Nationellt Fackspråk i kommunal verksamhet Ewa Jerilgård

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationellt Fackspråk i kommunal verksamhet Ewa Jerilgård"

Transkript

1 Nationellt Fackspråk i kommunal verksamhet Ewa Jerilgård

2 IT-FORUM 2 (13) Innehåll Förord Syfte med projektet är att förbereda kommunerna för ett införande av ett nationellt fackspråk. I ett regionalt samarbete ska IT-Forum bidra till kunskapsspridning, informationsinhämtning, förberedelser och genomförande för respektive kommun i samklang med Socialstyrelsens arbete som påbörjats inom äldreomsorgens område och då för både socialtjänstens myndighetsutövning samt hälso- och sjukvårdens område.

3 IT-FORUM 3 (13) Innehåll Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Socialstyrelsens uppdrag... 4 Nationellt fackspråk... 4 ICF och KVÅ för hälso- och sjukvård... 5 Erfarenheter från ett införande i Gotlands kommun... 5 ICF för Socialtjänst - Äldres hälsa... 6 Erfarenheter från pilotkommuner... 6 ICF idag i Stockholms län... 8 Konsekvenser av ett införande av ICF... 9 Socialtjänst (avser äldreomsorgens myndighetsutövning)... 9 Hälso- och sjukvård... 9 IT-forums arbete inom området Vad händer Förslag till fortsatt arbete... 11

4 IT-FORUM 4 (13) Inledning Socialstyrelsens uppdrag Socialstyrelsen fick 2007 ett regeringsuppdrag att ta ett övergripande nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patient- och brukarinformation skulle göras mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig i enlighet med de mål och principer som slogs fast i regeringens skrivelse Nationell IT-strategi för vård och omsorg (2006) Socialstyrelsen har därför bedrivit projekten Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk för vård och omsorg med målsättningen att ge förutsättningar för en ändamålsenligt och strukturerad vård- och omsorgsdokumentation (1). Sedan 2008 har Socialstyrelsen även haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen. Modellen beskrivs närmare i kapitel 3 (2). Nationellt fackspråk Det nationella fackspråket består av gemensamma begrepp och termer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det behövs för att invånarna har olika kontakter med vård och omsorg, över organisatoriska gränser, över tid. Det är därför viktigt att information följer individen, annars uppstår problem i övergångar mellan olika verksamheter information som dokumenteras i en del av processen måste kunna användas i en annan del av processen information måste vara entydig, tolkas lika och gå att jämföra, oavsett var i processen den dokumenterats aktiviteter/insatser och resultat måste kunna följas upp Inom ramen för strategin Nationell ehälsa har Socialstyrelsen lagt grunden till ett nationellt fackspråk för vård och omsorg. Det består av: termbanken klassifikationer kodverk samt det internationella begreppssystemet Snomed CT. ICF är en klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Det finns två ICF, ett för vuxna och ett ICF för barn och unga. ICF är framtaget i samarbete mellan 67 länder inom WHO. KVÅ (klassificering av vårdåtgärder) är ett kodverk som kan användas parallellt med ICF, för att kunna ange åtgärder kopplade till ICF.

5 IT-FORUM 5 (13) ICF och KVÅ för hälso- och sjukvård I Sverige har ICF har under ett antal år använts av legitimerad personal, som ett grund för tvärprofessionell dokumentation, men i ganska begränsad omfattning. Socialstyrelsen har ett pågående arbete där ett stort antal kommuner har deltagit (arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor), med syfte att ta fram ett urval av ICF och därtill kopplade KVÅ, som stöd för lokalt strukturerad dokumentation. Förslaget har granskats av Svensk sjuksköterskeförening Sektionen för omvårdnads-informatik, Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård, Riksföreningen för Medicinskt ansvariga sjuksköterskor och Vårdförbundet och de säger i sitt svar till Socialstyrelsen att de är i grunden positiva till och ser behovet och nyttan av tvärdisciplinär dokumentation inom hälso- och sjukvården men att det finns problem med förslaget bl.a. då sökordstruktur och termer inte är tillräckligt anpassade för omvårdnad och att benämning av termer och struktur inte underlättar för patienterna att läsa sin egen journal. Arbetet beräknas bli klart under Erfarenheter från ett införande i Gotlands kommun Gotlands kommun tog ett beslut om att införa ICF och KVÅ under första halvåret All HSL personal informerades och en projektledare anställdes. Under senhösten 2011 skapade referensgrupper med sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. HSL-personalen fick en grundutbildning i ICF vid årsskiftet 20111/2012 och efter årsskiftet startade skapandet av ett gemensamt ICF-träd i det nya verksamhetssystemet (Treserva) som skulle införas. ICF används i HSL-processen under aktiviteterna Beslut, Bedömning och Vårdplan. I andra delar av processen använder sjuksköterskorna klassificeringen NANDA för att kunna hantera omvårdnadsdiagnoser (som saknas i ICF). Idag används systemet av hela kommunen men man har ännu inte börjat använda det inom hemsjukvården, den delen av organisationen har inte heller deltagit i framtagandet av det ICF-sökordträd som nu används. Hur väl det nuvarande trädet passar den delen av organisationen återstår att se. En av erfarenheterna från Gotland är att det tar längre tid att dokumentera nu. Det är det första tillfället som tar längre tid men när patienten kommer tillbaka blir det lättare att hitta och då går den dokumentationen snabbare, Samma effekt fås när nästa person ska dokumentera vid samma vårdtillfälle. Positiva erfarenheter från arbetet är att det blir väldigt tydliga beslut, att det nu finns en röd tråd i HSL-processen och att införandet skedde i samband med byte av datasystem.

6 IT-FORUM 6 (13) Negativa erfarenheter är att det är svårt att ändra på tänkandet i en organisation, att det är tungt med tre klassifikationer (ICF, KVÅ och NADA), att det är väldigt mycket arbete med ett systembyte och att ständiga organisationsförändringar är svåra att hantera när system ska sättas upp. ICF för Socialtjänst - Äldres hälsa För socialtjänst är strukturerad dokumentation och användandet av ICF något nytt. Men sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen. Resultatet är en modell som stöder ett systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation med nationellt fackspråk. Modellen utgår från ett behovsorienterat arbetssätt och prövas för närvarande i tre kommuner: Östersunds kommun Systemleverantör Tieto Vårgårda kommun Systemleverantör Pulsen Motala Systemleverantör ILAB Resultatet från försöksverksamheten kommer bland annat att ge svar på hur de olika stegen i det systematiska arbetssättet fungerar i praktisk tillämpning och med lokala IT-system. Resultatet kommer även att ge underlag till färdigställande av den version av modell som landsomfattande introduceras 2013 och för utveckling av olika stöd till införande och användning av modellen. Under våren 2013 erbjuder Socialstyrelsen en kostnadsfri tvåstegsutbildning i modellen Äldres behov i centrum. Utbildningen riktar sig till å ena sidan blivande lokala processledare och å andra sidan en chef eller kvalitetsutvecklare på central nivå i kommunens äldreomsorg. Det pågår även ett utvecklingsarbete hos Socialstyrelsen för att ta fram åtgärdskoder för socialtjänst, motsvarande hälso- och sjukvårdens KVÅkoder. Erfarenheter från pilotkommuner Motala (IT-stöd Viva) Hade gjort ett stort förarbete innan de blev pilotkommun. Under åren startade arbetet med intentionen att få en kommungemensam terminologi. Det Innefattar processkartläggning, nulägesoch behovsanalys samt termer och begrepp. Arbetet täckte fyra grupperingar: barn och ungdom, äldre och funktionshinder (inkl. HSL), vuxen samt ledning. Ungefär 1500 timmar lades ner på arbetet. En projektgrupp som skapades (2 IT-samordnare och 3 verksamhetsföreträdare), samma projektgrupp har levt kvar under samtliga faser i arbetet. Mellan 2009 och 2010 gjordes kravställning, förfrågningsunderlag samt en utvärdering av bud. När det gällde NF så förstod man av ICF skulle ha en betydelse framöver men det enda krav som fanns med i upphandlingen var ett skallkrav på att Systemet skall medge sökord *

7 IT-FORUM 7 (13) huvudsökord och undersökord * enligt ICF-standard och i samtliga dess nivåer". Det var projektgruppen som genomförde upphandlingsarbetet och de uppskattar att arbetet krävde ca 600 timmar. Uppsättning av systemet påbörjades 2011 och pågår i viss utsträckning fortfarande, då uppsättning löper parallellt med införande. När Motala involverades i Socialstyrelsens projekt (startade ) så påverkades uppsättningen radikalt då leverantören i samband med det utvecklade framförallt myndighetshanteringen i systemet, vilken levererades i oktober Arbetet med uppsättningen (äldre och LSS) gjordes i form av 13 olika arbetsgrupper. I arbetsgrupperna så arbetade man med checklistor som i sin tur styrde systeminställningarnas uppsättning, arbetsgrupperna fungerade också som referensgrupper allt efter systemet tog sin form. Under sommaren och hösten ägnades mycket tid åt information och utbildning för ledning, handläggare och utförare, men det var först när personalen kunde börja arbeta i systemet som polletterna trillade ner. Tidsåtgång för den här delen av projektet är att projektgruppen lagt ner ca timmar (mycket tid har lagt på systeminställningar, avstämningar med leverantör av utvecklingar, eget lärande mm). Övriga medarbetares samlade tid (arbetsgrupper, träffar med Socialstyrelsen mm) uppskattas till ca 400 timmar. Under 2012 har sedan resterande del av förvaltningens verksamheter satts upp, vilket tillsammans med utbildningen inneburit att vi under 2012 haft i princip 4 personal (projektgruppen) som jobbat så gott som heltid med systemet. Först ut att införa var myndighet Äldre och LSS, sedan del efter del av organisationen. Nu återstår (dec 2012) hemtjänsten och en extern utförare. Utbildningsmässigt så har legitimerad personal och myndighetspersonal fått 16 timmar, övrig utförande personal 8 timmar. Mycket av utbildningen har rört metodik och ICF, men detta har vävts in i systemets funktionalitet. För myndighetspersonal så har hjälp getts på arbetsplats ca 2-3 dagar/vecka under den första månaden. För utförande personal har ett antal superanvändare" på varje arbetsplats utbildats. Utbildningen har till allra största del hållits av medlemmarna i projektgruppen. Trots ett effektivt upplägg av utbildning så har det i princip varit utbildning varje dag sedan breddinförandet startade. Slutsatser: När ledningen fattade beslut om att ingå i projektet och kommunen valde att använda metodiken fullt ut i skarp drift så var det nog ingen som förstod vad det medförde. Målsättningen initialt var den ärvda från förförarbetet dvs. att ha gemensamma begrepp och termer inom förvaltningen. Varefter arbetet fortskred så ökade insikten och de såg stort mervärde i den strukturerade dokumentationen. Idag är det så att vid uppföljning av gamla beslut görs i princip gör en nystart med projektmodellen som grund.

8 IT-FORUM 8 (13) Det är främst utförarpersonal har anammat metodiken, på myndighetssidan så har det tagit längre tid. Modellen är i de flesta verksamheter tvingande, men bl.a. i verksamhet för missbruk, barn- och ungdom så har det inte fungerat helt att få ihop ICF med andra modeller(asi, ADAD, BBIC m.fl.) och här finns fortfarande en viss öppenhet. Östersund (IT-stöd Procapita) Har idag avslutat piloten och de använder för närvarande inte modellen, vilket beror på att systemstödet inte uppfyllde användarnas krav på ett stödjande verksamhetssystem. En positiv effekt av piloten har varit att de börjat tänka nytt sätt, varför ett framtida införande troligen kommer att bli enklare, då organisationen har redan bytt tankesätt Östersund anser det svårt som ensam (medelstor) kommun att ställa krav på leverantören. Eventuellt kommer ett nytt systemstöd att införas och då kan det bli aktuellt att vid upphandlingen ställa krav på att det nya IT-stödet ska kunna hantera Nationellt Fackspråk/ICF. ICF idag i Stockholms län Under våren genomförde IT-forum en enkätundersökning i länet för att se om, var och i vilken omfattning Nationellt fackspråk redan börjat införas. Undersökningen visade att ett fåtal kommuner redan infört ICF, främst inom HSL-området, några andra börjat planera för ett införande. Enkätsvaren visade på en större optimism om införande än vad som sedan har blivit verklighet. Ett flertal kommuner som trott att de skulle starta ett införande under har ännu inte påbörjat arbetet. De kommuner som redan infört ICF har delat med sig av material som t.ex. mallar och instruktioner vilka finns tillgängliga på IT-forums hemsida. HSL Ett fåtal kommuner har infört ICF inom hälso- och sjukvård och de har gjort det i samband med ett införande av ett nytt verksamhetssystem (antingen systembyte eller övergång från pappersbaserad journalföring till elektronisk journalföring). När ett nytt system införs upplevs det som betydligt enklare att starta förändringsarbeten som kombinerar nya arbetssätt med ett bra systemstöd. SoL Även här säger sig ett fåtal kommuner ha infört ICF inom Socialtjänst och några förbereder för ett införande. En kommun som delvis infört ICF har gjort det i sitt befintliga system, men införandet avser enbart att genomförandeplaner beskrivs med ICF-termer. Det var enligt den kommunen förhållandevis enkelt att göra förändringen då systemstödet de använder har en mall för planer (Procapita).

9 IT-FORUM 9 (13) Konsekvenser av ett införande av ICF Socialtjänst (avser äldreomsorgens myndighetsutövning) Konsekvensanalys Nätverket för SoL arbetade ett möte med att ta fram de konsekvenser de såg vid ett införande av ICF inom Socialtjänsten. En sammanfattning visar att gruppen såg både positiva och negativa konsekvenser: Positiva effekter: Rättssäkerheten ökar (mer lika bedömningar), det dagliga arbetet underlättas då det bl.a. blir lättare att göra genomförandeplaner och att kommunicera med både den äldre och med utförare, det blir enklare att ta ut statistik och att följa upp mål oh det kommer att stärka biståndshandläggarnas kompetens. Negativa effekter: Oro för att alla organisationer gör sina egna anpassningar och då finns inget Nationellt fackspråk längre, risk att fackspråket inte räcker till - att inte allas behov kan beskrivas i ett fackspråk, att inte utbildning synkroniseras, i tid, med utveckling av systemstöd och en oro för att ITsystemen inte ger verksamheten det stöd som krävs Analysen finns i sin helhet i bilaga 1. Kritiska FramgångsFaktorer Nätverket arbetade därefter vidare med frågan: Vad måste göras för att ta bort/minska de negativa aspekterna?. Nedanstående punkter är de åtgärder som nätverket ansåg vara viktigast: Det måste bli krav (från Socialstyrelsen) att det är likadant överallt, åtminstone en miniminivå Strukturen måste förankras i den egna organisationen, det går inte att göra efter eget huvud Biståndsbedömarna och utförarna måste tillsammans påbörja arbetet med den gemensamma processen Utbildning och information måste ske i alla led i organisationen Tid för planering, förändring och utveckling måste avsättas Kunder och utförare måste få information på ett begripligt språk Nyttan av ICF måste beskrivas med fokus på brukaren Samordnad mellan kommuner med samma systemstöd, både för kravställning och för erfarenheter Hälso- och sjukvård Konsekvensanalys Även nätverket för HSL arbetade ett möte med att ta fram de konsekvenser de såg vid ett införande av ICF inom kommunernas hälsooch sjukvård. En sammanfattning visar att gruppen såg både positiva och negativa konsekvenser: Positiva effekter:

10 IT-FORUM 10 (13) En ökad patientsäkerhet, stärker den enskildes självbestämmande, bjuder in till att arbeta preventivt och det blir enklare att leverera statistik. Negativa effekter: Det är svårt att beräkna kostnader då det är många faktorer att ta hänsyn till (tagna beslut, personalresurser, tid och systemförändringar), ICF och KVÅ täcker idag inte alla yrkesgruppers behov, är ICF den klassifikation som kommer att gälla i morgon - ICF är bara en del av det Nationella fackspråket, teknik (systemstöd) som inte fungerar Kritiska framgångsfaktorer Genom att granska de negativa konsekvenserna anser jag (författaren) att följande åtgärder krävs för att ta bort eller minska de negativa effekterna: Det behov av klassifikation som Sjuksköterskornas har och som inte tillgodoses med ICF/KVÅ måste hanteras Utbildning och information måste ske i alla led i organisationen Tid för planering, förändring och utveckling måste avsättas Det måste finnas ett fungerande IT-stöd som stödjer verksamhetens behov IT-forums arbete inom området 2012 Under hösten 2012 har IT-forum arbetat med att försöka öka kunskapen kring Nationellt Fackspråk och försöka underlätta kommunernas förarbete. Tre nätverksgruppsmöten hållits för område SoL resp. HSL. Inbjudan har gällt högst två personer per kommun och deltagarna har varit bl.a. MAS:ar, systemförvaltare, enhetschefer och biståndsbedömare. På mötena har deltagarna fått information från Socialstyrelsens olika uppdrag, inbjudna gäster har beskrivit sina erfarenheter av införande av ICF och deltagarna har även gjort konsekvensanalyser av vad ett införande av ICF kan medföra. Sist men inte minst viktig är att deltagarna fått träffas och ha en dialog, höra hur andra har det och få en förståelse för vad ICF är. Vad händer kommer arbetet med Nationellt Fackspråk att få en annan utformning. Inom området SoL måste kommunerna ta ställning till om de vill utse processledare och delta i den utbildning som Socialstyrelsen erbjuder. Flera kommuner är även aktiva i kravställningsgrupper med sina leverantörer av IT-stöd. Deltagarna i Nätverket anser att det kommer att behövas ytterligare utbildning och samverkan mellan de som deltagit i Socialstyrelsens utbildning. Det är däremot oklart om hur det behovet ska tillgodoses, är det en fråga för FoU eller kommer Socialstyrelsen att lösa det. Nätverket kommer i maj att träffas för erfarenhetsutbyte. Nätverket för HSL hade, när det sista nätverksmötet hölls, ingen information om någon nationell plan eller rekommendation. Det betyder att utveckling inom HSL sker på lokalt plan. Deltagarna i

11 IT-FORUM 11 (13) nätverksgruppen lyfte därför fram ett behov av utbildningsinsatser som är svåra att tillgodose då det idag är stora svårigheter att hitta utbildare. Nätverket ville även få mer erfarenhetsutbyte, från kommuner som idag använder ICF men de vill även få möjlighet att genom scenariobeskrivningar få känna på hur ICF kan användas i praktiken. Efter nätverksgruppens arbete har det framkommit ny information som innebär att det även för HSL verksamhet kommer att bli ett nationellt samordnat uppdrag (se kursivering nedan). En överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL kommer att ge Socialstyrelsen fortsatt uppdrag att: - Utbilda i och stödja implementering av den modell för behovsinriktat arbetssätt och strukturerad dokumentation av äldres behov och insatser som testats under Färdigställa en övergripande specialiserad informationsstruktur för socialtjänsten där äldreomsorgen ingår som en del. - Ta fram en preciserad verksamhetsbeskrivning och utveckla det nationella fackspråket även för kommunal hälso- och sjukvård, som ska användas som grund för att utveckla informationshantering och krav på informationssystem. Detta uppdrag finansieras med 12,4 miljoner kronor inom ramen överenskommelsen om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Förslag till fortsatt arbete Det finns tyvärr ingen statistik att tillgå som visar vilka arbetsinsatser som krävs och hur lång tid tar det att börja jobba med Nationellt Fackspråk. Vissa kommuner har redan startat upp arbetet inom någon del av sin verksamhet medan andra inte gjort det. Det innebär att det inte finns några generella tidsuppskattningar att ge utan svaret beror på. Checklista för fortsatt arbete 1. Få ett beslut inom kommunen att starta en kartläggning/förstudie som visar vad som behöver göras och vilken tidsåtgång det krävs. Andra saker som kan behöva belysas i en förstudie är Vad behöver vi göra innan vi startar projektet? Hur ska vi genomföra nationellt fackspråk? Hur ska vi hantera privata utförare? Finns påverkan på teknik/verksamhetssystem? Hur ska vi informera och förbereda organisation/intressenter? När kan vi påbörja införandet Hur ska vi genomföra utbildningen? Förstudien kan även ta fram en projektplan över införandet med innehåll och struktur enligt den metod/modell som kommunen använder. 2. Arbeta utifrån de fakta och material som idag finns och koppla ihop det med de egna förutsättningarna. De flesta kommuner har haft

12 IT-FORUM 12 (13) deltagare med i IT-forums nätverk och dessa personer bör ingå i arbetsgruppen för att säkerställa att befintlig kompetens tas tillvara. 3. Ta hänsyn till den kommande kommunaliseringen av Hemsjukvården det kommer då att ställas nya krav på verksamhetssystemen är det ett lämpligt tillfälle att börja använda Nationellt Fackspråk? 4. Samverka med landstinget SLL inför nu KVÅ inom geriatrik och primärvård, många av kommunens patienter har vårdkontakter där 5. Om man är på väg in i upphandling, komma ihåg att kravställa så att systemet kan hantera Nationellt fackspråk (ICF), kraven kan tas fram i samverkan med andra kommuner 6. Samverka med kommuner som har samma system om man ska kravställa sitt befintliga system. 7. Det är viktigt att följa utvecklingen av Socialstyrelsens arbete med urval av ICF och KVÅ åtgärder, sammanställning som i hög grad kommer att underlätta ett införande 8. För socialtjänsten är det viktigt att delta i Socialstyrelsens utbildningar under våren 2013, även om inte processledare formellt är utsedda. De första utbildningarna kommer att vara kostnadsfria, men det är osäkert om det kommer att vara det i längre fram.

13 IT-FORUM 13 (13) Referenser: Namn 1 Nationellt fackspråk för vård och omsorg - Slutrapport 2 Utbildningsmaterial ICF/ICF-CY 3 Att beskriva behov och insatser med nationellt fackspråk Länk /sidor/default.aspx utbildningsmaterial-om-icf-icf-cy

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation

Läs mer

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg Behov och insatser med nationellt fackspråk Försöksverksamhet inom äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Att mena samma sak med KSI

Läs mer

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum)

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum) Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum) Nytt nationellt arbetssätt och modell individens behov i fokus. Utgångspunkten är värdegrunden i SoL konkretiseras

Läs mer

Mot mobil dokumentation i Arvika kommun

Mot mobil dokumentation i Arvika kommun Mot mobil dokumentation i Arvika kommun Vård och omsorgs utveckling på bredden med ny teknik. Presenteras av: Ann-Katrin Johansson Arvika kommun Näst största kommunen i Värmland 26 175 invånare varav ca

Läs mer

Slutrapport för införandet av ICF i stödet till äldre

Slutrapport för införandet av ICF i stödet till äldre 1 (13) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Slutrapport för införandet av ICF i stödet till äldre VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer 212000-0340

Läs mer

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

ÄBIC äldres behov i centrum

ÄBIC äldres behov i centrum ÄBIC äldres behov i centrum Beslut om införande juni 2014 Långsiktig flerårig projektplan Resursförstärkning Påverkar både myndighet och utförare Ansökan om stimulansmedel för processledare - oktober 2014

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 25 september år 2014 kl 14:00 i Leja, Lindesbergs kommunhus. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin ersättare.

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med nationellt fackspråk inom äldreomsorgen. Plan för utveckling och introduktion

Att beskriva och bedöma behov med nationellt fackspråk inom äldreomsorgen. Plan för utveckling och introduktion Att beskriva och bedöma behov med nationellt fackspråk inom äldreomsorgen Plan för utveckling och introduktion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen PROJEKTDIREKTIV 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ingela Lövgren, utbildningsledare Anita Johansson, psykiatri- och kvalitetsutredare Johanna

Läs mer

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda FSAs begrepp- och termgrupp Agneta Carlsson, Kerstin Hjort At-forum 2011-04-06 FSAs Informatik arbete emensamma terminologier/ språkbruk Sökord

Läs mer

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen

Läs mer

ÄBIC - Äldres behov i centrum

ÄBIC - Äldres behov i centrum TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Lingmerth 2015-11-11 SKDN 2015/0254 52908 Södermöre kommundelsnämnd ÄBIC - Äldres behov i centrum Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd

Läs mer

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR En del av aktionsprogrammet för Kommunal ITsamverkan i vård och omsorg, 20081001-20111231 1 Aktiviteter 2009-2010 1. Kommuners och landstings

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland Inledning/bakgrund Sedan 2008 har VästKom varit samverkansorgan vid dialoger med SKL, VGR, med flera kring digitalisering. VästKom

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER

Läs mer

Rutiner för säker roll och behörighet SLUTRAPPORT Version 1,0. Kalmar, Sakkunnig, Stephen Dorch. Projektledare, Ulrika Adolfsson

Rutiner för säker roll och behörighet SLUTRAPPORT Version 1,0. Kalmar, Sakkunnig, Stephen Dorch. Projektledare, Ulrika Adolfsson SLUTRAPPORT Version 1,0 Kalmar, 2014-12-22 Sakkunnig, Stephen Dorch Projektledare, Ulrika Adolfsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund till projektet 3 1.1 Projektets syfte... 3 1.2 Medverkande... 3 1.3 Privata

Läs mer

Arbeta fram kravspecifikation för integrerat system för digital signering.

Arbeta fram kravspecifikation för integrerat system för digital signering. Dokument nr : Version: Status: Sida: Beslutad av gruppen 2015-12-17 1.00 Utgåva (1)5 Dokumentbeskrivning: Uppdragsbeskrivning Digitala signeringslistor att upprätta en kravspecifikation Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Gun Nilsson (SPF) Birgitta Blomqvist. Kommunkontoret, Ödeshög...

Gun Nilsson (SPF) Birgitta Blomqvist. Kommunkontoret, Ödeshög... 2014-04-29 1 Plats och tid Närvarande Frånvarande Hemsjukvårdens konferensrum, Nygatan 5, Ödeshög Tisdagen 29 april 2014, klockan 10:00-12:10 Weine Bäck (KD) ordförande, socialnämnden Maria Gustafsson

Läs mer

Case: Digitalt system stoppade avvikelserna nytt arbetssätt gav minskad stress hos personalen och ökad säkerhet hos vården

Case: Digitalt system stoppade avvikelserna nytt arbetssätt gav minskad stress hos personalen och ökad säkerhet hos vården Case: Digitalt system stoppade avvikelserna nytt arbetssätt gav minskad stress hos personalen och ökad säkerhet hos vården SAMMANFATTNING Det digitala signeringssystemet möjliggör att omvårdnadspersonal

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård. Urval ur ICF och KVÅ

Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård. Urval ur ICF och KVÅ Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård Urval ur ICF och KVÅ Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-05-27 Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer

Läs mer

Implementering av Äldres behov i centrum, ansökan om prestationsersättning SN 2014/263

Implementering av Äldres behov i centrum, ansökan om prestationsersättning SN 2014/263 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-09-18 SN-2014/263 Socialnämnden Implementering av Äldres behov i centrum, ansökan om prestationsersättning SN 2014/263 Förslag

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Dokumentationsriktlinjer

Dokumentationsriktlinjer Dokumentationsriktlinjer 2015-09-17 Sammanfattning/syfte. Syftet med dessa dokumentations riktlinjer är att du som medarbetare ska få vägledning i arbetet med dokumentation. Som medarbetare är du skyldig

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Läs mer

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-30 Handläggare Jazmine Hjorth Telefon: 08-508 25 640 Till Socialnämnden Svar på remiss betänkandet

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 2016-2017

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 2016-2017 Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 2016-2017 Uppföljning av genomförda insatser 2014-2015 Planerade insatser 2016-2017 Antagen av Nätverket för ehälsa 2015-10-20 Antagen av ledningsgrupp för vård

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Förstudie e-tjänst försörjningsstöd samt sms-avisering Projektplan. 2014-07-09 Version 0.2

Förstudie e-tjänst försörjningsstöd samt sms-avisering Projektplan. 2014-07-09 Version 0.2 Förstudie e-tjänst försörjningsstöd samt sms-avisering Projektplan 2014-07-09 Version 0.2 Versionshantering Datum Version Beskrivning Ändrat av 2014-06-26 0.1 Utkast Josephine Andersson 2014-07-01 0.2

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johan Karlsson Administrativa enheten +46155245000 2016-05-19 NSV16-0024-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst

Läs mer

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-09-27 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00161-1.6.2 Sociala nämndernas förvaltning Marianne Fall Epost: marianne.fall@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och Omsorg Nämnden

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete -

Systematiskt förbättringsarbete - Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur. Mattias Agestam, Stockholms läns sjukvårdsområde Staffan Winter, Nationella Programmet för Datainsamling IT-kommitténs

Läs mer