en mycket god tillgänglighet då lagstiftningen inom byggnadsväsendet ställer krav på att bostäderna ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detsamma gäller för tomtmarken och utemiljön. Det innebär att man ska kunna bo kvar i sin lägenhet även om man exempelvis skulle bli rullstolsburen. 8

9 3.4 Seniorboende Inom Märsta och Sigtuna stad finns ett antal exempel på bostadshus där inriktningen är med så kallat seniorboende. En seniorbostad är i grunden en helt vanlig lägenhet i ett flerbostadshus. Det skulle också kunna vara ett boende i mindre radhus, men det är mindre vanligt. Upplåtelseformen kan vara hyresrätt eller bostadsrätt. Det som bland annat kännetecknar boendet är att de som bor där i regel är ett par eller ensamstående, inga barnfamiljer, och där någon i hushållet är över 55 år och oftast äldre än så. Det finns en efterfrågan på att bo i seniorboende och därför är kommunens målsättning att öka utbudet av bostäder i seniorboendeform. I Sigtuna stad är Rådmansängen det senaste tillskottet med 26 lägenheter i flerbostadshus med inflyttning Under 2014 påbörjas uppförande i Ragvaldsbo av cirka 55 lägenheter som seniorbostäder i flerbostadshus. Invid dessa bostadshus planeras också ett omsorgsboende att byggas. I planerad nyproduktion under kommande år finns det flera andra projekt som till del kan komma att innehålla seniorbostäder i den omfattning som det finns efterfrågan på. Det kan visa sig lämpligt i såväl Märsta som Valsta centrum liksom för förtätningen i Norrbacka, den nya stadsdelen Norra Sigtuna stad, Ansgarsliden i Sigtuna stad, vid Sigtunabygdens golfbana, Märsta Port, Steningehöjden, Steninge slottspark samt inom ett eller flera av projekten i Rosersberg. 3.5 Trygghetsboende Under senare år har en typ av boende, benämnt trygghetsboende, blivit vanligare och det syftar till att uppfylla behoven hos den grupp äldre som inte är i behov av särskilt boende, men som för sin trygghets skull vill flytta till ett slags gemenskapsboende. Den äldre har då inte det omfattande vård- och omsorgsbehov som gäller för plats i särskilt boende, utan anses klara av att bo i sin egen bostad rent funktionellt. Trygghetsboendet ska ses som ett något förstärkt seniorboende och kan upplåtas till personer som fyllt 70 år. Det är ingen biståndsbedömd insats utan upplåtelse av bostad sker av hyresvärden. I trygghetsboende har lägenheterna god tillgänglighet, de kan ha ett mer avancerat larm eller andra tekniska stödfunktioner samt gemensamhetsutrymmen som underlättar i det dagliga livet och bidrar till ökad trygghet. Arhems trygghetsboende är ett exempel på denna typ av boende som med 22 lägenheter samt vid Lönngränd i Sigtuna stad. Under planeringsperioden är ambitionen att kunna utveckla trygghetsboende på Klockargården (14 lägenheter). I anslutning till trygghetsbostäderna vid Klockargården samt i Märsta Centrum planeras den för bostäderna gemensamma lokalen att kunna samnyttjas som ett så kallat Seniorernas Hus. Det är en lokal som kan nyttjas av såväl boende i trygghetsbostäderna som intresseorganisationer som exempelvis pensionärsorganisationer. I samband med omändringen av Klockargården kommer boende att erbjudas plats inom särskilt boende på annat ställe. I planerad nyproduktion under perioden planeras i övrigt trygghetsbostäder i anslutning till utvecklingen av både Valsta och Märsta centrum i Norra Sigtuna stad samt i Rosersberg enligt nedan. 9

