Prognoser för utbetalningar

Transkript

1 Lars Beijer Rickard Wihlmér Dnr /29472 Prognoser för utbetalningar Sammanfattning Svensk ekonomi återhämtar sig snabbare från den senaste konjunkturnedgången än vad många räknat med. Antal varsel om uppsägning har gått tillbaka kraftigt, de lediga platserna och sysselsättningen ökar - dessutom i ett tidigare skede av konjunkturuppgången än vad som är vanligt. Arbetsförmedlingen räknar med att arbetslösheten trots den positiva utvecklingen kommer att fortsätta att öka ytterligare en tid, framför allt därför att fler arbetssökande ställer sig till arbetsmarknadens förfogande. Arbetslösheten beräknas därför öka från 8,4 procent 29 till 9,3 procent 21. Under 211 förväntas arbetslösheten minska, men bara marginellt till 9, procent. Kostnaderna för arbetslösheten kommer därför, jämfört med 29 och tidigare, att ligga kvar på en hög nivå de allra närmast kommande åren. Mot slutet av prognosperioden räknar emellertid Arbetsförmedlingen med sjunkande kostnader. Tilldelade medel samt faktiska & beräknade kostnader (milj kr) UO 14 1:1 1:2 ap1 Tilldelning & förslag till tilldelning 1:2 ap2 1:3 ap1 1:4 ap1 UO 13 1:3 1:4 Tilldelning Regleringsbrevet Överföring fr Regeringens förslag till tilldelning (BP 21) Kostnader Januari-juni Juli-december Kostnader för etableringsuppdraget ingår i beräknade kostnader på anslagen 1:1, 1:3 och 1:4 inom UO 14 budgetåren Beräkningarna utgår från den prognos för asylsökande som Migrationsverket redovisade Det sammanlagda anslagssparandet Arbetsförmedlingen räknar med ett samlat sparande på programanslagen på knappt 14 miljarder kronor 21. Av detta sparande kan 8,1 miljarder hänföras till arbetslöshetsförsäkringen, 3,6 miljarder till program med aktivitetsstöd, 1, miljard till program och insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och ytterligare 1,1 miljard till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program.

2 (24) Sparandet inom arbetslöshetsförsäkringen beror naturligtvis på att utvecklingen på arbetsmarknaden har varit mer gynnsam än vad regering och riksdag räknade med då anslagen beviljades. Samma sak gäller sparandet i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen räknar i förevarande prognos med i genomsnitt 5 färre deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin, 27 färre deltagare i Jobbgarantin för ungdomar och 1 färre deltagare i övriga program 21 än vad regeringen gjorde i senaste budgetpropositionen allt som allt i genomsnitt 43 färre deltagare i dessa program. Färre deltagare i program med aktivitetsstöd är en viktig förklaring även till att kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program blivit lägre än beräknat. Kostnaderna för program och insatser för funktionshindrade har blivit lägre på grund av att antalet deltagare i dessa program och insatser har minskat under lång tid. Arbetsförmedlingen har nu hejdat och vänt den utveckling men utrymme finns för ökade insatser. Anslaget 1:1 Utvecklingen på arbetsmarknaden har medfört en ökad belastning på i första hand arbetsförmedlingarna. Många arbetssökande, nya progr am, nya arbetssätt, nya former för samverkan med andra myndigheter, externa aktörer och nya stora uppdrag innebär emellertid också nya krav och ökad belastning på organisationen som helhet. Den tilldelning på förvaltningsanslaget som Arbetsförmedlingen fått 21 för etableringsuppdraget är otillräcklig. Tilldelningen på anslag bör därför ökas redan 21 med 44,3 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen bör därutöver tilldelas 35 miljoner kronor för den systemutveckling som det nya uppdraget kräver. Nya och stora uppdrag medför större osäkerhet än vanligt i myndighetens kostnadsprognoser. Arbetsförmedlingen vill därför redan nu anmäla att den senare under året kan komma att begära en höjning av anslagskrediten innevarande budgetår (21). Arbetsförmedlingen har i sin framställning till regeringen med Budgetunderlag för redovisat medelsbehovet närmast kommande år. I föreliggande utgiftsprognos har budgetunderlagets bedömningar uppdaterats med mer aktuella beräkningar av etableringsreformens kostnader samt av kostnaderna för grunduppdraget. Skulle tilldelningen bli mindre än vad Arbetsförmedlingen anser behövligt får det konsekvenser för myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. Arbetet med arbetsgivarkontakter kommer att ta skada och servicen till korttidsarbetslösa försämras. En kraftig neddragning skulle också öka risken för längre vakanstider för lediga platser. Andra konsekvenser kan bli ett ökat inflöde i garantierna och mindre insatser för sökande med stora stödbehov. Arbetsförmedlingen har, så här långt, lyckats väl med det nya uppdrag myndigheten fick vid genomförandet av sjukförsäkringsreformen. Framgångarna i det nya uppdraget har emellertid vunnits på bekostnad av resultaten inom andra områden; behoven hos övriga arbetssökande med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga har blivit eftersatta. Det olyckligt att olika grupper i utanförskap ställs mot varandra därför att behövliga insatser före, under och framför allt efter arbetslivsintroduktionen är underfinansierade.

