Prognoser för utbetalningar

Transkript

1 SID: 1 AV 50 Dnr: / Datum: Prognoser för utbetalningar Sammanfattning Den totala arbetslösheten 2010 blev 8,4 %. Under 2011 förväntas arbetslösheten minska, men bara marginellt till 7,8 %. År 2012 beräknas nivån till 7,5 %, 2013 till 7,3 %, 2014 till 6,8 % och 2015 till 6,2 %. Arbetslösheten går ner långsammare 2013 och 2014 än vad som har bedömts tidigare. Volymerna i garantiprogrammen kommer att fortsätta öka närmaste året, för att sedan minska långsamt. Grupper med svag ställning på arbetsmarknaden verkar komma att gynnas senare i konjunkturcykeln jämfört med vid tidigare konjunkturuppgångar. Kostnaderna för arbetslösheten kommer därför att ligga kvar på en hög nivå de närmast kommande åren. Kostnaderna under anslaget 1:2 ap1, aktivitetsstöd, beräknas 2011 till miljoner kronor, vilket beräknas ge ett anslagsöverskridande med 774 miljoner kronor. Överskridandet beror på att volymerna i garantiprogrammen förväntas bli betydligt högre än vad regeringen räknade med i samband med budgetpropositionen. Arbetsförmedlingen kommer i avvaktan på eventuellt beslut om omfördelning att upprätthålla verksamheten genom att utnyttja anslagskrediten för anslag 1:2 ap1. Behovet av lönebidragsanställningar kommer att öka under prognosperioden. Trots detta räknar nu Arbetsförmedlingen med att antalet lönebidragsanställningar kommer att minska med deltagare under året. Minskningen av lönebidragsanställningar beror att Arbetsförmedlingen ej kan bevilja lönebidragsanställningar hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal eller inte har tecknat hängavtal.

2 SIDA: 2 AV 50 Nedan följer en kort sammanfattning per anslag. 1:1 ap1 1:1 ap2 UO 14 (Arbetsmarknad & arbetsliv) 1:2 1:2 1:2 ap1 ap2 ap3 1:3 ap1 1:4 ap1 UO 13 (Integration & jämställdhet) 1:3 1:4 Tilldelning & förslag till tilldelning Tilldelning Regleringsbrevet Överföring fr Kostnader Sparande Utgiftsområde 14 Anslaget 1:1 ap1 och ap2 - Förvaltning Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till miljoner kronor, varav 245 miljoner avser etableringsuppdraget. Tilldelade medel på förvaltningsanslaget är lägre än föregående år och lägre än vad Arbetsförmedlingen ansett att myndigheten behöver. Konsekvensanalyser tas nu fram, för att anpassa verksamheten till uppdrag och tillgänglig budget.

3 SIDA: 3 AV 50 Anslaget 1:2 ap1 - Aktivitetsstöd Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till miljoner kronor, vilket ger ett anslagsöverskridande med 774 miljoner kronor. Överskridandet hänför sig till att volymerna i garantiprogrammen förväntas bli högre än vad regeringen beräknade i samband med budgetpropositionen. Att volymerna nu bedöms bli större beror på att de grupper som står långt från arbetsmarknaden har haft svårt att dra nytta av den stigande efterfrågan på arbetskraft. De högre volymerna inom garantiprogrammen ökar belastningen på anslag 1:2 ap1. Underskott på 1:2 ap1 förslås hanteras genom överföring från anslaget 1:2 ap2 arbetslöshetsersättning, där Arbetsförmedlingen beräknar ett överskott på miljoner kronor. Anslaget 1:2 ap2 - Arbetslöshetsersättning Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än i föregående prognos. Detta ger ett anslagssparande på miljoner kronor. Anslaget 1:3 ap1 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till miljoner kronor vilket innebär ett anslagssparande på 54 miljoner kronor. Kostnaderna utgörs till 57 % av kostnader för garantiprogrammen och ökar jämfört med föregående år till följd av högre kostnader t ex för anordnarbidrag i fas 3 och aktiviteter inom framförallt fas 2. Kostnaderna för övriga program och insatser beräknas bli lägre än föregående år. Anslaget 1:4 - Lönebidrag Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till miljoner kronor, vilket ger ett anslagssparande på 996 miljoner kronor. Behovet av lönebidragsanställningar kommer att öka under prognosperioden, framför allt till följd av reformerna inom sjukförsäkringsområdet. Antalet deltagare i lönebidrag bedöms trots detta minska med drygt personer i år, medan de övriga anställningsformerna förväntas öka. Den främsta orsaken till minskningen av lönebidrag är att dessa av försäkringsskäl ej kan beviljas där arbetsgivaren saknar kollektivavtal.

4 SIDA: 4 AV 50 Utgiftsområde 13 Anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till 361 miljoner kronor, vilket ger ett anslagssparande på 160 miljoner kronor. Kostnaden för etableringsersättning beräknas till 288 miljoner kronor och kostnaden för tilläggen beräknas till 75 miljoner kronor. Anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare Kostnaderna under anslaget 2011 beräknas till 487 miljoner kronor, vilket ger ett anslagsöverskridande på 12 miljoner kronor. Av de 487 miljoner kronorna avser 149 miljoner kronor kostnaden för Lots och 338 miljoner kronor avser övriga programkostnader.