10 Antal platser i trygghetsboende Sigtuna stad Norra Sigtuna Lönngränd Klockargården Summa Märsta Märsta Arhem Valsta Summa Roserberg Rosersberg Summa Totalt Vård och omsorgsboende När man av olika skäl inte längre kan bo kvar i eget boende erbjuder kommunen lägenhet i särskilt boende. Biståndsbeslut behövs för detta. Detta är en boende- och vårdform där det ges service, omvårdnad och tillsyn. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Vård och omsorgsboende är ett boende med vanligt hyreskontrakt i normalt en enrumslägenhet med pentry och hygienutrymme. Utöver hyreskostnad betalar den boende för mat och omvårdnad. Antal platser i vård och omsorgsboende Sigtuna stad Hemskogen Ragvaldsbo Sigtuna stad Summa Märsta Ärlinghem Arhem Ymerplan Summa Rosersberg Rosersberg Summa Totalt

11 Idag finns flera vård- och omsorgsboenden inom kommunen, men det finns behov av ytterligare platser på grund av en växande befolkning där också andelen äldre ökar sakta. Äldre- och omsorgsnämndens planering av särskilt boende de kommande åren framgår av tabellen ovan. Behovet av plats i vård och omsorgsboende gäller både personer som har stora somatiska behov och personer med demenssjukdom och där behoven ändras över tid. Nyproduktion bör därför anpassas till att kunna användas av båda grupperna. I Sigtuna stad finns Hemskogen med sina 56 platser. Klockargården i Sigtuna stad avser omvandlas till ett trygghetsboende under 2014 vilket får som konsekvens att behov nu finns av ett 20-tal platser i Sigtuna stad. Det nya tillskottet i Sigtuna stad med planeras i Ragvaldsbo med möjlighet för ca 40 platser för vård och omsorgsboende. För området finns antagen detaljplan med både trygghetsboende och vård/omsorgsboende. Mot bakgrund av rådande platsbrist i Sigtuna stad är det viktigt att byggnationen kommer igång snarast. Fram till detta boende kan tas i bruk behöver annan tillfällig lösning i Sigtuna stad tas fram omgående. I Valsta finns relativt nybyggda Ymer med sina 72 platser. I centrala Märsta finns Arhem som efter utförd om- och tillbyggnad har 44 platser som vid behov kan utökas till 72 platser. Åtta av de platserna är avsedda för korttidsvistelse. Ärlinghem, med 70 platser, i centrala Märsta har under 2013 byggts om efter krav från Arbetsmiljöverket då våtutrymmen inte uppfyllde kraven. Under senare delen av planperioden kan det bli aktuellt med ett mindre antal platser i Rosersberg. 11

12 4 BOSTÄDER FÖR PERSONER MED FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH INOM SOCIALPSYKIATRIN 4.1 Allmänt Inom kommunens omsorg för personer med funktionsnedsättning finns både gruppbostäder och servicebostäder som samtliga har standard för att kunna betecknas som fullvärdiga lägenheter. Det vill säga de är utrustade med de grundläggande funktionerna som kök och badrum utöver sov- och vistelserum. En gruppbostad är en enhet med 5-6 lägenheter och gemensamhetsutrymmen för boende med personal dygnet runt. Gruppbostäderna har olika inriktning för att anpassas till de boendes behov. I en servicebostad är de boende mer självständiga och har därmed ett mindre omvårdnadsbehov och flera lägenheter i närområdet kan knytas till enheten. 4.2 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Bedömningen är att det inom planeringsperioden finns behov av ytterligare en gruppbostad med färdigställande För att motsvara behoven bör den byggas som en fristående enhet. I tabellen nedan visas grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning fördelade på kommundel. Demografiska effekter bidrar till ett ökat behov framförallt för yngre personer med diagnoser inom autismspektrat. Märsta Sigtuna Solbrinken 5 Garnsviken 5 Vänorten 6 Trollberga 5 Arenberga 6 Brännbo 5 Odenbacken 6 Pilsbo 5 Dalen 6 Norrbacka 5 Sätuna 6 Södergatan 6 Valsta 5 Vikingavägen 5 Totalt För de som klarar ett självständigt boende ska möjligheten finnas att flytta ut från våra gruppbostäder/servicebostäder och få stöd i eget boende med behov av 2-4 lägenheter under Socialpsykiatri De flesta i socialpsykiatrins målgrupp vill och kan klara ett eget boende. Det finns stöd av psykiatrin och ett viktigt komplement är boendestöd. Det utformas efter aktuella behov och individuellt anpassat. De flesta i denna grupp är ensamhushåll och behovet är mindre lägenheter med rimlig hyresnivå. 12