3 (24) I etableringsuppdraget skulle en lägre tilldelning än vad Arbetsförmedlingen beräknat medföra att den möjliga personalinsatsen i den direkt operativa verksamheten minskade dramatiskt. En lägre tilldelning med ett par hundra miljoner kronor skulle innebära att den tillgängliga tiden vid förmedlingarna per nyanländ minskade till en tredjedel. Att effekten skulle bli så stor i den operativa verksamheten beror på att kostnaderna i besluts- och ekonomihandläggningen till stor del är fasta eller oberoende av hur många förmedlare som arbetare med de nyanlända. Anslaget 1:2 ap1 Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas fortsätta att öka från 158 i slutet av 29 till 21 i slutet av 21. Det är visserligen en ökning med 43 deltagare men nästan 46 färre vid årets slut än i närmast föregående prognos. Under första halvåret 21 upphörde antalet deltagare att öka i Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB). Arbetsförmedlingen räknar med att det var en tillfällig avmattning och att antalet deltagare fortsätter att öka andra halvåret 21 och första halvåret 211 från nuvarande 77 till knappt 1 deltagare. Under 212 väntas, liksom i tidigare prognoser, ett bestående nettoutflöde. En viktig skillnad jämfört med tidigare prognoser är att Arbetsförmedlingen nu räknar med att deltagarna i programmet når ett högsta antal i slutet av 211 på en betydligt lägre nivå än i tidigare prognoser drygt 1 deltagare i stället för knappt 135. Antalet deltagare i Fas 3 i JOB beräknas i slutet av 214 uppgå till 43. Det motsvarar 6 % av alla deltagare i programmet, men är ändå 1 färre än vad Arbetsförmedlingen räknade med i föregående prognos. En kraftig ökning av utflödet från Jobbgarantin för ungdomar (UGA) och ett sjunkande inflöde medförde att antalet deltagare i programmet bara ökade svagt i slutet av 29 och i början av 21. Under andra kvartalet 21 minskade antalet deltagare från 54 till 43 deltagare. Arbetsförmedlingen räknar trots den gynnsamma utvecklingen fortfarande med ett nettoinflöde av deltagare i programmet andra halvåret 21 men betydligt lägre än i tidigare prognoser. De sammanlagda kostnaderna för aktivitetsstöd 21 beräknas från dessa utgångspunkter till 16 7 miljoner kronor, vilket är 2 5 miljoner kronor mindre än i föregående prognos och innebär ett sparande på 3 6 miljoner kronor. Anslaget 1:2 ap2. Arbetsförmedlingen räknar med att utgifterna under anslagsposten kommer att uppgå till knappt 21 6 miljoner kronor 21, 1 miljoner kronor mindre följande år (211) och bara 15 4 respektive 14 2 miljoner kronor under prognosperiodens två sista år (213 och 214). Det är lägre kostnader än vad Arbetsförmedlingen räknade med i föregående prognos, framför allt år 211. De lägre kostnaderna beror bl a på att förmedlingarna beräknas ha färre arbetssökande med rätt till arbetslöshetsersättning på grund av att arbetsvillkoret inte uppfylls. Anslagssparandet 21 blir knappt 8 1 miljoner kronor. Anslaget 1:3 ap1 Kostnaderna beräknas till 7 miljoner kronor 21 eller 2 6 miljoner mer än föregående år (29). Det innebär ändå ett beräknat sparande på 1 6 miljoner kronor 21. Av kostnadsökningen beror över 9 miljoner kronor på högre

4 (24) beräknade kostnader inom JOB, varav 74 miljoner kronor enbart för Fas 3. Ökade kostnader för Kompletterande aktörer för nyarbetslösa (externa coacher) och Förberedande utbildningar svarar för ytterligare 66 respektive 54 miljoner kronor. Anslaget 1:4. Kostnaderna under anslaget beräknas 21 till drygt 9 8 miljoner kronor. Det innebär ett beräknat sparande under anslaget på knappt 1 miljoner kronor. Antalet deltagare i program under anslaget har minskat under mycket lång tid. Ett förbättrat konjunkturläge och målmedvetet arbete har emellertid medfört att antalet deltagare nu ökar igen. Arbetsförmedlingen har vidtagit åtgärder för att stärka den utvecklingen och räknar nu med fler deltagare i programmen under anslaget än i tidigare prognoser. Det kommer emellertid inte att medföra ett fullt utnyttjande av tillgängliga medel redan i år.

5 (24) Beräknade utbetalningar under anslag Inledning Arbetsförmedlingen ska enligt regeringens beslut om Regleringsbrev för budgetåret 21, redovisa prognoser för hur mycket som beräknas utbetalas per anslag och anslagspost under anslag som disponeras av myndigheten. Prognoser och övrig redovisning ska lämnas vid fem tillfällen 21. Detta är den fjärde utgiftsprognos som Arbetsförmedlingen lämnar. Till grund för utgiftsprognosen ligger den prognos för arbetsmarknaden 21 och 211 som Arbetsförmedlingen redovisade i juni 21, beräkningar av inflöde till och utflöden från garantiprogrammen och vad gäller 21 den planering av programverksamheten som förmedlingarna gör löpande. Tilldelade medel och beräknade utbetalningar 21 redovisas nedan. Tilldelningen under anslagen 1:1 redovisas med avdrag för ingående överföring från 29. Arbetslösheten beräknas fortsätta att öka från 8,4 procent 29 till 9,3 procent 21. Arbetslösheten väntas därefter sjunka successivt till 9, % 211. Inflödet av sökande i Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) väntas bli högt hela 21 och större delen av 211 till följd av den fortsatta höga arbetslösheten och allt längre tider i arbetslöshet. En svag arbetsmarknad och konkurrens om arbetstillfällena väntas medföra att utflödet förblir lågt. Inflödet av deltagare i programmet väntas därför överstiga utflödet hela 21 och början av 211. Under 212 dämpas emellertid inflödet i programmet samtidigt som utflödet ökar. Under andra hälften av 211 och första hälften av 212 beräknas därför inflöde och utflöde bli lika stora. Fr o m andra hälften av 212 väntas utflödet överstiga inflödet. Inflödet av deltagare i Jobbgarantin för ungdomar (UGA) blev i början av 21 lägre än väntat eftersom fler arbetslösa ungdomar än beräknat erhöll arbete och fler än beräknat valde utbildning framför arbetslöshet. Under andra halvåret 21 kommer emellertid många nya ungdomar ut på arbetsmarknaden. Även om arbetsmarknaden förbättras kommer antalet lediga platser knappast att öka så mycket att en ökad arbetslöshet bland ungdomar kan undvikas. Det kommer att medföra att antalet deltagare i UGA ökar under hösten 21. Inflödet i garantin väntas bli förhållandevis stort andra hälften av 21 i början av 211. Under sistnämnda år (211) och 212 väntas emellertid utvecklingen på arbetsmarknaden medföra att inflödet minskar och utflödet ökar kraftigt. Det beräknas medföra att antalet deltagare i programmet faller kraftigt båda åren. Arbetsförmedlingen räknar mot den bakgrunden med att kostnaderna för konjunkturberoende program blir högre 211 än 21 och med att kostnaderna under resten av prognosperioden ligger kvar på en stort sett oförändrad nivå. Kostnaderna för bidrag till arbetslöshetsersättning dvs för den öppna arbetslösheten - beräknas å andra sidan i slutet av prognosperioden falla till 6 % av den beräknade kostnaden i början av perioden (21).

