Budgetunderlaget för

Transkript

1 Dnr / Framställning till regeringen Budgetunderlaget för

2 2 (69) 1. Behovsanalys Scenario för arbetsmarknadsutvecklingen Arbetsförmedlingens utmaningar Verksamhetens inriktning Förslag till regelförändringar syftande till förbättrad måluppfyllelse Rörlighetsbefrämjande insatser Sökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av funtionshinder eller ohälsa Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar Nyanlända invandrare Administrativa förenklingar Övriga förutsättningar för verksamheten Anslagen för perioden Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag Programanslagen 1:2, 1:3 och 1:4 samt anslagen 1:3 och 1:4 under Utgiftsområdet 13 Integration och jämställdhet Övriga medel som disponeras Tjänsteexport - internationellt utvecklingssamarbete Övriga ekonomiska villkor Bilagor...24 Bilaga 1 Bemyndiganderamar...24 Bilaga 2 Investeringar och låneram...25 Bilaga 3 Verksamhetens finansiering...26 Bilaga 4 Avgiftsintäkter...27 Bilaga 5 Förtydligande av förslag och förordningsändringar...28 Del 1 Förtydligande av förslag...28 Del 2 Förslag till lag- och förordningsändringar...44

3 3 (69) Arbetsförmedlingens budgetunderlag för Behovsanalys 1.1 Scenario för arbetsmarknadsutvecklingen Arbetslöshetens ökning förutses fortsätta under första halvåret Därefter följer en period då arbetslösheten förändras i begränsad utsträckning. En viss nedgång är trolig under slutet av Åren 2012 och 2013 förväntas en allt tydligare minskning av arbetslösheten. Denna bedömning bygger på att den ekonomiska återhämtningen blir uthållig. Ett hot mot en sådan utveckling finns i de stora budgetunderskott som den kraftiga stimulanspolitiken skapat i flertalet länder. Här förutsätts dock att konjunkturuppgången blir tillräckligt stark för att klara av att stimulanspolitiken ebbar ut och övergår till en restriktiv ekonomisk politik i samband med att budgetsaneringar inleds. Successivt ökande efterfrågan på arbetskraft Mot bakgrund av förväntningarna om en positiv konjunkturutveckling bedöms att rekryteringarna på arbetsmarknaden kommer att öka under åren Redan 2011 förväntas antalet rekryteringar överstiga 1,2 miljoner och antalet blir förmodligen ännu större under 2012 och Även om arbetslösheten fortfarande ligger kvar på en hög nivå åtminstone i början av perioden finns risk för flaskhalsproblem när efterfrågan på arbetskraft ökar, vilket kan leda till förlängda vakanstider. Under 2011 bedöms rekryteringsproblemen komma att vara ganska små och i huvudsak omfatta arbetskraft med specialistkompetens. Under 2012 och 2013 sprider sig rekryteringsproblemen till fler yrken och fler branscher. Ökningen av rekryteringsbehoven och flaskhalsproblemen betingas också av den stora generationsväxlingen. men risk för stigande strukturarbetslöshet Även om en successiv minskning av arbetslösheten förutses totalt sett under perioden bedöms att den kommer att kvarstå på en hög nivå och drabba många individer hårt. Det hänger samman att det sker en strukturella förändringar på arbetsmarknaden, varvid många jobb försvinner även om efterfrågan på arbetskraft ökar generellt. Därför förväntas strukturarbetslösheten stiga under de närmaste åren. Det finns en risk för upprepning av utvecklingen vid inledningen av 1990-talet, då strukturarbetslösheten steg efter den djupa svackan och därefter stannade kvar på

4 4 (69) en högre nivå. Den ökade strukturarbetslösheten är förenad med ökade regionala och yrkesmässiga obalanser. 1.2 Arbetsförmedlingens utmaningar Arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingens verksamhet kommer att påverkas av främst två slag av utmaningar Dessa är följande: Strukturomvandlingen medför ökade svårigheter för vissa grupper på arbetsmarknaden. Den accentuerade generationsväxlingen dämpar utbudet av arbetskraft Ökade svårigheter för vissa grupper De grupper som bedöms få svårast att finna arbete är: Personer med kort utbildning eller icke gångbar utbildningsinriktning när kraven ökar i samband med strukturella förändringar på arbetsmarknaden Allt fler utomeuropeiskt födda som behöver stöd vid integration och etablering på arbetsmarknaden Sökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder eller ohälsa Generationsväxlingen Under åren sker den stora generationsväxlingen på arbetsmarknaden och under denna period når personer pensionsåldern (65 år). Tillväxten av den aktiva befolkningen stannar så gott som upp 2010 och efter 2011 sker en minskning. Det är inte troligt att generationsväxlingen leder till generell brist på arbetskraft eftersom penningpolitiken kommer att stramas åt så snart flaskhalsar på arbetsmarknaden ger upphov till inflationstendenser. Snarare är två andra slag konsekvenser troliga: Risken att generationsväxlingen förvärrar de regionala och yrkesmässiga obalanserna på arbetsmarknaden och bidrar till att det uppstår arbetskraftbrist på vissa områden och fortsatt hög arbetslöshet på andra. Därigenom ökar kravet på rörlighetsbefrämjande insatser. Möjligheten att generationsväxlingen öppnar för många som idag står utanför arbetsmarknaden. Det är en stor utmaning att göra så många som möjligt av dem anställningsbara och därmed minska utanförskapet.