13 Personer som har stora behov och behöver tillgång till personal dygnet runt kan efter ansökan beviljas boende i gruppbostad. Socialpsykiatrins gruppbostäder finns dels i Tilgärdet i Sigtuna stad och dels på Stockholmsvägen i Märsta med tio lägenheter vardera. Detta motsvarar i stort sett behoven av regelrätta gruppbostäder. För de som klarar ett självständigt boende ska möjligheten finnas att när behoven minskat kunna flytta ut från våra gruppbostäder och få stöd i eget boende. Möjligheten att klara ett eget självständigt boende förutsätter ett kvalificerat och individuellt utformat boendestöd, med hög tillgänglighet. Lokalen som boendestödspersonalen utgår från ska även ha en del som kan användas för gemensamma aktiviteter. Lägenheterna finns i geografisk närhet för att underlätta kontakten mellan boendestöd och brukarna. Behov finns av 6-8 lägenheter under

14 5 BOSTADSBYGGANDETS PÅVERKAN PÅ FÖRSKOLA OCH SKOLA 5.1 Inledning I Sigtuna kommun är det en stor efterfrågan på bostäder och nya invånare söker sig till kommunen. Kommunen har de senaste åren haft den högsta befolkningsökningen på många år. En viktig aspekt för familjer när de väljer var de ska bosätta sig är om det finns en fungerande barnomsorg och om det finns tillgängliga platser i närområdet vilket är kommunens strävan för alla befintliga och nya invånare. Förskole- och skolkapacitet är då en viktig fråga i planeringsprocessen för nya bostadsområden. Här redovisas hur pågående utveckling av bostäder samt de kommande årens planerade bostadsbyggande påverkar behovet av platser inom förskola och skola. I Sigtuna kommun finns för barn och ungdomar ett antal verksamhetsformer: förskola, skola, skolbarnomsorg, särskola, naturskola och kulturskola. Det omfattar ungefär barn och ungdomar i åldersspannet 1-15 år, vilket motsvarar cirka 20 procent av kommuninvånarna, som utnyttjar de olika verksamhetsformerna. I kommunen finns 47 förskolor och 19 skolor, och av dessa är 16 förskolor och fyra skolor i fristående regi. Barn- och ungdomsnämnden tar årligen fram en kapacitetsplan som utgör underlag för lokalplaneringen för dess verksamheter de kommande fem åren. 5:2 Befolkningsutveckling Som framgår av nedanstående tabell befinner sig befolkningen i åldern 0-15 år i stark tillväxt. Enligt framtagen prognos förväntas befolkningen i de åldrarna växa med 18 % mellan åren Ålder Totalt Den starka befolkningstillväxten innebär att kommunen kommer att behöva en utökad kapacitet för både förskolan och skolan de närmaste åren. I följande delar i detta kapitel redogörs för kapacitetstillgången kontra kapacitetsbehovet inom förskola och skola i kommunens olika stadsdelar. 5:2 Förskola Enligt barn- och ungdomsnämndens kapacitetsplan ökar barnantalet allra mest i centrala Märsta och Valsta. Detta behov ska mötas med en utbyggnad av förskola centralt i Märsta ( Ekillaskolan) och Orion i Östra Steninge. Därutöver ska nyetablering av förskolor ske i centrala Märsta och det nya området Märsta Port. I Steningehöjden har friskolekoncernen Pysslingen 14

15 byggt en förskola med plats för 80 barn som togs i drift i januari Därutöver planeras delar av den år 2014 färdigställda skolan i Steningehöjden användas för förskoleändamål fram till dess att det är dags att bygga en helt ny förskola inom Steningehöjden med prel. färdigställande I Sigtuna stad planerar den fristående förskolekoncernen Kids2home en ny förskola med 80 platser vid Rådmansängen med planerad start Landsbygden består av skolorna Odensala och Skepptuna med tillhörande förskolor. I dessa områden finns planer på en utveckling av bostadsbebyggelsen vilket kommer att medföra ett antal nya elever förskolan och skolan där. Inom förskolan finns idag ett platsunderskott i Odensala. Det kommer att lösas genom en permanent utbyggnad av kapaciteten på Odensala förskola. Det kan i Odensala även bli aktuellt med en utbyggnad av skolan eftersom platsbehovet överstiger tillgången med upp mot 20 platser. I Skepptuna möter behovet efterfrågan av förskole- och skolplatser. Dagens kapacitet och det framtida kapacitetsbehovet visas i de följande tabellerna. Siffrorna gäller för augusti månad då de nya terminerna startar. Centrala Märsta Platstillgång förskola Platsbehov förskola Valsta/Östra Steninge Platstillgång förskola Platsbehov förskola Steningehöjden Platstillgång förskola Platsbehov förskola Sigtuna stad Platstillgång förskola Platsbehov förskola Rosersberg Platstillgång förskola Platsbehov förskola Landsbygd Odensala Platstillgång förskola Platsbehov förskola Skepptuna Platstillgång förskola

16 Platsbehov förskola :3 Skola Årskurs F-6 Som nämnts i inledningen behövs även en utbyggnad för skolår F-6 under den kommande femårsperioden. Detta kommer att ske genom en utbyggnad av Steningeskolan, förtätning av Valstaskolan samt nybyggnad av en skola i centrala Märsta med cirka 500 platser, som även ersätter den nedgångna Centralskolan (med cirka 250 platser idag). I Steningehöjden etableras en skola med plats för cirka 180 elever under perioden. Skolan ska sedan kunna byggas ut i etapper för att möta den ökande efterfrågan som är en följd av att stadsdelen utvecklas med ytterligare bostäder. I Sigtuna stad planeras för en ny skola med start höstterminen I Rosersberg och på landsbygden, omfattande Odensala och Skepptuna, är kapaciteten för barn i åldrarna för årskurserna F-6 i balans under hela perioden Centrala Märsta Platstillgång skola Platsbehov skola Valsta/Östra Steninge Platstillgång skola Platsbehov skola Steningehöjden Platstillgång skola Platsbehov skola Sigtuna stad Platstillgång skola Platsbehov skola Rosersberg Platstillgång skola Platsbehov skola Landsbygd Odensala Platstillgång skola Platsbehov skola Skepptuna Platstillgång skola Platsbehov skola

17 Årskurs 7-9 När det gäller skolår 7-9 behövs en utbyggnad av högstadiekapaciteten med cirka 80 platser i centrala Märsta. Det behovet tillgodoses genom en mer effektiv lokalanvändning i befintliga högstadieskolor, Valsta och Ekilla. 17

18 6 PLANERADE PROJEKT I SIGTUNA KOMMUN Bland projekten finns både nya, ännu icke detaljplanelagda eller beslutade områden, och flera projekt med antagna detaljplaner eller med planer under utarbetande. De ännu icke planlagda projekten bör inte initieras förrän ny ÖP är antagen Planberedskap i antalet bostäder Projekt i Märsta Märsta Port Märsta Centrum Steningehöjden HSB Stationsgatan 75 Arhem 90 Övre Ekilla 65 Valsta Centrum F.d. brandstationstomten 46 Västra Galaxvägen 24 Steninge Slottspark Steninge trädgårdsallén 50 Frejg./Magneg. 140 Norrbacka Arkaden 60 Sthlmsv./skolg. 150 Sthlmsv./stationsg. 38 Centrala Märsta 200 Summa Projekt i Sigtuna Ragvaldsbo Mjärden/Garnet 8 Rådmansängen 8 14 Bostäder Til 3 Södertilsvägen 8 Ansgarsliden 18 Norra Sigtuna stad 225 Summa

19 Projekt på landsbygden Granby 10 Eneby 50 Herresta 5 7 Bärmö 25 Venngarns slott Venngarn övrigt 15 Sigtunabygdens golf 30 Lövstaholm, Lunds gård 5 5 Odensala 35 Skepptuna 40 Kompletterande bebyggelse Summa Projekt i Rosersberg Västra Rosersberg Kadettvägen 20 Stationsområdet 30 Summa Beskrivning av byggprojekt 1. Märsta Planerade byggnationer i Märsta är ett led i att få en mer stadsmässig karaktär i centrala Märsta genom förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse. Strategin är av stor betydelse för utvecklingen av den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. Märsta Port Vi vill här bygga bostäder i stadslik utformning där människor både kan bo, mötas och verka. Området ska också utformas så att Valsta och Centrala Märsta knyts närmare varandra. Den nyligen av kommunfullmäktige antagna reviderade detaljplanen uppfyller inte dessa målsättningar. Märsta centrum I samband med omdaningen av Märsta Centrum med kommersiella lokaler, bibliotek och konsthall inrättas cirka 165 bostäder. Viktigt här är att området får en bra koppling till Märsta station. 19

20 Steningehöjden Väster om Valsta fortsätter den påbörjade byggnationen i takt med efterfrågan. HSB Stationsgatan Före detta Konsumbutiken norr om Stationsgatan har rivits och ersatts med ett bostadshus i 15 våningar och 42 lägenheter som har färdigställts Ytterligare byggrätter inom fastigheten ger möjlighet till ca 75 bostäder under planperioden. Arhem I samband med moderniseringen av Arhems vård- och omsorgsboende finns förutsättningar för kompletterande bebyggelse. Dagens befintliga punkthus inrymmer efter ombyggnad trygghetsbostäder. Det planeras för tre nya punkthus med 90 nya bostäder Övre Ekilla Ett nytt bostadsområde med blandade upplåtelseformer i anslutning till norra Ekilla har påbörjats. Här planeras för totalt ca 165 bostäder varav ca 60 småhus. Valsta Centrum Valsta centrum upprustas och utvecklas. I samband med omdaningen ges möjlighet att bygga totalt ca 210 bostäder. F.d. Brandstationstomten Vid Stationsgatan där brandstationen tidigare låg ska flerbostadshus uppföras med 46 lägenheter. Västra Galaxvägen Här finns detaljplan för en kompletteringsbebyggelse med 2 mindre flerbostadshus. Steninge Slottspark I anslutning till Steninge slott planeras för ett nytt bostadsområde med hög kvalitet där utformning och områdets miljö ska utgöra en extra attraktivitet. Totalt ca 320 bostäder under planperioden. Ö Steninge/trädgårdsallén Söder om trädgårdsallén och väster om Östra Steninge planeras ett nytt bostadsområde med ca 50 småhus. Frejgatan/Magnegatan Rivning av parkeringsdäck möjliggör uppförandet av nya bostadshus med upp till 140 bostäder på främst 1-2 rok. Stockholmsvägen/Stationsgatan Här planeras för ett kombinerat förskole och bostadsprojekt med ca 38 lägenheter. 20

21 Stockholmsvägen/Skolgatan I samband med att Centralskolan rivs för att ge plats åt en ny skolbyggnad frigörs mark också för ny bostadsbebyggelse om ca 150 lägenheter. Norrbacka Området som är i behov av upprustning och modernisering ska också utvecklas genom förtätning och påbyggnad. Maximalt 300 nya lägenheter beräknas utvecklingen av området kunna inrymma i blandade upplåtelseformer. Centrala Märsta På lämplig plats centralt i Märsta är avsikten att finna plats för ca 200 bostäder i smålägenheter lämpliga för ungdomar. 2. Sigtuna Mot bakgrund av den stora inflyttningen i Sigtuna stad de senaste 10 åren bör ingen större expansion planeras förutom beslutade (Ragvaldsbo) och planerade (Norra Sigtuna stad) innan en ny översiktsplan tagits fram. I huvudsak ska man i centrala Sigtuna stad undvika ytterligare bebyggelse. Detta med hänsyn till områdets kulturhistoriska värden av riksintresse. För att redan planerad utveckling av bostadsbebyggelsen ska få tillgång till närliggande servicefunktioner ska ett handelsområde med drivmedels och livsmedelsförsäljning etableras vid Pilsborondellen. Ragvaldsbo Utöver seniorboendet som planeras byggas vid Ragvaldsbo ska också minst 20 lägenheter i flerbostadshus uppföras för vård och omsorgsboende. Mjärden/Garnet I Thilsjöområdet samt i Björkbacka planeras kompletterande bebyggelse på 8 tomter för självbyggeri. Rådmansängen På före detta Sigtuna IP har uppförandet av 26 bostäder i flerbostadshus avslutats. Ytterligare 22 bostäder blir småhus. Södertilsvägen Kompletterande bebyggelse med småhus planeras i Til, på Tufvassontomten. Totalt 8 bostäder. Til Tre nya småhus för självbyggeri planeras här. 21

22 Norra Sigtuna stad Norr om Pilsborondellen och väster om Uppsalavägen planeras ett nytt bostadsområde med drygt 200 bostäder i en första etapp. Närmast rondellen vid brandstationen ska livsmedelsbutik och bilserviceanläggning uppföras. Planeringen av området har inletts med en s.k. visionsstyrd process där invånarna i Sigtuna stad i dialog har givits möjligheter att lämna synpunkter. Ansgarsliden Här planeras för 18 lägenheter när befintlig konferensanläggning byggs om till bostäder. 3. Landsbygden En utbyggnad på landsbygden i några områden samt enstaka kompletterande nybyggnation planeras där hänsyn ska tas till de kultur- och naturmiljöfrågor av riksintresse som finns. Eneby På sikt bör en planberedskap finnas för att öppna upp ett område vid Eneby för företrädesvis självbyggeri. I ett första skede kan ca 50 tomter tas i anspråk men området kan senare utvecklas ytterligare. Granby Totalt 10 småhus återstår att uppföras varefter området är färdigbyggt. Herresta Här finns nu möjlighet att bygga 9 bostäder med självbyggeri varsamt inplanerade tillsammans med befintlig bebyggelse. I anslutning till Odensala bygdegård kan ytterligare 3 småhus uppföras. Bärmö Detta är ett framtida område som kan öppnas upp i västra delen av kommunen med bebyggelse av småhus. Venngarns slott I och med ägarbyte möjliggörs nu en positiv utveckling av slottsområdet med totalt ca 45 nya bostäder. Venngarn Mittemot Österby by vid väg 263 har planläggning påbörjats av 9 villor anpassade till befintlig bebyggelse. Möjlighet till ytterligare 6 bostäder i Venngarns närhet planeras. Sigtunabygdens golfbana I attraktivt läge i direkt anslutning till golfbanan planeras ca 30 småhus. Lövstaholm, Lunds gård 22

23 I anslutning till befintlig bebyggelse planeras ca 10 bostadshus som ska samverka och fungera tillsammans med hästanknutna verksamheter. Odensala Vid Odensala skola och Odensala kyrka planeras småskalig bebyggelse anpassad till omgivningen av ca 35 bostäder. Skepptuna I anslutning till Skepptuna förskola och skola finns planer för bostadsbebyggelse som ett led i landsbygdsutvecklingen i kommunens nordöstra del. Etableringen skulle innebära att underlaget för kommunal och kommersiell service ges stärkta möjligheter. Övrigt Kompletterande bebyggelse om ca 10 bostäder per år planeras tillskottet bli på landsbygden. 4. Rosersberg Den vidare utvecklingen av Rosersberg ska huvudsakligen ske väster om järnvägen där nu genomförd markbytesaffär och lättnader i flygbullersituationen om Länsstyrelsen så medger ger förutsättningar för en långsiktig utveckling. Det är viktigt att expansionstakten anpassas till förhållandena i övrigt i Rosersberg. Västra Rosersberg Totalt medger Västra Rosersberg en utbyggnad av knappt 300 bostäder med varierande hustyper och upplåtelseformer i ett långsiktigt utbyggnadsperspektiv. Området kan byggas ut i etapper baserat på kommande översiktsplan. Kadettvägen Centralt i Rosersberg finns möjlighet att uppföra ett mindre flerbostadshus med hiss vilket saknas i Rosersberg. Stationsområdet På östra sidan om järnvägen vid Rosersbergs station finns möjlighet till ett flerbostadshus som också skulle kunna inrymma service och handel