5 SIDA: 5 AV 50 Beräknade utbetalningar under anslag Inledning Arbetsförmedlingen ska enligt regeringens beslut om Regleringsbrev för budgetåret 2011, redovisa prognoser för hur mycket som beräknas utbetalas per anslag och anslagspost under anslag som disponeras av myndigheten. Prognoser och övrig redovisning ska lämnas vid fem tillfällen Detta är den andra utgiftsprognos som Arbetsförmedlingen lämnar Till grund för utgiftsprognosen avseende utgiftsområde 14 ligger den prognos för arbetsmarknaden 2011 och 2012 som Arbetsförmedlingen redovisade i december Beräkningar av inflöde till och utflöden från garantiprogrammen , är i stort sett den samma som i föregående prognos. Skillnaden mellan förra bedömningen och nuvarande beror främst på justeringar i modellen. Tilldelade medel och beräknade utbetalningar 2011 redovisas nedan. Tilldelningen under anslagen 1:1 redovisas med beräknad ingående överföring från Arbetslösheten blev ,4 % för att 2011 beräknas minska till 7,8 %. Arbetslösheten väntas därefter fortsätta sjunka successivt till 7,5 % 2012, 7,3 % 2013, 6,8 % 2014 samt 6,2 % Arbetslösheten går ned långsammare än vad som tidigare bedömts. Anledningen är den osäkra världskonjunkturen och i synnerhet den instabila ekonomiska situationen i många europeiska länder. Inflödet av sökande i jobb- och utvecklingsgarantin väntas bli högt hela 2011, i slutet av året bedöms garantierna totalt vara knappt personer, till följd av den fortsatta höga arbetslösheten och allt längre tider i arbetslöshet väntas ett nettoutflöde ur garantierna, Fas 3 kommer dock att öka fram till Utflödet av deltagare i jobbgarantin för ungdomar väntas överstiga inflödet de åtta första månaderna 2011, för att sedan åter öka till knappt personer i slutet av året. Följande år bedöms antalet deltagare i programmet minska ytterligare. Kostnaderna för bidrag till arbetslöshetsersättning dvs. för den öppna arbetslösheten - beräknas i slutet av prognosperioden falla till knappt 75 % av den beräknade kostnaden i början av perioden (2011).

6 SIDA: 6 AV 50 Till grund för utgiftsprognosen avseende utgiftsområde 13 ligger Migrationsverkets prognos avseende mottagna som omfattas av etableringsreformen. Under 2011 räknar Arbetsförmedlingen med att ta emot personer inom etableringsuppdraget. Nedanstående tabell visar tilldelning, förslag på tilldelning, kostnader och sparande/underskott för :1 ap1 1:1 ap2 UO 14 (Arbetsmarknad & arbetsliv) 1:2 1:2 1:2 ap1 ap2 ap3 1:3 ap1 1:4 ap1 UO 13 (Integration & jämställdhet) 1:3 1:4 Tilldelning & förslag till tilldelning Tilldelning Regleringsbrevet Överföring fr Regeringens förslag till tilldelning (BP 2011) Kostnader Januari Februari-December Sparande

7 SIDA: 7 AV 50 Anslag inom Utgiftsområde 14 Anslag 1:1 - Förvaltning Anslag 1:1 Milj. Kronor Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) Anslaget 1:1 ap Anslaget 1:1 ap Beräknade utgifter Anslaget 1:1 ap Anslaget 1:1 ap Beräknat sparande/underskott Anslaget 1:1 ap Anslaget 1:1 ap Utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att Arbetsförmedlingen fjärde kvartalet 2010 i genomsnitt hade öppet arbetslösa inskrivna mot öppet arbetslösa inskrivna samma tid två år tidigare, vilket är en ökning med 26 %. Av de öppet arbetslösa var under denna period 46 % kvinnor och 54 % män jämfört med 44 % respektive 56 % två år tidigare. Antalet sökande i konjunkturberoende program ökade samtidigt från i genomsnitt fjärde kvartalet 2008 till fjärde kvartalet 2010, dvs. mer än fördubblades. Av deltagare i program var % kvinnor och 52 % män jämfört med 50 % kvinnor och 50 % män För 2011 har regeringen tilldelat Arbetsförmedlingen miljoner kronor i förvaltningsanslag miljoner kronor avser 1:1 ap1 förvaltningskostnader för Arbetsförmedlingen och 245 miljoner kronor avser 1:1 ap2 nyanländas etablering. Anslaget för grunduppdraget har minskat med 294 miljoner kronor jämfört med föregående år. Samtidigt har resurserna för handlingsplanesamverkan (tillsammans med Försäkringskassan) minskat med ca 87 mkr och resurserna för både externa coacher och coachning i Arbetsförmedlingens regi minskat med 300 miljoner kronor respektive 110 miljoner kronor. Resurser för uppdraget med nyanländas etablering omfördelas successivt från övrig förmedlingsverksamhet. Sammantaget innebär detta att Arbetsförmedlingens tillgängliga resurser är lägre 2011 än 2010.

8 SIDA: 8 AV 50 Utifrån de tilldelade resurserna för 2011 genomförs nu konsekvensanalyser, vilka beräknas vara klara under första kvartalet. Myndigheten har infört ett anställningsstopp och kommer att analysera vilka konsekvenser regionala obalanser i resurstillgången får. Det beräknade medelsbehovet avseende utgår från budgetunderlagets beräkningar. Medelsbehovet 2012 beräknas till miljoner kronor, varav miljoner kronor avser ap1 och 468 miljoner kronor avser ap2, vilket är 967 miljoner kronor högre än vad som föreslås i budgetpropositionen. För att beräkna behovet av förvaltningsresurser har Arbetsförmedlingen tillämpat en modell som kopplar resursbehovet till prognosen för både sökanderelaterade och arbetsgivarrelaterade insatser. Det totala antalet sökande bedöms minska samtidigt som antalet sökande med funktionsnedsättning och utrikes födda fortsätter att öka, dvs. de grupper som kräver större arbetsinsatser öka i omfattning. Även de arbetsgivarrelaterade insatserna bedöms öka successivt hela prognosperioden. Beräkningarna bygger även på att verksamheten med jobbcoachning i Arbetsförmedlingens egen regi som finansieras med medel från anslag 1:3, UO 14, övergår till grunduppdraget från och med Utöver de resursbehov som modellen förutsäger för Arbetsförmedlingens grunduppdrag till kommer kostnader för Arbetsförmedlingens utökade uppdrag i samband med sjukförsäkringsreformen, reformen om nyanländas etablering samt övriga utvecklingsområden, vilka redovisas i budgetunderlaget.