5 5 (69) 2. Verksamhetens inriktning Målet är att tillgodose arbetsgivarnas behov av arbetskraft och underlätta för de arbetsgivare som har svårt att rekrytera men också att kunna utnyttja de lediga platser och möjligheter till anställning som uppstår för att stödja personer som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. En viktig del i platsförmedlingen är ackvirering av platser, dvs. att tillsammans med arbetsgivarna finna nya öppningar för rekrytering som tillgodoser behov av personalförstärkning hos företagen. Ackvirering är ett särskilt lämpligt verktyg för sökande med bristande kontaktnät. Täta och goda relationer med arbetsgivarna ger ökade möjligheter för att matcha personer med svag förankring på arbetsmarknaden. En viktig inriktning är att insatser och stöd bör vara mer individuellt utformade. Detta uppnås bland annat genom vidareutveckling av den individuella coachningen. Det är också centralt med tidiga insatser för att förebygga passivitet och långvarig arbetslöshet. De kompletterande aktörerna innebär ett resurs- och kompetenstillskott för att hantera utmaningarna på arbetsmarknaden. Det är viktigt att ta tillvara de möjligheter till ökad specialisering och flexibilitet, som görs tillgängliga genom samarbetet med kompletterande aktörer. 3. Förslag till regelförändringar syftande till förbättrad måluppfyllelse Arbetsförmedlingens förslag till förändringar syftar till ökade möjligheter att uppfylla målen för verksamheten. Förändringarna kan möjliggöra mer individuellt utformade insatser och ökad flexibilitet, vilket bidrar till en effektivare matchning av arbetssökande och lediga jobb och därmed kortare sök- och vakanstider på arbetsmarknaden. Det bidrar också till ett bättre stöd till dem som har en särskilt utsatt ställning på arbetsmarknaden. Genom att underlätta arbetskraftens rörlighet och stödja dess kompetens kan arbetsmarknadens funktionssätt förbättras. Förslagen presenteras utifrån följande verksamhetsområden/målgrupper. Rörlighetsbefrämjande insatser. Sökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder eller ohälsa Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar Nyanländas integration och etablering Administrativa förenklingar

6 6 (69) Övriga förutsättningar för arbetsförmedlingsverksamheten Inom varje område har förslagen vidare delats upp utifrån om de innebär ökade möjligheter, t.ex. genom att villkoren öppnas för en större målgrupp eller om förslagen innebär en begränsning av t.ex. målgruppen eller innebär ett förtydligande av regelverket. Förslagen till förändringar avseende de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna för sökande med funktionshinder innebär vissa utgiftsökningar. Dessa ryms dock i huvudsak inom de totala ramar som angivits under anslagen 1:3 och 1:4 för 2011 och 2012, enligt budgetpropositionen för Beskrivningen av förslagen är här koncis och kortfattad. Förslagen finns förtydligade i bilaga Rörlighetsbefrämjande insatser Med hänsyn till risken för ökad strukturarbetslöshet i spåren av den ekonomiska krisen, samtidigt som den stora generationsväxlingen riskerar att leda till arbetskraftsbrist inom vissa sektorer, behövs en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Ökad rörlighet förutsätter i sin tur kompetenshöjning i arbetskraften. Det är därför viktigt att Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med att uppmuntra ungdomar med bristande grundläggande utbildning att ta tillvara de möjligheter som skapats både genom utbygganden inom det reguljära skolväsendet och inom ramen för ungdomsgarantin. Lika viktigt är det att skapa bättre möjligheter till kompetenshöjning för personer som blivit av med arbete i tidigare yrke i samband med strukturella förändringar och riskerar att bli långvarigt arbetslösa. När det gäller den geografiska rörligheten är det angeläget att stärka flyttstöden, men också att se över skatteregler m.m. som motverkar rörlighet och i stället verka för en anpassning till moderna sätt att leva i parrelationer. Ökade möjligheter 1. Förstärkning av kompetenshöjande insatser - jobbutbildning Förslag till kompetenshöjande insats för personer som riskerar att bli långvarigt arbetslösa. Det bör vara en långsiktig utbildningssatsning inom det reguljära utbildningssystemet som Arbetsförmedlingens bör kunna anvisa till. Insatsen ska i första hand riktas mot personer som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning. Arbetsförmedlingen kommer att implementera ett profileringssystem som gör det möjligt att med större precision än tidigare identifiera de personer som löper störst risk att bli långtidsarbetslösa. Ansvaret för en sådan insats faller till stor del utanför arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen har därför inte här gjort någon uppskattning av kostnader och konsekvenser av förslaget.

7 7 (69) 2. Europapraktik för ungdomar Förslag att införa ett nytt program, som möjliggör för ungdomar, som varit utan arbete en längre tid, att praktisera utomlands och därmed få erfarenheter som kan leda till arbete. Insatsen bör avgränsas till länder i Europa. Insatsen bör regleras i en egen förordning. Förslaget beräknas innebära en ökning av de årliga utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program anslaget 1:3 med i storleksordningen 25 miljoner kronor. 3. Höjd ersättning för kostnader för logi och merkostnader för dubbelt boende Förslag att nivån på de kostnader för logi och merkostnader för dubbelt boende som får ersättas revideras uppåt. Ersättningsnivåerna har varit i stort sett oförändrade sedan 1996 när förordningen kom. Dagens ersättningar är 110 kronor per dag, dock högst kronor per månad. Förslaget beräknas innebära en ökning av de årliga utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program anslaget 1:3 med i storleksordningen 2 miljoner kronor. 4. Sänkt lägsta ålder för bohagstransport och pendlingsresor Förslag att åldersgränsen för bohagstransport och pendlingsresor sänks från 25 år till 20 år så att yngre får bättre stöd till rörlighet på arbetsmarknaden. Syftet med förslaget är att ta tillvara ungdomarnas vilja till rörlighet och motverka att en svag ekonomi försvårar möjligheten till pendling eller flyttning. Förslaget beräknas innebära en ökning av de årliga utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program anslaget 1:3 med i storleksordningen 9 miljoner kronor. Förtydliganden 5. Validering regleras som ett arbetsmarknadspolitiska program Förslag att validering av arbetssökandes yrkeskunskaper lyfts in i förordningen om arbetsmarknadspolitiska program 2000:634. Syftet är att få till stånd ett mer enhetligt arbetssätt och säkra att arbetssökande får tillgång till validering utifrån sina behov. Förslaget bedöms vara kostnadsneutralt för anslagen, men bör på sikt leda till en effektivisering av insatserna.