6 (24) Enheten Ekonomistyrning Anslag 1: Milj kronor Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 21) Beräknade utgifter Beräknat sparande Tilldelningen 21 redovisas med avdrag för ingående överföring från 29. Utgifter för etableringsuppdraget enligt Arbetsförmedlingens kompletterande budgetunderlag ingår i beräknade utgifter Utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att förmedlingarna andra kvartalet 21 hade i genomsnitt drygt 22 arbetssökande utanför de arbetsmarknadspolitiska programmen mot bara knappt 13 samma tid två år tidigare. Det var en ökning med 7 %. Antalet sökande i konjunkturberoende program ökade samtidigt från i genomsnitt 86 andra kvartalet 28 till 187 samma kvartal två år senare, dvs mer än fördubblades. Arbetsförmedlingen räknar med att förmedlingarna 211 kommer att ha färre arbetssökande utanför de arbetsmarknadspolitiska programmen än 21, men lika många inom programmen. Det innebär en fortsatt hög belastning på i första hand arbetsförmedlingarna runt om i landet. Många arbetssökande, nya program, nya arbetssätt, nya former för samverkan med andra myndigheter, externa aktörer och nya stora uppdrag innebär emellertid också nya krav och ökad belastning på organisationen som helhet. Arbetsförmedlingen beräknar personalbehovet i grunduppdraget med ledning av en modell som relaterar behovet av personal till det förväntade antalet arbetssökande, utrikesfödda sökande och sökande i garantiprogrammen. Beräkningarna utgår från strama förutsättningar; behövliga medel 211 och följande år beräknas med ledningen av tilldelningen per sökande 29 som var ca 15 % lägre än tilldelningen 28. Med utgångspunkt från bl a dessa beräkningar redovisade Arbetsförmedlingen i sin framställning till regeringen med Budgetunderlag för medelsbehovet närmast kommande år. Arbetsförmedlingen beräknade där behovet av medel 211 under anslaget 1:1 till miljoner kronor, varav 5 52 miljoner kronor för grunduppdraget, 71 miljoner kronor för genomförande av sjukförsäkringsreformen, 293 miljoner kronor för genomförande av etableringsuppdraget och 6 miljoner kronor för generationsväxling. Arbetsförmedlingen har i hemställan (dnr 1.121/58318, ) kompletterat budgetunderlaget med nya beräkningar av kostnaderna för etableringsreformen för nyanlända. Med detta tillägg uppgick myndighetens äskande för 211 till sammantaget miljoner kronor. Kostnaderna för , med tillägg för de nya beräkningarna av kostnaderna i etableringsreformen redovisas i bilaga till ovan nämnda hemställan. Kostnadsberäkningarna i nämnda hemställan grundar sig på den prognos för antal asylsökande som Migrationsverkets redovisade Av nämnda hemställan och den redovisning (dnr 1.121/5831, ) av Finansieringen av uppdraget Integration och etablering som Arbetsförmedlingen lämnade senare, framgår att den tilldelning Arbetsförmedlingen fått innevarande år (21) för att förbereda etableringsreformen är otillräcklig. Tilldelningen på förvaltningsanslag bör därför redan 21 ökas med 44,3 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen bör därutöver tilldelas 35 miljoner kronor för den, för närvarande ofinansierade, systemutveckling som det nya uppdraget kräver.

7 (24) Nya och stora uppdrag medför större osäkerhet än vanligt i myndighetens kostnadsprognoser. Arbetsförmedlingen vill därför redan nu anmäla att den senare under året kan komma att begära en höjning av anslagskrediten innevarande budgetår (21). Arbetsförmedlingen har uppdaterat sina beräkningar av personalbehovet i grunduppdraget med ledning av aktuella prognoser för arbetsmarknaden. Uppdateringen medför att det beräknade resursbehovet 211 blir 238 miljoner kronor lägre än i Budgetunderlaget för Det beror främst på färre förväntade sökande i JOB och UGA än i tidigare beräkningar. Arbetsförmedlingen räknar för enkelhetens skull med att det tidigare beräknade resursbehovet minskar lika mycket. För 214 redovisas som ett rent beräkningsantagande samma belopp som för 213. Samtliga siffror är uttryckta i 29 års pris- och lönenivå. Konsekvensbeskrivning Arbetsförmedlingen har i Budgetunderlaget för redovisat beräknade kostnader för den verksamhet som den har regeringens uppdrag att bedriva. Myndigheten räknar med att tilldelas de medel som uppdraget kräver och att använda tilldelade medel fullt ut. Beräknade kostnader i vår nya beräkning är därför även Arbetsförmedlingens utgiftsprognos. Skulle tilldelningen bli mindre får det konsekvenser för myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. Arbetsförmedlingen beskriver här dessa konsekvenser för att tydliggöra innebörden och följderna av olika handlingsalternativ. Arbetsförmedlingen beräknar medelsbehovet för grunduppdraget till miljoner kronor. Skulle regeringen tilldela myndigheten exempelvis 3 miljoner kronor mindre skulle den möjliga insatsen per sökande och företag bli 9 % lägre än vad den var 29. Så stor förändring i resursinsatsen får naturligtvis konsekvenser för verksamheten. Arbetsförmedlingen räknar med att en kraftig neddragning av personalresurserna framför allt skulle skada det viktiga arbetet med arbetsgivarkontakter och försämra servicen till korttidsarbetslösa. En kraftig neddragning skulle också öka risken för längre vakanstider för lediga platser. Andra konsekvenser skulle kunna bli ett ökat inflöde i garantierna därför att förmedlingen saknar resurser att arbeta med sökande innan de kvalificerar sig för inträde i garantierna. Mindre resurser per sökande skulle slutligen påtagligt öka risken för att insatserna för sökande med stora stödbehov, exempelvis sökande med funktionsnedsättning, minskar. Sjukförsäkringsreformen har medfört att Arbetsförmedlingen fått fler sökande med komplexa problembilder. Dessa sökande kräver individuellt utformade kompetens- och personalintensiva insatser från specialister och arbetsförmedlare Arbetsförmedlingen vill att sökande från Försäkringskassan ska se övergången från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen som en möjlighet och att återflödet från förmedlingen till Försäkringskassan ska vara så lågt som möjligt. De sökande från Försäkringskassan har emellertid en svagare hälsa och mer komplex problembild än väntat. Många har också en eller flera funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. De är därför resurskrävande. Arbetsförmedlingen har också tvingats avsätta omfattande personalresurser för att klargöra de sökandes ekonomiska situation. Det förekommer regelparadoxer som medför en omfattande och resurskrävande administrativ hantering. Det är också resurskrävande att på ett professionellt sätt hantera den oro hos de sökande som detta skapar.