9 SIDA: 9 AV 50 Anslag 1:2 Aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning Anslag 1:2 Milj kronor Tilldelning/förslag tilldelning (BP 2011) Anslaget 1:2 ap Anslaget 1:2 ap Anslaget 1:2 ap Beräknade utgifter Anslaget 1:2 ap Anslaget 1:2 ap Anslaget 1:2 ap Beräknade sparande/underskott Anslaget 1:2 ap Anslaget 1:2 ap Anslaget 1:2 ap Ap1 - Aktivitetsstöd Arbetsförmedlingen beräknar medelsbehovet på anslag 1:2 ap1 avseende år 2011 till miljoner kronor, vilket innebär ett anslagsöverskridande med 774 miljoner kronor och är samma belopp som i föregående prognos. Arbetsförmedlingen bedömer därmed ett behov av omfördelning inom anslaget motsvarande det beräknade anslagsöverskridandet. Arbetsförmedlingen föreslår att medel överförs till 1:2 ap1 från 1:2 ap2 där överskottet beräknats bli miljoner kronor. Kortsiktigt skulle delar av underskottet kunna täckas av anslagskrediten, men då behovet av anslagsmedel överstiger föreslagen tilldelningen även under de kommande åren, behöver myndigheten ett tillskott på anslaget. En utebliven omfördelning inom anslaget enligt ovan leder till konsekvenser främst avseende matchningen och insatser för prioriterade grupper utanför garantierna. Detta i sin tur kan leda till förlängda arbetslöshetstider och ytterligare ökat inflöde i garantierna.

10 SIDA: 10 AV 50 Deltagare i program med aktivitetsstöd Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas minska från i slutet av 2010 till i slutet av Det är en minskning med deltagare under Av deltagarna i program beräknas 56 % vara inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin och 21 % vara inskrivna i jobbgarantin för ungdomar Arbetsförmedlingen räknar med att antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin under 2011 kommer fortsätter att öka från vid januari månads utgång till ungefär deltagare vid årsskiftet 2011/2012. Under väntas ett bestående nettoutflöde. I föregående prognos räknade Arbetsförmedlingen med högsta antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin , i slutet av Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar kommer 2011 i genomsnitt vara , i föregående prognos bedömdes det genomsnittliga antalet deltagare vara 33 00o. Deltagarna i program utanför garantierna är till största delen förberedande insatser för prioriterade grupper.

11 SIDA: 11 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN (FAS 1 & 2) JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Antalet deltagare som lämnar programmet har ökat oavbrutet sedan början av 2010, men inflödet är fortfarande något större än utflödet. Från 2012 och framåt beräknas antalet deltagare i programmets första och andra fas sjunka förhållandevis snabbt eller från deltagare i slutet av 2011 till i slutet av Detta är dock högre nivå än Arbetsförmedlingens bedömning i tidigare prognos, då bedömningen för 2015 var deltagare. Andelen män inom fas 1-2 har ökat från 51 % i januari 2010 till 55 % i januari % 50% 40% 30% 20% 10% KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN (FAS 1 & 2) % Kvinnor Män

12 SIDA: 12 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN (FAS 3) JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos februari 2011 Utgiftsprognos januari 2011 Antalet deltagare i programmets tredje fas beräknas öka oavbrutet under praktiskt taget hela prognosperioden något mindre än vad Arbetsförmedlingen räknade med i tidigare prognoser. Under 2010 gick deltagare över från programmets två första faser till dess tredje. Antalet deltagare i Fas 3 ökade under samma period med drygt personer. I den senaste prognosen når deltagarna i Fas 3 ett högsta antal hösten Det motsvarar 63 % av alla deltagare i programmet. Andelen män var under början 2009 markant högre än andelen kvinnor. Under 2010 var 48,5 % av deltagarna kvinnor och 51,5 % män. KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN (FAS 3) % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män

13 SIDA: 13 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden har medfört en allt lägre förväntad ungdomsarbetslöshet och allt färre deltagare i jobbgarantin för ungdomar. Arbetsförmedlingen räknar nu med deltagare i programmet i slutet av året, vilket är fler deltagare än i föregående prognos. Antalet deltagare bedöms följande år att sjunka successivt till i slutet av prognosperioden (2015). Det finns en tydlig manlig dominans bland dem som är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar, vilket även gäller för ungdomar utanför garantin. Under 2010 var i genomsnitt 41 % kvinnor och 59 % män i programmet, motsvarande siffror 2009 var 37 % respektive 63 %. KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män

14 SIDA: 14 AV 50 FÖRBEREDANDE INSATSER FÖR DELTAGARE UTANFÖR GARANTIERNA JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Prognosen avseende volymerna i de förberedande insatserna är ungefär densamma som i föregående prognos, men programmixen är något förändrad. Avseende de förberedande insatser bör i första hand nämnas arbetslivsinriktad rehabilitering, som under 2011 i genomsnitt beräknas ha deltagare per månad, jämfört med i föregående prognos. Förberedande utbildning som i genomsnitt beräknas ha deltagare per månad 2011, jämfört med deltagare i föregående prognos. Arbetslivsintroduktion beräknas under 2011 i genomsnitt ha deltagare per månad, jämfört med deltagare i föregående prognos. Av deltagarna i de förberedande insatserna var 2010 i genomsnitt 64 % kvinnor och 36 % män, jämfört med 2009 då 61 % var kvinnor och 39 % män. KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I FÖRBEREDANDE INSATSER % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män