8 8 (69) 3.2 Sökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder eller ohälsa Personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder eller ohälsa har särskilda behov av anpassat stöd. Möjligheten att få en anställning med subventionering av lönekostnaden är ofta en nödvändighet för att funktionshindrade ska kunna komma ut i arbete. Arbetsgivarnas möjligheter att erbjuda platser är emellertid begränsade i detta konjunkturläge. Ett incitament som underlättar för arbetsgivarna och gör dem mer intresserade att göra en insats är möjligheten att få ett anordnarbidrag. Då det idag ges möjlighet till anordnarbidrag inom Jobb- och utvecklingsgarantin både för arbetsträning och förstärkt arbetsträning finns en stor risk att detta leder till undanträngning av platser till personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder. För att råda balans på de olika stödens attraktionsvärde hos arbetsgivare förslås att anordnarbidrag ska kunna används tillsammans med andra stöd riktade till funktionshindrade. Ökade möjligheter 1. Begränsning av försäkringskravet för anställda med Lönebidrag samt för dem med Trygghetsanställning och Utvecklingsanställning Förslag att i förordningar som reglerar arbetsgivarstöd begränsa försäkringskravet för anställda med Lönebidrag samt för de med Trygghetsanställning och Utvecklingsanställning till krav på kollektivavtal eller likvärdiga löneförmåner och arbetsskade-, liv-, och pensionsförsäkring. I dag är det omöjligt att teckna godtagbara försäkringspaket för privatanställda tjänstemän utan kollektivavtal. Med den föreslagna förändringen kan Lönebidrag, Trygghetsanställning och Utvecklingsanställning beviljas även för arbetsgivare inom privata tjänstemannasektorn. Förslaget bedöms kunna medföra en ökning av antalet anställda med Lönebidrag, Trygghetsanställning och/eller Utvecklingsanställning med 1000 första året samt med respektive under de följande åren. En sådan volymökning beräknas öka utgifterna på anslaget 1:4 med 136 miljoner kronor under 2011 och med 271 respektive 407 miljoner kronor de följande åren. 2. Möjlighet till Lönebidrag eller Trygghetsanställning för anställd som haft hel eller partiell sjuk- eller aktivitetsersättning eller haft hel eller partiell sjukpenning sex månader i följd. Förslag till ändring i förordning (2000:630) avseende Lönebidrag eller Trygghetsanställning till anställda med partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingen bör få möjlighet att erbjuda Lönebidrag eller Trygg-

9 9 (69) hetsanställning när en anställd återgår till arbetet efter att ha haft hel eller partiell tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning, eller haft hel eller partiell sjukpenning sex månader i följd. Syftet är att möjliggöra en fortsatt anställning hos arbetsgivare och undvika arbetslöshet. Förslaget bedöms kunna medföra en ökning av antalet anställda med Lönebidrag och/eller Trygghetsanställning med drygt första året, dvs och med närmare respektive under de följande åren. En sådan volymökning beräknas öka utgifterna på anslaget 1:4 med 452 miljoner kronor under 2011 och med 633 respektive 768 miljoner kronor de följande åren. 3. Möjlighet till anordnarbidrag för de som deltar i Arbetslivsintroduktionen Förslag att kunna erbjuda ett flexibelt anordnarbidrag på förslagsvis lägst 100 kronor per dag och högst 500 kronor per dag för de som deltar i Arbetslivsintroduktion. Syftet är att möjliggöra någon form av praktisk sysselsättning hos olika anordnare, med mjukstart, redan under Arbetslivsintroduktionen. I de fall som den arbetssökande har anställning och arbetsprövning erbjuds hos befintlig arbetsgivare, utgår inget anordnarbidrag. Förslaget skulle få effekt framför allt det första året, dvs. 2011, då ett anordnarbidrag beräknas kunna beröra deltagare i Arbetslivsintroduktion. Under 2012 och 2013 bedöms antal berörda minska till respektive Dessa volymer beräknas medföra en utgiftsökning på anslaget 1:4 med 211 miljoner kronor under 2011 och med 53 respektive 26 miljoner de följande åren. 4. Möjligt för de som har kvar anställning men är tjänstlediga och anvisade till Arbetslivsintroduktion att få nystartsjobb och att få särskilt anställningsstöd utan att kvalificera sig genom JOB. Förslag att nystartsjobb bör vara möjligt för personer som har en anställning men är tjänstlediga och anvisade till Arbetslivsintroduktion samt att denna målgrupp även ska kunna anvisas till Särskilt anställningsstöd utan att först kvalificera sig genom Jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet är att arbetsplacera fler personer från Arbetslivsintroduktionen genom ökade möjligheter till ett anpassat arbete. Förslaget bedöms vara i stort sett budgetneutralt möjligen en viss ökning av utgifterna för anställningsstöd samtidigt som utgifterna för aktivitetsstöd skulle reduceras något. 5. Utökad tidsgräns för Start av näringsverksamhet inom ramen för sociala företag samt därefter möjlighet att anställas med lönebidrag. Förslag att personer som beviljas Start av näringsverksamhet inom ramen för sociala företag ska få en utökad tidsgräns till max tolv månader och att de därefter kan anställas med lönebidrag, trots att de inte är arbetslösa. Förslaget bedöms

10 10 (69) kunna beröra omkring personer per år. Den utökade tidsgränsen för Start av näringsverksamhet skulle då medföra en kostnadsökning för aktivitetsstöd med 70 miljoner kronor på anslaget 1:2. Utgiften på anslaget 1:4 för anställningar med lönebidrag beräknas öka med 65 miljoner kronor 2011, vid antagande om successivt fattade beslut under året samt med 130 miljoner under vardera 2012 och Möjlighet till anordnarbidrag i OSA Förslag om möjlighet till anordnarbidrag inom programmet OSA (offentligt skyddat arbete), med syfte att tillgodose behov av daglig handledning. OSA bör i detta avseende likställas med arbetsträning och förstärkt arbetsträning inom Jobb- och utvecklingsgarantin. Ett anordnar bidrag i OSA skulle beröra cirka personer. Utgiftsökningen på anslaget 1:4 beräknas bli 103 miljoner 2011 vid förmodad linjär tillväxt av tillämpningen under året och därefter 206 miljoner kronor under vardera 2012 och Möjlighet till anordnarbidrag alternativt personligt biträde i Lönebidrag, Utvecklingsanställning och Trygghetsanställning Förslag till möjlighet att erbjuda anordnarbidrag alternativt personligt biträde vid anställningar med Lönebidrag, Utvecklingsanställningar och Trygghetsanställningar. Syftet är att få en mer flexibel användning av dessa stöd och att kunna göra mer individuella anpassningar utifrån varje individs behov och förutsättningar. Förslaget skulle medföra båda ökningar och minskningar av utgifterna och bedöms sammantaget vara budgetneutralt. 8. Möjlighet till anordnarbidrag i samband med praktik inför anställning i fall man har ett Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) Förslag till möjlighet till anordnarbidrag i samband med praktik inför anställning och där man har ett Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS), speciellt i slutet av praktikperioden. Möjligheten bör finnas speciellt för unga personer med funktionsnedsättning och personer med psykiska funktionshinder eller generella eller specifika inlärningssvårigheter. Syftet är att likställa praktiken med arbetsträning och förstärkt arbetsträning inom Jobb- och utvecklingsgarantin. Förslaget bedöms beröra personer och beräknas medföra en utgiftsökning på anslaget 1:4 med 13 miljoner kronor under 2011, vid antagande om en linjär tillväxt av tillämpningen under året och med 26 miljoner under de följande åren. 9. Möjlighet att kombinera Särskilt introduktions och uppföljningsstöd (SIUS) med en Utvecklingsanställning. Förslag att regelverket ändras så att Särskilt introduktions och uppföljningsstöd (SIUS) vid behov kan kombineras med en Utvecklingsanställning. Syftet med den