8 (24) Sökande med långa sjukskrivningar bakom sig har svårt att konkurrera om lediga platser. För att de på sikt ska kunna få en anställning krävs därför ett intensivt och fördjupat rehabiliteringsarbete. Detta gäller såväl i arbetslivsintroduktionen som i därefter följande program av liknande karaktär. Ett sådant arbete förutsätter hög personaltäthet och kontinuitet. Av de närmare 12 6 personer från Försäkringskassan som skrevs in hos Arbetsförmedlingen vid årsskiftet var 5 kvar i denna typ av personalkrävande program i slutet av maj. Arbetsförmedlingen har, så här långt, lyckats väl med det nya uppdrag myndigheten fick vid genomförandet av sjukförsäkringsreformen. Framgångarna i det nya uppdraget har emellertid vunnits på bekostnad av resultaten i bl a den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och Jobb- och utvecklingsgarantin. Det innebär att behoven hos övriga arbetssökande med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga blivit eftersatta. Det gäller också behoven hos arbetssökande som väntar på olika insatser/ arbete i avvaktan på särskilda utredningar. Enligt Arbetsförmedlingens mening är det olyckligt att olika grupper i utanförskap ställs mot varandra därför att behövliga personalinsatser före, under och framför allt efter arbetslivsintroduktionen är underfinansierade. Arbetsförmedlingen har i år (21) närmare 4 årsarbetare finansierade och verksamma inom handlingsplanssamverkan. Under första halvåret 21 var i genomsnitt per månad drygt 12 5 sjukskrivna arbetssökande föremål för samverkan. Av dessa gick, i genomsnitt per månad, 4 till arbete eller utbildning. Ytterligare knappt 7 övergick till att söka arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska program. Det innebar att de upphörde att vara sjukskrivna. Om finansieringen av handlingsplanssamverkan försvagas ytterligare måste Arbetsförmedlingen, till nackdel för många sjukskrivna, avbryta inskrivningen av nya deltagare i verksamheten och anpassa antalet deltagare till de ekonomiska förutsättningarna. De som idag erbjuds och tillgodogör sig olika rehabiliteringsinsatser inom ramen för samverkan kommer utan tvekan att få stå tillbaka för andra sökande om den särskilda finansieringen av samverkan urholkas eller upphör. Den sjukskrivne arbetssökande kommer att tvingas dela arbetsförmedlarens tid i grunduppdraget med 15-2 andra arbetssökande, i stället för som idag med 35 andra sjukskrivna i ett särskilt uppdrag. En sådan förändring kommer att drabba sökande med psykiatriska diagnoser särskilt hårt. Sökande med sådana diagnoser, som blir allt fler och yngre, har ofta en labil hälsa och därför större behov än andra av kontinuitet och kvalitet i samverkan i rehabiliteringsprocess. Arbetsförmedlingen ska underlätta nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden och beräknar medelsbehovet för detta ändamål närmast kommande år (211) till 58 miljoner kronor. Här skulle en exempelvis 2 miljoner kronor lägre tilldelning medföra att den möjliga personalinsatsen i den direkt operativa verksamheten minskade från inte fullt 4 medarbetare till 14 eller med närmare 65 %. Att effekten blir så stor i den operativa verksamheten beror på att kostnaderna i besluts- och ekonomihandläggningen till stor del är fasta eller i varje fall oberoende av hur många förmedlare som arbetare med de nyanlända; de nyanlända genererar ju själva, enbart genom sitt antal, en stor del av dessa kostnader. En 2 miljoner kronor lägre tilldelning än av Arbetsförmedlingen bedömt behövlig skulle minska den tillgängliga tiden vid förmedlingarna per nyanländ från ungefär 1 timme per vecka till 2 minuter. Den tiden skall bl a räcka till inskrivning, upprättande/revidering av handlingsplan, bosättningssamtal, hantering av etablerings-

9 (24) Enheten Ekonomistyrning ersättning, arbete med program- och lotsanvisningar, kontakter med lotsar och lotsanvisningar. Behovet av tid för dessa aktiviteter är svårbedömd, men det förtjänar att nämnas att de nyanlända har rätt till tid för upprättande av etableringsplan, hantering av etableringsersättning mm. Anslag 1:2 Milj kronor Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 21) Anslaget 1:2 ap Anslaget 1:2 a Anslaget 1:2 a Beräknade utgifter Anslaget 1:2 ap Anslaget 1:2 a Anslaget 1:2 a Beräknade sparande Anslaget 1:2 ap Anslaget 1:2 a Anslaget 1:2 a3 Anslagsposten 1:2 ap1 Deltagare i program med aktivitetsstöd Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas fortsätta att öka från 158 i slutet av 29 till 21 i slutet av 21. Det är visserligen en ökning med 43 deltagare men nästan 46 färre än i närmast föregående prognos. Av deltagarna beräknas 43 % vara inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) 21. Antalet deltagare i programmet ökade hela förra året. Under första halvåret 21 avstannade ökningen. Arbetsförmedlingen räknar emellertid med att antalet deltagare under andra halvåret 21 fortsätter att öka från nuvarande 77 till ungefär 1 deltagare i slutet av första halvåret 211. Under 212 väntas, liksom i tidigare prognoser, ett bestående nettoutflöde. Det är en bild av utvecklingen som Arbetsförmedlingen tecknat redan i tidigare prognoser. En viktig skillnad är emellertid att Arbetsförmedlingen nu räknar med att deltagarna i programmet når ett högsta antal i slutet av 211 på en betydligt lägre nivå än i tidigare prognoser. I tidigare prognoser räknade Arbetsförmedlingen således med knappt 135 deltagare i programmet i slutet av 211, nu bara drygt 1. Av skillnaden, nästan 3 deltagare, kan 2 hänföras till Fas 1 & 2. Även om antalet deltagare som lämnar programmet ökat oavbrutet sedan början av 21 är inflödet fortfarande något större än utflödet. Inflödet förstärks bl a av att fler deltagare än tidigare, lämnar Jobbgarantin för ungdomar (UGA) när de uppnått maxtiden 15 månader i programmet. Antalet deltagare i UGA som gick över till JOB uppgick januari-maj 21 till i genomsnitt 1 per månad och väntas inte bli färre i framtiden.

10 (24) Enheten Ekonomistyrning Arbetsförmedlingen räknar med efter hand fler deltagare i programmets tredje fas. Under januari-maj 21 gick nästan 8 deltagare över från programmets två första faser till dess tredje och antalet deltagare i Fas 3 ökade första halvåret 21 med 7. Deltagare månadsvis i Jobb- & utvecklingsgarantin (Fas 1 & 2) Jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser maj och juli Utgiftsprognosen juli 21 Utgiftsprognosen maj 21 Under 212 och 213 beräknas antalet deltagare i programmets första och andra fas sjunka förhållandevis snabbt eller från 69 deltagare i slutet av 211 till 38 i slutet av 213. Det är obetydligt färre deltagare i slutet av 213 än i föregående prognos med minskningen jämfört med slutet av 211 är mindre eftersom antalet deltagare då inte bedöms vara lika många som i tidigare prognoser. Antalet deltagare i programmets tredje fas beräknas öka oavbrutet under praktiskt taget hela prognosperioden men betydligt mer långsamt än vad Arbetsförmedlingen räknade med i tidigare prognoser. I den senaste prognosen når deltagarna i fasen ett högsta antal 44 6 våren 214. Det motsvarar 56 % av alla deltagare i programmet, men är ändå 1 färre än vad Arbetsförmedlingen räknade med i närmast föregående prognos Deltagare månadsvis i Jobb- & utvecklingsgarantin (Fas 3) Jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser maj och juli Utgiftsprognosen juli 21 Utgiftsprognosen maj 21 Utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden har också medfört en allt lägre förväntad ungdomsarbetslöshet och allt färre förväntade deltagare i Jobbgarantin för

11 (24) Enheten Ekonomistyrning ungdomar (UGA). I den prognos som Arbetsförmedlingen redovisade i februari beräknades antalet deltagare i programmet till 74 i slutet av 21. Tre månader senare beräknades antalet deltagare vid samma tidpunkt till bara 65. Nu beräknas antalet deltagare i programmet inte bli fler än 5 i slutet av 21. Jämfört med den prognos som Arbetsförmedlingen redovisade i februari beräknas antalet deltagare i UGA nu bli 25 3 färre varje månad 211 och färre varje månad första halvåret Deltagare månadsvis i Jobbgarantin för ungdomar Jämförelse mellan Arbetsförmedlingens prognoser april och juli Utgiftsprognosen juli 21 Utgiftsprognosen maj 21 Viktiga förklaringar till denna mer positiva bedömning är att antalet unga arbetslösa minskar och att allt fler ungdomar lämnar UGA då de har uppnått maxtiden 15 månader. En kraftig ökning av utflödet från programmet och ett sjunkande inflöde medförde att antalet deltagare i programmet bara ökade svagt i slutet av 29 och början av 21. Fr o m mars 21 minskade antalet deltagare från 54 till 43 deltagare i juni. Arbetsförmedlingen räknar fortfarande med ett nettoinflöde av deltagare i programmet andra halvåret 21 men betydligt färre än i tidigare prognoser. I den senaste prognosen, liksom föregående, ökar därför antalet deltagare i programmet andra halvåret 21, men med bara 1 i stället för 25 deltagare. Antalet deltagare beräknas därefter sjunka successivt från 5 i slutet av 21 till 15 i slutet av prognosperioden (214). Förberedande insatser Deltagare utanför garantierna Månadsvis Lyft Deltagare utanför garantierna Månadsvis

12 (24) Den nya aktiveringsinsatsen Lyft hade i slutet av juni knappt 2 deltagare utanför garantierna. Arbetsförmedlingen räknar, i denna liksom tidigare prognoser, med en fortsatt ökning till året slut. Det genomsnittliga antalet deltagare i insatsen under perioden april 21 mars 211 beräknas till 5 4 varav hälften utanför och hälften innanför garantierna. Det likaledes nya programmet Arbetslivsintroduktion hade årets (21) tre första månader i genomsnitt 13 7 deltagare. Programmet beräknas de nio följande månaderna ha bara drygt 5 deltagare. Bland övriga Förberedande insatser bör i första hand nämnas Arbetslivsinriktad rehabilitering, med i genomsnitt 9 2 deltagare per månad. Förberedande utbildning som i början av året hade i genomsnitt 3 7 deltagare beräknas andra halvåret ha nästan dubbelt så många, varav åtskilliga tidigare sjukskrivna. Arbetslivsintroduktion (ALI) Deltagare utanför garantierna Månadsvis Arbetspraktik Deltagare utanför garantierna Månadsvis Antalet deltagare i Arbetspraktik (exkl. Lyft) uppgick i slutet av juni 21 till färre än i maj. Antalet deltagare beräknas emellertid öka igen successivt under andra halvåret 21. Det beräknas medföra ett genomsnittligt antal deltagare 21 på knappt 17 drygt 5 färre än i föregående prognos. Tidigare sjukskrivna arbetssökande Av dem som lämnat sjukförsäkringen under januari maj 21 har drygt 2 registrerats som sökande vid Arbetsförmedlingen i programmet arbetslivsintroduktion Tidigare sjukskrivna som skrivs in arbetslivsintroduktion kan, när de avslutat introduktionen, skrivas in i antingen Jobb- och utvecklingsgarantin eller i andra program utanför garantiprogrammet. Arbetsförmedlingen räknar med att ett växande antal sökande, sedan de avslutat arbetslivsintroduktionen, skrivs in i program utanför garantin eftersom det möjliggör den längre rehabiliteringstid som många tidigare sjukskrivna arbetssökande behöver. Det innebär att inskrivningen i Jobb- och utvecklingsgarantin i de fall då den ändå kommer i fråga förskjuts framåt i tiden i stället för att följa direkt på den avslutade arbetslivsintroduktionen. Av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet och registrerades som sökande vid Arbetsförmedlingen hade 15 % fått arbete i slutet av maj. Nästan hälften fanns i något av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.

13 (24) Av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet var ungefär en fjärdedel fortfarande aktuella på Arbetsförmedlingen utan att delta i program. Det innebär att de var arbetssökande med förhinder och hade begränsade, eller obefintliga, förutsättningar att, trots försök till anpassning, delta i program med aktivitetsstöd. Majoriteten av dessa bedöms ha sökt ersättning från sjukförsäkringen. Hittills har väldigt få sökande som avslutat arbetslivsintroduktionen gått över till JOB betydligt färre än vad Arbetsförmedlingen tidigare antog. Andelen kan efterhand komma att öka, men Arbetsförmedlingen räknar inte med att fler än 25 % av de tidigare sjukskrivna som avslutar arbetslivsintroduktion kommer att gå över till JOB närmast kommande år (211). Andelen kan därefter komma att öka. Det förväntade lägre inflödet av tidigare sjukskrivna i programmet, medför att programmet får färre deltagare med den bakgrunden än vad myndigheten räknade med i tidigare prognoser knappt 8 i slutet av 212 och något färre i slutet av prognosperioden. Beräknade snittkostnader Kostnaderna per deltagare i program har, sedda över en längre tid, varit förhållandevis stabila. Det beror rimligen ytterst på kopplingen till ersättningarna inom arbetslöshetsförsäkringen. Den medför att snittkostnaderna ökar och minskar mest när ersättningsnivåerna ökar eller minskar på grund av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen har inför förevarande prognostillfälle gjort en total översyn och analys av samtliga snittkostnader. Analysen visar bl a att snittkostnaderna i JOB (Fas 1 & 2) minskar, möjligen eller i varje fall delvis pga inflöde av ungdomar från UGA med låg ersättning. Snittkostnader i UGA har rört sig både upp och ner och ganska mycket de senaste arton månaderna, vilket möjligen sammanhänger med en förhållandevis stor omsättning bland deltagarna. Under första halvåret 21 lämnade närmare 6 % av deltagare vid årets början programmet och ungefär lika många tillkom. Arbetsförmedlingen väljer nu att räkna med en betydligt lägre snittkostnad än i tidigare prognoser. Det gäller även Lyft där erfarenheten pekar på en betydligt lägre kostnad än i tidigare prognoser. Vad gäller övriga program och insatser (utom Arbetsmarknadsutbildning, Start av näringsverksamhet och Arbetspraktik) finns tecken som tyder på att snittkostnaderna är stigande möjligen därför att tidigare sjukskrivna, som utgör uppemot en fjärdedel av deltagarna i dessa program, har högre ersättningar än övriga deltagare i programmen. Arbetsförmedlingen har därför höjt den beräknade snittkostnaden i dessa program i några fall kraftigt. Den beräknade effekten av dessa justeringar är att kostnaderna för garantiprogrammen sjunker 21 med över 4 miljoner kronor medan kostnaderna för övriga program ökar med knappt 2 miljoner kronor. Beräknade kostnader för aktivitetsstöd De sammanlagda kostnaderna för aktivitetsstöd 21 beräknas från dessa utgångspunkter till drygt 16 7 miljoner kronor, vilket är 2 5 miljoner kronor mindre än i föregående prognos och innebär ett sparande på 3 6 miljoner kronor. Kostnaderna väntas 211 öka till 19 8 miljoner kronor för att därefter (212) sjunka till 18 5 miljoner kronor och mot prognosperiodens slut (214) till 15 6 miljoner kronor.

14 (24) Ser man till olika program räknar Arbetsförmedlingen med lägre kostnader alla år i faserna 1 & 2 av Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) än i föregående prognos. Den viktigaste förklaringen till de lägre beräknade kostnaderna är färre beräknade deltagare i programmet. Lägre beräknade snittkostnader har också viss betydelse. Vad gäller Jobbgarantin för ungdomar (UGA) räknar Arbetsförmedlingen i sin senaste prognos med klart lägre kostnader än i den föregående, framför allt de allra närmast kommande åren. Kostnaderna för programmet nästa år (211), som i februari beräknades till 4 1 miljoner kronor och maj 3 2 miljoner kronor, beräknas nu till bara drygt 1 8 miljoner kronor. Kostnaderna för Övriga program och insatser beräknas till 6 miljoner kronor. Av kostnaderna under anslaget beräknas garantiprogrammen 21 svara för knappt 7 %. Andelen ökar något under de närmast följande åren men minskar sedan lika mycket mot slutet av prognosperioden. Kostnaderna enbart för deltagarna i Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas beräknas nu i slutet av prognosperioden uppgå till 37 % av alla kostnader under anslagsposten (vilket är lägre än i tidigare prognoser). Anslagsposten 1:2 ap2 Arbetsförmedlingen räknar i sin senaste prognos (juni 21) med att arbetslösheten 21 kommer att uppgå till i genomsnitt 9,3 % och följande år (211) till 9, %. Utbetalningarna av bidrag till arbetslöshetskassorna bestäms av antalet inkomstrelaterade ersättningsdagar, den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen, antalet dagar med ersättning i form av sk grundbelopp och grundbeloppets storlek. Utbetalningarna av bidrag till arbetslösa som är berättigade till inkomstrelaterad ersättning uppgår fn till (95 %) av alla utbetalda bidrag. Vid bedömning av den framtida belastningen på anslaget är de avgörande frågorna hur många av de arbetslösa som över huvud taget kommer att vara berättigade till någon form av arbetslöshetsersättning och hur många av de berättigade som kommer att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning respektive ersättning med grundbelopp. Arbetsförmedlingen räknar mot den bakgrunden med att utgifterna under anslagsposten 21 kommer att uppgå till 21 6 miljoner kronor, ungefär 1 miljoner mindre nästa år (211) och bara 15 4 respektive 14 2 miljoner under prognosperiodens två sista år (213 och 214). Det är 1 4 miljoner kronor lägre kostnader innevarande år (21) och mer än 2 2 miljoner lägre följande år (211) än vad Arbetsförmedlingen räknade med i föregående prognos. Skillnaden mellan nuvarande och föregående prognos minskar följande år. De något lägre beräknade kostnaderna beror på lägre förväntad registrerad arbetslöshet, men också på mindre justeringar av framför allt det beräknade antalet ersättningsdagar per sökande och månad. Justeringarna grundar sig på nya framskrivningar av långsiktiga trender. Prognsmodell och antaganden Utbetalningar av bidrag till arbetslöshetsförsäkringen beräknas med utgångspunkt från en prognos för antalet arbetssökande vid förmedlingarna. De sökande fördelas i prognosen på två grupper: Sökande med rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och sökande utan sådan rätt. Sökande med rätt till ersättning fördelas vidare på sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning och sökande med rätt till ersättning enbart med grundbelopp. Utbetalningarna av bidrag beräknas därefter med

15 (24) ledning av antaganden om det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per sökande och månad och genomsnittliga dagpenningar för sökande med rätt till ersättningar. Erfarenheten visar att de genomsnittliga dagpenningarna för sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning respektive ersättning med grundbelopp är stabila så länge ersättningsnivåerna är oförändrade. Arbetsförmedlingen räknar nu vidare, i motsats till föregående prognostillfälle, med att den genomsnittliga dagpenningen för sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning inte kommer att överstiga 615 kronor Den genomsnittliga dagpenningen till sökande med grundbelopp antas inte komma att överstiga 245 kronor. Anslag 1:3 ap Milj kronor Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 21) Beräknade utgifter Beräknat sparande Utgifter för etableringsuppdraget enligt Arbetsförmedlingens kompletterande budgetunderlag ingår i beräknade utgifter Arbetsförmedlingen räknar med att kostnaderna för program och insatser kommer att uppgå till 7 1 miljoner kronor 21 eller 2 7 miljoner kronor mer än föregående år (29). Av kostnadsökningen beror över 9 miljoner kronor på högre beräknade kostnader inom JOB, varav ökade kostnader för enbart Fas 3 svarar för 74 miljoner kronor. Ökade kostnader för Kompletterande aktörer för nyarbetslösa (externa coacher) och Förberedande utbildningar svarar för ytterligare 66 respektive 55 miljoner kronor av kostnadsökningen. Kostnaderna för vissa ändamål, exempelvis Särskilt anställningsstöd, beräknas bli lägre i år än föregående år. Kostnader Miljoner kronor Fakt kostn 29 Beräknade kostnader 21 vid olika prognostillfällen 18-jan 25-feb 6-maj 29-jul 28-okt Jobb- & utvecklingsgarantin Jobbgaranti för ungdomar KA för nyarbetslösa Arbetsmarknadsutbildning Förberedande utbildning Särsk. anställningsstöd (JOB) Instegsjobb Jobbcoachning AF Sommarjobb 1 1 Övrigt Summa kostnader Tilldelning Beräknat sparande

16 (24) Enheten Ekonomistyrning Inom garantiprogrammen beräknas kostnaderna för ersättningar till kompletterande aktörer bli mer än 2 miljoner kronor högre 21 än föregående år (29). Mer än hälften av kostnadsökningen kan hänföras till UGA. Kostnaderna för aktiviteter inom garantiprogrammen beräknas öka med 185 miljoner kronor, varav hälften inom UGA. Kostnaderna under anslaget beräknas nu, trots kostnadsökningar för kompletterande aktörer för nyarbetslösa (externa coacher) och köp av utbildningar, bli 48 miljoner kronor lägre än vad Arbetsförmedlingen räknade med i närmast föregående prognos. Det beror på lägre beräknade kostnader för garantiprogrammen. Ungefär hälften av den lägre kostnaden beror på lägre beräknade kostnader per deltagare 1) för aktiviteter och kompletterande aktörer. Vad gäller UGA är färre beräknade deltagare i programmet en annan viktig förklaring. Kostnaderna per deltagare 1) och månad beräknas inom JOB uppgå till 1 3 kronor 21, varav 8 för aktiviteter och 5 för kompletterande aktörer. 29 var motsvarande kostnader 75 respektive 375 kronor. Inom UGA beräknas kostnaderna per deltagare och månad till 1 kronor varav 5 för aktiviteter och 5 för kompletterande aktörer. 29 var motsvarande kostnader knappt 5 respektive drygt 4 kronor. Verksamhetskostnader per deltagare i JOB Fas 1 & 2 Verksamhetskostnader (exkl anordnarbidrag och ersättningar till KA) per deltagare & månad Kronor Verksamhetskostnader per deltagare (UGA) Verksamhetskostnader (exkl ersättningar till KA) per deltagare & månad Kronor Kompletterande aktörer (JOB) Kostnader för kompletterande aktörer månadsvis Tkr Kompletterande aktörer (UGA) Kostnader för kompletterande aktörer månadsvis Tkr ) Med deltagare avses samtliga deltagare i JOB (Fas 1 & 2) respektive UGA inte bara i aktiviteter eller hos kompletterande aktörer

17 (24) Kostnaderna för externa coacher (inkl för nyanlända) beräknas nu till 96 miljoner kronor och kostnaderna för interna coacher till 4 miljoner kronor sammantaget 1 36 miljoner kronor. En snabb avveckling kan inte kombineras med fullt utnyttjande av utrymmet för interna coacher under 21. Arbetsförmedlingen utgår därför från att anslaget i åtminstone viss utsträckning får användas för jobbcoachning i egen regi även kommande år. Kostnaderna för Instegsjobb väntas bli högre 21 än 29, men även i den senaste prognosen något lägre än i föregående. Kostnaderna för Särskilt anställningsstöd väntas bli lägre än kostnaderna föregående år men högre än i föregående prognos. Det är Arbetsförmedlingens ambition att deltagarna i garantierna ska få möjlighet att delta i fler aktiviteter än tidigare, exempelvis arbetsmarknadsutbildning och kompletterande aktörer. Det är samtidigt viktigt att förmedlingarna har en långsiktig plan för varje deltagare så att de olika aktiviteterna följer på varandra i en sammanhållen process. Arbetsförmedlingen räknar med att kostnaderna för verksamhet i de två första faserna av Jobb- och utvecklingsgarantin ska bli högre 211 än 21, men minska något 213 och KA för nyarbetslösa (externa coacher) Kostnader för externa coacher månadsvis Tkr Interna coacher AF Kostnader för interna coacher vid AF månadsvis Tkr Anslag 1:4 ap Milj kronor Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 21) Beräknade utgifter Beräknat sparande Utgifter för etableringsuppdraget enligt Arbetsförmedlingens kompletterande budgetunderlag ingår i beräknade utgifter Antalet deltagare i program under anslaget har minskat oavbrutet sedan mitten av 28. Minskningen sammanhänger med långvarigt sjunkande antal deltagare i lönebidrag. Antalet deltagare i trygghetsanställningar har visserligen ökat samtidigt men inte lika mycket som antalet deltagare i lönebidrag minskat. Arbetsförmedlingen har i tidigare utgiftsprognoser redogjort för de förhållanden som gett kraft och riktning åt den utvecklingen. Behovet av lönebidragsanställningar kommer, som Arbetsförmedlingen påpekat i bl a tidigare Utgiftsprognoser, att öka under prognosperioden framför allt till följd av

18 (24) reformerna inom sjukförsäkringsområdet, som kommer att medföra att många sjukförsäkrade utförsäkras de närmast kommande åren. Många utförsäkrade kommer att anmäla sig som sökande vid förmedlingarna och sannolikt behöva olika insatser inom ramen för program för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen räknar därför med att antalet deltagare i program för funktions- att dessa och andra ansträngningar skall leda till att nedsatta ökar successivt från 64 8 i början av 21 till 73 4 i slutet av året. Det är 1 7 fler vid årets slut än i närmast föregående prognos. En viktig förutsättning för den bedömningen är att antalet deltagare i Lönebidrag ökar med närmare 3 redan i år. Den utvecklingen har redan påbörjats; antalet deltagare i programmet ökar numera. Arbetsförmedlingen har, som nämnts i tidigare prognoser, antagit en handlingsplan för arbetet med funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga för att förstärka den positiva utvecklingen. Myndigheten genomför också projekt för att skapa fler ingångar till arbetsmarknaden för arbetssökande med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen räknar med fler funktionsnedsatta erbjuds anställningar med lönebidrag och andra insatser från myndighetens sida och antalet deltagar e i program för funktionshindrade ökar från i genomsnitt knappt 69 innevar ande år (21) till drygt 85 år 214. Det är en betydande ökning men trots allt, i början av perioden, inte tillräcklig för att medföra fullt utnyttjande av tilldelade resurser. Den försäkringsproblematik kopplad till arbetsgivare som saknar kollektivavtal, som Arbetsförmedlingen tidigare påtalat, kvarstår vilket givetvis också påverkar möjligheten att öka antalet lönebidragsanställningar. Arbetsförmedlingen räknar därför med ett sparande kring 1 miljard kronor innevarande år eller drygt 35 miljoner kronor mindre än i föregående prognos. Följande år då ett växande antal deltagare i framför allt Lönebidrag beräknas öka kostnaderna, räknar Arbetsförmedlingen med ett bättre utnyttjande av anslaget. Kompletterande aktörer inom garantierna Arbetsförmedlingen ska säkerställa att kompletterande aktörer är en del av myndighetens tjänsteutbud och har därför som mål att en tredjedel av deltagare i Jobb- och utveckli ngsgarantin (JOB) Fas 1 & 2 och Jobbgarantin fö r ungdomar (UGA) ska erbjudas upphandlade tjänster. Av sammanställningen nedan framgår att målet nåddes våren 21. Beräkningsmodell Beräkningen av andelen deltagare i garantiprogrammen som erbjuds och accepterar upphandlade tjänster utgår från målgruppen kvarstående deltagare i JOB (Fas 1 & 2) och UGA sista vardagen varje månad. Som deltagare hos kompletterande aktörer (KA) definieras deltagare som tillhör målgruppen och i slutet av månaden tar del av tjänster hos KA eller har gjort det någon gång under de två senaste åren. Två år anses i det här sammanhanget vara en lämplig tidshorisont med hänsyn till att den längsta möjliga programtiden i JOB och UGA är 45 ersättningsdagar respektive 15 månader.

19 (24) Tjänsten Förstärkt jobbcoachning omfattar normalt bara 1-6 veckor. Deltagare i den tjänsten redovisas därför i tabellen nedan för sig. Deltagare hos kompletterande aktörer i förstärkt jobbcoachning är den som tillhör målgruppen och i slutet av månaden tar del av tjänster eller har gjort det någon gång under de två senaste åren. Deltagare I JOB & UGA som tagit del av upphandlade tjänster Samtliga kvarstående deltagare i JOB (Fas 1 och 2) och UGA i slutet av respektive månad första halvåret 21 samt därav deltagare som tar del eller tagit del av upphandlade tjänster. Deltagare som får eller fått förstärkt jobbcoachning redovisas för sig och ingår inte bland deltagare som redovisas i tredje och fjärde kolumnen.. Antal kvarstående deltagare i JOB & UGA resp månad samtliga därav som får eller fått coachning (exkl förstärkt coachning) Deltagare som får eller fått coachning (exkl förstärkt coachning) i procent av samtliga Deltagare som får eller fått förstärkt coachning Deltagare som får eller fått förstärkt coachning i proc av samtliga jan ,8 % ,1 % feb ,9 % ,8 % mar ,4 % ,6 % apr ,2 % ,4 % maj ,5 % ,1 % jun , % , % Kommentar Kompletterande aktörer inom JOB och UGA får ersättning enligt en resultatbaserad betalningsmodell i tre steg. Första delbetalningen (startpenning, steg 1) utbetalas då den kompletterande aktören tagit emot den arbetssökanden. Följande betalningar är villkorade och utbetalas när deltagaren fått en anställning eller påbörjat en utbildning som berättigar till studiestöd (steg 2) och när anställningen har upprätthållits eller utbildningen varat viss tid (steg 3). Antal utbetalningar till KA inom garantierna Antal utbetalningar månadsvis juli 28 juni 21 till kompletterande aktörer (KA) inom JOB och UGA.. Utbetalningarna har fördelats på de tre stegen i Arbetsförmedlingens betalningsmodell jul sep nov jan 29 mar maj jul sep nov jan 21 mar maj Steg 1 Steg 2 Steg 3

20 (24) Diagrammet föregående sida visar att antalet utbetalningar av första steget ökade kraftigt hösten 29, men föll tillbaka i början av 21 för att därefter åter öka. Av diagrammet framgår att utbetalningar av det sk jobbarvodet (steg 2) ökat successivt under 21. Det kan ha fler förklaringar, men en rimlig tolkning är att utvecklingen på arbetsmarknaden första halvåret 21 varit gynnsam även för långtidsarbetslösa och ungdomsarbetslösa. Kompletterande aktörer för nyarbetslösa Arbetsförmedlingen upphandlar även tjänsten Personlig coachning hos kompletterande aktörer. Tjänsten vänder sig till inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen s om riskerar att bli arbetslösa eller nya arbetslö sa som inte är aktuella för garantierna. Syftet är att erbjuda dem ett individanpassat och effektivt stöd för att snabbt komm a tillbaka till arbete. Enligt den betalningsmodell som Arbetsförmedlingen tillämpar ersätts leverantören av denna tjänst med 9 2 kr per sökande när aktiviteten påbörjas. Får den sökande arbete senast 14 dagar efter a vslutad coachningsinsats och anställningen kan hänföras till coac hens insatser, får coachföretaget en bonus på ytter ligare 1 98 kronor. Arbetsförmedlingen får 21 upphandla tjänster från kompletterande aktörer utanför JOB och UGA för 1 36 miljoner kronor. Av beloppet får högst 46 miljoner kronor får användas för jobbcoachning i Arbetsförmedlingens regi. Kvarstående sökande som tar del av coachninginsats hos kompletterande aktör Antal kvarstående ny- & korttidsarbetslösa som erbjudits och accepterat coachninginsats hos extern leverantör 21 jan feb mar apr maj jun Antal ny- & korttidsarbetslösa hos externa leverantörer Kostnaderna 21 för interna coacher beräknas till 4 miljoner kronor och för externa coacher till 96 miljoner kronor, varav 6 miljoner kronor för nyanlända ar betssökande och 9 miljoner kronor för personlig coachning av nyarbetslösa. Det innebär att Arbetsförmedlingen, med en genomsnittlig kostnad (startpenning plus bonus) per nyarbetslös deltagare på drygt 9 5 kronor, under ett år kan erbjuda nyarbetslösa 94 6 platser hos externa coacher. Det innebär i sin tur att i genomsnitt 23 6 nyarbetslösa under ett år kan få del av de externa coachningsinsatserna (eftersom insatsen aldrig omfattar mer än tre månader). Det är något mer än genomsnittet första halvåret 21. Arbetsförmedlingen räknar därför med nästan 25 8 nyarbetslösa deltagare hos externa coacher andra halvåret 21. Under 211 räknar Arbetsförmedlingen med att kunna erbjuda nyarbetslösa 45 platser hos externa coacher. Det är något mer än en halvering jämfört med 21, vilket beror på den lägre beräknade tilldelningen för detta ändamål.