15 SIDA: 15 AV 50 Antal kvarstående i förberedande utbildning (utanför garantierna) Program jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan Totalt varav från ALI* varav funktionsnedsatta (exkl. ALI*) varav nyanlända Antalet deltagare från prioriterade grupper 49% 48% 47% 52% 54% 61% 66% 61% 59% 59% 56% 63% 64% * Arbetslivsintroduktion Andelen deltagare i förberedande utbildning från de prioriterade grupperna har ökat under det senaste året. I januari 2011 kom 64 % av deltagarna från prioriterade grupper motsvarande siffra för januari 2010 var 49 %. DELTAGARE MÅNADSVIS I ARBETSLIVSINTRODUKTION JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos februari 2011 Utgiftsprognos januari 2011 Prognosen avseende inflödet i arbetslivsintroduktion är oförändrad mot föregående prognos, inflödet i januari var dock något lägre än prognostiserat. Av dem som lämnat sjukförsäkringen under 2010 har registrerats som sökande vid Arbetsförmedlingen i programmet arbetslivsintroduktion. Tidigare sjukskrivna som skrivs in i arbetslivsintroduktion kan, när de avslutat

16 SIDA: 16 AV 50 introduktionen, skrivas in i antingen jobb- och utvecklingsgarantin eller i förberedande insatser. Arbetsförmedlingen räknar med att ett växande antal sökande, sedan de avslutat arbetslivsintroduktionen, skrivs in i program utanför garantin eftersom det möjliggör den längre rehabiliteringstid som många tidigare sjukskrivna arbetssökande behöver. De program som svarar mot de sökandes behov är förberedande insatser såsom Fördjupad kartläggning och vägledning och Arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket bidrar till att volymerna i dessa program har ökat under 2010 och förväntas var fortsatt höga under Det innebär att inskrivningen i jobb- och utvecklingsgarantin i de fall då den ändå kommer i fråga förskjuts framåt i tiden i stället för att följa direkt på den avslutade arbetslivsintroduktionen. Av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet och registrerades som sökande vid Arbetsförmedlingen hade 12 % fått arbete i slutet av oktober. Ungefär 25 % fanns i något av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd och utöver dessa var knappt 5 % registrerade som aktivt arbetssökande. Av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet var ungefär en fjärdedel fortfarande aktuella på Arbetsförmedlingen utan att delta i program. Det innebär att de var arbetssökande med förhinder och saknade förutsättningar att delta i program med aktivitetsstöd, trots försök till anpassning. Majoriteten av dessa bedöms ha sökt ersättning från sjukförsäkringen. Det förväntade lägre inflödet av tidigare sjukskrivna i programmet, medför att programmet får färre deltagare kommande år. I nuvarande bedömning räknar Arbetsförmedlingen med att personer deltar i slutet av 2011, i slutet av 2012 och deltar i slutet av prognosperioden.

17 SIDA: 17 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I UPPHANDLAD ARBETSMARKNADSUTBILDNING (UTANFÖR GARANTIERNA) JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Arbetsmarknadsutbildningens volym ökade under 2010 jämfört med Antalet deltagare var som högst i november med deltagare, varav deltagare utanför garantierna. Antalet deltagare utanför garantierna har minskat de senaste månaderna. Andelen deltagare från garantiprogrammen har ökat under senaste året från 29 % i januari 2010 till 52 % i januari Antal kvarstående i arbetsmarknadsutbildning Program jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan Utanför garantierna JOB UGA Totalt Andel deltagare från garantiprogram 29% 32% 35% 38% 39% 40% 40% 42% 44% 46% 48% 49% 52%

18 SIDA: 18 AV 50 KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I ARBETSMARKNADSUTBILDNING (UTANFÖR GARANTIERNA) % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Andelen kvinnor är markant läger än andelen män inom programmet upphandlad arbetsmarknadsutbildning. I januari 2010 var 29 % av deltagarna kvinnor för att till januari 2011 ha ökat till 41 %. DELTAGARE MÅNADSVIS I ARBETSPRAKTIK OCH PRAKTISK KOMPETENSUTVECKLING (DELTAGARE UTANFÖR GARANTIERNA) JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Antalet deltagare i arbetspraktik (exkl. Lyft) utanför garantierna uppgick 2010 i genomsnitt till och beräknas i slutet av 2011 minska till personer. Arbetsförmedlingen räknar med något långsammare nedgång i början av 2011 jämfört med föregående prognos.

19 SIDA: 19 AV 50 Arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling har en viktig funktion i matchningen genom att ge arbetslösa möjlighet att stärka sin kompetens och behålla kontakten med arbetslivet. Arbetssökande ges också möjlighet att presentera sin kompetens för nya presumtiva arbetsgivare samtidigt som arbetsgivarna får en möjlighet att pröva den arbetssökande i förhållande till arbetets innehåll och krav. En risk med att reducera arbetspraktik är att färre personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kommer att ges möjlighet till anställning med lönebidrag eller andra insatser. Lönebidrag föregås i stort sett alltid av arbetspraktik, då få arbetsgivare är beredda att direktanställa personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga utan en praktikperiod. För den enskilde arbetssökande innebär praktikperioden en möjlighet att testa arbetsförmågan på en specifik arbetsplats och i en viss arbetsuppgift. KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I ARBETSPRAKTIK OCH PRAKTISK KOMPETENSUTVECKLING % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Fördelningen mellan kvinnor och män har de senaste 4 månaderna jämnats ut och var i januari månad 52 % kvinnor och 48 % män. Beräknade snittkostnader Snittkostnaderna (vilket redovisas i tabellerna) för aktivitetsstöd är generellt oförändrade sedan föregående prognos. Arbetsförmedlingen har i sina beräkningar justerat snittkostnaderna för förberedande utbildning något för att närma sig tidigare prognoser under våren Detta då volymökningen från Arbetslivsintroduktion inte påverkat snittkostnaderna som tidigare beräknats. En mindre sänkning av snittkostnaden för aktiviteter med vägledning och platsförmedling har även gjorts.

20 SIDA: 20 AV 50 Beräknade kostnader för aktivitetsstöd De sammanlagda kostnaderna för 2011 beräknas till miljoner kronor, för att 2012 sjunka till miljoner kronor och mot prognosperiodens slut 2015 till miljoner kronor. Vad gäller jobbgarantin för ungdomar räknar Arbetsförmedlingen med högre kostnader än i föregående prognos på grund av högre volymer. Kostnaderna för programmet 2011 beräknas nu till knappt miljoner kronor, jämfört med miljoner kronor i föregående prognos. Kostnaderna för övriga program och insatser beräknas till miljoner kronor 2011 jämfört med miljoner kronor i föregående prognos. Av kostnaderna under anslaget beräknas garantiprogrammen 2011 svara för 78 %. Andelen ökar under de närmast följande åren av prognosperioden. Kostnaderna för deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas beräknas i slutet av prognosperioden uppgå till 51 % av alla kostnader under anslagsposten.

21 SIDA: 21 AV 50 Ap2 - Bidrag till arbetslöshetsersättning Utbetalningarna av bidrag till arbetslöshetskassorna bestäms av antalet dagar med inkomstrelaterad ersättning, den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen, antalet dagar med ersättning i form av grundbelopp och grundbeloppets storlek. 96 % av utbetalningarna avser inkomstrelaterad ersättning. Vid bedömning av den framtida belastningen på anslaget är de avgörande frågorna hur många av de arbetslösa som kommer att vara berättigade till någon form av arbetslöshetsersättning och hur många av dessa som kommer att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning respektive ersättning med grundbelopp. Andelen av de arbetssökande som har rätt till inkomstrelaterad ersättning har under senaste året minskat från 60 % i januari till 53 % i december. Rätt till ersättning med grundbeloppet har varierat mellan 4 % och 5 % under hela Andelen som ej har rätt till ersättning har under 2010 ökat från 36 % till 42 %. Att andelen med inkomstrelaterad ersättning minskat bedöms till största delen bero på att den förbättrade arbetsmarknaden i första hand gagnar de som nyligen varit i arbete och är berättigade till inkomstrelaterad ersättning. Att andelen som inte har rätt till a-kassa har ökat förklaras med flera faktorer. Fler utlandsfödda än tidigare är inskrivna, andelen oförsäkrade ungdomar har ökat gradvis sedan studerandevillkoret avskaffades och antalet långtidsarbetslösa som har utförsäkras ökar ARBETSSÖKANDE VID ARBETSFÖRMEDLINGEN FÖRDELAT PÅ ERSÄTTNINGSKATEGORIER Inkomstrelaterad ersättning Ersättning med grundbelopp Ej a-kassa

22 SIDA: 22 AV 50 70% KÖNSFÖRDELNING FÖR PERSONER MED INKOMSTRELATERAD ERSÄTTNING KÖNSFÖRDELNING FÖR PERSONER ERSÄTTNING MED GRUNDBELOPP % 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% % Kvinnor Män Kvinnor Män Arbetsförmedlingen räknar mot den bakgrunden med att utgifterna under anslagsposten 2011 kommer att uppgå till miljoner kronor, miljoner kronor 2012, miljoner kronor 2013, miljoner kronor 2014 och miljoner kronor Det är 7 miljoner kronor lägre kostnader innevarande år (2011) än i föregående prognos beräknas kostnaden bli högre än vad Arbetsförmedlingen bedömde i sin föregående prognos. Skillnaden beror på bedömningen att arbetslösheten kommer att gå ner långsammare, samt att andelen med rätt till ersättning inte kommer att fortsätta minska. Prognosmodell och antaganden Utbetalningar av bidrag till arbetslöshetsförsäkringen beräknas med utgångspunkt från prognosen av antalet arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. De sökande fördelas i prognosen på två grupper: Sökande med rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och sökande utan sådan rätt. Sökande med rätt till ersättning fördelas vidare på sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning och sökande med rätt till ersättning enbart med grundbelopp. Utbetalningarna av bidrag beräknas därefter med ledning av antaganden om det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per sökande och månad och genomsnittliga dagpenningar för sökande med rätt till ersättningar. Erfarenheten visar att de genomsnittliga dagpenningarna för sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning respektive ersättning med grundbelopp är stabila så länge ersättningsnivåerna är oförändrade. Arbetsförmedlingen räknar nu med att den genomsnittliga dagpenningen för sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning kommer att uppgå till 610 kronor och den genomsnittliga dagpenningen till sökande med grundbelopp kommer att uppgå till 243 kronor, vilket är samma som i föregående prognos.

23 SIDA: 23 AV 50 Anslag 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser Anslag 1:3 ap1 Milj kronor Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) Beräknade utgifter Beräknat sparande/underskott Arbetsförmedlingen räknar med att kostnaderna för program och insatser kommer att uppgå till miljoner kronor 2011 eller 335 miljoner kronor mer än föregående år, vilket är 54 miljoner kronor lägre än i föregående prognos. Kostnadsökningen inom jobb- och utvecklingsgarantin beräknas till miljoner kronor, varav ökade kostnader för enbart Fas 3 svarar för 635 miljoner kronor. Kostnaden för program utanför garantierna beräknas minska med 875 miljoner kronor mot föregående år. Kostnader Miljoner kronor Faktiska Beräknade kostnader 2011 vid kostnader olika prognostillfällen jan 23-feb Kostnader inom garantiprogrammen Jobb- & utvecklingsgarantin fas 1& Jobb- & utvecklingsgarantin fas Jobbgaranti för ungdomar Särsk. anställningsstöd (JOB) Kostnader utanför garantiprogrammen Arbetsmarknadsutbildning Förberedande utbildning Instegsjobb KA för nyarbetslösa Jobbcoachning AF Sommarjobb Övrigt Summa kostnader Tilldelning Beräknat sparande

24 SIDA: 24 AV 50 Samtliga kostnader för program och insatser inom garantierna ingår i de redovisade beloppen. Av kostnaderna för jobb- och utvecklingsgarantin fas 1&2 avser 912 miljoner kronor utbildning, arbetsträning och resor. 484 miljoner kronor avser kostnader för ersättning till kompletterande aktörer. Av kostnaderna för jobbgarantin för ungdomar avser 299 miljoner kronor utbildning, resor och merkostnader. 293 miljoner kronor avser kostnader för ersättning till kompletterande aktörer. Kostnaden för arbetsmarknadsutbildning utanför garantierna beräknas till 639 miljoner till, vilket är en minskning med 449 miljoner kronor jämfört med Minskningen av kostnaderna för kompletterande aktörer för nyarbetslösa beror på ramen på 600 miljoner kronor i regleringsbrevet avseende Av de övriga kostnaderna på 531 miljoner kronor avser 144 miljoner kronor försäkringsskydd, 78 miljoner kronor flytt- och pendlingsstöd och 70 miljoner tolkoch utredningskostnader.

25 SIDA: 25 AV 50 VERKSAMHETSKOSTNADER PER DELTAGARE I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS 1 & 2 VERKSAMHETSKOSTNADER (EXKL. ANORDNARBIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMPLETTERANDE AKTÖRER) PER DELTAGARE OCH MÅNAD KRONOR VERKSAMHETSKOSTNADER PER DELTAGARE I JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR VERKSAMHETSKOSTNADER (EXKL. ERSÄTTNINGAR TILL KOMPLETTERANDE AKTÖRER) PER DELTAGARE OCH MÅNAD KRONOR Kostnaden per deltagare 1 och månad inom jobb- och utvecklingsgarantin beräknas till kronor 2011, varav 1200 kronor för aktiviteter och 650 kronor för kompletterande aktörer. Inom jobbgarantin för ungdomar beräknas kostnaderna 2011 per deltagare och månad till kronor varav 700 kronor för aktiviteter och 700 kronor för kompletterande aktörer. Det är Arbetsförmedlingens ambition att deltagarna i garantierna ska få möjlighet att delta i fler aktiva insatser än tidigare och att förmedlingarna har en långsiktig plan för varje deltagare, där att de olika aktiviteterna följer på varandra i en sammanhållen process. Arbetsförmedlingen räknar därför med att kostnaderna för verksamhet i de två första faserna av jobb- och utvecklingsgarantin ska bli högre 2011 än Med deltagare avses samtliga deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin (fas 1 & 2) respektive jobbgarantin för ungdomar inte bara i aktiviteter eller hos kompletterande aktörer.

26 SIDA: 26 AV 50 KOMPLETTERANDE AKTÖRER JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN KOSTNADER FÖR KOMPLETTERANDE AKTÖRER MÅNADSVIS TKR KOMPLETTERANDE AKTÖRER JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR KOSTNADER FÖR KOMPLETTERANDE AKTÖRER MÅNADSVIS TKR KOMPLETTERANDE AKTÖRER FÖR NYARBETSLÖSA (EXTERN COACHNING) KOSTNADER FÖR EXTERNA COACHER MÅNADSVIS TKR INTERN COACHNING PÅ ARBETSFÖRMEDLINGEN KOSTNADER FÖR INTERN COACHNING VID ARBETSFÖRMEDLINGEN MÅNADSVIS TKR Kostnaderna för extern coachning 2010 blev 873 miljoner kronor och för intern coachning 377 miljoner kronor sammantaget miljoner kronor. För 2011 beräknas kostnaderna för kompletterande aktörer utanför garantierna till 600 miljoner kronor och kostnaderna för intern coachning till 350 miljoner kronor sammantaget 950 miljoner kronor.

27 SIDA: 27 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I INSTEGSJOBB JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Kostnaderna för instegsjobb beräknas till 457 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor högre än i föregående prognos, då planeringen var att ej överskrida 400 miljoner kronor. Kostnaderna bedöms öka de följande åren under prognosperioden för att 2015 beräknas till 574 miljoner kronor. KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I INSTEGSJOBB % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Andelen kvinnor som har instegsjobb har ökat de senaste åren. I januari 2010 var 36 % kvinnor för att i januari 2011 ökat till 43 %.

28 SIDA: 28 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I SÄRSKILT ANSTÄLLNINGSSTÖD JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos januari 2011 Utgiftsprognos februari 2011 Kostnaderna för särskilt anställningsstöd beräknas till 721 miljoner kronor 2011, jämfört med 703 miljoner kronor i föregående prognos. Följande år under prognosperioden bedöms kostnaderna fortsätta öka, för att 2015 uppgå till 839 miljoner kronor. Kostnadsökningen beror till största delen på ökad snittkostnad till följd av höjt tak för ersättning till arbetsgivare, som träder i kraft 1 februari 2011 och gäller under två år. Arbetsförmedlingen kommer att följa hur höjningen av taket kommer att påverka snittkostnadsutvecklingen. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I SÄRSKILT ANSTÄLLNINGSSTÖD Kvinnor Män Under det senaste året har andelen män med särskilt anställningsstöd ökat. I januari 2010 var 57 % män för att i januari 2011 ökat till 62 %.

29 SIDA: 29 AV 50 Anslag 1:4 - Lönebidrag Anslag 1:4 Milj kronor Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) Beräknade utgifter Beräknat sparande/underskott Antalet deltagare i program under anslaget har minskat successivt sedan mitten av Under 2010 vände denna trend och antalet deltagare ökade med personer. Fördelningen mellan de olika programmen har förändrats. Andelen i lönebidrag har sjunkit medan andelen i trygghetsanställningar och utvecklingsanställning har ökat. Arbetsförmedlingen bedömer att anslagssparandet 2011 blir 996 miljoner kronor. DELTAGARE MÅNADSVIS I PROGRAM FÖR FUNKTIONSNEDSATTA JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos februari 2011 Utgiftsprognos januari 2011 Arbetsförmedlingen räknar med att antalet deltagare i program under anslag 1:4 för funktionsnedsatta vid slutet av 2011 kommer att uppgå till personer. Det är färre vid årets slut än i närmast föregående prognos.

30 SIDA: 30 AV 50 DELTAGARE MÅNADSVIS I LÖNEBIDRAG JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JANUARI 2011 OCH FEBRUARI Utgiftsprognos februari 2011 Utgiftsprognos januari 2011 Behovet av lönebidragsanställningar kommer att öka under prognosperioden, inte minst till följd av reformerna inom sjukförsäkringsområdet. Trots detta räknar Arbetsförmedlingen med minskande antal deltagare i programmet lönebidrag. Arbetsförmedlingen räknar nu med att personer kommer att delta i programmet vid årets slut, jämfört med personer i föregående prognos. Även följande år bedöms antalet deltagare att minska. De svårigheter Arbetsförmedlingen hittills mött, och som beskrivits i tidigare utgiftsprognoser, kvarstår. Det handlar om försäkringsfrågan hos de arbetsgivare som saknar kollektivavtal, taket på lönebidrag som gör att den reella subventionsgraden blir allt lägre samt det faktum att det råder en allt större konkurrens om platser på de delar av arbetsmarknaden där anställningar med lönebidrag är frekventa. Försäkringsfrågan är akut. Arbetsförmedlingen kan som tidigare beskrivits inte bevilja lönebidrag där arbetsgivaren inte har tecknat kollektivavtal. Skälet är att tillämpliga försäkringar inte kan tecknas på marknaden. Detta förväntas medföra att möjligheten till att hitta nya lönebidragsanställningar reduceras. Dessutom bedömer Arbetsförmedlingen att en stor andel av de beslut som är avsedda att förlängas inte kommer att kunna förlängas, då runt en tredjedel av de arbetsgivare som har anställda med lönebidrag saknar kollektivavtal. En del företag kommer sannolikt att teckna hängavtal, men en mycket grov bedömning från Arbetsförmedlingens sida är att omkring hälften av de beslut för personer som arbetar i företag som saknar kollektiv- eller hängavtal, inte kommer

31 SIDA: 31 AV 50 att förlängas. Den tillgängliga arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning kommer att begränsas. Ett annat hinder för en positiv utveckling är taket i lönebidrag. Den högsta bidragsgrundande lönekostnaden är idag kronor för ett heltidsarbete vad gäller arbetsgivarstöden Lönebidrag, Trygghetsanställning, Utvecklingsanställning samt Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA). Idag ligger uppskattningsvis 86 % av alla dessa anställningar över gränsen, vilket leder till att arbetsgivaren inte kompenseras fullt ut för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. I ett läge där Arbetsförmedlingen arbetar för att fler personer ska få anställning med lönebidrag finns det också risken att den genomsnittliga lönebidragsnivån ökar något. Beroende på att det första beslutet generellt har högre bidragsnivå, för att senare förhandlas ner. Utvecklings- och trygghetsanställningar bedöms fortsätta öka, om än i en något svagare takt än under föregående år, medan antalet beslut med lönebidragsanställningar minskar. Detta är en tendens som Arbetsförmedlingen tror kommer att hålla i sig då det utökade rehabiliteringsuppdraget medför att Arbetsförmedlingen får ta emot fler personer med behov av utökat stöd, vilket medför längre perioder med subventionerade anställningar. Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare förväntas öka från dagens nivå på deltagare till deltagare under Ambitionen är att teckna fler och större avtal med kommunerna. Antalet personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ökar i nystartsjobb. Det är en positiv utveckling, men utvecklingen påverkar resursutnyttjandet på anslaget 1:4. Nystartsjobb har heller inget tak på lönekostnaden, vilket gör att den reella subventionsgraden kan överstiga den i anställningar med lönebidrag. Det är också möjligt att den föreslagna förstärkningen av det särskilda anställningsstödet kommer att få en liknande effekt på lönebidragen. Det är svårt att värdera effekterna av de ovannämnda problemen (försäkringsfrågan, taket på lönebidrag samt konkurrensen från andra subventionerade anställningar och program). Vi har inte tillräckligt med empiriskt material för att med bestämdhet kunna avgöra hur dessa delar, var för sig eller tillsammans, påverkar utfallen i volym och utgifter. Vi gör istället en övergripande bedömning av de förväntade effekterna.

32 SIDA: 32 AV 50 I detta skede menar vi att försäkringsfrågan är mest akut och det som till största del bidrar till risken för minskade volymer och ett underutnyttjande av anslaget. Om kravet på likvärdig försäkring slopas vid anställning med lönebidrag kan konsekvensen bli att personer med funktionsnedsättning, som även kan ha en ohälsoproblematik, kan komma att sakna ett fullgott försäkringsskydd. Även Samhall AB har uppmärksammat problematiken. Under 2010 skedde 49 procent av övergångarna till privata företag med max 20 anställda. Flera planerade övergångar med lönebidrag stoppas nu på grund av att många företag i den storlek, som varit den vanligaste mottagaren från Samhall AB, saknar kollektivavtal. Taket på lönebidraget, vilket gör att den reella subventionen minskar, påverkar möjligheten till nya beslut om anställningar med lönebidrag, medan försäkringsfrågan påverkar såväl nya beslut som redan pågående som ska förlängas. Samtidigt finns det tydliga indikationer, som till del kan beläggas med preliminärt statistiskt underlag, att arbetsgivare som tidigare haft anställda med lönebidrag i större utsträckning än tidigare nu istället har personer från jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3. En effekt av att anställningar med lönebidrag ersätts med Nystartsjobb eller Fas 3 är att det finns en risk för att arbetsgivaren/ anordnaren inte tar hänsyn till den enskildes funktionsnedsättning. Den absoluta merparten av de personer som beviljas lönebidrag eller trygghetsanställning inleder med en period av arbetspraktik. Få arbetsgivare är beredda att direktanställa personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga utan en praktikperiod. För den enskilde arbetssökande innebär praktikperioden en möjlighet att testa arbetsförmågan på en specifik arbetsplats och i en viss arbetsuppgift. För de arbetssökande som bedöms vara i behov av särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) krävs likaså en period med arbetspraktik.

33 SIDA: 33 AV 50 KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I LÖNEBIDRAG % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I TRYGGHETSANSTÄLLNING % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män

34 SIDA: 34 AV 50 KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I UTVECKLINGSANSTÄLLNING % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män KÖNSFÖRDELNING MÅNADSVIS I SKYDDAT ARBETE HOS OFFENTLIG ARBETSGIVARE % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män

35 SIDA: 35 AV 50 Kompletterande aktörer inom garantierna Arbetsförmedlingen ska säkerställa att kompletterande aktörer är en del av myndighetens tjänsteutbud och har därför som mål att en tredjedel av deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin Fas 1 & 2 och jobbgarantin för ungdomar ska erbjudas upphandlade tjänster. Av sammanställningen nedan framgår att målet är uppnått. Beräkningsmodell Beräkningen av andelen deltagare i garantiprogrammen som erbjuds och accepterar upphandlade tjänster utgår från målgruppen kvarstående deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin (Fas 1 & 2) och jobbgarantin för ungdomar sista vardagen varje månad. Som deltagare hos kompletterande aktörer definieras deltagare som tillhör målgruppen och i slutet av månaden tar del av tjänster hos kompletterande aktörer eller har gjort det någon gång under de två senaste åren. Två år anses i det här sammanhanget vara en lämplig tidshorisont med hänsyn till att den längsta möjliga programtiden i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar är 450 ersättningsdagar respektive 15 månader. Tjänsten Förstärkt jobbcoachning omfattar normalt 1-6 veckor. Deltagare i den tjänsten redovisas därför i tabellen nedan för sig. Deltagare hos kompletterande aktörer i förstärkt jobbcoachning är den som tillhör målgruppen och i slutet av månaden tar del av tjänster eller har gjort det någon gång under de två senaste åren. I september 2010 löpte vissa avtal i upphandlingen av tjänster inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar ut 2. Då avtalen ännu ej ersatts räknar Arbetsförmedlingen med att inflödet av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin och deltagare inom Jobbgarantin för ungdomar till kompletterande aktörer påverkas samt att kostnaden under första halvåret 2011 minskar med 95 miljoner kronor som följd. 2 Avtalen har inte ersatts då genomförd upphandling har överklagats och Förvaltningsrätten i Stockholm har beslutat till Arbetsförmedlingens nackdel. Upphandlingen kommer nu att göras om.

36 SIDA: 36 AV 50 Deltagare I JOB & UGA som tagit del av upphandlade tjänster Antal kvarstående deltagare i JOB & UGA resp. månad samtliga därav som får eller fått coachning (exkl. förstärkt coachning) Deltagare som får eller fått coachning (exkl. förstärkt coachning) i procent av samtliga Deltagare som får eller fått coachning (inkl. förstärkt coachning) Deltagare som får eller fått förstärkt coachning i procent av samtliga jan ,8% ,9% feb ,8% ,6% mar ,3% ,9% apr ,2% ,6% maj ,5% ,6% jun ,9% ,9% jul ,6% ,4% aug ,9% ,5% sep ,7% ,9% okt ,2% ,8% nov ,8% ,0% dec ,5% ,2% jan ,5% ,0% Samtliga kvarstående deltagare i JOB (Fas 1 och 2) och UGA i slutet av respektive månad 2010 samt därav deltagare som tar del eller tagit del av upphandlade tjänster. Deltagare som får eller fått förstärkt jobbcoachning redovisas tillsammans med de övriga i tredje och fjärde kolumnen. Antalet individer från jobb och utvecklingsgarantin som deltog hos kompletterande aktörer var personer och 2010 deltog personer. Från jobbgarantin för ungdomar deltog personer och personer. Kommentar Kompletterande aktörer inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar får ersättning enligt en resultatbaserad betalningsmodell i tre steg. Första delbetalningen (startpenning, steg 1) utbetalas då den kompletterande aktören tagit emot den arbetssökanden. Följande betalningar är villkorade och utbetalas när deltagaren fått en anställning eller påbörjat en utbildning som berättigar till studiestöd (steg 2) och när anställningen har upprätthållits eller utbildningen varat viss tid (steg 3).