11 11 (69) föreslagna förändringen är att genom ett aktivt stöd lägga grunden för en fortsatt anställning också efter Utvecklingsanställningen. Förslaget bedöms vara kostnadsneutralt. 10. Möjlighet för unga med funktionshinder i Jobbgarantin för Ungdomar att omfattas av samtliga programinsatser utan angivna tidsgränser. Förslag att begränsningen i förordningen att arbetslivsinriktad rehabilitering inom ramen för Jobbgarantin för ungdomar får pågå under längst sex månader tas bort. Ungdomar med funktionshinder behöver oftast längre tid för att pröva sig fram, genom t.ex. arbetspraktik, än vad regelverket inom Jobbgarantin för ungdomar idag tillåter. Förslaget bedöms beröra 1000 personer och beräknas medföra en utgiftsökning på anslag 1:2 för aktivitetsstöd med 16 miljoner kronor per år. Förtydliganden 11. Borttagande av kostnadstaket för tolkstöd åt barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade som tar del av utbildning inom ett företag. Förslag att nuvarande kostnadstak på kronor per år och individ för tolkstöd åt barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade, som tar del av utbildning inom ett företag, tas bort. Arbetsförmedlingens bedömning är sedan tidigare att en offentlig utredning bör undersöka om alla former av tolkstöd till målgruppen kan lämnas samlat från en instans. Kostnadstaket bör tas bort tas bort i avvaktan på att dessa frågor löses. Förslaget bedöms beröra ett femtiotal personer och beräknas medföra en utgiftsökning på anslaget 1:3 med 3 miljoner kronor. 3.3 Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar Garantierna är grundbulten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för personer som drabbats av långvarig arbetslöshet. Det är viktigt att insatserna inom garantierna har innehåll med hög kvalitet och bedrivs effektivt med inriktning på att så snabbt som möjligt leda till arbete. Risken för en fortsatt rundgång mellan programinsatser och arbetslöshet för många individer är eljest påtaglig även när efterfrågan på arbetskraft vänder uppåt. Förslagen här innebär till viss del begränsningar i tillträdet till garantierna, man kan beteckna det som en renodling av programmen och deras målgrupper för att uppnå högsta effekt.

12 12 (69) Ökade möjligheter 1. Förstärkning och vidgade möjligheter i Särskilt anställningsstöd Förslag att höja subventionsgraden för Särskilt anställningsstöd. Vidare föreslås att det ska bli möjligt att efter avslutad stödperiod direkt få fortsatt anställning istället för återgång till Jobb- och utvecklingsgarantin. Eventuellt kan detta göras med ett tillägg i förordningen med att återgång gäller i normalfallet, men att Arbetsförmedlingen kan göra en individuell bedömning. Båda förslagen har som syftet är att öka utflödet från garantin. Förslaget bedöms kunna medföra att antalet med Särskilt anställningsstöd ökar med Utgiften för anställningsstöden på anslaget 1:3 beräknas därvid öka med 475 miljoner kronor per år. 2. Förslag att föräldraledighet och sjukskrivning till viss del ska vara överhoppningsbar tid för kvalificering till Jobb- och utvecklingsgarantin Förslaget gäller för dem som inte har ersättning från arbetslöshetskassan utan kvalificerar sig för JOB genom 18 månaders inskrivning. Förlaget innebär att föräldraledigtid och sjukskrivningstid ska betraktas som överhoppningsbar tid för kvalificerande till JOB, med begränsning till en månad (30 dagar) av de 18 månaderna. Det ligger i linje med att kortare avbrott från arbetslöshetstid inte innebär att situationen förändrats. Förslaget bedöms vara i stort sett budgetneutralt. 3. Möjlighet till nystartsjobb vid inträde i Jobbgaranti för ungdomar Förslag att inträde i Jobbgarantin för ungdomar gör det möjligt att få ett nystartsjobb, i likhet med inträde i Jobb- och utvecklingsgarantin. Nuvarande regelverk ger möjlighet till nystartsjobb för unga först efter sex månaders arbetslöshet eller motsvarande annan kvalificeringstid. Förslaget bedöms vara i stort sett budgetneutralt. 4. Möjlighet till kortare kompetenshöjande insatser i tredje fasen av Jobb och utvecklingsgarantin Förslag att det i förordningen om Jobb och utvecklingsgarantin ges möjlighet för Arbetsförmedlingen att genom interna riktlinjer och policys öppna upp för kortare kompetenshöjande insatser under fas 3 av Jobb- och utvecklingsgarantin. Detta bedöms gälla en liten grupp, men bör vara möjligt i fall det står klart att deltagaren i fas 3 kan lämna garantin för arbete. En sådan situation är att han eller hon erbjuds ett arbete, men inte kan tillträda på grund av avsaknad av viss kompetens. Förslaget bedöms medföra en mycket marginell utgiftsökning på anslaget 1:3.

13 13 (69) Begränsningar 5. Tillägg i förordningen om Jobb och utvecklingsgarantin kring målgruppen som förbrukat 300 ersättningsdagar att anvisning bara kan ske i anslutning till utförsäkringen. Förslag att det görs ett tillägg i förordningen om Jobb och utvecklingsgarantin kring målgruppen som förbrukat 300 ersättningsdagar att anvisning bara kan ske i anslutning till utförsäkringen. Syftet är att klargöra att målgruppen inte är de personer som har blivit utförsäkrade historiskt. Förslaget bedöms kunna medföra en marginell minskning av utgifterna för aktivitetsstöd. 6. Skärpta ersättningsvillkor för återinträde i garantiprogrammen efter att arbete avslutats utan giltig anledning Förslag till förändrade ersättningsvillkor vid återinträde i Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar för de som sagt upp sig utan giltig anledning. Samma förutsättningar ska gälla som utanför program då avstängning från arbetslöshetsersättning sker. Alternativt införa någon form av annan karens i aktivitetsstödet vid dessa situationer. Syftet är att tydliggöra att det blir ersättningskonsekvenser för arbetssökande som inte gör vad de kan för att få eller behålla ett arbete. Förslaget bedöms kunna medföra en marginell minskning av utgifterna för aktivitetsstöd. Förtydliganden 7. Ny förordningsskrivelse för återinträde efter återkallelse För återinträde efter återkallande av anvisning finns behov av ny förordningsskrivning. Gällande förordningstext är otydlig kring om och i så fall när en person kan återinträda i Jobb- och utvecklingsgarantin efter att återkallande har skett. Detta gäller för de återkallandeskäl där återinträde och tid för återinträde inte är specificerade, nämligen misskötsel och särskilda skäl i JOB. Förslag om samma 60 respektive 45 dagar för dessa med skrivning om att de kan återinträda efter denna tid. Förslaget bedöms vara i stort sett budgetneutralt. 3.4 Nyanlända invandrare Genom den nya politiken för integration och etablering har en tydligare ansvarsoch uppdragsfördelning för nyanlända invandrare fastslagits. Det innebär nya möjligheter för Arbetsförmedlingen att arbeta med nyanländas etablering utifrån en helhetssyn. En viktig del i detta att insatserna från kompletterande aktörer vida-

14 14 (69) reutvecklas och på ett effektivt sätt kombineras med insatser från de offentliga aktörerna. Här lämnas ett förslag som syftar till att öka antalet instegsjobb. Ökade möjligheter 1. Möjlighet att kombinera Instegsjobb med andra typer av svenskundervisning än SFI. Förslag att Instegsjobb ska kunna kombineras med andra typer av svenskundervisning än Svenska för invandrare SFI, exempelvis Svenska som andra språk. Syftet med förslaget är ett bättre utnyttjande av möjligheten till Instegsjobb och speciellt underlätta för högutbildade nyanlända utrikesfödda att få en fast förankring på arbetsmarknaden i nivå med sin kompetens. Förslaget bedöms kunna medföra en ökning med instegsjobb och därmed en ökning av utgifterna på anslaget 1:3 med 288 miljoner kronor. 3.5 Administrativa förenklingar Arbetsförmedlingen har som mål att kontinuerligt utforma förenklingar avseende administrativa rutiner och regler i syfte att öka effektiviteten och minska kostnaderna i verksamheten. 1. Förenklad arbetsgivarkontroll vid stöd till företag Förslag att en lagändring genomförs så att Arbetsförmedlingen kostnadsfritt får åtkomst online till nödvändiga uppgifter hos Kronofogdemyndigheten och Skatteverket för att genomföra den arbetsgivarkontroll som krävs för beslut om arbetsgivarstöd enligt förordningen (2006:628). 2. Kostnadsfri åtkomst online till uppgifter som är nödvändiga för verksamheten kompletterande arbetsförmedlingstjänster Förslag att Arbetsförmedlingen kostnadsfritt ska få åtkomst online till nödvändiga uppgifter hos Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Bolagsverket samt Patentoch registreringsverket för att tillgodose de behov avdelningen Kompletterande arbetsförmedlingstjänster har. 3. Översyn av regelverket för elektroniskt informationsutbyte i administrationen av kompletterande förmedlingstjänster Förslag att regelverket för elektroniskt informationsutbyte i administrationen av kompletterande förmedlingstjänster ses över så att det blir bättre anpassat till kraven som ställs i Arbetsförmedlingens uppdrag med kompletterande aktörer.

15 15 (69) 3.6 Övriga förutsättningar för verksamheten Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten måste hänga med sin tid så att den utförs så effektivt och flexibelt som möjligt. Mot bakgrund av de strukturella förändringarna som förutses på arbetsmarknaden under perioden krävs att Arbetsförmedlingens verksamhet anpassas och bygger på ny kunskap om de marknadsmässiga förutsättningarna. Samtidigt utvecklas också Arbetsförmedlingen analysverktyg, t.ex. bättre prognosmodeller och uppdraget att arbeta mer systematiskt med profilering. Därmed ökar förutsättningarna att kunna göra rätt insatser i rätt tid och i ökad utsträckning kunna arbeta proaktivt och förebyggande. Ett betydelsefullt framsteg vore om volymsättning av Arbetsförmedlingens uppdrag generellt kunde undvikas så att effektiviteten utifrån givna förutsättningar på arbetsmarknaden blev styrande. Då skulle Arbetsförmedlingen i högre grad kunna planera sin verksamhet för bästa effektivitet. Detta förutsätter intensiv uppföljning av att uppdragen utförs så kostnadseffektivt som möjligt. En viktig och därför prioriterad del av verksamhetsutvecklingen rör rättsäkerheten för de personer som har kontakt med Arbetsförmedlingen, det vill säga i första hand de arbetssökande. Arbetsförmedlingen är en myndighet som behandlar känsliga personuppgifter och måste kunna säkerställa att uppgifterna behandlas på ett sådant sätt att integriteten för den enskilde garanteras. Arbetsförmedlingen har under de senaste åren begärt ändringar i de författningar som reglerar Arbetsförmedlingen rättsliga möjligheter att behandla känsliga personuppgifter i sina ITsystem. En arbetsgrupp från Arbetsförmedlingens Juridiska avdelning och Säkerhetsenhet träffar regelbundet Arbetsmarknadsdepartementets Rättsenhet, som ansvarar för arbetet med författningsändringarna. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram ett förslag till förändring så att rättsäkerhet, enhetlighet och effektivitet kan garanteras. En konsekvensekonomisk analys av förändringen ska redovisas och riskfaktorer analyseras. Ökade möjligheter 1. Mer flexibla insatser för att bryta och förebygga långvarig arbetslöshet Förslag att regelverket för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ändras så att risken för långvarig arbetslöshet jämställs med faktiskt uppnådd arbetslöshetstid som kvalifikationsgrund för ett flertal olika insatser. Förslaget skulle göra det möjligt att ge sökande som riskerar att bli långtidsarbetsarbetslösa tidigt sådana insatser som idag bara kan ges inom ramen för garantierna, bl.a. det Särskilda

16 16 (69) anställningsstödet. Förslaget bedöms vara kostnadsneutralt för anslagen, men bör på sikt leda till kortare genomsnittliga arbetslöshetstider och minskat utanförskap. Förtydliganden 2. Försäkringsskyddet vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program bör knytas till anvisningen Förslag att försäkringsskyddet vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program knyts till programanvisningen. Nuvarande konstruktion, där försäkringen är knuten till aktivitetsstödet eller i vissa fall utvecklingsersättningen, kan innebära bristande rättssäkerhet genom att det finns olika försäkringslösningar i samband med program med anvisningar till kommuner. Förslaget bedöms vara kostnadsneutralt. 4. Anslagen för perioden I det följande redovisas Arbetsförmedlingens förslag till budgetinriktning avseende anslagen för perioden Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag Behov av resurser till följd av arbetsmarknadsutvecklingen och nya uppdrag Den ekonomiska krisen och den stigande arbetslösheten innebär att kraven på Arbetsförmedlingens insatser har ökat. För att uppskatta behoven av resurser på förvaltningsanslaget (1:1) tillämpar Arbetsförmedlingen en modell som kopplar resursbehoven till prognosen för antalet arbetssökande dels generellt antalet kvarstående arbetssökande, dels specifikt antalet utrikesfödda sökande och sökande i Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar. Beräkningarna visar att arbetsmarknadsläget kommer att vara sådant att resursbehovet, enligt modellen, blir marginellt högre år 2011 jämfört med år Under 2012 och 2013 förutses att arbetsmarknadsläget successivt förbättras. Prognosen visar att antalet kvarstående sökande är som högst 2010, medan antalet utrikesfödda och antalet i Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar är som högst Eftersom utrikesfödda och garantierna väger tungt i beräkningen ökar resursbehovet 2011, trots att arbetsmarknadsläget förbättras. Utöver det resursbehov som modellen förutsäger för Arbetsförmedlingens grunduppdrag tillkommer kostnader förknippade med Arbetsförmedlingens utökade uppdrag i samband med sjukförsäkringsreformen och för nyanlända. I beräkning-

17 17 (69) arna ingår dessutom extra kostnader förknippade med generationsväxlingen inom Arbetsförmedlingen. Bedömningen avseende sjukförsäkringsreformen bygger på följande antaganden: Att de siffror som Försäkringskassan tillhandahållit avseende det bedömda utflödet från den myndigheten kommer att generera ett visst inflöde på Arbetsförmedlingen (motsvarande 75 procent av utflödet). Att arbetet med de personer som lämnar sjukförsäkringen kommer att bli kompetens- och personalintensivt. Många av dem som kommer till Arbetsförmedlingen har en mycket instabil hälsa, vilket ställer stora krav på individuell anpassning av våra insatser. För att uppnå god kvalitet i övergången bedömer Arbetsförmedlingen att en arbetsförmedlare bör arbeta med cirka 20 personer under Arbetslivsintroduktionen. För de olika insatser som kan komma i fråga efter Arbetslivsintroduktionen görs bedömningen att en arbetsförmedlare kan arbeta med cirka 40 ärenden. Att omsättningen för denna målgrupp ut från Arbetsförmedlingen beräknas bli 20 procent av det genomsnittliga antalet personer. Att inflödet till Arbetsförmedlingen är större än utflödet bidrar till att det kommer att finnas kvarstående arbetssökande ur målgruppen även under 2013, vilket medför att det fortsatt krävs resurser för att arbeta med dessa personer. Att rekryteringskostnader uppstår då detta uppdrag genererar en nettoökning av antalet anställda. Beräkningen av det ökade medelsbehovet för gruppen nyanlända invandrare bygger på den prognos Migrationsverket presenterade i oktober Migrationsverket pekar nu på att antal nyanlända kan komma att öka kraftigt och att tendensen är stigande. Dessutom ökar flyktingströmmarna kraftigt från länder där vi med stor sannolikhet kan anta att man kommer att få uppehållstillstånd i Sverige. Detta kan innebära att angivna beräkningar av medelsbehovet inte är tillräckliga utan måste revideras uppåt utifrån kommande prognoser. Tabell 1 Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag; tilldelning 2010 samt beräknat behov (miljoner kronor). År Grundläggande resursbehov beräknat utifrån volymer Resursbehov - Generationsväxlingen Resursbehov - Sjukförsäkringsreform Resursbehov - Nyanlända Totalt resursbehov Tilldelade medel 5955 Not: Grundläggande resursbehov beräknas utifrån prognostiserade volymer.

18 18 (69) I beräkningarna ingår inte någon uppräkning med hänsyn till pris- och löneökningar. Det bör understrykas att beräkningarna av resursbehovet, vad gäller förvaltningsmedel, bygger på antaganden som innehåller flera osäkerhetsfaktorer. Resursbehovet för både sjukförsäkringsreformen och uppdraget för nyanlända bygger till viss del på uppgifter från andra myndigheter, vilka Arbetsförmedlingen inte kan verifiera. Det är uppenbart att i båda fallen är det fullt tänkbart att omfattningen på Arbetsförmedlingens uppdrag och därmed resursbehovet blir större än vad som här förutsatts. Vidare utgår beräkningarna av resursbehovet ifrån förutsättningen att medel till handlingsplanssamverkan, liksom tidigare, kommer att avsättas från sjukpenninganslaget. Om denna förutsättning ej längre är giltig kommer förvaltningsanslaget att behöva förstärkas med ytterligare 310 miljoner kronor vart och ett av åren 2011, 2012 och Denna fråga behandlas närmare i avsnittet 4.3 nedan. Dessutom utgår beräkningarna ifrån att Arbetsförmedlingen för vart och ett av åren 2011, 2012 och 2013, i samma omfattning som tidigare, har möjlighet att utnyttja medel på anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser även för coachning i egen regi. 4.2 Programanslagen 1:2, 1:3 och 1:4 samt anslagen 1:3 och 1:4 under Utgiftsområdet 13 Integration och jämställdhet. Vissa av de i detta budgetunderlag framlagda förslagen till förändringar får konsekvenser för anslagsberäkningarna. I huvudsak bedöms resursbehovet öka i följande avseenden. Målgruppen för anställningar med Lönebidrag m.m. finansierade ur anslaget 1:4 förväntas bli större. Ökad satsning på rörlighetsfrämjande och kompetenshöjande insatser. Ökad satsning på Särskilt anställningsstöd och Instegsjobb. Arbetsförmedlingens beräkningar av det ökade medelsbehovet redovisas i tabell 2. För respektive år visar tabellen för anslagen Arbetsförmedlingens ökade medelsbehov som konsekvens av samtliga förslag i budgetunderlaget. I förutsättningarna för beräkningarna ingår att resurser ställs till förfogande på 1:3 anslaget för coachning som får disponeras, i samma omfattning som tidigare, för kostnader för coachning i egen regi I resursberäkningarna har inte tagits hänsyn till eventuell utgiftsförändring för Arbetsförmedlingen som föranleds av förslagen om förstärkning av kompetenshö-

19 19 (69) jande insatser (förslag 3.1.1) och möjlighet till kortare kompetenshöjande insatser i tredje fasen av Jobb och utvecklingsgarantin (förslag 3.3.4). När det gäller Arbetsförmedlingens anslag under Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, det vill säga anslagen 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare, återges i tabellen de belopp som angivits i budgetpropositionen för 2010, emedan Arbetsförmedlingen inte haft möjlighet att ännu göra någon självständig bedömning av resursbehovet. 1 Tabell 2 Arbetsförmedlingens programanslag: Ökade medelsbehov som konsekvens av förslagen i budgetunderlaget och förslag till totala anslag, miljoner kronor. Utgiftsområden/Anslag 2010(prognos) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknads och arbetsliv Anslag 1:2 Totalt medel varav regeländringar Anslag 1:3 Totalt medel varav regeländringar Anslag 1:4 Totalt medel varav regeländringar Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Anslag 1: Anslag 1: Summa regelförändringar I nedanstående tabellen nedan omformuleras anslagen under utgiftsområde 14 till beräkning av förväntade programvolymer. Tabell 3 Anslag 1:2 och 1:3 Anslag 1:4 Beräknad ökning av antal deltagare i program som konsekvens av förslagen i budgetunderlaget samt beräknat totalt antal deltagare. Årsgenomsnitt 2010 (prognos) Antal extradeltagare som konsekvens av förslagen Totala antalet deltagare Antal extradeltagare som konsekvens av förslagen Totala antalet deltagare För 2013 har angivits samma belopp som för 2012.

20 20 (69) 4.3 Övriga medel som disponeras Om medel för handlingsplanesamverkan minskar förutsätter det kompensation med motsvarande förvaltningsmedel. Arbetsförmedlingen vill återigen flagga för att få behålla de medel som årligen överförs via Försäkringskassan från sjukpenningsanslaget till rehabiliteringssamverkan. Under 2010 får sammanlagt 460 miljoner kronor användas till verksamhet inom ramen för handlingsplanssamverkan och av dessa medel disponerar Arbetsförmedlingen under detta år cirka 285 miljoner. Under innevarande år är cirka 400 årsarbetare (arbetsförmedlare och specialister) vid Arbetsförmedlingen verksamma inom handlingsplanssamverkan till en kostnad av cirka 310 miljoner. Inflödet till handlingsplanssamverkan har under 2009 ökat med 38 procent jämfört med Behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering för målgrupperna kommer att vara påtagligt under de närmaste åren. Enligt tidigare prognos från Försäkringskassan fram till 2012 uppgår de arbetslösa sjukskrivna till 21 procent av de sjukskrivna. Under det senaste året har antalet sjukskrivna minskat men antalet arbetslösa sjukskrivna minskat marginellt. Av de längre sjukfallen har andelen arbetslösa påtagligt ökat. Försäkringskassans prognos fram till 2012 är att gruppen inte kommer att minska i antal. Under de närmast kommande åren beräknas cirka rehabkedjefall årligen passera 180 dagars längd. Om tilldelningen av medel till Arbetsförmedlingens handlingsplanssamverkan minskar eller upphör inför 2011 är risken uppenbar att myndigheten hamnar i en situation, att inte kunna möta det stora behov av arbetslivsinriktad rehabilitering som behöver bedrivas i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De som särskilt kommer att drabbas är personer med psykiatriska diagnoser. Dessa har större behov än andra av kontinuitet och kvalitet i samverkan i sin rehabiliteringsprocess mot bakgrund av att de ofta har ett instabilt hälsotillstånd. Detta är dessutom en växande grupp i samhället, som dessutom går ner i åldrarna. I nuvarande arbetsmarknadsläge med en hög arbetslöshet måste verksamheten säkras och fortsätta på nuvarande nivå genom att: 1. I första hand avsätta medel till handlingsplanssamverkan från sjukpenninganslaget med 310 miljoner under 2011, 2012 och I andra hand tillföra medel till Arbetsförmedlingens ordinarie förvaltningsanslag med 310 miljoner under 2011, 2012 och 2013.

21 21 (69) 4.4 Tjänsteexport - internationellt utvecklingssamarbete Arbetsförmedlingens tjänsteexport bedriver bilateralt och multilateralt utvecklingssamarbete med arbetsmarknadsministerier samt arbetsmarknadsmyndigheter i länderna på västra Balkan, Baltikum, Ryssland, Kina, Moldavien, södra Kaukasus, norra och södra Afrika, Vietnam, Vitryssland och Turkiet. Samarbetet ligger i linje med Arbetsförmedlingens instruktion och uppdrag inom den svenska arbetsmarknadspolitiken. Projekten inom utvecklingssamarbetet inriktas på ledning och styrning, organisationsutveckling, implementering av tjänster och metoder för arbetsförmedling samt arbetsmarknadsinriktad rehabilitering och finansieras av Sida och EU. I juni 2009 signerades ramöverenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och Sida för perioden 1 juli juni Överenskommelsen är en förlängning av tidigare avtal. Ramöverenskommelsen stipulerar att Arbetsförmedlingen ska arbeta med institutionsutveckling inom kärnverksamheten och så långt som möjligt ställa kompetens till Sidas förfogande. Under senare år har Sida utvecklat arbetet med aktörssamverkan men tyvärr föreligger betydande osäkerhet kring inriktning och finansieringen, vilka organisationer och parter som räknas som aktörer. Idén är att myndigheterna själva måste gå in med egenfinansiering för att Sida skall avsätta kompletterande finansiering. Men Arbetsförmedlingen är bunden av den s.k. avgiftsförordningen och får endast bedriva sådan uppdragsverksamhet som helt kan finansieras med avgifter. Annan ofinansierad verksamhet kräver regeringens godkännande och uppdras i regleringsbrevet. Då vi vet att andra myndigheter har samma problematik inom aktörssamverkan borde detta förtydligas framgent. Verksamheten uppfyller tjänsteexportförordningens krav på lönsamhet. Prognosen för verksamheten under åren redovisas i nedanstående tabell. Tabell 4 Prognos för Arbetsförmedlingens verksamhet inom tjänsteexporten Miljoner kronor. År Intäkter 37,09 21,63 24,06 Kostnader 37,05 21,63 24,00 Resultat 0,04 0,00 0,06

22 22 (69) 5. Övriga ekonomiska villkor Låneram Innevarande budgetår har Arbetsförmedlingen tilldelats en låneram på 400 miljoner kronor. Arbetsförmedlingens investeringar avser till största delen IT-området. Investeringar görs även i bland annat kontorsinventarier. Investeringsbehovet för 2010 bedöms uppgå till cirka 276 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen föreslår att regeringen bemyndigar Arbetsförmedlingen att för budgetåret 2011 disponera en låneram i Riksgäldskontoret på 450 miljoner kronor för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. För 2012 och 2013 föreslår Arbetsförmedlingen en årlig ram på 500 miljoner kronor. Räntekontokredit Arbetsförmedlingen har innevarande budgetår tilldelats 411 miljoner kronor i kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret. Arbetsförmedlingen bedömer att denna nivå är otillräcklig för de närmaste åren. Arbetsförmedlingen föreslår att regeringen för 2011 tilldelar Arbetsförmedlingen en kredit på räntekontot på 470 miljoner kronor. För 2012 och 2013 föreslår Arbetsförmedlingen en årlig ram på 425 miljoner kronor. Anslagskredit För innevarande budgetår är anslagskrediten 3 % för förvaltningsanslaget och 5% för övriga anslag utom anslaget 1:3 där ingen anslagskredit tilldelats för Arbetsförmedlingen föreslår att nuvarande procentsatser för anslagskrediten tillämpas även för perioden Bemyndiganderamar Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt tillhörande föreskrifter från Ekonomistyrningsverket ska myndigheter lämna förslag till bemyndiganden för att kunna göra åtaganden om framtida utgifter som inte täcks av beräknade tilldelade anslag. Den föreskrivna redovisningen av bemyndiganderamarna finns i bilaga 1. Arbetsförmedlingen föreslår att Arbetsförmedlingen från och med budgetåret 2011 tilldelas bemyndiganden i enlighet med förslagen i bilaga 1.

23 23 (69) Arbetsförmedlingen förslag kring övriga ekonomiska villkor: Arbetsförmedlingen föreslår att regeringen bemyndigar Arbetsförmedlingen att för budgetåret 2011 disponera en låneram i Riksgäldskontoret på 450 miljoner kronor för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. För 2012 och 2013 föreslår Arbetsförmedlingen en årlig ram på 500 miljoner kronor, att regeringen för 2011 tilldelar Arbetsförmedlingen en kredit på räntekontot på 470 miljoner kronor. För 2012 och 2013 föreslår Arbetsförmedlingen en årlig ram på 425 miljoner kronor. att nuvarande procentsatser för anslagskrediten tillämpas även för perioden , att Arbetsförmedlingen från och med budgetåret 2011 tilldelas bemyndiganden i enlighet med förslagen i bilaga 1.

24 24 (69) 6. Bilagor Bilaga 1 Bemyndiganderamar Bemyndiganderamar (tkr) 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser, anslagspost utfall prognos beräkn. beräkn. beräkn. Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam :4 Lönebidrag och Samhall m.m. anslagspost utfall prognos beräkn. beräkn. beräkn. Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

25 25 (69) Bilaga 2 Investeringar och låneram Planerade investeringar och låneram Planerade investeringar (anskaffingskostnader) för förvaltningsändamål budgetåret Belopp i Tkr. Ändamål Datorer och kringutrustning Inventarier Bilar, transportemedel Arbetsmaskiner Fastigheter och ombyggnationer Immateriella Summa Lån i Riksgäldskontoret Tkr IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav för investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning % 2 % 4 % 5 % 5 % Finansiering av räntor och amorteringar: Utgiftsområde 14, Anslag 1: Vid beräkningen av investeringar och låneram har inte de investeringsbehov som kan uppstå i samband med förändringar av förordningar som reglerar Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla känsliga personuppgifter i IT-systemen beaktats. Detta kan medföra att större delen av beviljad låneram för 2010, dvs. 400 miljoner kronor, kommer att utnyttjas.

26 26 (69) Bilaga 3 Verksamhetens finansiering Översikt över verksamhetens finansiering (tusental kronor) Anslag utfall prognos beräkn. beräkn. beräkn. UO 13 Integration och jämställdhet 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1) :4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 1) UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ap.1 Förvaltningskostnader för AF :2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ap.1 Aktivitetsstöd ap.2 Bidrag till arbetslöshetsersättning ap.3 Statliga ålderspensionsavgifter :3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ap.1 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ap.7 Projekt inom ramen för Europeiska globaliseringsfonden 2) :4 Lönebidrag och Samhall m m ap.1 Lönebidrag m.m UO 26 Statsskuldräntor m.m. 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avr ap:2 Arbetsförmedlingen Avgiftsinkomster som disponeras Övriga inkomster som disponeras 3) Summa ) Nytt anslag Verksamheten startar i december Ersättningsnivåer m.m. är ännu inte fastställda. Beloppen för budgetåren är hämtade från budgetpropositionen för Beloppet för 2013 anges här till samma belopp som för ) Finansieringen 2010 avser anslagssparande från ) Bidrag från Försäkringskassan för verksamheten med handlingplanesamverkan.