thi!!!!!!! STRÅLDOSENS ÖKNING VID ENERGIBESPARING I BOSTÄDER GENOM MINSKNING AV VENTILA- TIONEN juli 1978 SSI :1978-0U i :: Ä :::: W :

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "thi!!!!!!! STRÅLDOSENS ÖKNING VID ENERGIBESPARING I BOSTÄDER GENOM MINSKNING AV VENTILA- TIONEN juli 1978 SSI :1978-0U i :: Ä :::: W :"

Transkript

1 SSI :1978-0U o s fe thi!!!!!!! i :: Ä :::: W : STRÅLDOSENS ÖKNING VID ENERGIBESPARING I BOSTÄDER GENOM MINSKNING AV VENTILA- TIONEN GUN ASTRI 5WEDJEMARK STATENS STRÄLSKYDDSINSTITUT Fack, STOCKHOLM juli 1978

2 STRÅLDOSENS ÖKNING VID ENERGIBESPARING I BOSTADER GENOM MINSKNING AV VENTILATIONEN Gun Astri Svedjemark SAMMANFATTNING Der. ökning av kollektivdosen som följer av minskning av luftomsättningen i B) det svenska bostadsbeståndet har relaterats till den energi som av Expertgruppen för energihushållning har beräknats kunna sparas genom minskade förluster via ventilationsluften. Luftomsättningen har vid beräkningen av såväl den ökade stråldosen som av inbesparad energi förutsatts minska i alla hus antingen till 0,5 oms/h, enl Svensk byggnorm, 1975,eller till den lägre luftomsättning som förekommer i dagens byggnadsstandard. Korrektion har gjorts för vädring, för den ofta särskilt dåliga ventilationen i sovrum och för den del av tiden som tillbringas i bostaden. t Den kollektiva stråldosen till basalcellernas epitel i bronkerna kan öka med ca 18 x 10^ mansv vid inbesparing av 1 TWh genom minskad luftomsättning utöver kollektivdosen 500 x 10 mansv i det år 1975 befintliga bostadsbeståndet. 0m inbesparingen skulle inskränkas till äldre trähus skulle stråldosen öka med 2 x 10 mansv per TWh. Dessa stråldoser kan tänkas medföra en ökning av risken för lungcancer med 7-40 fall per år vid inbesparing av 1 TWh genom minskad luftomsättning i alla bostäder med S-ventilation i Sverige utöver den uppskattade risken av fall/år från 1975 års bostadsbestånd. Denna ökning kommer dock att kunna ses först efter en latenstid på mellan 10 och 40 år. Om denna typ av energibesparing skulle inskränkas till äldre trähus skulle en energivinst av 1 TWh kunna tänkas medföra en ökad risk med endast ca 2-13 fall per år. 300 ex Laborator vid Miljölaboratoriet, Statens strålskyddsinstitut, Fack, STOCKHOLM

3 INLEDNING Stora ansträngningar görs f n att spara energi i byggnader. Detta kan ske på många sätt. En möjlighet är att minska energiförlusten via ventilationsluften. Enklast sker detta genom att minska luftomsättningen genom att täta fönster och dörrar. Energikommissionens expertgrupp för energihushållning (1977) har undersökt hur mycket energi som kan sparas på detta sätt. Största effekten av tätning s för äldre byggnader. Expertgruppen anser dock att " 1,9 miljoner lägenheter bör tätas vilket är av beståndet, alltså även hus byggda på och 60-talen. Tätning beräknas medföra en minskning av luftomsättningen raed 0,2 -.»,3 oms/h. Målet bör dock vara att genom tätning nå en genomsnittlig i tomsättning av 0,5 oms/h enligt Svensk byggnorm 1975 eller alf nativt den luftomsättning som finns i hus byggda Möj- / 'gheten till inbesparing av energi enligt dessa två alternativ har pre- anterats i rapporten från Expertgruppen för energihushållning. Beräkningaria hade utförts för olika typer av bostäder med S-ventilation a ) byggda under olika perioder. # * _ Marken och nästan alla byggnadsmaterial innehåller små mängder naturligt förekommande radionuklider. Människan utsätts för gammastrålning från marken och från byggnadsmaterialet. En av de naturligt förekommande radionukliderna är radium-2^6 som ingår i sönderfallskedjan för uran-238. Radium-226 sönderfaller till radon-222, en radioaktiv ädelgas som emanerar från byggnadsmaterialet och från marken. Radonet sönderfaller i sin tur till en lång rad av radondöttrar som kan fastna i lungorna vid inandning och medföra ökad risk för lungcancer. Koncentrationen av radon och dess sönderfallsprodukter beror till största delen på ventilationen och byggnadsmaterialet. a) S-ventilation självdragsventilaticn, är ventilation genom termiska krafter.

4 I det följande har ökningen av stråldosen i andningsorganen beräknats för en minskning av luftomsättningen enligt Expertgruppens beräkningar för energibesparing genom tätning. LUFTOMSÄTTNING OCH RADONHALT Tillväxten av radonkoncentrationen, C(t)»i ett rum sker enligt uttrycket. r, -ii,. f) + ilf C(t)=Ca>(l-e v% ' ) + C o. e (1) f där C» är radonkoncentrationen vid jämvikt med en konstant luftomsättning C o är radonets begynnelsekoncentration då ventilationen äntiras f. är luftomsättningen \ är sönderfallskonstanten Vid jämvikt med luftomsättningen gäller t. C in * G/V i + A där C- är tilluftens radonkoncentration G är emanationsraten för radon V är rummets volym G/V antas vara konstant i en lägenhet, eftersom variationer i luft-, omsättningen betyder mer för radonkoncentrationen i ett rum än * variationer i radonemanationen i Under förutsättning att jämvikt med luftomsättningen råder, kan följande uttryck för ökningen av radonkoncentrationen, A C, vid ändring av luftomsättningen?! till f-2 me< * utgångspunkt från en radonkoncentraticn C o vid luftomsättningen i o, härledas ur ekvation (2) A C " -~ ( - 1) (C o - C in ) \ «I (3) Jämvikt med luftomsättningen kan anses föreligga i de flesta fall. Ett undantag är husgrupp 1 i den undersökning som gjordes i Gävi 7. För denna husgrupp korrigerades för jämvikt.

