thi!!!!!!! STRÅLDOSENS ÖKNING VID ENERGIBESPARING I BOSTÄDER GENOM MINSKNING AV VENTILA- TIONEN juli 1978 SSI :1978-0U i :: Ä :::: W :

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "thi!!!!!!! STRÅLDOSENS ÖKNING VID ENERGIBESPARING I BOSTÄDER GENOM MINSKNING AV VENTILA- TIONEN juli 1978 SSI :1978-0U i :: Ä :::: W :"

Transkript

1 SSI :1978-0U o s fe thi!!!!!!! i :: Ä :::: W : STRÅLDOSENS ÖKNING VID ENERGIBESPARING I BOSTÄDER GENOM MINSKNING AV VENTILA- TIONEN GUN ASTRI 5WEDJEMARK STATENS STRÄLSKYDDSINSTITUT Fack, STOCKHOLM juli 1978

2 STRÅLDOSENS ÖKNING VID ENERGIBESPARING I BOSTADER GENOM MINSKNING AV VENTILATIONEN Gun Astri Svedjemark SAMMANFATTNING Der. ökning av kollektivdosen som följer av minskning av luftomsättningen i B) det svenska bostadsbeståndet har relaterats till den energi som av Expertgruppen för energihushållning har beräknats kunna sparas genom minskade förluster via ventilationsluften. Luftomsättningen har vid beräkningen av såväl den ökade stråldosen som av inbesparad energi förutsatts minska i alla hus antingen till 0,5 oms/h, enl Svensk byggnorm, 1975,eller till den lägre luftomsättning som förekommer i dagens byggnadsstandard. Korrektion har gjorts för vädring, för den ofta särskilt dåliga ventilationen i sovrum och för den del av tiden som tillbringas i bostaden. t Den kollektiva stråldosen till basalcellernas epitel i bronkerna kan öka med ca 18 x 10^ mansv vid inbesparing av 1 TWh genom minskad luftomsättning utöver kollektivdosen 500 x 10 mansv i det år 1975 befintliga bostadsbeståndet. 0m inbesparingen skulle inskränkas till äldre trähus skulle stråldosen öka med 2 x 10 mansv per TWh. Dessa stråldoser kan tänkas medföra en ökning av risken för lungcancer med 7-40 fall per år vid inbesparing av 1 TWh genom minskad luftomsättning i alla bostäder med S-ventilation i Sverige utöver den uppskattade risken av fall/år från 1975 års bostadsbestånd. Denna ökning kommer dock att kunna ses först efter en latenstid på mellan 10 och 40 år. Om denna typ av energibesparing skulle inskränkas till äldre trähus skulle en energivinst av 1 TWh kunna tänkas medföra en ökad risk med endast ca 2-13 fall per år. 300 ex Laborator vid Miljölaboratoriet, Statens strålskyddsinstitut, Fack, STOCKHOLM

3 INLEDNING Stora ansträngningar görs f n att spara energi i byggnader. Detta kan ske på många sätt. En möjlighet är att minska energiförlusten via ventilationsluften. Enklast sker detta genom att minska luftomsättningen genom att täta fönster och dörrar. Energikommissionens expertgrupp för energihushållning (1977) har undersökt hur mycket energi som kan sparas på detta sätt. Största effekten av tätning s för äldre byggnader. Expertgruppen anser dock att " 1,9 miljoner lägenheter bör tätas vilket är av beståndet, alltså även hus byggda på och 60-talen. Tätning beräknas medföra en minskning av luftomsättningen raed 0,2 -.»,3 oms/h. Målet bör dock vara att genom tätning nå en genomsnittlig i tomsättning av 0,5 oms/h enligt Svensk byggnorm 1975 eller alf nativt den luftomsättning som finns i hus byggda Möj- / 'gheten till inbesparing av energi enligt dessa två alternativ har pre- anterats i rapporten från Expertgruppen för energihushållning. Beräkningaria hade utförts för olika typer av bostäder med S-ventilation a ) byggda under olika perioder. # * _ Marken och nästan alla byggnadsmaterial innehåller små mängder naturligt förekommande radionuklider. Människan utsätts för gammastrålning från marken och från byggnadsmaterialet. En av de naturligt förekommande radionukliderna är radium-2^6 som ingår i sönderfallskedjan för uran-238. Radium-226 sönderfaller till radon-222, en radioaktiv ädelgas som emanerar från byggnadsmaterialet och från marken. Radonet sönderfaller i sin tur till en lång rad av radondöttrar som kan fastna i lungorna vid inandning och medföra ökad risk för lungcancer. Koncentrationen av radon och dess sönderfallsprodukter beror till största delen på ventilationen och byggnadsmaterialet. a) S-ventilation självdragsventilaticn, är ventilation genom termiska krafter.

4 I det följande har ökningen av stråldosen i andningsorganen beräknats för en minskning av luftomsättningen enligt Expertgruppens beräkningar för energibesparing genom tätning. LUFTOMSÄTTNING OCH RADONHALT Tillväxten av radonkoncentrationen, C(t)»i ett rum sker enligt uttrycket. r, -ii,. f) + ilf C(t)=Ca>(l-e v% ' ) + C o. e (1) f där C» är radonkoncentrationen vid jämvikt med en konstant luftomsättning C o är radonets begynnelsekoncentration då ventilationen äntiras f. är luftomsättningen \ är sönderfallskonstanten Vid jämvikt med luftomsättningen gäller t. C in * G/V i + A där C- är tilluftens radonkoncentration G är emanationsraten för radon V är rummets volym G/V antas vara konstant i en lägenhet, eftersom variationer i luft-, omsättningen betyder mer för radonkoncentrationen i ett rum än * variationer i radonemanationen i Under förutsättning att jämvikt med luftomsättningen råder, kan följande uttryck för ökningen av radonkoncentrationen, A C, vid ändring av luftomsättningen?! till f-2 me< * utgångspunkt från en radonkoncentraticn C o vid luftomsättningen i o, härledas ur ekvation (2) A C " -~ ( - 1) (C o - C in ) \ «I (3) Jämvikt med luftomsättningen kan anses föreligga i de flesta fall. Ett undantag är husgrupp 1 i den undersökning som gjordes i Gävi 7. För denna husgrupp korrigerades för jämvikt.

5 ' Radonets sönderfallsprodukter är mycket sillan i jämvikt med radon. Jäaviktsfaktorn för radon är definierad SOB förhållandet mellan den totala potentiella a-energin för den givna koncentrationen av sönderfallsprodukter och den totala potentiella a-energin av sönderfallsprodukterna om de vore i jämvikt med radon. Jänrviktsfaktorn varierar med luftomsättningen. Vid mycket liga luftomsättningar kan den vara 0,7-0,8 och den minskar med Ökande luftomsättning. Vid Mycket höga luftomsättningar är det koncentrationen av radon och radondöttrar utomhus som dominerar koncentrationen inomhus. Även i detta fall är jämviktsfaktorn hög. I det följande har jämviktsfaktorn antagits vara konstant och lika med 0,5, som är det värde som använts i 1977 års UNSCEAR rapport. I Denna approximation kan medföra stora fel i resultatet av beräkningarna. Jämviktsfaktorns beroende av luftomsättningen är ännu inte särskilt väl känd och därför har inga korrektioner gjorts. Däremot har några försök gjorts att uppskatta storleken av denna osäkerhet. t Vid luftomsättningar mellan 0,5 och 1 h kan jänviktsfaktorn för radon vara mindre än det använda värdet 0,5. Vid låga luftomsättningar kan det vara större än 0,5. Därför kan stråldoserna beräknade för en minskning av luftomsättningen till dagens byggnadsstandard vara underskattade med kanske 50 Z. Även minskning av luftomsättningen till 0,5 oms/h kan innebära en underskattning av de beräknade stråldoserna beroende på hur jämviktsfaktorn för radon varierar med luftomsättningen. Hur koncentrationen av radon i praktiken följer ovanstående ekvationer illustreras av en undersökning i två småhus. Vid en förändring av lufi.- * omsättningen från 0,15 till 0,07 och 0,23 blev avvikelsen mellan den omräknade och nätta radonkoncentrationen mindre än 20 % (Swedjemark, 1978). KONCENTRATIONEN AV RADON Som utgångsvärden för koncentrationen av radon har använt3 resultaten från en undersökning av hus byggda före 1946 (Hultqvist, 1956), en undersökning av hus byggda omkring 1970 i Gävle (Eriksson et al, 1976) samt opublicerade mätresultat.

6 HultqvisC (1956) undersökte radonkoncentrationen i 273 lägenheter i tretton mellansvenska städer. I en del av dessa hade fönstren varit uppnå på morgonen före mätningen. För denna beräkning har använts medelvärdet av mätningarna för de båda grupperna viktat för andelen vädrade och ovädrade lägenheter. On i stället endast medelvärdet för gruppen ovädrade lägenheter korrigeras för vädring på saama sätt som fär Gävleundersökningen tas enawikelse som är mindre än 5 %. Hultqvist har inte skiljt mellan flerbostadshus och småhus. Värdena i tabell 1 antas därför gälla båda typerna. Dessa data har använts vid beräkningarna för bostäder byggda före Tillsammans md statens institut för byggnadsforskning (SIB) har en undersökning av koncentrationen av radon, radondöttrar, ventilationsrater och nivån för gammastrålningen gjorts i sju grupper av hus i Gävle (Eriksson ec al, 1976). Varje husgrupp bestod av nio lägenheter och representerade olika typer av hus, byggnadsmaterial och ventilattionssystem. Dessa resultat kompletterade med långtidsregistreringar av radon har använts som rådata för bostäder byggda efter 1950 (tabell 2). Radonkcncentraticnen i olika typhus från dessa båda undersökningar har antagits gälla för hela landet men däremot inte frekvensen av olika byggnadsmaterial. Hultqvists undersökning gjordes i meliansverige. Betydelsefullt för regionala variationer av radonkoncentrationen för denna tidsperiod är den specifika aktiviteten i tegel och i marken. De specifika aktiviteterna är troligen något större i mellansverige än som medelvärde för hela landet. Detta antagande stöds av att den specifika aktiviteten för radium i ballastmaterial från grustag i de berörda städerna är högre-än medelvärdet för hela landet. Ingen korrektion har gjorts för detta, vilket medför att de beräknade radonkoncentrationerna som medelvärde för hela landet i bostäder av trä eller tegel byggda före 1950 kan vara överskattade med högst 30 Z. För den byggnadsperiod som täcks av Gävleundersökningen har den specifika aktiviteten av radium-226 i betong, tegel och mark den största betydelsen för regionala variationer. Den specifika aktiviteten i naturligt ballastmaterial för betongtillverkning från Gävleområdet och från hela landet har jämförts (Hagberg et al, 1976). Skillnaden mellan Gävleområdet och medelvärdet för landet kar. anses vara försumbar. Ett ytterligare stöd för rimligheten att använda resul-

7 tåtet från Gävleundersökningen för hela landet har erhållits genom en jämförelse mellan stråldoserna från ganaastrålningen i Gävleundersökningen och preliminära värden från en landsomfattande undersökning av stråldoserna från ganraastrålningen där Gävleområdet ingår (Mjönes, 1978). För beräkning av andra lägenheters radonkoncentration har resultaten från Gävleundersökningen och Hultqvist korrigerats med avseende på vädring, på variation i den specifika aktiviteten i skifferbaserad gasbetong och för den tid som befolkningen i genomsnitt kan anses vistas i sina bostäder. Korrektionsfaktorer för vädring har beräknats teoretiskt (Swedjemark, 1978) och med hjälp av resultat av långtidsregistreringar av radon (Swedjemark, 1974). Korrektionsfaktorn varierar med luftomsättningen. För 0,5 oms/h har använts korrektionsfaktorn 0,83 och för 0,3 oms/h har använts 0,73. Vid beräkningen av kcrrektionsfaktörerna har antagits att svensken i genomsnitt vädrar igenom bostaden morgon och kväll under så lång tid att radonkoncentrationen skall sjunka till det värde den har utomhus. Detta antagande kan ha medfört att de genomsnittliga radonkoncentrationerna använda i beräkningarna har underskattats med högst En del av befolkningen håller fönstren öppna under en del av dygnet eller hela dygnet, endast socuartid eller hela året. Den reduktion av den genomsnittliga radonkoncentrationen för befolkningen i sin helhet som detta kan medföra, motverkas av den förhöjning av radonkoncentrationen som beror på att många människor tillbringar sin tid i ett stängt rum utan frånluftskanaler, t ex under natten (Swedjemark, 1978). Ingen korrektion har därför gjorts för dessa faktorer. Svensken antas för dessa beräkningar tillbringa av sin tid inomhus i genomsnitt under ett år. Pga bristande statistiskt underlag för förhållandena i Sverige har detta värde valts från 1977 års rapport från UNSCEAR, där vistelsetiden har använts som ett medelvärde för hela världen vid beräkning av stråldoser. Tillgänglig statistik över andelen lägenheter byggda av olika byggnadsmaterial är bristfällig. Som källor har använts offentlig statistik (Statistisk årsbok), samt uppgifter från företag och organisationer (Svanholm, 1977, Svedisol 1975). Desra uppgifter har sedan bearbetats för det speciella problemet radon i bostäder och framgår av tabell 3.

8 Luftomsättningen och dess spridning för bostäder byggda under olika perioder har erhållits från rapporten från Expertgruppen för energihushållning (Energikommissionen, 1977). Det påpekas i rapporten att endast ett fåtal undersökningar ligger till grund för deras uppskattning av luftomsättningen men att dessa inte motsägs av de studier som har gjorts hittills. f t Ökningen av radonkoncentrationen har beräknats för var tiondels luftomsättning och sedan viktats för andelen bostäder med S-ventilation inom varje byggnadsperiod. Den på så sätt viktade genomsnittliga ökningen av radonkoncentrationerna vid 100 Z vistelse i bostaden framgår av tabell 4 och 5. Radonkoncentrationen har även givits som procent av den totala genomsnittliga koncentrationen i hela landet för den aktuella byggperioden och det aktuella materialet. Av tabellerna framgår att den genomsnittliga ökningen av radonkoncentrationen minskar med åren. Detta beror på att andelen bostäder med en stor minskning av luftomsättningen är större för äldre hus än för nyare. Ett undantag finns i tabellen. Radonkoncentrationen i småhus av trä eller tegel byggda före 1950 har i genomsnitt ökat mindre än i nyare hus. Det kan bero på att nyare småhus oftast innehåller mer stenmaterial än äldre. Den av Expertgruppen för energihushållning beräknade energivinsten har fördelats i proportion till andelen lägenheter av olika byggnadsmaterial. ) ABSORBERAD DOS Många forskare har studerat relationen mellan koncentrationen av radonets sönderfallsprodukter och den absorberade dosen i basepitelet i bronkerna. * Eftersom många faktorer inverkar, t ex förhållandet mellan koncentrationerna av de olika sönderfallsprodukterna och andelen fria joner, varierar resultaten. För de följande beräkningarna har det värde som UNSCEAR använt för sina beräkningar, 1 rad/wlm, valto. Detta värde svarar mot 12,2 ngy 1 WL definieras som varje kombination av kortlivade radondöttrar per liter luft, som kommer att resultera i en emission av 1,3 x 10 5 MeV alfa energi. 1 WL svarar mot 100 pci/1 av radon i jämvikt med dess sönderfallsprodukter, 1 WLM svarar mot en exposition under 170 arbetstimmar i en radondotterkoncentration av 1 WL.

9 per Bqh/m 3 ' (45 prad/pcih ~ ) för förhållandena inom och utomhus, när korrektion har gjorts för den mindre andningshastigheten för befolkningen i sin helhet jämfört med gruvarbetare under arbete. Medeldosen till lungan anger UNSCEAR som en femtedel av dosen till bronkerna. För omräkning till dose equivalent är kvalitetsfaktorn för a-strålning 20 enligt ICRP-26 (1977). För uppskattning av de ökade antal lungcancerfall som kan väntas vid en ökning av den genomsnittliga koncentrationen av radon har valts den riskf faktor, 2 x Kr 3 Sv~ lc som angetts av ICRP-26 (1977) för strålskyddsändaml1. t Om i stället de från omfattande epidemiologiska undersökningar av gruvarbetare erhållna riskfaktorerna extrapoleras till förhållandena i bostäder erhålls två till fem gånger större riskökning. Det är dock inte troligt att den riskfaktor som erhållits för gruvarbetare utan vidare kan användas för befolkningen av flera skäl. Gruvarbetarna är en grupp män inom en i förhållande till befolkningen begränsad åldersram. Olika åldersgrupper och grupper av människor med olika hälsotillstånd kan vara olika känsliga för bestrålning. Miljön i en gruva är annorlunda än i en bostad vad avser bl a aerosolspektrats utseende, andelen fria joner och eventuella samverkande faktorer från andra föroreningar av miljön. Ofta innebär extrapolationen från riskfaktorn för f) gruvarbetare till befolkningen även extrapolation från höga radonkoncentrationer till låga. En faktor kan indikera en lägre riskfaktor för hela befolkningen än för gruvarbetare, nämligen skillnaden i andelen a rökare. RESULTAT En sammanställning har gjorts i tabellerna 6-8 av den ökade kollektivdosen relaterat till inbesparad energi enligt beräkningar i rapporten från Expertgruppen för energihushållning (Energikommissionen, 1977). I Expertgruppens rapport påpekas att den beräknade inbesparade energin är b) 1 mgy mrad, 1 Bq/m 3^ pci/1 c). 1 Sv * 100 rem

10 osäker dels pga bristande tid för beräkningarna, dels pga att tillgänglig statistik var bristfällig. Av det föregående har framgått att även ökningen i ståldos är behäftade med stora osäkerheter, varför värdena i tabellerna bör användas med försiktighet. # Den ökade kollektivdosen har endast räknats för bostäder med S-ventilation liksom har gjorts vid beräkningen av inbesparade TWh i rapporten från Expertgruppen. Besparing av energi förefaller vara vanligt även i hus med F-ventilation framför allt genom att fläktarna stängs av nattetid. Eventuellt kompenseras detta delvis av att fönster hålls öppna i större utsträckning än när fläktarna får gå dygnet runt. Tabell 6 och 7 visar den ökade kollektivdosen i bronkerna (basalceller- J nas epitel) relaterat till inbesparad energi genom minskning av luftomsättningen i bostäder med S-ventilation, dels till 0,5 oms/h enligt Byggnorm 1975 (alternativ A), dels till dagens byggnadsstandard (alternativ B). Stora skillnader mellan värdena för olika byggnadsperioder förekommer. Nuvarande underlag är otillräckligt för en bedömning av orsaken till dessa skillnader. Det kan inte uteslutas att det kan bero på brister i underlaget för beräkningarna. För skifferbaserad gasbetong i flerfamiljshus torde dock skillnaden vara signifikant och kan förklaras av att andelen skifferbaserad gasbetong var större i äldre hus än i nyare i vilka betong utgör en mycket stor beståndsdel. Ytterligare en skillnad mellan byggnadsperioderna som kan förklaras är den större ökfj ningen för nyare trähus än för äldre. Förklaringen är troligen att mer stenmaterial oftast ingår i nyare trähus än i äldre t ex i bjälklag. s. Det går inte att se någon signifikant skillnad mellan alternativ A och B i det föreliggande materialet. Stråldosökningen relaterat till snergivinsten vid minskning av luftomsättningen till den som gäller dagens byggnadsstandard är dock underskattad med kanske 50 % pga att en konstant jämviktsfaktor har använts. Som tidigare nämnts varierar denna med luftomsättningen. Förhållandet mellan ökningen av kollektivdosen per inbesparad TWh för olika material under a) F-ventilation - iläktventilation med fläktsr.yrt frånluftsflöde

11 10 sanana byggnadsperiod speglar skillnaden mellan radonemanationen från olika byggnadsmaterial (tabell 4 och 5). Det kostar ungefär dubbelt så mycket i ökad kollektivdos per inbesparad TWh att minska luftomsättningen i flerbostadshus byggda av skifferbaserad gasbetong som i flerbostadshus byggda av tegel eller hetong. Minskning av luftomsättningen i trähus medför endast en halv till en tredjedel så stor ökad kollektivdos per inbesparad TWh som i ett tegel eller betonghus. Det synes medföra mindre ökning av kollektivdosen per inbesparad TWh att g, minska luftomsättningen i gruppen småhus än i gruppen flerfamiljshus. Detta speglar den stora andelen trähus i småhusgruppen. I tabell 9 har den ökade kollektivdosen i hela lungan relaterats till den inbesparade energin vid minskning av luftomsättningen till 0,5 oms/h. Enligt det föregående erhålls obetydligt högre värden för minskning till luftomsättningen enligt dagens byggnadsstandard. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Vartefter nytt statistiskt material beträffande förekomst av olika typer av byggnadsmaterial och boendevanor i Sverige kommer fram och nya undersökningar av koncentrationen av radon och radondöttrar sker i olika typer av hus kommer bättre uppskattningar att kunna göras av vad inbesparad energi genom minskning av luftomsättningen kan väntas medföra i ökad * ' stråldos till befolkningen och ökad risk för lungcancer. Osäkerheterna i detta material torde dock inte vara större än att en del slutsatser kan dras beträffande ökad stråldos och därav följande ökade hälsorisker vid minskning av luftomsättningen i bostäder i Sverige. Inbesparing av 1 TWh i det oostadsbestånd som har S-ventilation och där luftomsättningen är större än 0,5 oms/h kan öka den kollektiva stråldosen till basalcellernas epitel i bronkerna med ca 18 x 10 3 mansv/år. Denna inbesparing sker genom att luftomsättningen minskas till 0,5 oms/h vilket anges som lägsta gräns i Svensk byggnorm Denna ökning av kollektivdosen kan jämföras med kollektivdosen från radon och radondöttrar i hela det husbestånd som fanns 1975 med alla typer av ventilationssystem ca 500 x 10 3 mansv/år och med kollektivdosen i 1950 års bostadsbestånd ca 200 x 10 3 mansv/år (Swedjemark, 1978).

12 11 On besparingen ned 1 TUh endast skulle göras i gruppen flerbostadshus med S-ventilation skulle den kollektiva stråldosen kunna öka»ed 29 x 10 mausv att jämföra med kollektivdosen från hela det svenska beståndet av flerbostadshus år 1975 ca 360 x 10 3 mansv/ar och ca 140 x 10 3 mansv/år frin 1950 års bestånd av flerbostadshus. Om besparingen skulle inskränkas till gruppen småhus skulle stråldosen endast öka med ca 7 x 10^ mansv/twh. Inbesparing av energi genom minskning av luftomsättningen med minsta möjliga skada skulle erhållas om tätningen skulle begränsas till äldre småhus av trä, di inbesparing av 1 TVh endast skulle bronkerna. edföra ca 2 x 10 mansv i ökad kollektivdos till Deösa stråldoser kan tänkas medföia en ökning av risken för lungcancer med 7-40 fall per inbesparad TWh om besparingsåtgärderna skulle sättas in på alla typer av bostäder med S-ventilation. Det lägre värdet har beräknats från ICRP:s riskfaktor (ICRP-26, 1977), det högre har beräknats från den övre gränsen för riskfaktorn för gruvarbetare korrigerat för olikheter i andningshastighet enligt 1977 års UNSCEAR rapport. Om besparingen skulle begränsas till äldre trähus kan inbesparing av 1 TWh tänkas medföra en ökad risk med 2-13 fall/år. Detta kan jämföras med den risk för lungcancer som kan väntas bero på radon och dess dotterprodukter i 1950 års bostadsbestånd fall/år som bör utgöra en del av de: "normala" antalet lungcancerfall, f n ca per år i Sverige (Swedjemark, 1978). Radon och radondöttrar i 1975 års bostadsbestånd kan väntas medföra en risk för lungcancer med fall/år, vars utfall kommer att kunna ses först efter en latenstid av år. Beräkningarna av ökad stråldos pga av inbesparing av energi har genomförts endast för bostäder med S-ventilation. Besparing av energi genom minskning av luftomsättningen i bostäder med F-ventilation kan väntas ge samma storleksordning av ökad kollektivdos per inbesparad TWh. Såsom nämndes i inledningen är det inte realistiskt att förutsätta att

13 12 luftomsättningen i alla bostäder skulle minskas till 0,5 oms/h eller lägre. Enligt Expertgruppen för energihushållning kan en minskning med 0,2-0,3 oms/h vara möjlig. En sidan utgångspunkt ändrar inte beräkningarna av den ökade stråldosen såsom de här har utförts med antagande av en konstant jämviktsfaktor för radon. Som nämnts tidigare varierar jämviktsfaktorn med luftomsättningen. Enligt rapporten från Expertgruppen för energihushållning kan det tänkas vara möjligt att spara ca 5 TWh genom minskning av luftomsättningen i det svenska bostadsbeståndet med självdragsventilation. Det skulle således kunna medföra en ökning av risken för lungcancer med fall/år. De här givna beräkningarna av ökad kollektivdos till andningsorganen förutsätter att energiförlusten via ventilationsluften minskas genom den enda åtgärden att minska luftomsättningen. Det finns andra tekniska lösningar av problemet minskning av energiförluster via ventilationsluften som inte medför en sådan ökning av stråldosen framför allt vid nybyggnation men även vid ombyggnad av befintliga hus. Ett exempel är värmeväxlare. Återcirkulering av luften via filter kan reducera behovet av mängden friskluft. Filtret kan dock endast kvarhålla radondöttrarna och inte radonet. Aerosolspektrat ändras och därvid stråldosen per aktivitetsmängd av radonet och dess dotterprodukter, varför reduktionens storlek är osäker. D

14 13 REFERENSER Castrén, O., Asikainen, M., Annamäki, M. and Stenstrand, K., 1977, High natural radioactivity of bored wells as a radiation hygienic problem in Finland. Presented at the 4th International Congress of the IRPA, Paris, Apiil 24-30, Energikommissionen, 1977, En rapport från expertgruppen för energihushållning, Stockholm. Energi- och miljökommittén, 1977, Energi, hälsa och miljö, SOU 1977:67, Jordbruksdepartementet, Stockholm. EPA, Radiological quality of the environment. EPA-520/ «U.S. Environmental Protection Agency, Washington DC. Erikson, B.E., Löfstedt, B., Swedjemark, G.A. och Håkansson, B., 1977, Ventilationskrav i en- och flerfamiljshus, Rapport SIB 17:1976. Statens institut för byggnadsforskning, Gävle. Ilultqvist, B., 1956, Studies on naturally occurring ionizing radiations, with special reference to radiation doses in Swedish houses of various types. Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar, fjärde serien, Band 6, nr 3, Stockholm. ICRP Publication 26, 1977, Recommendations of the International Commission on Radiological Protection Annals of ICRP, Vol 1, No 3, Pergamon Press. Mjönes, L., 1978, Measurements of gamma radiation in Swedish houses by means of mailed CaS04~Dy dosimeters. Presented at the third symposium of Natural Radiation Environment in April 23-28, 1978, Houston, Texas. Statistisk årsbok 1976 och tidigare. Statistiska centralbyrån, Stockholm. Svanholm, G., 1977, Personal Communication, Intong AB, Kumla. Svedisol, 1975, Det lönar sig att isolera mera, Jönköping. I Swedjemark, C.A., 1974, Radon i bt.»täder, några preliminära resultat av långtidsregistrering, Rapport SSI-020, Statens strålskyddsinstitut, Stockholm. Swedjemark, G.A., 1977, The ionizing radiation in dwellings related to the building materials. Report SSI: , National Institute of Radiation Protection, Stockholm, Sweden. Swedjemark, G.A., 1978, Radon in Dwellings in Sweden. Presented at the third symposium of Natural Radiation Environment in April 23-28, 1978, Houston, Texas. Vinberg, H.A., 1977, Byggnadsteknikens förändringar under 25 år - en studie av produktionsstatistik. Väg - cch vattenbyggaren 11:15-19, Stockholm. United Nations, 1977, Sources and Effects of Ionizing Radiation, UN'S^EAR, 32nd Session. Suppl No 40 (A/32/40). New York.

15 Tabell 1. Koncentrationen av ration i bostäder byggda före "Vädrade" bostäder innebär att lägenheten vädrats på morgonen före provtagningen, Bq/m (Hultqvist, 1956). Byggmaterial Ej vädrade bostäder Vädrade bostäder Viktat medelvärde Trä Tegel Skifferbaserad gasbetong Bq/m pci/liter i Tabell 2. Koncentrationen av radon i bostäder byggda omkring 1970, Bq/m* (Erikson et al, 1976). A) FLERBOSTADSHUS Byggmaterial Nr Bq/m oms/h Betong 1 I II 2 I II Skifferbaserad gasbetong 3 I II B) SMÅHUS Byggmaterial Nr Bq/m oms/h Trä Trä med källare skifferbaserad Tegel Sandbas. gbt. Skif.bas. gbt av gbt. a a) Medelvärde av matningar i ett hus i Gävleundersökningen och långtidsregistrering. 1 Bq/m pci/liter

16 Tabell 3. Procentuell fördelning av byggnadsaaterial i väggar för olika byggnadsperioder. Värdena ir baserade pi data frin SCB, och inofficiella informationer från organisationer och företag (Vinberg 1977, Svanhola 1977, Svedisol 1975). De är anpassade till befintliga data för koncentrationer av radon och måste ses som en grov approximation. A) FLERBOSTADSHUS Period Trä Tegel Betong 3 ) Skif.b.gbt. b > < Tillsammans med vissa delar av sandbaserad gasbetong, trä eller gipsplattor. b) Skif.b.gbt. förekommer tillsammans med betong. B) SMÅHUS Period Trä Trä med källare av sk.gbt. Tegel c > Sandb. d) gbt. Skif.b. gbt c) Både murtegel och fasadtegel. De fåtaliga småhusen med väggar av betong har även förts till denna grupp. Även regelverk med fasadbeklädnad av kalksandsten.

17 Tabell 4. Genomsnittlig ökad radonkoncentration vid minskning av luftomsättningen till i. - oms/h vid 100 Z vistelse i bostaden. Korrektion^för vädring har gjorts. Radonkoncentrationen har getts dels i Bq/m dels som procent av den genomsnittliga koncentrationen i hela Sverige för den aktuella perioden och materialet. SMÅHUS A. 0.5 Period Trä Trä med källare av skif.b.gbt. Tegel Betong Sandbaserad gasbetong ' Skifferbaserad i gasbetong Fram till Z Z Z Z Z 16 Z Z z z z Z % Z % Z % % B Period Trä Trä med källare av skif.b.gbt Tegel Betong, Sandbaserad. gasbetong 1 Skifferbaserad 1 gasbetong Fram till , * Z Z 13 Z Z Z Z Z % Z 8 11 Z Z % % 1 Bq/m * pci/liter D

18 Tabell 5. Genomsnittlig ökad radonkoncentration vid minskning av luftomsättningen till J* oms/h vid 100 Z vistelse i bostaden, korrektion för vädring nar gjorts. Radonkonceritrationen har getts dels i Bq/m dels som procent av den genomsnittliga koncentrationen i hela Sverige för den aktuella perioden och materialet. FLERBOSTADSHUS A.] = 0.5 Period Trä Tegel, Betong Skif.bas.gasbt. t) Fram till (58 Z) (70 Z) (31 Z) (17 Z) (75 Z) (43 Z) (19 Z) B Period TrM Tegel, Betong Skif.bas.gasbt. Fram till (134 %) (162 Z) (77 Z) (50 %) (173 %) (89 Z) (54 %) 1 Bq/m ' pci/liter

19 Tabell 6. ökad kollektivdos i basalcellernas epitel i bronkerna relaterat till inbesparad energi pga minskning av luftomsättningen till i? oms/h i flerbostadshus med S-ventilation. A)...,» 0,5 nsv/tuh Trä Tegel/betong Skifferb. gasbetong Viktat medelvärde Fram till x 10 J 26 x ' 81 X 10' x Viktac medelvärde 8 x 10 J 26 x x 10" 29 x 10 J t B) /, «0,3 mansv/twh»yggperiod Byggperiod Trä Tegel/Betong Skifferb. gasbetong Viktat medelvärde Fram till x x 10 J x 10 J x 10 J Viktat medelvärde 9 x x x 10' 30 x 10 J I 1 mansv «100 manrem I

20 Tabell?. ökad kollektivdos i basalcellernas epitel i bronkerna relaterat till inbesparad energi pga minskning av luftomsättningen till ti oms/h i småhus med S-ventilation. A) f 2 = 0,5 mansv/twh Trä Trä med källare av skif. bas. gbt Tegel/ Betong Sandbas. gasbetong Byggperiod Skifferbaserad gasbetong Viktat medelvärde Fram till x x x (2 x 10 3 ) a) x x I Vikcat medelvärde 4 x x > 18 x x x 10 3 V x 10 3 B) ',.,» 0,45 mansv/twh Byggperiod Trä Trä med källare av skif. bas. gbt Tegel/ Betong Sandbas, gasbetong f Skiffer- i Viktat medelvärde baserad ; i gasbetong: Fram till x x x (3 x 10 3 ) a) x x Viktat medelvärde 6 x x x x 10 3 j 27 x 10 J 8 x mansv * 100 manrem Mätvärde saknas. Värdet för trä har använts

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

Radonets historia. förutsatte man tröskelvärden för skadliga stråldoser. Brytningen av uran intensifierades under 1940-talet i Afrika,

Radonets historia. förutsatte man tröskelvärden för skadliga stråldoser. Brytningen av uran intensifierades under 1940-talet i Afrika, Radonets historia Numera känner de flesta personer i Sverige till något om radon. Goda resultat har uppnåtts genom att många hus har åtgärdats och många hus har byggts radonsäkert, men alltför många återstår

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 Sammanställt av: Leif Karlström, ansvarig för radontalkot. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111, INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Vad är radon 3. Hur kommer radon

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Radon och radondotterhalt i gamla hus

Radon och radondotterhalt i gamla hus i s.- """'- - SSI-rapport 90-05 Agneta Burén-Haglund Radon och radondotterhalt i gamla hus ISSN 0282-4434 Pris: 40 kronor I Titelblad SSI KHIB Statens K B I strålskyddsinstitut Författare: Agneta Burén-Haglund

Läs mer

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks?

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Lars Barregård Professor, överläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet

Läs mer

R28:1982. RADON I BOSTADER Byggnadstekniska åtgärder för att minska radonhalten i inomhusluft

R28:1982. RADON I BOSTADER Byggnadstekniska åtgärder för att minska radonhalten i inomhusluft r R28:1982 RADON I BOSTADER Byggnadstekniska åtgärder för att minska radonhalten i inomhusluft Bertil Clavensjö SvenOlov Ericson Bengt E Erikson Bengt Håkansson Gun Astri Swedjemark Denna rapport hänför

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

RadonDagen Gävle 2011-09-27

RadonDagen Gävle 2011-09-27 RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Miljöförvaltningen. Radonvägledning

Miljöförvaltningen. Radonvägledning Miljöförvaltningen Radonvägledning 2013 Utgåva 02. 2013 09 RADONVÄGLEDNING Innehåll Steg för steg guide (börja alltid här) Gult blad - Att mäta radon i flerbostadsfastigheter Blått blad - Att kontrollera

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun.

Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun. EXAMENSARBETE 15 HP Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun. Examensarbete vid Mälardalens Högskola I samarbete med Avesta kommun och

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun

Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun Göteborg den 13 juni 2006 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 2 Sahlgrenska akademin vid

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Släpp aldrig in radon i huset!

Släpp aldrig in radon i huset! Icopal Gas- och radonmembran Släpp aldrig in radon i huset! Unika lösningar från Icopal vid nybyggnation Radon är problemet Osynlig och luktfri radioaktiv gas Den finns nästan överallt; i marken, luften

Läs mer

Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011

Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Nytt myndighetskrav sedan några år är 200 Bq/m3 luft ( var tidigare 400 ) en mätperiod av 2 månader under eldningssäsongen 1 okt till 31 mars i sov- och

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN Befintliga byggnader Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Telefon 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2014 AB Svensk Byggtjänst och författaren

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Inomhusmiljö. Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. God bebyggd miljö April 2003

Inomhusmiljö. Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. God bebyggd miljö April 2003 Boverket Rapport God bebyggd miljö April 2003 Inomhusmiljö Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Ett av Sveriges 15 miljömål God bebyggd miljö Inomhusmiljö Delmål 8

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende

Vägen till ett radonfritt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert På Trafikverkets hemsida informeras allmänheten om vilka effekter som förväntades av Trängelskatten/2/: Biltrafiken över betalstationssnittet

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

-RADON- Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23

-RADON- Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23 Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23 -RADON- Läkarprogrammet T4, HU, Linköping Basgrupp 8 Asp Kristina Eriksson Jenny Lindell Astrid Nilsson John Persson Emma Svensson Carin Sammanfattning

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Skövde kommun

Radonhalter i bostäder i Skövde kommun Göteborg den 14 februari 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lars Barregård 1,3 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens

Läs mer

socialstyrelsen statens planverk statens strålskyddsinstitut strålning i byggnader

socialstyrelsen statens planverk statens strålskyddsinstitut strålning i byggnader socialstyrelsen statens planverk statens strålskyddsinstitut strålning i byggnader statens planverk rapport 54 1981 socialstyrelsen statens planverk statens strålskyddsinstitut strålning i byggnader Om

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Har kolfilterfläktar en energifördel jfrt med andra osuppfångningssystem?

Har kolfilterfläktar en energifördel jfrt med andra osuppfångningssystem? Öppet brev till Energimyndigheten. Har kolfilterfläktar en energifördel jfrt med andra osuppfångningssystem? Kolfilterfläkt är en anordning som monteras över spisen för att minska matos och fett som sprids

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008

Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008 Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008 Radon, passiv rökning och lungcancer Om hälsoriskerna med radon i bostadshus samt design av epidemiologisk studie om passiv rökning

Läs mer

Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin

Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin Avd för samhällsmedicin och folkhälsa Radonhalter i bostäder i Västerbottens och Norrbottens län Göteborg den 29 juni 2007 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor,

Läs mer

2002:10 BERTIL CLAVENSJÖ. Radonåtgärders beständighet

2002:10 BERTIL CLAVENSJÖ. Radonåtgärders beständighet 2002:10 BERTIL CLAVENSJÖ Radonåtgärders beständighet FÖRFATTARE/ AUTHOR: Bertil Clavensjö; Bjerking AB AVDELNING/ DIVISION: Avdelningen för Miljöövervakning och mätberedskap/ Department of Environmental

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

ÖVERDRIVNA RADONLARM? Med jämna mellanrum

ÖVERDRIVNA RADONLARM? Med jämna mellanrum ÖVERDRIVNA RADONLARM? Nu diskuterar myndigheterna en sänkning av riktvärdena för radon i bostadshus. Det skulle innebära att minst en miljon bostäder i Sverige klassas som hälsofarliga. Men ett faktum

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

PM Översiktlig markradonutredning

PM Översiktlig markradonutredning PM Översiktlig markradonutredning Rörby 8:6, Bälinge www.bjerking.se Sida 3 (6) PM Markradon Uppdragsnamn Markklassning med avseende på radon del av Rörby 8:6 Uppdragsgivare Bert Alfén Vår handläggare

Läs mer

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Åtgärder mot radon i bostäder

Åtgärder mot radon i bostäder Åtgärder mot radon i bostäder Vi utsätts alla för strålning. Till största delen kommer denna från radioaktiva ämnen i marken, byggnadsmaterial i bostaden, vatten som används i hushållet, världsrymden och

Läs mer

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Brf Barabo. Ventilation. Lund 2011-04-08

Brf Barabo. Ventilation. Lund 2011-04-08 Brf Barabo Ventilation Lund 2011-04-08 I vårt hus fungerar ventilationen enligt självdragsprincipen. Vi har alltså inga centralfläktar som suger ut luft från badrum och kök. Självdrag uppkommer dels genom

Läs mer

Uppmaning att mäta och åtgärda radon

Uppmaning att mäta och åtgärda radon Uppmaning 2013 2013-11645 Oktober 2013 Skickat till 1500 fastighetsägare i Söderort, Södermalm och Yttre Västerort Uppmaning att mäta och åtgärda radon i Stockholms stad uppmanar er som fastighetsägare

Läs mer

Radon och radium i hushållsvatten

Radon och radium i hushållsvatten SSI-rapport 88- Statens strålskyddsinstitut Post idress Gatuadress Te?efon Box 60204 Karolinska sjukhuset 08-729 7 00 040 STOCKHOLM Solna Josef Kulich Hans More G A Swedjemark Radon och radium i hushållsvatten

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

SSi. SSI-rapport 93-10. Radon 1993. Statens strålskyddsinstitut. En rapport över läget. Statens stralskyddsinstitut. Box 60204 104 01 STOCKHOLM

SSi. SSI-rapport 93-10. Radon 1993. Statens strålskyddsinstitut. En rapport över läget. Statens stralskyddsinstitut. Box 60204 104 01 STOCKHOLM SSI-rapport 93- SSi Statens stralskyddsinstitut Postadress Box 624 4 STOCKHOLM Gatuadress Karolinska S ukhuset Solna Teieton 8-779 Statens strålskyddsinstitut Radon 993 En rapport över läget Statais strålskyddsinstitut

Läs mer

Andas frisk luft hemma

Andas frisk luft hemma Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Andas frisk luft hemma Bostadsventilation Vi äter och dricker ca

Läs mer

20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys

20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys 20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 3 Färre bostäder

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 2010-02 Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Bertil Axelsson Magnus Andersson Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik.

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

System Platon. RadonStop 400. Radon- och fuktspärr för golv och grund. Torra och sunda hus

System Platon. RadonStop 400. Radon- och fuktspärr för golv och grund. Torra och sunda hus System Platon RadonStop 400 Radon- och fuktspärr för golv och grund Torra och sunda hus Radon Stop Säkert och effektivt radonskydd! Radon och hälsofara Fara för hälsan orsakad av radon har under de senaste

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige www.igpassivhus.se Kent Pedersen Världens första passivhustennishall Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige IG Passivhus Sverige Det är vi idag: Certifierade passivhusexperter 30 år erfarenheter med

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Ventilationssystem och partikelavskiljning. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås

Ventilationssystem och partikelavskiljning. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås Ventilationssystem och partikelavskiljning Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås Reduktion av internt genererade partiklar Sker normalt endast genom utspädning av genererade partiklar med renare

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer