PROGRAM FÖR BOSTADSBYGGANDE

Transkript

1 PROGRAM FÖR BOSTADSBYGGANDE PRELIMINÄR ANTAGANDEHANDLINGTILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Version (53)

2 2 (53)

3 Bostadsbyggande i Sigtuna kommun Föreliggande program för bostadsbyggande är det andra program som vi gemensamt lägger fram under mandatperioden. För den nuvarande kommunledningen, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet, finns tre övergripande fokusområden för bostadsbyggandet enligt detta program under den fortsatta mandatperioden: Fortsatt hög takt i bostadsbyggandet. Sigtuna kommun är en av de kommuner i Stockholms län som bygger allra flest bostäder, inte minst hyresrätter. Det är viktigt för oss, dels för att vi ser rätten till bostad som en social rättighet, dels för att bostadsbristen i Storstockholm är tillväxthämmande för hela regionen. Våra höga ambitioner för tillväxt och fler bostäder kommer fortsätta under denna mandatperiod, inte minst när det gäller bostäder för unga. Enfamiljshus, bostadsrätter och hyresrätter har alla sin plats i ett välfungerande samhälle. Med målet att ha en tredjedel vardera av dessa upplåtelseformer skapas väl integrerade, mångsidiga samhällen. En hållbar stadsmiljö. Vi vill bygga en levande blandstad där värdefulla grönområden bevaras och människor har nära till gröna rekreations- och motionsområden. Vid byggande ska i första hand redan hårdgjorda ytor tas i anspråk. Vi ska sträva efter förtätning och stadsmässighet i bebyggelsen och hellre bygga på höjden än ta grönområden i anspråk. Våra bostadsområden ska också vara trevliga och trygga att bo i. Grönytor och planteringar ska underhållas väl. Nedskräpning och förstörelse måste kraftfullt motverkas. För att bidra till ökad trygghet på kvällar och nätter ska parkeringar, gångvägar och dess omgivningar ha bra belysning. Tryggheten och gemenskapen i kommundelarna ska också förbättras genom ett ökat bostadssocialt arbete, där såväl AB SigtunaHem som andra bostadsbolag involveras. Klimatsmart byggande. Energiförbrukningen i kommunens och Sigtunahems fastigheter ska minska. Därför ska arbetet med alternativa uppvärmningsformer och bättre energiteknik fortsätta. Möjligheten att arbeta ännu mer klimatsmart, ska alltid finnas med i planeringen av nybyggnation till exempel genom att utvinning av solenergi på hustaken kan möjliggöras. Vi ska ha höga ambitioner vad gäller energieffektivitet vid nybyggnation, systematiskt arbeta med miljöcertifiering samt uppmuntra byggandet av passivhus. Sigtuna kommun ska fortsätta växa, samtidigt som livskvalitet och hållbarhet värnas och utvecklas. Detta program är fortsatt en viktig del av detta arbete för framtiden. Lars Bryntesson (S), kommunstyrelsens ordförande Pierre Cengiz-Edstrand (MP), kommunalråd Dan Rosenholm (FP), kommunalråd 3 (53)

4

5 Innehåll 1 Bostadspolitiska mål Allmänt Nybyggnationer av hyresrätter Bygg ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart Ny- och ombyggnation för alla inte bara några Alla ska ha råd att bo bra Boendesegregationen måste brytas Nya bostäder som en del av centrumutvecklingen Allmänna förutsättningar Inledning Regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS Delregional utvecklingsplan för Arlandakommunerna Boplats Arlanda Fler attraktiva bostäder i attraktiva miljöer Ny lagstiftning för kommunernas bostadsförsörjningsansvar Översiktsplan Befolkning, hushåll och arbetsmarknad Befolkning Bostadsbestånd Förutsättningar för bostadsbyggande Hushåll i allmänhet Unga hushåll Arbetsmarknad och pendling AB SigtunaHem det kommunala bostadsbolaget Bostadssociala insatser Särskilda behov av bostäder Utbud av bostäder för äldre Befolkningsutveckling för äldre Kvarboende - möjlighet att bo kvar i sitt hem Nyproduktion och tillgänglighet Seniorboende Trygghetsboende Särskilt boende för äldre Bostäder för personer med funktionsnedsättning och inom socialpsykiatrin Allmänt Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Grupp- och servicebostäder Planerad nybyggnation Allmänt Påbörjade och färdigställda projekt under Byggstart för planerade projekt Bostadsprojekt i Sigtuna kommun Landsbygden och i sammanhållen bebyggelse (53)

6

7 1 Bostadspolitiska mål 1.1 Allmänt För Sigtuna kommun är en bra bostad en social rättighet. Boendet är en grundläggande del av välfärden. En bostadsrätt, ett hyreskontrakt eller en egen villa önskemålen för boendet skiljer sig åt. Med en mångfald upplåtelseformer och en blandad bebyggelse ska man kunna välja det boende som passar den egna situationen bäst. Bostaden och boendemiljön påverkar starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv. En hög takt i bostadsbyggandet, blandade boendeformer och en stark allmännytta är viktiga instrument för att bryta segregationen på bostadsmarknaden. Med en aktiv bostadspolitik minskar klyftorna i boendet. Sigtuna kommun måste i planarbete, genom exploateringsavtal och med stöd av AB SigtunaHem som beställare och utförare bli bättre på att pressa priserna på byggmateriel och bygga smartare, utan att göra avkall på miljö- och klimatmål eller estetiska värden. Fler billigt producerade bostäder ska ge unga vuxna möjlighet att flytta hemifrån och skaffa en egen bostad. Det är dags att villkoren för människors boende blir mer rättvisa. Sigtuna kommun menar att skattepolitiken ska medverka till att den sociala bostadspolitikens mål uppfylls. Det är dags att bygga nytt, att bygga för framtiden och att bygga i hela landet. Det är statens och kommunernas gemensamma uppgifter att ta ett samlat ansvar för bostadspolitiken och bostadsförsörjningen. Staten har bland annat ansvar för de ekonomiska villkoren, finansieringsvillkoren för bostäderna samt de lagar och regler som gäller för bostadsbyggandet. Kommunen har genom en offensiv bostadsförsörjningsplanering, en aktiv markpolitik och bostadsbolaget AB SigtunaHem ett direkt operativt ansvar för att förverkliga bostadspolitiken lokalt. Sigtuna kommun ligger i en region med stark tillväxt. Trycket på bostadsbyggande är därför stort och vår kommun har liksom andra kommuner ett ansvar för att möta efterfrågan på bostäder för vår växande befolkning och från dem som har eller får arbete i vår region. Den ökande efterfrågan på bostäder, de avskaffade investeringsstöden och räntebidragen påverkar aktörerna på bostadsmarknaden. Det gäller såväl byggföretag, kreditinstitut, bostadsförvaltare, kommuner som boende. Trots ökad takt i bostadsbyggandet de gångna åren så råder fortfarande bostadsbrist i Sigtuna kommun, liksom i hela Stockholmsregionen. För att kunna möta den stora efterfrågan på bostäder krävs det att Sigtuna kommun har en hög planberedskap för bostadsbyggandet. 1.2 Nybyggnationer av hyresrätter Små lägenheter för unga vuxna, ensamstående och äldre ska byggas i vår kommun. Sigtuna kommun ska vid sidan av byggnation av bostadsrätter och villor, verka för byggandet av hyresrätter de kommande åren. Byggnation ska främst ske genom kompletteringar i tätorterna men planeringen för byggnation i nya större områden ska också fortsätta, liksom kompletteringsbebyggelse på landsbygden. 7 (53)

8 1.3 Bygg ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart Som ett led i omställningen till ett hållbart samhälle menar Sigtuna kommun att staten, regionerna och kommunerna bör enas om ett nytt program för ekologisk, social, teknisk och kulturell ombyggnad av samhället med syfte att långsiktigt åstadkomma en modernisering, ombyggnad och upprustning av allmännyttans miljonprogramsområden. För att uppnå det målet bör både generella och riktade åtgärder användas, t.ex. en sund konkurrens och bättre produktivitetsutveckling i byggbranschen. Konkurrensverket bör ägna byggsektorn särskild uppmärksamhet i syfte att öka konkurrensen i sektorn och kostnadsmedvetandet hos kommuner, byggherrar och entreprenörer. Villkoren mellan olika upplåtelseformer bör skattemässigt vara neutrala och likformiga. Ny- och ombyggnation skall bidra till ett ekologiskt hållbart boende. Det ska vara lätt att bygga klimatsmart och att bygga småskaliga energilösningar. Kommunen ska, bland annat i planarbete och genom exploateringsavtal, verka för att det byggs fler bostäder med passivhus-standard och att fler kommersiella lokaler som byggs miljöklassas t.ex. enligt Green Building konceptet. Kommunen ska också aktivt verka för en klimatanpassning av befintliga bostadsområden både när det rör flerbostadshus och villor med direktverkande el. För att ta hänsyn till och bevara skyddsvärda natur- och kulturmiljöer skall byggnation i nya områden alltid föregås av utredningar som klargör påverkan på dessa värden. Principen om ekologisk hållbarhet bör prägla alla faser i bostädernas liv. För att minimera behovet av återkommande renoveringar bör både av ekologiska och ekonomiska skäl, miljövänliga och hållbara material användas vid byggnation. Det ska ständigt vara strävan att minska avfallet vid byggnation och så mycket som möjligt av materialen bör återvinnas. Omsorgen om de boendes hälsa ska väga tungt när valet av byggmaterial görs. För att säkerställa god biologisk mångfald även i de boendes direkta närmiljö skall den befintliga naturmiljön beaktas vid byggandet av nya bostäder. Bostadsnära odling ska möjliggöras. Bostäderna skall på ett enkelt och effektivt sätt göra det möjligt för de boende att leva ekologiskt hållbart. Det handlar också om låg energiförbrukning, enkel återvinning av avfall samt god tillgång till kollektivtrafik. Den dag husen skall rivas ska byggnadsmaterialen i så stor utsträckning som möjligt gå att återanvända eller återvinna. Ett viktigt perspektiv som ska ges ökad betydelse, inte minst i planering och byggnation av bostadsområden och stadsdelar, är social hållbarhet. I bl.a. planläggningen av den nya stadsdelen V:a Rosersberg uppmärksammas detta särskilt genom att vi skapar en gemensam vision genom en öppen och tidig dialog mellan intressenter, medborgare och omvärld som ger bra förutsättningar för fortsatt planering. Detta stärker den medborgerliga förankringen och kan inspirera och väcka nyfikenhet hos invånarna. 1.4 Ny- och ombyggnation för alla inte bara några Hus och boendemiljöer måste byggas med hänsyn till de människor som ska leva i dem. Det handlar om en bostadspolitik som tillfredsställer den växande gruppen äldre och pensionärer. Personer med funktionshinder behöver också bostäder som passar hushållets behov. 8 (53)

9 För särskilt den äldre befolkningen är det viktigt att bostaden är utformad så att det finns möjlighet att bo kvar även i högre åldrar. I många flerbostadshus är detta omöjligt för att det till exempel saknas hiss. Trappsteg och trånga dörröppningar gör det omöjligt att bo kvar för den som har fått sämre rörelseförmåga. När hälsan sviktar ökar behovet av trygghet i boendet. Sigtuna kommun vill göra det möjligt för seniorer att bo kvar i sina invanda boendemiljöer. Möjligheterna att vid behov flytta till en mera tillgänglig bostad eller till ett trygghetsboende ska utökas. Det är av största vikt både för den enskilde och för samhället att alternativa boendeformer för den åldrande befolkningen planeras samt för personer med funktionsnedsättning. Seniorbostäder i hyresrätt behövs i alla kommundelar. Vid all nyproduktion ska kommunen pröva om seniorbostäder är aktuella för projektet. Ett antal äldre och funktionshindrade behöver andra möjligheter till boende, till exempel i gruppboende eller särskilt boende för äldre. En behovsplanering för särskilda boenden har upprättats i syfte att kunna möta en ökad efterfrågan. Personer över sjuttio år ska ges förtur till AB SigtunaHems lättillgängliga lägenheter. Genom att ge unga vuxna (18-24 år) extra poäng i AB SigtunaHems intressebank ska denna åldersgrupps inträde på bostadsmarknaden underlättas. För att skapa en positiv utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt ska kommunen arbeta för att en småskalig byggnation på landsbygden kommer till stånd. 1.5 Alla ska ha råd att bo bra För många, inte minst barnfamiljer, går en mycket stor del av den disponibla inkomsten till boendet. Bostadsbidragen har därför en viktig funktion för att grupper med låg betalningsförmåga ska kunna behålla en rimlig boendestandard. Målet måste vara att en heltidsarbetande ska klara sina boendekostnader utan försörjningsstöd. Familjestödet och bostadsbidragen bör tillsammans användas för att förbättra barnfamiljernas situation och möjligheter att efterfråga en bostad som motsvarar familjens behov. Hyrorna bestäms genom förhandlingar mellan parterna inom ramen för ett robust hyressättningssystem enligt bruksvärdet. Bristande konkurrens inom byggbranschen måste motverkas för att åstadkomma prisvärda bostäder. Allmännyttan har som en av sina främsta uppgifter att medverka till att alla människor ges möjlighet till ett gott boende till rimligt pris. Allmännyttan ska stärkas och utvecklas. Sigtuna kommun skall medverka till att AB SigtunaHem och hyresrätten har en stark ställning. Allmännyttan bör också visa vägen för hur hyresgästernas inflytande kan öka. 1.6 Boendesegregationen måste brytas Klassmässig, social, etnisk och ekonomisk boendesegregation skall motverkas. Särskilda satsningar skall förbättra boendemiljöerna i eftersatta bostadsområden. Människor måste kunna välja det boende som stämmer bäst med den egna situationen. Sigtuna kommun skall stimulera olika upplåtelseformer och ökad blandning av boendeformer i våra kommundelar. Kommunen ställer sig positiv till tillkomsten av kooperativa hyresrätter som en ytterligare upplåtelseform och alternativ på dagens bostadsmarknad. 9 (53)

10 1.7 Nya bostäder som en del av centrumutvecklingen Sigtuna kommun ska vara en aktiv part i utvecklingsarbetet av både Märsta och Valsta centrum. För att centrumbildningarna ska vara levande och attraktiva krävs både en mångfald av verksamheter och bostäder. I planläggningsarbetet med centrumanläggningarna ska stort utrymme ges för nya bostäder. 10 (53)

11 2 Allmänna förutsättningar 2.1 Inledning Sigtuna kommun är belägen i ett av landets starkaste tillväxtområden mitt emellan Stockholm och Uppsala. I den Regionala Utvecklingsplanen För Stockholmsregionen, RUFS 2010, pekas Arlanda Märsta ut som en av åtta regionala stadskärnorna som är viktiga för Stockholmsregionens framtida utveckling. Genom sitt geografiska läge med närheten till Stockholm och Uppsala och som värdkommun för Arlanda flygplats utgör Sigtuna kommun en attraktiv kommun att bo, arbeta och verka i. Det ger Sigtuna kommun goda förutsättningar som tillväxtkommun Regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS 2010 I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) finns en samsyn i regionen kring förutsättningar och problem knutna till bostadsbyggandet och där Sigtuna kommun liksom övriga kommuner i länet har ett ansvar att tillgodose den kraftiga efterfrågan på bostäder i Stockholmsregionen. Mot bakgrund av regeringsuppdrag har också regionala bedömningar gjorts om Stockholmsregionens samlade behov av nya bostäder till år Bakgrunden till detta är den oro som finns för den kraftiga befolkningsökningen inom Stockholmsregionen, samtidigt som en stor bostadsbrist är påtaglig i regionen. Utifrån antaganden i RUFS 2010 om ett högre utbyggnadsalternativ vad gäller det långsiktiga behovet av bostäder har bedömts att i genomsnitt ca 400 bostäder per år i snitt behöver färdigställas i Sigtuna kommun fram till år Enligt kommunens översiktsplan bör bostadsbyggandet ske inom och i anslutning till tätorterna samt i goda kollektivtrafiklägen. Detta är även förenligt med de målsättningar som anges i RUFS 2010 om en långsiktigt hållbar samhällsutveckling Delregional utvecklingsplan för Arlandakommunerna Sigtuna kommun har tillsammans med Knivsta kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun samt Swedavia, Arlanda flygplats tecknat en avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete i Arlandaregionen avseende infrastruktur, trafikering bostäder och näringslivsutveckling. Parterna är överens om att målet för det fördjupade samarbetet är att genom ett proaktivt förhållningssätt skapa förutsättningar för ett uppnå gemensamma winwin -effekter till gagn för Arlandaregionens utveckling. Strategier för detta baserat på en gemensam vision för Arlandaregionens utveckling ska redovisas i en delregional utvecklingsplan, som under år 2016 ska antas av respektive part Boplats Arlanda Ett särskilt angeläget samarbetsområde är att bilda en gemensam bostadsförmedling för Arlandakommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta. Dess syfte är att bättre möta behoven av effektiv bostadsförmedling i samband med den växande flygplatsstaden runt Arlanda Airport City Stockholm med allt fler arbetstillfällen. Sigtuna kommun har varit pådrivande i detta arbete. Möjligheten att vidga samarbetet till att innefatta mer än förmedling av hyresbostäder bör prövas i syfte att skapa en samlad Boplats Arlanda. 11 (53)

12 2.1.4 Fler attraktiva bostäder i attraktiva miljöer Märsta skall i sina centrala delar förtätas och stadsmässigt utvecklas med en hög ambitionsnivå vad gäller utformning och estetik i enlighet med intentionerna i Översiktsplan En politisk samrådsgrupp för systematisk förtätning och fysisk stadsmiljöutveckling i Märsta har tillsatts. Genom att också stimulera till ökad konkurrens bland fler byggherrar ges därmed sammantaget goda förutsättningar att bidra till att stadsmässigt utveckla Märsta och andra delar av kommunen, med fokus mot att skapa en levande blandstad och ett varierat utbud av attraktiva boendemiljöer. 2.2 Ny lagstiftning för kommunernas bostadsförsörjningsansvar Sedan år 2014 gäller ny lagstiftning om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Ändringarna har inneburit att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen preciserats. Nytt är att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommunen ska även samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktörer med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Vid planläggning ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen vara vägledande. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen finns möjlighet för regeringen att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Sigtuna kommun tar redan idag ett stort ansvar för bostadsbyggandet i regionen genom höga mål om antal nya bostäder för bostadsbyggandet som framkommer i programmet för bostadsbyggande och som stämmer väl överens med de mål för regionen som preciserats i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS 2010). Inom ramen för ett mellan Arlandakommunerna gemensamt arbete med en delregional utvecklingsplan har också gemensamma målsättningar för bostadsbyggandet i Arlandaregionen satts upp. Under hand har kommunen också i dialog med länsstyrelsen redovisat sina översiktliga ambitioner och riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt vad som framgår av föreliggande program. Länsstyrelsen tolkar detta sammantaget som att Sigtuna kommun därmed uppfyller sina åtaganden vad gäller samråd och möjlighet till yttrande över de riktlinjer för bostadsförsörjningen som har upprättats och som kommunfullmäktige ska anta och som enligt lagstiftningen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar behöver följas. 2.3 Översiktsplan 2014 I Sigtuna kommuns översiktsplan 2014 finns en stark inriktning på ett fortsatt bostadsbyggande som fokuserar på förtätning av befintliga tätorter samt en utvecklad 12 (53)

13 bostadsbyggnation i stråket mellan Märsta och Sigtuna stad. Att förtäta innebär att fler har behov av att utnyttja de grönområden som finns nära tätorterna. I detta ligger en utmaning att kunna förtäta och samtidigt ha en bibehållen god kvalitet på tätortsnära grönområden. Att förtäta istället för att sprida ut bebyggelsen innebär en god hushållning med marken samt ett hållbart byggande och leder samtidigt till att det går att bevara naturområden som är värdefulla. I Översiktsplan 2014 framhålls att det program för bostadsbyggande som årligen beslutas om i kommunfullmäktige ska vara underlag med inriktning för kommunens bostadsplanering. 2.4 Befolkning, hushåll och arbetsmarknad Befolkning Sigtuna kommun har haft en betydande befolkningsökning under hela 2000-talet. Under den senaste tioårsperioden har kommunens befolkning ökat med nästan tjugo procent. Kommunen ökade sin befolkning under 2014 med 713 invånare, och hör till en av de kommuner i landet som relativt sett har den snabbaste befolkningstillväxten. Diagrammet nedan visar på hur antal invånare är fördelade mellan tätorterna och landsbygden Märsta Sigtuna Rosersberg Landsbygd Totalt Figur 1 Invånare fördelat på kommundel (31 december 2014). Sigtuna kommun under 2000-talet har haft en snabbare befolkningstillväxt än i riket och senare under perioden även i jämförelse med övriga Stockholms län. En förutsättning för en fortsatt befolkningstillväxt är naturligtvis att det fortsatt kan produceras fler nya bostäder som ska kunna möta den ökande efterfrågan på bostäder som finns i hela Stockholmsregionen på grund av den stora inflyttningen till regionen. Invånarantalet i kommunens tätorter respektive på landsbygden framgår i grafen ovan. Märsta är den största tätorten i kommunen där cirka 60 procent av kommunens invånare bor. 13 (53)

14 Riket Länet Sigtuna kommun Figur 2 Utveckling av invånarantalet från år 2003 till och med 31 decemb3r 2014 i riket, Stockholms län och i Sigtuna kommun. Antalet invånare uppgick den 30 december 2014 till invånare. Kommunens invånarantal beräknas att fortsatt växa även de närmaste fem åren enligt prognos för befolkningsutvecklingen. Prognosen för befolkningsökningen inom olika åldersgrupper och totalt framgår av tabellen nedan. Befolkningen beräknas uppgå till invånare år År Ålder Summa Tabell 1 Folkmängd 2014 och prognos för Bostadsbestånd Antalet bostäder i kommunen uppgick den 1 januari 2015 till bostäder. Bebyggelsen är till dominerande del modern. Mindre än cirka 1 procent av lägenheterna i bostadsbeståndet har sådan standard att de inte betecknas som fullt moderna. Fördelningen av småhus respektive flerbostadshus ser olika ut i de olika kommundelarna. Märsta har en betydligt större andel flerbostadshus än småhus, den vanligaste upplåtelseformen i Märsta är hyresrätt. Sigtuna stad har en jämnare fördelning, med en något större andel småhus som främst upplåts med äganderätt. I Rosersberg är det jämnt fördelat mellan antalet lägenheter i flerbostadshus och småhus. På landsbygden utgörs de flesta bostäderna av småhus som i huvudsak upplåts med äganderätt. 14 (53)

15 Om man ser till hur fördelningen är inom respektive lägenhetsstorlek i förhållande till bostadsform så återfinns de mindre lägenheterna, 1-3 r o k, till en mycket stor andel i flerbostadshus och bostäder större än tre r o k finns i småhus. Antalet färdigställda lägenheter i kommunen åren , fördelade efter hustyp och upplåtelseform redovisas i tabellen nedan. Färdigställda bostäder i Sigtuna kommun Färdigställda lgh Hustyp Upplåtelseform År Totalt Flerbostadshus Enbostadshus Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Tabell 2 Antalet färdigställda bostäder i kommunen , fördelade efter hustyp och upplåtelseform. Nedanstående diagram redovisar antalet färdigställda lägenheter och flyttningsnetto under åren Flyttningsnettot är ett resultat av årliga ut- och inflyttningar i kommunen. Som framgår av diagrammet har kommunen haft ett positivt flyttningsnetto under hela perioden. Färdigställda lägenheter Befolkningsökning Figur 3 Antalet färdigställda lägenheter och befolkningsökning i kommunen åren Förutsättningar för bostadsbyggande I Stockholms län färdigställdes år 2014 drygt bostäder genom nybyggnation. Kommunerna i Stockholms län bedömer samlat att det kommer att påbörjas 15 (53)

16 byggande av cirka bostäder år 2015 och bostäder Länsstyrelsen i Stockholms län beräknar att en viss överskattning finns med i dessa antaganden och uppskattar för sin del att runt bostäder kommer att börja byggas 2015 respektive År 2014 färdigställdes169 nya bostäder i Sigtuna kommun vilket är liten minskning jämfört med året innan. Trots det är Sigtuna en av de kommuner där det byggs allra mest i förhållande till befolkningsstorlek i Stockholms län. Under perioden planeras för byggstart av knappt nya bostäder i Sigtuna kommun. Med hänsyn till bostadsbristen i Stockholmsregionen är detta mycket positivt och angeläget. Samtidigt har det sedan tidigare år gått att se att alla projekt inte byggs enligt tidplan. Byggrätter för cirka bostäder uppskattats i dagsläget finnas i lagakraftvunna detaljplaner inom Sigtuna kommun i projekt som ännu inte har igångsatts. Det finns att antal aspekter, som i princip samtliga kommuner i Stockholms län, däribland Sigtuna, lyfter fram som hinder för ett ökat bostadsbyggande och som orsakar förseningar eller att projekt inte blir av. Det är framförallt de höga produktionskostnaderna, en avvaktan från byggherrar att igångsätta projekt, överklagande av detaljplaner och brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen som utgör de främsta hindren. Olika myndigheters svårigheter att respektera remisstider för aktuella planförslag bidrar också tyvärr ofta till förseningar. Uppgifter om detta har kommunerna framfört till länsstyrelsen i årligen genomförd bostadsmarknadsenkät. Det är ett fortsatt högt bebyggelsetryck i hela Stockholmsregionen och det finns många målkonflikter som ovan nämnts och utmaningar i planeringen som måste lösas på ett hållbart sätt. Bland de utmaningar som regionen gemensamt står inför hör: Starkt samband mellan infrastruktur och bostadsbyggande Rörligheten på bostadsmarknaden är begränsad Fortsatt höga bostadspriser Nya villkor för hyresrätten Behovet av upprustning i bostadsbeståndet Boendesegregationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) har också tagit initiativ till fortsatt arbete bland landets kommuner kring bostadsfrågans många utmaningar i syfte att stärka kommunerna i att genomföra en lokal bostadspolitik som svarar upp mot dessa utmaningar. 16 fokusområden för dialog och aktion har identifierats inom områdena: Planering och genomförande Finansiering och skatter Individuellt bostadsstöd Marknadens funktionssätt och konkurrens 16 (53)

17 Service Hushåll i allmänhet Hushållsbildningen påverkas av faktorer som inkomst- och prisutveckling samt tillgång till bostäder. Bostadsutgifterna har ökat kraftigt de senaste åren. Det ökande antalet småhushåll tillsammans med högre relativa bostadskostnader, särskilt för nyproducerade lägenheter, gör att efterfrågan på smålägenheter från både nya och befintliga hushåll har stigit och väntas fortsätta stiga. Samtidigt är bilden komplex på grund av den nuvarande bostadsbrist som råder i Stockholmsregionen. Sett utifrån nuvarande bostadsbestånd och fördelningen i nyproduktionen av bostäder på lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer så behöver efterfrågan tillgodoses i ett långsiktigt behovsperspektiv. Det är därför väsentligt att kommunens bostadsbestånd innehåller ett varierat utbud av lägenheter till storlek, upplåtelseform och prisläge. Genom ett varierat utbud motverkas en ensidig hushållssammansättning och rörligheten på bostadsmarknaden underlättas, samtidigt som möjligheterna till kvarboende inom området ökar när något hushåll vill byta lägenhet Unga hushåll En särskilt utsatt grupp bland nytillträdande på bostadsmarknaden utgör de unga hushållen bestående av ungdomar. Bostadsbristen i kommunen och länet i stort påverkar ungas möjligheter att hitta ett lämpligt boende. Stigande nybyggnadshyror och bostadspriser, höga krav för att få ett förstahandskontrakt och hög andel insats vid köp av bostadsrätter gör att många unga har svårt att komma ut på bostadsmarknaden och få ett eget boende. Det gör att många bor kvar hos föräldrarna eller bor i tillfälliga lösningar som inneboende eller i andra hand. För att möjliggöra för unga att flytta hemifrån ska kommunen se över i vilka stadsdelar där det finns platser som kan vara lämpliga för att bygga fler bostäder som unga har möjlighet att efterfråga. De projekt som redan pågår ska ses över för att se var det finns möjligheter att tillföra bostäder för unga. De nya bostäderna som byggs behöver ha låga inflyttningshyror och nära tillgång till kollektivtrafik och övrig service. Även bristen på studentbostäder är stor och än finns inga studentbostäder i Sigtuna kommun. Studentbostadsmässan är ett projekt som pågår och som har Stockholms Akademiska Hus som huvudman. Uppdraget handlar om att stärka Stockholmsregionen som universitetsstad genom att gemensamt bland medverkande kommuner se till att det finns nya inflyttningsklara studentbostäder i regionen vid utgången av år Sigtuna kommun välkomnar initiativ som kan bidra till att det byggs fler bostäder för unga och studenter och avser medverka till detta genom att pröva möjligheterna för sådan byggnation i lämpliga områden inom kommunen. Inom bland annat följande områden kan bostäder för unga vara aktuella: Märsta centrum Området nära Märsta station Norrbacka Valsta längs busstråken Rosersberg, nära stationen 17 (53)

18 2.4.6 Arbetsmarknad och pendling Genom sitt geografiska läge mellan Stockholm och Uppsala tillhör Sigtuna kommun ett av landets starkaste tillväxtområden. Arlanda flygplats sätter sin prägel på både samhällets struktur och kommunens näringsliv. Såväl det internationella perspektivet, som inriktningen på kommunikationer, ger mycket tydliga effekter på sysselsättningen. Majoriteten av arbetstillfällena i kommunen finns på och omkring flygplatsen. 18 (53)

19 2013 Prognos 2018 Arbetstillfällen Varav på och omkring Arlanda flygplats Förvärvsarbetande invånare Andel förvärvsarbetande invånare med arbetsplats inom kommunen 46 % 45 % Utpendling Inpendling Tabell 3 Arbetstillfällen, förvärvsarbetande och pendling (2013 års siffror och prognos 2018). Etableringen av nya företag och efterfrågan på mark är fortsatt hög i Sigtuna kommuns. Enligt prognos för sysselsättningsutvecklingen till år 2018 bedöms arbetsplatstillväxten i kommunen komma att bli fortsatt positiv. 2.5 AB SigtunaHem det kommunala bostadsbolaget Det kommunala bostadsbolaget AB SigtunaHem är verksamt på en bostadsmarknad som är både rörlig och expansiv. Bolagets bostadsbestånd uppgår för närvarande till cirka bostäder inom kommunens tätorter Märsta, Sigtuna och Rosersberg. I AB SigtunaHems bostadsbestånd finns också totalt 87 lägenheter i s.k. kategoriboenden, det vill säga seniorbostäder, +55 år, (65) och trygghetsboenden +70 år, (22). För att bidra både till en hög produktion av bostäder och en balanserad bild mellan upplåtelseformerna långsiktigt har AB SigtunaHem i uppdrag enligt sina ägardirektiv att utöver hyresrättslägenheter även nyproducera bostadsrätter. När en balanserad situation mellan upplåtelseformerna råder på kommunens bostadsmarknad återgår uppdraget för AB SigtunaHem till att enbart nyproducera lägenheter som upplåts med hyresrätt. Ungefär hälften av dem som valt att flytta till kommunen och till en lägenhet med förstahandskontrakt kommer till övervägande del från kommuner i övriga Stockholms län. Den andra hälften av bostadssökande som får lägenhet i AB SigtunaHems bestånd utgörs av redan i Sigtuna kommun boende invånare. I AB SigtunaHems intressebank finns drygt personer registrerade (september 2015). Av dem är cirka aktivt sökande, det vill säga har sökt lägenhet under de senaste 12 månaderna. Antalet som visar intresse för varje ledig lägenhet ökar alltjämt och uppgår nu till i genomsnitt 490 i det äldre bostadsbeståndet. Intresset för nyproducerade lägenheter är i genomsnitt ca 120 sökande per lägenhet. Även kötiden för en lägenhet ökar och det krävs poäng i genomsnitt för att komma ifråga för ett hyreskontrakt i det äldre beståndet, det vill säga närmare tio år. I nyproduktionen behövs i genomsnitt poäng, vilket motsvarar 6,5 års kötid för att få en lägenhet. Omflyttningen i bostadsbeståndet ligger på en fortsatt låg nivå, ca 14 procent, och detta förhållande gäller även i nyproducerade bostadsområden. AB SigtunaHem analyserar fortlöpande sin intressebank i syfte att få kunskap om efterfrågesituationen. Som en följd av detta bygger AB SigtunaHem för närvarande små yteffektiva lägenheter. Det i sin tur ställer särskilt stora krav på en genomtänkt utformning av det gemensamma offentliga rummet med mötesplatser för olika intressen. 19 (53)

20 I framtida projekt planerar AB SigtunaHem för nybyggnation i följande områden: Sigtuna stadsängar Märsta centrum (trygghetsboende) Sätuna torg Märsta Port Tingvalla Valstaområdet Steningehöjden Pendelvallen, Rosersberg Dessutom har AB SigtunaHem anmält intresse av att medverka i utvecklingen av V:a Rosersberg. 2.6 Bostadssociala insatser Utvecklingen av samarbetet i bostadssociala frågor är en viktig del i kommunens arbete för social och demokratisk hållbarhet. Att alla invånare ska ha likvärdiga och goda möjligheter att forma och leva ett bra liv är kärnan i social hållbarhet och bra boendemiljöer, levande stadsdelar och trygghet bidrar till detta. Inom den demokratiska hållbarheten har kommunen som mål att alla är aktivt delaktiga i samhällslivet och en ökad delaktighet av boende i frågor som rör deras närområden är en viktig del i detta. I enlighet med beslut i kommunstyrelsen har fastställts en inriktning för en utvidgning och förstärkning av samarbetet i bostadssociala frågor som innebär att attraktiviteten för att bo i Sigtuna kommun för nuvarande och framtida invånare ska stärkas. Levande stadsdelar och trivsamma bostadsområden för allas trivsel, framförallt barn och unga, ska skapas. Delaktighet bland boende i frågor som rör deras närområden samt trygghet för alla boende i kommunen ska öka. Detta arbete sker i nära samarbete med de lokalt aktiva bostadsbolagen och en funktion har inrättats för att driva och samordna arbetet. 2.7 Särskilda behov av bostäder Mångfald bidrar till samhällets utveckling genom de kompetenser, erfarenheter och resurser människor för med sig till Sverige. En framgångsrik inkludering är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara vårt framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Sigtuna kommun har från och med 2015 ett avtal med staten genom länsstyrelsen om ett årligt mottagande av 40 nyanlända. Platserna avser nyanlända vuxna samt familjer med barn. Prognoser för den alltmer akuta flyktingkrisen i Europa visar på en ökad invandring, vilket kan medföra att det årliga platsbehovet kommer att öka under överblickbar framtid. Utöver detta finns ett behov för boende för familjer till ensamkommande barn när dessa ansluter i Sverige. Sigtuna kommun har sedan 2006 ansvaret för att bereda ensamkommande asylsökande barn utan legal vårdnadshavare ett omhändertagande under asylprocessen. Systemet bygger på att alla kommuner i landet i nästa steg tar emot ungdomarna och erbjuder ett permanent boende. Den tröghet som tidigare funnits i systemet har resulterat i att Sigtuna kommun har ett flertal barn och ungdomar som 20 (53)

21 när beviljats permanent uppehållstillstånd och därmed är kommuninvånare kvarboende i kommunen. Dessa tonåringar bor idag i gruppboenden och i förekommande fall i familjehem. Efter avslutad skolgång behöver dessa ungdomar slussas ut på en bostadsmarknad, som i rådande läge med brist på bostäder, är svår att komma in på. Ungdomarna utgör inte heller målgruppen för socialtjänstens genomgångsbostäder, då genomgångsbostäderna främst är inriktade mot personer i behov av stöd och behandlingsinsatser. Kommunen har ett helhetsansvar för dessa barn och ungdomar och för deras behov behöver årligen ett tiotal lägenheter tillkomma. Målgruppen ensamkommande barn har inget nätverk i landet, varför de har större svårigheter än andra ungdomar att etablera sig på bostadsmarknaden. För arbete med våld i nära relationer och som främst berör våldsutsatta kvinnor och barn finns en organisation inom kommunen och ett påbörjat arbete riktat mot denna målgrupp. Inom ramen för detta arbete utgör bostadssituationen en central fråga som behöver uppmärksammas och som har en påverkan på bostadsplaneringen i kommunen. Det är dock i nuläget svårt att uppskatta omfattningen av det särskilda behovet av bostäder för denna målgrupp. Sigtuna kommun har inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen en boendeenhet inom försörjningsstöd som arbetar mot hemlöshet. Verksamheten upplever att det finns ett behov av billiga bostäder, som invånarna har råd med. Det är ofta personer som är inneboende/har andrahandskontrakt som vid arbetslöshet får problem med bostad. Eftersom orsakerna till hemlöshet varierar behöver arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden skifta. Hemlöshetsfrågan måste därför mötas inom flera olika områden, och Sigtuna kommun arbetar såväl lokalt, regionalt som i ett nationellt perspektiv med insatser för att underlätta boendefrågan för hemlösa. Idag är det allt fler som blir hemlösa på grund av ekonomisk utsatthet. Det är därför angeläget att Sigtuna kommun, via sitt kommunala bostadsbolag AB SigtunaHem, söker säkerställa att också tillgång kan ges till lämpliga genomgångslägenheter för invånare med särskilda sociala behov. 21 (53)

22 3 Utbud av bostäder för äldre 3.1 Befolkningsutveckling för äldre Sigtuna kommuns befolkning växer och kommunen har alltjämt en relativt ung befolkning, även om andelen äldre över 65 år ökar. Den 31 december 2014 utgjorde andelen äldre över 65 år 14,9 procent av befolkningen. Befolkningsprognosen fram till år 2020 visar att andelen äldre över 65 år förblir relativt oförändrat och hamnar på 14,6 procent. En allmän trend är också att åldersgruppen över 65 år har en allt bättre hälsa och kan bo kvar allt längre i sin ordinarie bostad. Samtidigt är denna åldersgrupp ingen homogen grupp utan har olika behov av boende. Andelen äldre inom åldersgruppen över 80 år ligger enligt prognos stabilt under programperioden, en större ökning av dessa äldre inträffar antalsmässigt först efter år Kommunen har haft förebyggande hembesök hos de i åldersgruppen 80 år och äldre, som inte har haft kontakt med socialförvaltningen. I denna grupp framkommer en bild av aktiva och engagerade äldre som upplever sin livssituation som positiv. Tabellen nedan visar på prognoser för befolkningsutveckling fördelat på olika områden i kommunen. Märsta år år och äldre Sigtuna inkl. landsbygd år år och äldre Rosersberg ink. Landsbygd år år och äldre Övrig landsbygd år år och äldre Tabell 4 Befolkningsutveckling ålder 65år och äldre (enligt prognos år 2016 och år 2020). 3.2 Kvarboende - möjlighet att bo kvar i sitt hem En grundläggande trygghet för den enskilde individen är att bostaden ska kunna fungera även om man får någon typ av funktionshinder eller då man blir äldre och får balans- och/eller rörelsesvårigheter eller liknande. En viktig faktor är att även kunna vistas ute utan hinder. Bostadsbeståndet i Sigtuna kommun är relativt modernt och har överlag en god tillgänglighet. Det finns dock en stor andel av de äldre bostäderna i flerbostadshus som är byggda i tre våningsplan och inte har hiss. De är byggda innan det fanns krav på hiss för bebyggelse med tre våningar. Där är naturligtvis tillgängligheten sämre. Anpassningar för att förbättra tillgängligheten inom den egna bostaden kan göras efter ansökan hos kommunen under förutsättning att åtgärden är bidragsberättigad 22 (53)

23 enligt gällande lagstiftning. Ibland krävs det relativt omfattande ombyggnadsåtgärder i den egna bostaden för att kunna klara de krav som finns då funktionshinder har uppkommit. Som exempel kan nämnas åtgärder som att ta bort trösklar, bredda en dörr och göra duschplatsen mer tillgänglig. Samtidigt sker en snabb utveckling vad avser teknik som hjälpmedel för att tryggare kunna bo kvar hemma. Kostnaderna för bidragen har under årens lopp ökat, men å andra sidan är det stora kostnadsbesparingar som görs så länge det går att skjuta upp en flytt till särskilt boende. En klar och tydlig trend under senare år är att behov och efterfrågan på kvarboende ökar, då det blivit fler som fått upp ögonen för denna möjlighet. För många känns det tryggt och invant att kunna bo kvar i sin nuvarande bostad med sin välkända omgivning. Det är dock viktigt att kombinera kvarboende med goda mötesplatser i närheten, så att inte ensamhet och ofrivillig isolering istället blir ett problem. Kvarboende ska ses som en möjlighet och inte en skyldighet. 3.3 Nyproduktion och tillgänglighet Antalet nyproducerade bostäder inom Sigtuna kommun har ökat under 2000-talet. Under åren planeras byggstart för i genomsnitt ca 775 nya bostäder per år. För närvarande finns en stor planberedskap i kommunen, det vill säga det finns många färdiga detaljplaner med byggrätter där byggherren förbereder byggstart. Inom flera av de nya bostadsområdena har också exploatering redan påbörjats. Sammantaget innebär detta för den enskilde att det finns ett relativt stort utbud av nya, moderna och tillgängliga bostäder i det fall att den nuvarande bostaden inte fungerar tillräckligt väl. Samtliga nyproducerade bostäder har en mycket god tillgänglighet då lagstiftningen inom byggnadsväsendet ställer krav på att bostäderna ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detsamma gäller för tomtmarken och utemiljön. Det innebär att man ska kunna bo kvar i sin lägenhet även om man exempelvis skulle bli rullstolsburen. Det finns några få undantag då bostäder inom nyproduktionen inte har fullgod tillgänglighet. Flerbostadshus i två våningsplan har inte lagkrav på installation av hiss och det bedöms som regel att det inte är ekonomiskt rimligt att göra det. Andra våningsplanet i ett sådant hus har därmed inte fullgod tillgänglighet. 3.4 Seniorboende Inom Märsta och Sigtuna stad finns ett antal exempel på bostadshus där inriktningen är så kallat seniorboende. En seniorbostad är i grunden en helt vanlig lägenhet i ett flerbostadshus. Det skulle också kunna vara ett boende i mindre radhus, men det är mindre vanligt. Upplåtelseformen kan vara hyresrätt eller bostadsrätt. Det som bland annat kännetecknar boendet är att de som bor där i regel är ett par eller ensamstående, inga barnfamiljer, och där någon i hushållet är över 55 år. I praktiken är de som flyttar in äldre än så. Det finns en efterfrågan att bo i seniorboende, och därför är kommunens målsättning att öka utbudet av bostäder i seniorboendeform. Under 2015 har byggstart skett för ett seniorboende i Ragvaldsbo i Sigtuna stad, som beräknas stå klart våren Där uppförs 60 lägenheter som seniorbostäder i flerbostadshus varav tre hus består av lägenheter med bostadsrätt och ett hus med hyresrätt. 23 (53)

24 I planerad nyproduktion under kommande år finns det flera andra projekt som till del kan komma att innehålla seniorbostäder i den omfattning som det finns efterfrågan på. Det kan visa sig lämpligt i samtliga tätorter liksom på landsbygden. Inom bland annat följande projekt kan seniorboende komma att möjliggöras: Märsta centrum Sätuna torg Norrbackaområdet Stockholmsvägen/Skolgatan Steningehöjden Steninge slottspark Märsta Port Sigtuna stadsängar Venngarn 1:29 Västra Rosersberg Landsbygdsprojekt i Odensala och Skepptuna 3.5 Trygghetsboende Under senare år har en typ av boende, benämnt trygghetsboende, blivit vanligare och det syftar till att uppfylla behoven hos den grupp äldre som inte är i behov av särskilt boende, men som för sin trygghets skull vill flytta till ett slags gemenskapsboende. Den äldre har då inte det omfattande vård- och omsorgsbehov som gäller för plats i särskilt boende, utan anses klara av att bo i sin egen bostad rent funktionellt. Trygghetsboendet ska ses som ett något förstärkt seniorboende och kan upplåtas till personer som fyllt 70 år. Det är ingen biståndsbedömd insats utan upplåtelse av bostad sker av hyresvärden. I trygghetsboende har lägenheterna god tillgänglighet, de kan ha ett mer avancerat larm eller andra tekniska stödfunktioner som underlättar i det dagliga livet och bidrar till ökad trygghet. Det ska finnas gemensamhetsutrymmen med möjlighet att exempelvis äta gemensamt, ta promenader och ha samvaro med andra. I trygghetsboendet ges hjälp av hemtjänst och nattpatrull utifrån de behov och biståndsbeslut man har på samma sätt som i annat ordinärt boende. Trygghetsboende kan vara ett alternativ för den som har hemtjänstinsatser och börjat fundera på att flytta för att få närmare till andra eller har behov av anpassad lägenhet. I Sigtuna stad finns ett boende i Lönngränd som liknar trygghetsbostäder och i Märsta vid Arhem finns det ett hus med trygghetsbostäder. Sigtuna kommun har en ambition att genom det kommunalägda bostadsbolaget AB SigtunaHem ytterligare kunna utveckla konceptet med trygghetsbostäder till att bli en slags gemenskapsboendeform där det bland annat finns tillgång till gemensam mötesplats med plats för samvaro. I Märsta Centrum planeras för trygghetsbostäder med gemensamhetslokaler som ska kunna användas som träffpunkt. Det ska vara en lokal som kan nyttjas av såväl 24 (53)

25 boende i trygghetsbostäderna som andra äldre och olika intresseorganisationer som exempelvis pensionärsorganisationer. På bland annat följande platser kan trygghetsbostäder tillkomma framöver: Märsta centrum Sätuna torg Sigtuna stadsängar Pendelvallen i Rosersberg V:a Rosersberg 3.6 Särskilt boende för äldre När man av olika skäl inte längre kan bo kvar i eget boende kan man, efter beviljat biståndsbeslut, erbjudas lägenhet i särskilt boende. Det är en boende- och vårdform där service, omvårdnad och tillsyn ges. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Särskilt boende är ett boende med vanligt hyreskontrakt. Lägenheten består vanligtvis av ett rum med pentry (trinett) samt hygienutrymme. Den enskilde betalar bruksvärdeshyra precis som för en vanlig lägenhet. Utöver hyra betalar den enskilde för mat och omvårdnad. Den enskilde möblerar själv sin lägenhet, med undantag av sängen. I särskilt boende finns gemensamma utrymmen avsedda för alla som bor där och för dessa ytor betalar den enskilde också en viss del i hyra. Antal lägenheter för särskilt boende Märsta Ärlinghem Arhem Ymerplan Summa Sigtuna stad Hemskogen Sigtuna stadsängar Summa Totalt Tabell 5 Förändringar av antalet lägenheter för särskilt boende Idag finns flera särskilda boenden inom Sigtuna kommun såväl i Märsta som i Sigtuna stad, men det finns ett behov av ytterligare lägenheter på grund av en växande befolkning där andelen äldre ökar. Äldre- och omsorgsnämndens planering av särskilda boenden kommande åren framgår av tabellen ovan. Behovet av plats i särskilt boende gäller både personer som har stora somatiska behov och personer med demenssjukdom och där behoven ändras över tid. Nyproduktion bör därför anpassas till att kunna användas av båda grupperna. I centrala Märsta finns två särskilda boenden; Ärlinghem och Arhem. Ärlinghem har 70 lägenheter och Arhem har 44 lägenheter, varav åtta utgörs lägenheter avsedda enbart för korttidsvistelse. Det tredje särskilda boendet i Märsta består av Ymer som 25 (53)

26 är beläget i Valsta. Ymer har 72 lägenheter. I Sigtuna stad finns Hemskogen med 56 lägenheter. Behovet av nya lägenheter i särskilt boende kommer att tillgodoses genom utbyggnaden av Arhem i Märsta med 36 lägenheter som är inflyttningsklart i januari Arton av dessa lägenheter avses för två avdelningar med boende för personer med demenssjukdom. Därutöver kommer det att skapas en enhet för att tillmötesgå behovet av lägenheter med finskspråkig personal, vilken ska växa i takt med behoven, samt en enhet med lägenheter anpassad för personer med utåtagerande demenssjukdom. Resterande lägenheter ska disponeras för korttidsboende för personer med demenssjukdom inkl. en ny form av prova på boende. Efter en sådan utbyggnad har Arhem nått sitt kapacitetstak. Därmed har behovet av nya lägenheter tillgodosetts för ett antal år framöver. Mot slutet av perioden visar de demografiska prognoserna på att antal lägenheter behöver utökas, och då är avsikten att ge plats för ett nytt särskilt boende inom Sigtuna stadsängar. Prognos för byggstarts bedöms vara 2019 grundat på befolkningsutvecklingen inom Sigtuna kommun. Här förutsätts en god blandning av service, bostäder och verksamheter och då hamnar ett särskilt boende väl förankrat i den nya stadsdelen. Behovet för en första utbyggnadsetapp bedöms vara cirka 40 lägenheter. 26 (53)