5 ' Radonets sönderfallsprodukter är mycket sillan i jämvikt med radon. Jäaviktsfaktorn för radon är definierad SOB förhållandet mellan den totala potentiella a-energin för den givna koncentrationen av sönderfallsprodukter och den totala potentiella a-energin av sönderfallsprodukterna om de vore i jämvikt med radon. Jänrviktsfaktorn varierar med luftomsättningen. Vid mycket liga luftomsättningar kan den vara 0,7-0,8 och den minskar med Ökande luftomsättning. Vid Mycket höga luftomsättningar är det koncentrationen av radon och radondöttrar utomhus som dominerar koncentrationen inomhus. Även i detta fall är jämviktsfaktorn hög. I det följande har jämviktsfaktorn antagits vara konstant och lika med 0,5, som är det värde som använts i 1977 års UNSCEAR rapport. I Denna approximation kan medföra stora fel i resultatet av beräkningarna. Jämviktsfaktorns beroende av luftomsättningen är ännu inte särskilt väl känd och därför har inga korrektioner gjorts. Däremot har några försök gjorts att uppskatta storleken av denna osäkerhet. t Vid luftomsättningar mellan 0,5 och 1 h kan jänviktsfaktorn för radon vara mindre än det använda värdet 0,5. Vid låga luftomsättningar kan det vara större än 0,5. Därför kan stråldoserna beräknade för en minskning av luftomsättningen till dagens byggnadsstandard vara underskattade med kanske 50 Z. Även minskning av luftomsättningen till 0,5 oms/h kan innebära en underskattning av de beräknade stråldoserna beroende på hur jämviktsfaktorn för radon varierar med luftomsättningen. Hur koncentrationen av radon i praktiken följer ovanstående ekvationer illustreras av en undersökning i två småhus. Vid en förändring av lufi.- * omsättningen från 0,15 till 0,07 och 0,23 blev avvikelsen mellan den omräknade och nätta radonkoncentrationen mindre än 20 % (Swedjemark, 1978). KONCENTRATIONEN AV RADON Som utgångsvärden för koncentrationen av radon har använt3 resultaten från en undersökning av hus byggda före 1946 (Hultqvist, 1956), en undersökning av hus byggda omkring 1970 i Gävle (Eriksson et al, 1976) samt opublicerade mätresultat.

6 HultqvisC (1956) undersökte radonkoncentrationen i 273 lägenheter i tretton mellansvenska städer. I en del av dessa hade fönstren varit uppnå på morgonen före mätningen. För denna beräkning har använts medelvärdet av mätningarna för de båda grupperna viktat för andelen vädrade och ovädrade lägenheter. On i stället endast medelvärdet för gruppen ovädrade lägenheter korrigeras för vädring på saama sätt som fär Gävleundersökningen tas enawikelse som är mindre än 5 %. Hultqvist har inte skiljt mellan flerbostadshus och småhus. Värdena i tabell 1 antas därför gälla båda typerna. Dessa data har använts vid beräkningarna för bostäder byggda före Tillsammans md statens institut för byggnadsforskning (SIB) har en undersökning av koncentrationen av radon, radondöttrar, ventilationsrater och nivån för gammastrålningen gjorts i sju grupper av hus i Gävle (Eriksson ec al, 1976). Varje husgrupp bestod av nio lägenheter och representerade olika typer av hus, byggnadsmaterial och ventilattionssystem. Dessa resultat kompletterade med långtidsregistreringar av radon har använts som rådata för bostäder byggda efter 1950 (tabell 2). Radonkcncentraticnen i olika typhus från dessa båda undersökningar har antagits gälla för hela landet men däremot inte frekvensen av olika byggnadsmaterial. Hultqvists undersökning gjordes i meliansverige. Betydelsefullt för regionala variationer av radonkoncentrationen för denna tidsperiod är den specifika aktiviteten i tegel och i marken. De specifika aktiviteterna är troligen något större i mellansverige än som medelvärde för hela landet. Detta antagande stöds av att den specifika aktiviteten för radium i ballastmaterial från grustag i de berörda städerna är högre-än medelvärdet för hela landet. Ingen korrektion har gjorts för detta, vilket medför att de beräknade radonkoncentrationerna som medelvärde för hela landet i bostäder av trä eller tegel byggda före 1950 kan vara överskattade med högst 30 Z. För den byggnadsperiod som täcks av Gävleundersökningen har den specifika aktiviteten av radium-226 i betong, tegel och mark den största betydelsen för regionala variationer. Den specifika aktiviteten i naturligt ballastmaterial för betongtillverkning från Gävleområdet och från hela landet har jämförts (Hagberg et al, 1976). Skillnaden mellan Gävleområdet och medelvärdet för landet kar. anses vara försumbar. Ett ytterligare stöd för rimligheten att använda resul-

7 tåtet från Gävleundersökningen för hela landet har erhållits genom en jämförelse mellan stråldoserna från ganaastrålningen i Gävleundersökningen och preliminära värden från en landsomfattande undersökning av stråldoserna från ganraastrålningen där Gävleområdet ingår (Mjönes, 1978). För beräkning av andra lägenheters radonkoncentration har resultaten från Gävleundersökningen och Hultqvist korrigerats med avseende på vädring, på variation i den specifika aktiviteten i skifferbaserad gasbetong och för den tid som befolkningen i genomsnitt kan anses vistas i sina bostäder. Korrektionsfaktorer för vädring har beräknats teoretiskt (Swedjemark, 1978) och med hjälp av resultat av långtidsregistreringar av radon (Swedjemark, 1974). Korrektionsfaktorn varierar med luftomsättningen. För 0,5 oms/h har använts korrektionsfaktorn 0,83 och för 0,3 oms/h har använts 0,73. Vid beräkningen av kcrrektionsfaktörerna har antagits att svensken i genomsnitt vädrar igenom bostaden morgon och kväll under så lång tid att radonkoncentrationen skall sjunka till det värde den har utomhus. Detta antagande kan ha medfört att de genomsnittliga radonkoncentrationerna använda i beräkningarna har underskattats med högst En del av befolkningen håller fönstren öppna under en del av dygnet eller hela dygnet, endast socuartid eller hela året. Den reduktion av den genomsnittliga radonkoncentrationen för befolkningen i sin helhet som detta kan medföra, motverkas av den förhöjning av radonkoncentrationen som beror på att många människor tillbringar sin tid i ett stängt rum utan frånluftskanaler, t ex under natten (Swedjemark, 1978). Ingen korrektion har därför gjorts för dessa faktorer. Svensken antas för dessa beräkningar tillbringa av sin tid inomhus i genomsnitt under ett år. Pga bristande statistiskt underlag för förhållandena i Sverige har detta värde valts från 1977 års rapport från UNSCEAR, där vistelsetiden har använts som ett medelvärde för hela världen vid beräkning av stråldoser. Tillgänglig statistik över andelen lägenheter byggda av olika byggnadsmaterial är bristfällig. Som källor har använts offentlig statistik (Statistisk årsbok), samt uppgifter från företag och organisationer (Svanholm, 1977, Svedisol 1975). Desra uppgifter har sedan bearbetats för det speciella problemet radon i bostäder och framgår av tabell 3.

8 Luftomsättningen och dess spridning för bostäder byggda under olika perioder har erhållits från rapporten från Expertgruppen för energihushållning (Energikommissionen, 1977). Det påpekas i rapporten att endast ett fåtal undersökningar ligger till grund för deras uppskattning av luftomsättningen men att dessa inte motsägs av de studier som har gjorts hittills. f t Ökningen av radonkoncentrationen har beräknats för var tiondels luftomsättning och sedan viktats för andelen bostäder med S-ventilation inom varje byggnadsperiod. Den på så sätt viktade genomsnittliga ökningen av radonkoncentrationerna vid 100 Z vistelse i bostaden framgår av tabell 4 och 5. Radonkoncentrationen har även givits som procent av den totala genomsnittliga koncentrationen i hela landet för den aktuella byggperioden och det aktuella materialet. Av tabellerna framgår att den genomsnittliga ökningen av radonkoncentrationen minskar med åren. Detta beror på att andelen bostäder med en stor minskning av luftomsättningen är större för äldre hus än för nyare. Ett undantag finns i tabellen. Radonkoncentrationen i småhus av trä eller tegel byggda före 1950 har i genomsnitt ökat mindre än i nyare hus. Det kan bero på att nyare småhus oftast innehåller mer stenmaterial än äldre. Den av Expertgruppen för energihushållning beräknade energivinsten har fördelats i proportion till andelen lägenheter av olika byggnadsmaterial. ) ABSORBERAD DOS Många forskare har studerat relationen mellan koncentrationen av radonets sönderfallsprodukter och den absorberade dosen i basepitelet i bronkerna. * Eftersom många faktorer inverkar, t ex förhållandet mellan koncentrationerna av de olika sönderfallsprodukterna och andelen fria joner, varierar resultaten. För de följande beräkningarna har det värde som UNSCEAR använt för sina beräkningar, 1 rad/wlm, valto. Detta värde svarar mot 12,2 ngy 1 WL definieras som varje kombination av kortlivade radondöttrar per liter luft, som kommer att resultera i en emission av 1,3 x 10 5 MeV alfa energi. 1 WL svarar mot 100 pci/1 av radon i jämvikt med dess sönderfallsprodukter, 1 WLM svarar mot en exposition under 170 arbetstimmar i en radondotterkoncentration av 1 WL.

9 per Bqh/m 3 ' (45 prad/pcih ~ ) för förhållandena inom och utomhus, när korrektion har gjorts för den mindre andningshastigheten för befolkningen i sin helhet jämfört med gruvarbetare under arbete. Medeldosen till lungan anger UNSCEAR som en femtedel av dosen till bronkerna. För omräkning till dose equivalent är kvalitetsfaktorn för a-strålning 20 enligt ICRP-26 (1977). För uppskattning av de ökade antal lungcancerfall som kan väntas vid en ökning av den genomsnittliga koncentrationen av radon har valts den riskf faktor, 2 x Kr 3 Sv~ lc som angetts av ICRP-26 (1977) för strålskyddsändaml1. t Om i stället de från omfattande epidemiologiska undersökningar av gruvarbetare erhållna riskfaktorerna extrapoleras till förhållandena i bostäder erhålls två till fem gånger större riskökning. Det är dock inte troligt att den riskfaktor som erhållits för gruvarbetare utan vidare kan användas för befolkningen av flera skäl. Gruvarbetarna är en grupp män inom en i förhållande till befolkningen begränsad åldersram. Olika åldersgrupper och grupper av människor med olika hälsotillstånd kan vara olika känsliga för bestrålning. Miljön i en gruva är annorlunda än i en bostad vad avser bl a aerosolspektrats utseende, andelen fria joner och eventuella samverkande faktorer från andra föroreningar av miljön. Ofta innebär extrapolationen från riskfaktorn för f) gruvarbetare till befolkningen även extrapolation från höga radonkoncentrationer till låga. En faktor kan indikera en lägre riskfaktor för hela befolkningen än för gruvarbetare, nämligen skillnaden i andelen a rökare. RESULTAT En sammanställning har gjorts i tabellerna 6-8 av den ökade kollektivdosen relaterat till inbesparad energi enligt beräkningar i rapporten från Expertgruppen för energihushållning (Energikommissionen, 1977). I Expertgruppens rapport påpekas att den beräknade inbesparade energin är b) 1 mgy mrad, 1 Bq/m 3^ pci/1 c). 1 Sv * 100 rem

10 osäker dels pga bristande tid för beräkningarna, dels pga att tillgänglig statistik var bristfällig. Av det föregående har framgått att även ökningen i ståldos är behäftade med stora osäkerheter, varför värdena i tabellerna bör användas med försiktighet. # Den ökade kollektivdosen har endast räknats för bostäder med S-ventilation liksom har gjorts vid beräkningen av inbesparade TWh i rapporten från Expertgruppen. Besparing av energi förefaller vara vanligt även i hus med F-ventilation framför allt genom att fläktarna stängs av nattetid. Eventuellt kompenseras detta delvis av att fönster hålls öppna i större utsträckning än när fläktarna får gå dygnet runt. Tabell 6 och 7 visar den ökade kollektivdosen i bronkerna (basalceller- J nas epitel) relaterat till inbesparad energi genom minskning av luftomsättningen i bostäder med S-ventilation, dels till 0,5 oms/h enligt Byggnorm 1975 (alternativ A), dels till dagens byggnadsstandard (alternativ B). Stora skillnader mellan värdena för olika byggnadsperioder förekommer. Nuvarande underlag är otillräckligt för en bedömning av orsaken till dessa skillnader. Det kan inte uteslutas att det kan bero på brister i underlaget för beräkningarna. För skifferbaserad gasbetong i flerfamiljshus torde dock skillnaden vara signifikant och kan förklaras av att andelen skifferbaserad gasbetong var större i äldre hus än i nyare i vilka betong utgör en mycket stor beståndsdel. Ytterligare en skillnad mellan byggnadsperioderna som kan förklaras är den större ökfj ningen för nyare trähus än för äldre. Förklaringen är troligen att mer stenmaterial oftast ingår i nyare trähus än i äldre t ex i bjälklag. s. Det går inte att se någon signifikant skillnad mellan alternativ A och B i det föreliggande materialet. Stråldosökningen relaterat till snergivinsten vid minskning av luftomsättningen till den som gäller dagens byggnadsstandard är dock underskattad med kanske 50 % pga att en konstant jämviktsfaktor har använts. Som tidigare nämnts varierar denna med luftomsättningen. Förhållandet mellan ökningen av kollektivdosen per inbesparad TWh för olika material under a) F-ventilation - iläktventilation med fläktsr.yrt frånluftsflöde

11 10 sanana byggnadsperiod speglar skillnaden mellan radonemanationen från olika byggnadsmaterial (tabell 4 och 5). Det kostar ungefär dubbelt så mycket i ökad kollektivdos per inbesparad TWh att minska luftomsättningen i flerbostadshus byggda av skifferbaserad gasbetong som i flerbostadshus byggda av tegel eller hetong. Minskning av luftomsättningen i trähus medför endast en halv till en tredjedel så stor ökad kollektivdos per inbesparad TWh som i ett tegel eller betonghus. Det synes medföra mindre ökning av kollektivdosen per inbesparad TWh att g, minska luftomsättningen i gruppen småhus än i gruppen flerfamiljshus. Detta speglar den stora andelen trähus i småhusgruppen. I tabell 9 har den ökade kollektivdosen i hela lungan relaterats till den inbesparade energin vid minskning av luftomsättningen till 0,5 oms/h. Enligt det föregående erhålls obetydligt högre värden för minskning till luftomsättningen enligt dagens byggnadsstandard. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Vartefter nytt statistiskt material beträffande förekomst av olika typer av byggnadsmaterial och boendevanor i Sverige kommer fram och nya undersökningar av koncentrationen av radon och radondöttrar sker i olika typer av hus kommer bättre uppskattningar att kunna göras av vad inbesparad energi genom minskning av luftomsättningen kan väntas medföra i ökad * ' stråldos till befolkningen och ökad risk för lungcancer. Osäkerheterna i detta material torde dock inte vara större än att en del slutsatser kan dras beträffande ökad stråldos och därav följande ökade hälsorisker vid minskning av luftomsättningen i bostäder i Sverige. Inbesparing av 1 TWh i det oostadsbestånd som har S-ventilation och där luftomsättningen är större än 0,5 oms/h kan öka den kollektiva stråldosen till basalcellernas epitel i bronkerna med ca 18 x 10 3 mansv/år. Denna inbesparing sker genom att luftomsättningen minskas till 0,5 oms/h vilket anges som lägsta gräns i Svensk byggnorm Denna ökning av kollektivdosen kan jämföras med kollektivdosen från radon och radondöttrar i hela det husbestånd som fanns 1975 med alla typer av ventilationssystem ca 500 x 10 3 mansv/år och med kollektivdosen i 1950 års bostadsbestånd ca 200 x 10 3 mansv/år (Swedjemark, 1978).

12 11 On besparingen ned 1 TUh endast skulle göras i gruppen flerbostadshus med S-ventilation skulle den kollektiva stråldosen kunna öka»ed 29 x 10 mausv att jämföra med kollektivdosen från hela det svenska beståndet av flerbostadshus år 1975 ca 360 x 10 3 mansv/ar och ca 140 x 10 3 mansv/år frin 1950 års bestånd av flerbostadshus. Om besparingen skulle inskränkas till gruppen småhus skulle stråldosen endast öka med ca 7 x 10^ mansv/twh. Inbesparing av energi genom minskning av luftomsättningen med minsta möjliga skada skulle erhållas om tätningen skulle begränsas till äldre småhus av trä, di inbesparing av 1 TVh endast skulle bronkerna. edföra ca 2 x 10 mansv i ökad kollektivdos till Deösa stråldoser kan tänkas medföia en ökning av risken för lungcancer med 7-40 fall per inbesparad TWh om besparingsåtgärderna skulle sättas in på alla typer av bostäder med S-ventilation. Det lägre värdet har beräknats från ICRP:s riskfaktor (ICRP-26, 1977), det högre har beräknats från den övre gränsen för riskfaktorn för gruvarbetare korrigerat för olikheter i andningshastighet enligt 1977 års UNSCEAR rapport. Om besparingen skulle begränsas till äldre trähus kan inbesparing av 1 TWh tänkas medföra en ökad risk med 2-13 fall/år. Detta kan jämföras med den risk för lungcancer som kan väntas bero på radon och dess dotterprodukter i 1950 års bostadsbestånd fall/år som bör utgöra en del av de: "normala" antalet lungcancerfall, f n ca per år i Sverige (Swedjemark, 1978). Radon och radondöttrar i 1975 års bostadsbestånd kan väntas medföra en risk för lungcancer med fall/år, vars utfall kommer att kunna ses först efter en latenstid av år. Beräkningarna av ökad stråldos pga av inbesparing av energi har genomförts endast för bostäder med S-ventilation. Besparing av energi genom minskning av luftomsättningen i bostäder med F-ventilation kan väntas ge samma storleksordning av ökad kollektivdos per inbesparad TWh. Såsom nämndes i inledningen är det inte realistiskt att förutsätta att

13 12 luftomsättningen i alla bostäder skulle minskas till 0,5 oms/h eller lägre. Enligt Expertgruppen för energihushållning kan en minskning med 0,2-0,3 oms/h vara möjlig. En sidan utgångspunkt ändrar inte beräkningarna av den ökade stråldosen såsom de här har utförts med antagande av en konstant jämviktsfaktor för radon. Som nämnts tidigare varierar jämviktsfaktorn med luftomsättningen. Enligt rapporten från Expertgruppen för energihushållning kan det tänkas vara möjligt att spara ca 5 TWh genom minskning av luftomsättningen i det svenska bostadsbeståndet med självdragsventilation. Det skulle således kunna medföra en ökning av risken för lungcancer med fall/år. De här givna beräkningarna av ökad kollektivdos till andningsorganen förutsätter att energiförlusten via ventilationsluften minskas genom den enda åtgärden att minska luftomsättningen. Det finns andra tekniska lösningar av problemet minskning av energiförluster via ventilationsluften som inte medför en sådan ökning av stråldosen framför allt vid nybyggnation men även vid ombyggnad av befintliga hus. Ett exempel är värmeväxlare. Återcirkulering av luften via filter kan reducera behovet av mängden friskluft. Filtret kan dock endast kvarhålla radondöttrarna och inte radonet. Aerosolspektrat ändras och därvid stråldosen per aktivitetsmängd av radonet och dess dotterprodukter, varför reduktionens storlek är osäker. D

14 13 REFERENSER Castrén, O., Asikainen, M., Annamäki, M. and Stenstrand, K., 1977, High natural radioactivity of bored wells as a radiation hygienic problem in Finland. Presented at the 4th International Congress of the IRPA, Paris, Apiil 24-30, Energikommissionen, 1977, En rapport från expertgruppen för energihushållning, Stockholm. Energi- och miljökommittén, 1977, Energi, hälsa och miljö, SOU 1977:67, Jordbruksdepartementet, Stockholm. EPA, Radiological quality of the environment. EPA-520/ «U.S. Environmental Protection Agency, Washington DC. Erikson, B.E., Löfstedt, B., Swedjemark, G.A. och Håkansson, B., 1977, Ventilationskrav i en- och flerfamiljshus, Rapport SIB 17:1976. Statens institut för byggnadsforskning, Gävle. Ilultqvist, B., 1956, Studies on naturally occurring ionizing radiations, with special reference to radiation doses in Swedish houses of various types. Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar, fjärde serien, Band 6, nr 3, Stockholm. ICRP Publication 26, 1977, Recommendations of the International Commission on Radiological Protection Annals of ICRP, Vol 1, No 3, Pergamon Press. Mjönes, L., 1978, Measurements of gamma radiation in Swedish houses by means of mailed CaS04~Dy dosimeters. Presented at the third symposium of Natural Radiation Environment in April 23-28, 1978, Houston, Texas. Statistisk årsbok 1976 och tidigare. Statistiska centralbyrån, Stockholm. Svanholm, G., 1977, Personal Communication, Intong AB, Kumla. Svedisol, 1975, Det lönar sig att isolera mera, Jönköping. I Swedjemark, C.A., 1974, Radon i bt.»täder, några preliminära resultat av långtidsregistrering, Rapport SSI-020, Statens strålskyddsinstitut, Stockholm. Swedjemark, G.A., 1977, The ionizing radiation in dwellings related to the building materials. Report SSI: , National Institute of Radiation Protection, Stockholm, Sweden. Swedjemark, G.A., 1978, Radon in Dwellings in Sweden. Presented at the third symposium of Natural Radiation Environment in April 23-28, 1978, Houston, Texas. Vinberg, H.A., 1977, Byggnadsteknikens förändringar under 25 år - en studie av produktionsstatistik. Väg - cch vattenbyggaren 11:15-19, Stockholm. United Nations, 1977, Sources and Effects of Ionizing Radiation, UN'S^EAR, 32nd Session. Suppl No 40 (A/32/40). New York.

15 Tabell 1. Koncentrationen av ration i bostäder byggda före "Vädrade" bostäder innebär att lägenheten vädrats på morgonen före provtagningen, Bq/m (Hultqvist, 1956). Byggmaterial Ej vädrade bostäder Vädrade bostäder Viktat medelvärde Trä Tegel Skifferbaserad gasbetong Bq/m pci/liter i Tabell 2. Koncentrationen av radon i bostäder byggda omkring 1970, Bq/m* (Erikson et al, 1976). A) FLERBOSTADSHUS Byggmaterial Nr Bq/m oms/h Betong 1 I II 2 I II Skifferbaserad gasbetong 3 I II B) SMÅHUS Byggmaterial Nr Bq/m oms/h Trä Trä med källare skifferbaserad Tegel Sandbas. gbt. Skif.bas. gbt av gbt. a a) Medelvärde av matningar i ett hus i Gävleundersökningen och långtidsregistrering. 1 Bq/m pci/liter

16 Tabell 3. Procentuell fördelning av byggnadsaaterial i väggar för olika byggnadsperioder. Värdena ir baserade pi data frin SCB, och inofficiella informationer från organisationer och företag (Vinberg 1977, Svanhola 1977, Svedisol 1975). De är anpassade till befintliga data för koncentrationer av radon och måste ses som en grov approximation. A) FLERBOSTADSHUS Period Trä Tegel Betong 3 ) Skif.b.gbt. b > < Tillsammans med vissa delar av sandbaserad gasbetong, trä eller gipsplattor. b) Skif.b.gbt. förekommer tillsammans med betong. B) SMÅHUS Period Trä Trä med källare av sk.gbt. Tegel c > Sandb. d) gbt. Skif.b. gbt c) Både murtegel och fasadtegel. De fåtaliga småhusen med väggar av betong har även förts till denna grupp. Även regelverk med fasadbeklädnad av kalksandsten.

17 Tabell 4. Genomsnittlig ökad radonkoncentration vid minskning av luftomsättningen till i. - oms/h vid 100 Z vistelse i bostaden. Korrektion^för vädring har gjorts. Radonkoncentrationen har getts dels i Bq/m dels som procent av den genomsnittliga koncentrationen i hela Sverige för den aktuella perioden och materialet. SMÅHUS A. 0.5 Period Trä Trä med källare av skif.b.gbt. Tegel Betong Sandbaserad gasbetong ' Skifferbaserad i gasbetong Fram till Z Z Z Z Z 16 Z Z z z z Z % Z % Z % % B Period Trä Trä med källare av skif.b.gbt Tegel Betong, Sandbaserad. gasbetong 1 Skifferbaserad 1 gasbetong Fram till , * Z Z 13 Z Z Z Z Z % Z 8 11 Z Z % % 1 Bq/m * pci/liter D

18 Tabell 5. Genomsnittlig ökad radonkoncentration vid minskning av luftomsättningen till J* oms/h vid 100 Z vistelse i bostaden, korrektion för vädring nar gjorts. Radonkonceritrationen har getts dels i Bq/m dels som procent av den genomsnittliga koncentrationen i hela Sverige för den aktuella perioden och materialet. FLERBOSTADSHUS A.] = 0.5 Period Trä Tegel, Betong Skif.bas.gasbt. t) Fram till (58 Z) (70 Z) (31 Z) (17 Z) (75 Z) (43 Z) (19 Z) B Period TrM Tegel, Betong Skif.bas.gasbt. Fram till (134 %) (162 Z) (77 Z) (50 %) (173 %) (89 Z) (54 %) 1 Bq/m ' pci/liter

19 Tabell 6. ökad kollektivdos i basalcellernas epitel i bronkerna relaterat till inbesparad energi pga minskning av luftomsättningen till i? oms/h i flerbostadshus med S-ventilation. A)...,» 0,5 nsv/tuh Trä Tegel/betong Skifferb. gasbetong Viktat medelvärde Fram till x 10 J 26 x ' 81 X 10' x Viktac medelvärde 8 x 10 J 26 x x 10" 29 x 10 J t B) /, «0,3 mansv/twh»yggperiod Byggperiod Trä Tegel/Betong Skifferb. gasbetong Viktat medelvärde Fram till x x 10 J x 10 J x 10 J Viktat medelvärde 9 x x x 10' 30 x 10 J I 1 mansv «100 manrem I

20 Tabell?. ökad kollektivdos i basalcellernas epitel i bronkerna relaterat till inbesparad energi pga minskning av luftomsättningen till ti oms/h i småhus med S-ventilation. A) f 2 = 0,5 mansv/twh Trä Trä med källare av skif. bas. gbt Tegel/ Betong Sandbas. gasbetong Byggperiod Skifferbaserad gasbetong Viktat medelvärde Fram till x x x (2 x 10 3 ) a) x x I Vikcat medelvärde 4 x x > 18 x x x 10 3 V x 10 3 B) ',.,» 0,45 mansv/twh Byggperiod Trä Trä med källare av skif. bas. gbt Tegel/ Betong Sandbas, gasbetong f Skiffer- i Viktat medelvärde baserad ; i gasbetong: Fram till x x x (3 x 10 3 ) a) x x Viktat medelvärde 6 x x x x 10 3 j 27 x 10 J 8 x mansv * 100 manrem Mätvärde saknas. Värdet för trä har använts

SS 1:1978-022. o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM. juni 1978

SS 1:1978-022. o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM. juni 1978 SS 1:1978022 o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM juni 1978 r RADONHALT OCH GAMMASTRÄLNING I ENFAMILJSHUS BYGGDA AV OVANLIGT STORA MÄNGDER SKIFFERBASERAD GASBETONG 1) 9)

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

RADON - ett inomhusmiljöproblem

RADON - ett inomhusmiljöproblem RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

Radonets historia. förutsatte man tröskelvärden för skadliga stråldoser. Brytningen av uran intensifierades under 1940-talet i Afrika,

Radonets historia. förutsatte man tröskelvärden för skadliga stråldoser. Brytningen av uran intensifierades under 1940-talet i Afrika, Radonets historia Numera känner de flesta personer i Sverige till något om radon. Goda resultat har uppnåtts genom att många hus har åtgärdats och många hus har byggts radonsäkert, men alltför många återstår

Läs mer

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

* SS I.-1979-006 STRÅLNINGSNIVÅER I HUS BYGGDA PÄ AVFALL FRÄN HANTERING AV ALUNSKIFFER

* SS I.-1979-006 STRÅLNINGSNIVÅER I HUS BYGGDA PÄ AVFALL FRÄN HANTERING AV ALUNSKIFFER * SS I.-1979-006 STRÅLNINGSNIVÅER I HUS BYGGDA PÄ AVFALL FRÄN HANTERING AV ALUNSKIFFER GUN ASTRI SWEDJEMAJW, BENGT HÅKANSSON OCH NILS HAGBERG STATENS STRÄLSKTDDSINSTITUT Fack, 104 01 STOCKHOLM januari

Läs mer

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Strålningsriskerna för slutförvar för använt kärnbränsle. Vad blir konsekvensen för människor och biota om dosgränsen överskrids? Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Sören Mattsson Medicinsk strålningsfysik

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Är det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)?

Är det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)? Är det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)? Boverket Socialstyrelsen Passiv rökning är dessutom en faktor som sannolikt höjer risken för

Läs mer

Bygg en spårfilmsdetektor

Bygg en spårfilmsdetektor Bygg en spårfilmsdetektor En laboration om radonmätning Hur detektorn fungerar Detektorn består av en spårfilm, placerad på botten av en plastmugg. Öppningen på plastmuggen täcks med plastfolie, för att

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 Avd. Matematisk statistik SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 0 Allmänna anvisningar Arbeta med handledningen, och skriv rapport, i grupper om två eller tre personer. Närvaro vid laborationstiden

Läs mer

SSS Statens Iff H l stråkkyddsinstitut

SSS Statens Iff H l stråkkyddsinstitut Titelblad 1 SSS Statens Iff H l stråkkyddsinstitut Författare Dokumentets nunmer ~'a 82-19 Datum 1983-03-14 ROLF FALK OCH LEIF NYBLOM Avdelning MILJÖLABORATORIET Dokumentets titel KALIBRERING AV RADONDOTTERMÄTARE

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 Sammanställt av: Leif Karlström, ansvarig för radontalkot. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111, INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Vad är radon 3. Hur kommer radon

Läs mer

R28:1982. RADON I BOSTADER Byggnadstekniska åtgärder för att minska radonhalten i inomhusluft

R28:1982. RADON I BOSTADER Byggnadstekniska åtgärder för att minska radonhalten i inomhusluft r R28:1982 RADON I BOSTADER Byggnadstekniska åtgärder för att minska radonhalten i inomhusluft Bertil Clavensjö SvenOlov Ericson Bengt E Erikson Bengt Håkansson Gun Astri Swedjemark Denna rapport hänför

Läs mer

Radon. Basgrupp 4: Joachim Bustad Lea Ewerman Viktor Linder Niyaz Mohammed Semharai Netzereab Sofia Nyberg Julia Stenseth Gustav O.

Radon. Basgrupp 4: Joachim Bustad Lea Ewerman Viktor Linder Niyaz Mohammed Semharai Netzereab Sofia Nyberg Julia Stenseth Gustav O. Inlämningsuppgift för Seminariet Miljömedicin/Epidemiologi T4 Läkarprogrammet ht -09 Radon Basgrupp 4: Joachim Bustad Lea Ewerman Viktor Linder Niyaz Mohammed Semharai Netzereab Sofia Nyberg Julia Stenseth

Läs mer

RadonDagen Gävle 2011-09-27

RadonDagen Gävle 2011-09-27 RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks?

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Lars Barregård Professor, överläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet

Läs mer

Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011

Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Nytt myndighetskrav sedan några år är 200 Bq/m3 luft ( var tidigare 400 ) en mätperiod av 2 månader under eldningssäsongen 1 okt till 31 mars i sov- och

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Radon och radondotterhalt i gamla hus

Radon och radondotterhalt i gamla hus i s.- """'- - SSI-rapport 90-05 Agneta Burén-Haglund Radon och radondotterhalt i gamla hus ISSN 0282-4434 Pris: 40 kronor I Titelblad SSI KHIB Statens K B I strålskyddsinstitut Författare: Agneta Burén-Haglund

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun.

Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun. EXAMENSARBETE 15 HP Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun. Examensarbete vid Mälardalens Högskola I samarbete med Avesta kommun och

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun

Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun Göteborg den 13 juni 2006 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 2 Sahlgrenska akademin vid

Läs mer

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:

Läs mer

Miljöförvaltningen. Radonvägledning

Miljöförvaltningen. Radonvägledning Miljöförvaltningen Radonvägledning 2013 Utgåva 02. 2013 09 RADONVÄGLEDNING Innehåll Steg för steg guide (börja alltid här) Gult blad - Att mäta radon i flerbostadsfastigheter Blått blad - Att kontrollera

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 9/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av triklor- och tetrakloreten i bostadsfastighet som är byggd på tomt där det tidigare legat en kemtvätt Håkan Tinnerberg, yrkes- och miljöhygieniker

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

Radon Det osynliga hotet

Radon Det osynliga hotet Radon Det osynliga hotet Hur många lungcancerfall kan sparas om gränsvärdet i bostäder sänks? Riskanalysmetoder VBR 180 Emma Ingmarsson, Robin Linde, Anders Lynnér, Johan Nilsson 2012-10-15 Följande rapport

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN DIREKTIV ST 7.2 / 8.8.2014 TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN 1 Allmänt 3 2 Dosgränserna stadgas skilt för arbetstagare och befolkning 3 2.1 Allmänt

Läs mer

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Detta är Faktablad nr 25 från 2000. Den kan även hämtas ned som pdf (0,18 MB) En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts

Läs mer

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016 Sida 0 av 12 Radon i bostäder Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016 Sida 1 av 12 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Radon i bostäder och lokaler... 4 3.1 Mätmetoder och

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning

Läs mer

Släpp aldrig in radon i huset!

Släpp aldrig in radon i huset! Icopal Gas- och radonmembran Släpp aldrig in radon i huset! Unika lösningar från Icopal vid nybyggnation Radon är problemet Osynlig och luktfri radioaktiv gas Den finns nästan överallt; i marken, luften

Läs mer

Några vanliga fördelningar från ett GUM-perspektiv

Några vanliga fördelningar från ett GUM-perspektiv Några vanliga fördelningar från ett GUM-perspektiv I denna PM redovisas några av de vanligaste statistiska fördelningarna och deras hantering inom ramen för GUM: Guide to the Expression of Uncertainty

Läs mer

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms http://www.miljoportalen.se/boleva/boende/radon Basgrupp 9 Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms 19 april 2006 Del I Radon Radon är

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Släpp aldrig in radon i huset!

Släpp aldrig in radon i huset! Icopal Gas- och radonmembran Släpp aldrig in radon i huset! Unika lösningar från Icopal vid nybyggnation Radon är problemet Osynlig och luktfri radioaktiv gas Den finns nästan överallt; i marken, luften

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert På Trafikverkets hemsida informeras allmänheten om vilka effekter som förväntades av Trängelskatten/2/: Biltrafiken över betalstationssnittet

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Skövde kommun

Radonhalter i bostäder i Skövde kommun Göteborg den 14 februari 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lars Barregård 1,3 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 216:2 14.12.216 Bostäder och boendeförhållanden 215 Av Ålands 15 9 bostäder är närmare 13 6 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 3 saknar fast bosatta

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende

Vägen till ett radonfritt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

Radonexponering hos rökare

Radonexponering hos rökare Radonexponering hos rökare Basgrupp 9 Ahlberg, Lisa Andersen, Josefin Ersson, Björn Hed, Niklas Helenius, Jacob Pavlovic, Nevena Weber, Johan Inledning Tidigare studier har visat att det föreligger en

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Göteborg den 29 oktober 2010 Peter Fagerström 1 Med.stud. Peter Molnár 2 Miljöfysiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin

Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin Avd för samhällsmedicin och folkhälsa Radonhalter i bostäder i Västerbottens och Norrbottens län Göteborg den 29 juni 2007 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor,

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

på julhandeln

på julhandeln PostNord tar tempen på julhandeln 2015 2015-11-27 E-handeln går mot kraftigt julrekord METOD Denna rapport bygger på en undersökning med 2002 respondenter genomförd den 23-25 november 2015 med ett riksrepresentativt

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

ffi åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning

ffi åilpå$nlå f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning ^{ EDn^ >urrrö. ta, z '4'D IT9 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb REPORT issued by an Accredited Laboratory. Mätrapport (radon iinomhusluft) Rapport nr: 3644: I

Läs mer

Laboration 4: Intervallskattning och. Hypotesprövning. 1 Förberedelseuppgifter LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR ED, FMS022, VT02

Laboration 4: Intervallskattning och. Hypotesprövning. 1 Förberedelseuppgifter LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR ED, FMS022, VT02 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR ED, FMS022, VT02 Laboration 4: Intervallskattning och hypotesprövning Syftet med den här laborationen

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per

Läs mer

Matris med lätta fordon i yrkestrafik

Matris med lätta fordon i yrkestrafik Matris med lätta fordon i yrkestrafik Bakgrund För att inom ramen för SAMPERS modellera samtliga lätta fordon, måste även den yrkesmässiga trafiken med lätta fordon kunna beskrivas. I första hand är syftet

Läs mer

Radon Egenkontroll och tillsyn

Radon Egenkontroll och tillsyn Radon Egenkontroll och tillsyn The Capital of Scandinavia Miljöförvaltningen Stockholm Stad Marzanna Dabrowska Miljö- och hälsoskyddsinspektör Hälsoskyddsavdelningen marzanna.dabrowska@stockholm.se Tfn

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer