* SS I STRÅLNINGSNIVÅER I HUS BYGGDA PÄ AVFALL FRÄN HANTERING AV ALUNSKIFFER

Transkript

1 * SS I STRÅLNINGSNIVÅER I HUS BYGGDA PÄ AVFALL FRÄN HANTERING AV ALUNSKIFFER GUN ASTRI SWEDJEMAJW, BENGT HÅKANSSON OCH NILS HAGBERG STATENS STRÄLSKTDDSINSTITUT Fack, STOCKHOLM januari 1979

2 STRÅLNINGSNIVÅER I HUS BYGGDA PA AVFALL FRÄN HANTERING AV ALUNSKIFFER Gun Astri Svedjemark, Bengt Håkansson 2 ' och Nils Hagberg^) SAMMANFATTNING Sju småhus byggda på avfallshögar från hantering av alunskiffer och fem referenshus i samma område byggda på ''vanlig" mark har undersökts med avseende på halten av radon och radondöttrar samt luftomsättning och gammastrålning i samarbete med statens institut för byggnadsforskning.utotr.hus har luftprover för radonbe&tämning tagits och gammanivån har undersökts. Markprover och vattenprover har insamlats och den specifika aktiviteten i dessa har bestätnts. Med hjälp av litteraturuppgifter på emanations- och diffusionsrater har sambandet mellan mängden 226R 3 i marken och halten av radon i luften inomhus beräknats och jämförts mc-d uppmätta värden. Halten av radon och radondöttrar i en del av de undersökta bostäderna byggda på avfallshögarr.a var högre än de åtgärdsnivåer som tillämpat:; i USA och Canada för liknande förhållanden. Med hänsyn tagun till förhållandena i en bostad beträffande tid och andningshastighet överskreds också det gränsvärde jom i Sverige tillämpats för gruvarbetare. Luftomsättningen var låg i husen genomsnittligt 0,2 oms/h och en minsta luftomsättning av 0,5 oms/h motsvarande planverkets norm för fläktventilerade bostäder skulle nedbringa halterna av radon och radondöttrar i de flesta hus till under eller i närheten av de nämnda gränserna. Gammastrålningen var låg inomhus. På tomten utanför husen var den något högre än genomsnittligt för landet och på oplanerad mark uppmättes fem till tio gånger högre värden än genomsnittligt för landet. Mätning har skett en halv meter över marken. D Laborator vid miljölaboratoriet, Statens strålskyddsinstitut Fack, STOCKHOLM ) Forskningsingenjör vid miljölaboratoriet, Statens strålskyddsinstitut, GS/LF 500 ex ^.^ 1()4 Q, STOCKHOLM Fysiker vid miljölaboratoriet, Statens strålskyddsinstitut, Fack, STOCKHOLM

3 Avfallshögarna under de undersökta husen utgörs av avfall från kalkbränning bestående av bränd alunskiffer och något kalk. Radonproblem av samma art som de ovan redovisade kan väntas med avfallshögar från aluntillverkning. Också i bebyggelse direkt på obruten alunskiffer kan förhöjda radon och radondotterhalter väntas. Rapporten diskuterar också risken för framtida lungcancer från radondöttrarna i de undersökta bostäderna och beskriver åtgärdsnivåer som tillämpas i några andra länder samt diskuterar möjliga åtgärder för att förbättra situationen. Innehåll sid INLEDNING METODIK MÄTRESULTAT DISKUSSION AV MÄTRESULTATEN BESTÄMMELSER RISKBEDÖMNINGAR MÖJLIGA ÅTGÄRDER REFERENSER FIGURER BILAGOR V-. J

4 INLEDNING Alunskiffer är en blandning av ett väterikt, syrefattigt organiskt ämne, kerogen, samt svavelkis och lermineral. Alunskiffern innehåller mer uran än den genomsnittliga berggrunden i Sverige. Den förekommer bl a i Västergötland, Östergötland, Närke, Skåne och på Öland. Alunskiffern förekommer täckt av kalksten, av lösa jordlager eller i dagen. Kalkstenslagren kan vara mycket mäktiga. Josef Eklund har berättat om alunskiffern i verket Kumlabygden (1). Alunskiffern har sitt namn av att den förr användes för framställning av alun, K Al(S0^)2 x 12 H20, som användes vid färgning av tyger, vid garvning och för limning av papper. Alun har framställts i Sverige från slutet av 1500-talet fram till början av 1900-talet. Alunskiffer har också använts vid kalkbränning under senare delen av 1800-talet fram till 1930-talet. Förekomst av kalkbruk inom Billingen- Falbygden framgår av fig 1 (2). Avfallet från kalkbränningen kallas rödfyr eller skifferaska. Brytning av alunskiffer har också skett för utvinning av olja och uran samt en del organiska ämnen. Avfallshögar från hantering av alunskiffer förekommer därför rikligt i de områden av Sverige där brytning har skett, t ex Västergötland. Dessa högar oavsett ursprung kommer i det följande egentligen felaktigt, att benämnas "slagghögar". I samband med planering av ett område för bebyggelse med bostäder på en slagghög i Skövde uppmärksammades problemet. Strålskyddsinstitutet avrådde från bebyggelse i den föreslagna formen. Det visade sig dock att det redan fanns bebyggelse på liknande mark. I föreliggande rapport redovisas resultatet av en undersökning av ett urval bostäder, mark och vatten på ett område av avfallshögar av bränd alunskiffer. Undersökningen har planerats i en samrådsgrupp bestående av Jan Sundell Statens planverk Börje Löfstedt Statens institut för byggnadsforskning

5 Bengt E Erikson Statens institut för byggnadsforskning Gun Astri Svedjemark Statens strålskyddsinstitut Bengt Håkansson " " Fältmätningarna har utförts av Mats Mattson och Stig Skogberg från by?gforskningsinstitutets mobila nätenhet för inoahusklimat samt Bengt Håkansson och Leif Nyblom från strålskyddsinstitutet och radiofysiska institutionen, Stockholm. Urvalet av bostäder har gjorts av Håkan Gustavsson, stadsarkitektkontoret i Tidahola. METODIK Sju enplanshus byggda på slagghögar valdes ut tillsammans med 5 referenshus som utgjordes av bostäder byggda på samma sätt och av liknande byggnadsmaterial på vanlig mark. Byggnadsdata för husen framgår av tabell 1. Husen numer 1-5 har källare nedgrävda i slagghögen. Nr 6 är byggt direkt på gråberget efter bortschaktning av slaggen. Aterfyllnaden runt sidorna utgörs av vanlig sand. Detta hus var ännu inte helt färdigbyggt. Nr 7 är ett hus med s k torpargrund dvs byggt på en ventilerad krypgrund. För att i möjligaste mån få reproducerbara värden på radon och radondotterhalterna inomhus ombads de boende att hålla fönstren stängda från kl 21 kvällen före mätningen och att hålla ytterdörren öppen så kort tid som möjligt. Detta innebär att den uppmätta halten av radon och radondöttrar är högre än vad de boende normalt utsätts för. Samtiiga feluppskattningar i rapporten avser en standardavvikelse. Gammastrålningen från byggnadsmaterialet och marken mättes med en tryckjon isationskammare konstruerad vid strålskyddsinstitutet. Ett mindre och lättare instrument från AB Atomenergi i Studsvik typ 2414 A som har en plastscintillator på 3"x6" användes som komplement vid utomhusmätningarna. De båda instrumenten ger ej samma mätvärden i samma punkt i huvudsak beroende på olika energirespons och olika mätgeometri. Mätningarna med AE-instrumentet har korrigerats med hänsyn till detta. För bestämning av expositionsraten från den externa gammastrålningen

6 r Tabell 1. Byggmaterial och ventilationssystem i de undersökta husen. Hus nr Byggår Grundplatta Ytterv. Källare Innerv. Ytterv. Bostadsvåning Innerv. - Bjälklag Ventilation Placering 1.+R betong betonghålblock lättbetong betonghålblock fasadtegel isolering trä trä trä med S spisfläkt Källaren i direkt kontakt med laggen 2.+R betong betonghål block lättbetong betonghålblock fasadtegel isolering trä trä trä med S ipisfläkt _ it _ 3.+R betong betonghålblock lättbetong betonghålblock fasadtegel isolering trä trä lättbetong med S spisfläkt _ II _ 4.*R betong betonghålblock lättbetong betonghålblock fasadtegel isolering trä trä trä med S spisfläkt _ II _ 5.+R betong betonghålblock lättbetong betonghålblock fasadtegel isolering trä trä trä med S spisfläkt _ II _ 6.+R betong lättbetong lättbetong roexi isolering lättbetong lättbetong lättbetong F Grundplatta mot gråberg. Aterfylln. vanlig sand plintar kringbyggd krypgrund fasadtegel isolering gipsplattor gipsplattor trä med S pisfläkt Krypgrunden direkt mot»laggen Lättbetongen i samtliga hus var sandbasevad. Fasadteglet utgjordes av lertegel. S: SjMlvdragsventiUtion F: FlBktatyrt frånlufttflöd«

7 mätt med jonkaamaren och den därav beräknade stråldosen i benmärg och gonader har det totala mätfelet uppskattats till ± 10 t. Luftomsättningen bestämdes enligt spårgasmetoden, varvid lustgas användes som spårgas. Som mätinstrument användes en gasanalysator typ Miran 101. Mätningarna har i övrigt följt rekommenderad metod enligt Byggforskningens informationsblad B4:1977 (3). Provtagning föl radonmätning gjordes i evakuerade provbehållare. Luftprovet fördes sedan över till en jonisationskammare på laboratoriet för mätning. Osäkerheten i bestämningen av radonkoncentrationen inomhus varierar mellan 15 och 200 Bq/m 3 (0,4 och 6 pci/l) a) beroende på aktivitetshalten. Osäkerheten i de högsta halterna som uppmätts (i krypgrund) är ca 500 Bq/m3 (15 pci/1). Därtill koaser osäkerheten i kalibreringskonstanten ca 5 Z. Provtagningsutrustningen för filterprovet bestod av filterhållare, pump, volymmeter och tidtagarur. Radonecs iotterprodukter uppsamlades därvid på ett glasfiberfilter. Den luftvolym son passerat filtret mättes med volymmeter. Efter provtagningen nättes a-strålningen från filtret med en scintillationsdetektor. Aktiviteten beräknades med Kusnetz's metod (4). Den räknestatistiska osäkerheten i bestämningen av radondotterkoncentrationen varierar mellan 2 och 10 Z beroende på bl a aktivitetshalten. Därtill kommer osäkerheten i kalibreringskonstanten, ca 5 Z, samt felet i den s k Kusnetz-metoden, vilket beror av det relativa förhållande mellan halterna av de olika radondöttrarna. Mätning av radonets dotterprodukter grundar sig på mätning av energi och en speciell enhet. Working level (WL) används i detta sammanhang. I denna rapport används dock enheten Bq/m 3 (och pci/1) även för radondotterhalter. Metoderna att mäta koncentrationen av radon och dess dotterprodukter används även sedan flera år tillbaka för undersökningar och kontrollmätningar i svenska gruvor (5). Mätning av markprover gjordes gammaspektrometriskt med Nal-detektor a) Förklaring av enheter återfinns i bilaga _.. J

8 på prover som tagits i omgivningen där slaggmaterial varit åtkomligt. Mätkärl rymmande 1,5 liter och med tättslutande lock användes och mätningarna skedde vid uppnådd jämvikt i radiets sönderfallskedja tre veckor efter provtagningen. Efter mätningen torkades provet i värmeskåp och aktivitetshalterna beräknades med hänsyn till provets torrvikt. Mätningarna gav halterna av de naturligt förekommande radionuklider na Th, ^6Ra ocn K med en räknestatistisk osäkerhet -5 Z. Mätgränserna för metoden var 3, 4 och 13 Bq/kg (0,1, 0,1 och 0,4 pci/g) för 232Th, 226Ra resp 40 K> Vattenproverna togs i 5 liters plastflaskor med tättslutande lock. Radonhalten bestämdes gamnaspektrometriskt med Nal-detektor genom mätning direkt på flaskan varvid jämvikt mellan radon och dotterprodukterna hade uppnåtts. Mätgränsen beräknades vara 2 Bq (50 pci) per liter vatten. 226g a bestämdes radiokemiskt genom separation (22). Mätgränsen var 3,7 mbq (0,1 pci) 226R 3 per liter vatten. MÄTRESULTAT Gammastraining och halten av radon utomhus De undersökta husen ligger vid en väg mellan två slagghögar. Sex av de undersökta bostäderna ligger på den ena sidan av vägen och en, nr 7 huset med "torpargrund", på den andra sidan. Gammanivin utomhus varierade från punkt till punkt, men en allmän uppfattning av genomsnittsnivån över olika områden gick dock att få. På den sida av vägen där de flesta av de undersökta husen ligger var gammanivån på planerad mark, dvs på tomterna, ca 40 yr/h (variationsbredd pr/h). Utanför det nybyggda huset nr 6 var nivån ca 20 pr/h. På oplanerad mark uppe på slagghögen var gammanivån ca 100 ViR/h. På andra sidan vägen gjordes garanamätningar endast uppe på högen som var täckt av litet skog och som användes som strövområde. Gammanivån varierade mellan 60 och 170 pr/h med ett genomsnittsvärde av ca 140 ir/h. Gammastrålningen över vägen mättes till mellan 30 och 60 pr/h. Över mark i Sverige är gammastrålningen pr/h varav ca 3 pr/h

9 är bidrag frän kosmisk strålning. Tvä radonprover togs vid olika väderlek utanför hus nr 6. Den 11 oktober kl 12 var det svag sydvästlig vind och radonhalten var ca 45 Bq/m3 (1,2 pci/1). Dagen efter, den 12 oktober kl 07^5 var jet vindstilla och dimmigt. Halten av radon var da 72 Bq/m^ (1,9 pci/1). Radonhalten varierar med plats och väderlek. Genomsnittsvärdet över vanlig mark är ungefär 4 Bq/m3 (0,1 pci/1). Eftersom slaggen har flyttats om är det svårt att se vilka hus som står på slaggen. Problemet med förhöjda radonhalter är heller inte begränsat till de hus som står på slaggen då obruten alunskiffer kan förekomma nära markytan på orten, vilket kan vara förklaringen till att radonhalten i referenshus nr 6 var högre än normalt för ett hus av denna typ. Förklaringen kan också vara att slagg kan ha använts som utfyllnad. På en åker invid slagghögarna var gammanivan ca 100 pr/h. Även vid en badplats belägen bland slagghögarna uppmättes förhöjda nivåer. Utlagd sand dämpade dock en del av gammastrålningen från slaggen. Vatten De undersökta husens konsumtionsvatten kommer från Tidaholm. Radonhalten var Bq/1 (0,3 ± 0,04 nci/1) (tabell 2). Halten av radium- 226 var lägre än mätgränsen 0,004 Bq/1 (0,1 pci/1). Dessa värden svarar ungefär mot de vanligaste nivåerna i prover från ett hundratal av Sveriges största vattenverk med grundvatten som vattentäkt. Ytvatten brukar inte innehålla några mätbara halter av dessa ämnen. Prover togs också i två djupborrade brunnar i området. Halten av radon och radium-226 avvek inte från vad som är typiskt för grundvatten. Med tanke på att urlakning av den brända skiffern skulle kunna påverka koncentrationen av radon och radium-226 i ytvattnet inom området, togs ett prov i en bäck. Koncentrationen av båda ämnena låg under mätgränsen. Radon i hushållsvatten bidrar till radonhalten i luften inomhus. Konsumtion av radonhaltigt vatten ger huvudsakligen en stråldos till magtartnkanalen som dock är P.W mindre betydelse än stråldosen till lungorna från inandade radondöttrar. Enligt hittills redovisade uppskattningar

10 av vattnets bidrag till luftens halt av radon (6 och 7) kan 100 Bq/1 vatten (2 700 pci/1) väntas ge en genomsnittlig radonhalt i bostaden på mellan 20 och 60 Bq/m 3 luft (0,5-1,6 pci/1). Man har då förutsatt en luftomsättning av 0,5 oms/h som är minimikrav i Svensk byggnorm Vattnet sam används i de undersökta husen kan således väntas bidra med mellan 2 och 6 Bq/m 3 luft (0,06-0,2 pci/1) vid en luftomsättning av 0,5 oms/h. Detta är av samma storleksordning som utomhusluftens genomsnittliga radonhalt i normal terräng och kan därför försummas. Tabell 2. Koncentration av radon och radium-226 i vatten i det undersökta området. Plats Typ av vattenkälla Radon Radium-226 Bq/1 nci/1 Bq/1 pci/1 Tidaholm vattenverk, vattentäkt grundvatten från gruslager, 1 miljon m 3 /år 9,5 tusen personer 9,8 0,3 <0,004 <0,l Kungstena djupb. brunn 60 m, 90 m J /d 36,3 1,0 0,07 1,9 Dimbo djupb. brunn 79 m, 105 m 3 /d 18,4 0,5 0,085 2,3 Ekedalen back <0,06 <0,004 <0, Luftomsättningen i bostäderna Halten av radon och radondöttrar beror till en mycket stor del av luftomsättningen. Luftomsättningen i sin tur beror på väderleken i synnerhet i hus med självdragsventilation (S-ventilation). Tabell 3 a-b visar väderleksuppgifter, inställning av spjäll och ventiler samt resultatet av mätningen av luftomsättningen. Husens ventilationsanordningar var under hela undersökningen inställda såsom de normalt brukas. Som framgår av tabellen var luftomsättningen genomgående dålig och mindre än de 0,5 omsättningar per timme som krävs för fläktventilerade bostäder i Svensk byggnorm 1975 eller de ca 0,7 omsättningar per timme som krävdes för fläktventilerade bostäder i den föregående byggnormen från 1967.

11 Tabell 3 a. Luftomsättningsmätningar i hus byggda på slagghögar I g 09 m ii Hus nr Datum Kl ti tu At Vind Vent öppen spis M system sp,i*llinst V.top V.kp ZVolym luftoms/h 1 2 i (Torpar- 7 grund) lu U m/s 0/8 S lu in/s U/8 S lu * m/s 1/8 S m/s 8/8 S lo^-lö.so 2fc.5 1? m/s 7/8 S * m/s U/8 F O lu.o 6.6 2l»0 2.5»/s 1/8 S I k&llarpl, 2U8 öppet 167 Ul I kållsrpl, 316 öppet Nej U I k&llarpl, 2U8 209 U öppet I kållwpl, *» stängt I k&llsjrpl.? öppet Nej Tabcllbetecknings ti tu At Vind M Vent, system V.bp V.kp LuftoBs/h lufttemperatur inomhus C lufttemperatur utomhus C temperaturdifferens inne-ute C fl Q vindriktning och hastighet m/s (t "I'i?0 "Ci molnair.fi 0/8 molnfritt 8/8 helasulet S självdragsvent. F frlnluftsfl&kt invändig volym i bottenplanet som inglr i prov. invåndig volym i killarplanet som ing&r i prov. antal gånger som luftvolyoen omsatts/tim. v.c f _«

12 Tabell 3 b. LuftomsKttningsmätningar i referenshus R-hus nr ub Kl ti tu At Vind öppen spis M system spjållinst V.top V.kp ZVolym luftom/h *OMS/ fl 1 o »» m/s 2/8 8 I k&llarpl, 2U8 198 W öppet ll M> l,5»/s 6/8 8 I kålurpl.»97 25>» 551 O.U. stängt lm 00 -^ m/s 6/8 8 X klllarpl k ^ stängt lfc m/s 6/8 8 I killarpl, 2?1 stängt 22S ^ 0.17?a-10-l6 16 O m/s 8/8 P Mej ^ 0.27 Tabellbetecknincej* ti luftteaperatur inos4»us C tu lufttemperatur utomhus C At temperaturdifferens inne-ute C Vind rindriktninf oeh hastighet m/s (0 -K,?0-0, 100 -",??0 -V) N molnnir.^1 0/8» molnfritt 8/8 helnulet Vert. systea S sj&lvdragsvent. F frånluftsflikt V.bp invåndig volym i bottenplanet som ingår i prov. m. V.kp invindig volym i killarplanet som ingår i prov. u 3 Luftoas/h antal gånger som luftvolymen omsåtts/tim.

13 12 Gammastrålningen inomhus Gananastrålnivån i de hus som är byggda på slagghögar var obetydligt högre än i referenshusen vilket framgår av tabell 4. I alla de undersökta husen var gamnastrålnivan högre i källarvåningen än i markplanet vilket beror på skillnaden i byggnadsmaterial. Källarväggarna i de undersökta husen utgjordes av betonghalsten och grundplattan av betong. Betongen tycks alltså till en stor del skärma av gammastrålningen från slaggen. Detsamma synes gälla byggnadsmaterialet i markplanet huvudsakligen fasadteglet. Gammastrålningen på tomten utanför husen var mellan 1,3 och 1,8 mgy/a (130 och 180 mrad/a) medan den inomhus var ca 0,4 mgy/a (40 mrad/a). Halten av radon och radondöttrar inomhus Tabell 4 innehåller också uppgifter om de uppmätta halterna av radon och radondöttrar. Hus nr 6 har satts inom parentes pga att mätresultatet inte återspeglar normal användning av bostaden och ej heller kan användas för uppskattning av en "normal" genomsnittsnivå. Detta beror på att ytterdörren vid ett flertal tillfällen öppnades och att ventilationssystemet ej var helt färdigt. Huset på torpargrund, nr 7 hade överraskande höga halter av radon och radondöttrar. En ventilerad krypgrund har nämnts som en möjlig väg att lösa problemet med radonavgivning från marken. Vi var därför intresserade av att undersöka sambandet mellan halten av radon i grunden och i bostaden. Vid två senare tillfällen togs därför radonprover i grund och bostad. Förvånande nog visade sig då radonhalten i bostaden vara nästan tio gånger högre än vid det första mättillfället (tabell 5) trots att både vindstyrka och vindriktning var ungefär desamma före och under mättillfällena och att utetemperaturen var lägre vid de båda senare tillfällena. Enligt uppgifter från de boende kan förklaringen vara att man vädrade mer dagen före det första mättillfället. Vi vet inte hur stor luftomsättningen var vid de två senare provtagningarna. Den kan ha varit lägre med tanke på radonhalten men detta motsägs av väderförhållandena. Luckan till krypgrunden är belägen under spisen i köket. Den hade inte öppnats före de två senaste besöken och troligen iuli heller före det första.

14 13 Tabell 4. Halten av radon ocb radondöttrar same luftomsättning oi.h absorberad stråldos i benmärg och gonader från extern gamnastrålning vid mättillfället (tabell 4 a och 4b). De boende hade ombetts hålla huset stängt sedan klockan 21 kvällen före mätningen varför halten av radon och radondöttrar i de flesta fall var högre än vad de boende i genomsnitt har utsatts för. a) Hus på slagghögar Hus nr Rum Bq/m3 Radon pci/1 Radondöttrar Bq/m 3 pci/1 Luftoms, oms/h Absorberad dos i gonader. från extern gamnastrålning mgy/a a > _ x Lägsta Högsta Medelv I 1 bv värd b v sov kv gille ,8 16,4 27, ,7 10,5 13,6 0,26 0,17 0,14 0,49 0,44 0,44 0,65 0,33 t w 2 bv värd bv sov kv gille kv hobby ,3 39,8 57, ,0 28,2 32, ,09 0,17 0,17 0,44 0,75 0,33 0,49 0,49 0,91 t 3 bv värd bv sov kv gille ,8 10,7 11, ,9 7,3 0,17 0,38 0,23 0,44 0,49 0,38 0,54 0,44 4 bv värd bv sov kv gille kv hobby ,3 14,6 17,8 28, ,4 7,8 7,9 14,2 0,28 0,44 0,54 0,75 0,49 0,54 0,70 1,30 0,70 t 0,47 c D bv värd bv sov kv gille kv tvätt ,4 26,4 31,6 34, ,2 12,6 16,3 14,8 n i f> U,10 0,33 0,38 0,65 0,75 0,38 0,44 0,75 0,86 n A A bv "värd" kv "gille" ,7 0. c nu» o, 17 0, 23-1 bv bv värd sov , 6 13, ,0 11,1 f\ / o, o, , U,3J o, Medelvärde värd,sov, gille 856 exkl nr 6 o 7 23, ,4 0,20 0,40 d > a) 1 mgy/a = 100 mrad/a b) Exkl kosmiskt strålningsbidrag, 0,30 mgy/a Medelvärde av mätningar i säng, fåtölj och matplats d) Exkl nr 6 o 7

15 14 Tabell 4 forts, b) Referenshus Hus nr Rum Bq/m3 Radon pci/1 Radondöttrar Bq/m 3 pci/1 Luftoros, oms/h Absorberad dos i gonader från extern gammastrålningb) mgy/aa) Lägsta Högsta Medelvc) t Rl+4 DO K/ bv värd b v sov kv gille kv hobby bv värd b v sov kv gille kv hobby < ,8 1,0 1,2 <0,7 1,* l',i 1,2 4, ,5 0,6 0,9 0,6 1,5 1,4 1,1 3,2 0,35 n i *. 0,17 0,33 0,54 0,54 0,17 0,12 0,23 0,49 0,33 0,44 0,70 0,7; 0,23 0,12 0,59 0,54 0,49 n i A 1), 10 bv värd bv sov kv gille kv hobby < <0,7 2,7 3,8 4,i ,1 1,1 1,7 1,7 rt 11 U, ji 0,07 0,17 0,65 0,59 0,17 0,17 1,20 0,59 r\ TO 0, JJ bv värd b v sov kv gille kv hobby ,5 2,7 2,3 0, ,2 1,4 1,3 0,5 n 1 7 u, i / 0,17 0,17 0,44 0,49 0,49 0,23 0,59 0,54 0,23 D KO bv värd b v sov kv gille kv hobby ,1 4,0 16,9 17, ,6 2,4 9,6 10,6 n 07 U, i.1 0,12 0,23 0,54 0,44 0,23 0,23 0,70 0,75 0, il Medelvärde värd, sov, gille exkl nr R6 69 1,9 41 1,1 0,24 0,34 d) 1 mgy/a = 100 mrad/a Exkl kosmiskt strålningsbidrag, 0,30 mgy/a c) Medelvärde av mätningar i säng, fåtölj och matplats Exkl nr R6. Rl+4 antas här gälla för två referenshus

16 15 Tabell 5. Mätningar i hus där upprepad provtagning för bestämning av radonhalt utförts. Mät datum Hus nr Rum Padon Radondöttrar Bq/m pci/1 Bq/m J pci/1 Luftoms. oms/h Absorberad dos i gonader från extern ganmastrålning Medelv b) 12 okt kl 8 2 bv värd bv sov kv gihe kv hobby , 3 39, 8 57, , 0 26, 2 32, ,09 0,33 27 kl nov 17 2 bv kv sov hobby 6C ,f 13 kl okt 8 7 bv bv värd sov ,6 13,6 i JT IT,0,1 n 17 U, 1 / 0,33 27 nov kl 16 7 bv värd b v sov grund dec kl 11 7 bv värd bv sov grund mgy/a = 100 mrad/a Exkl kosmiskt strålningsbidrag, 0,30 mgy/a Medelvärde av mätningar i säng, fåtölj och matplats Klimatuppgifter enligt observationer i Borgunda (SMH1) Datum Lufttemp. utomhus Vindriktning Vindhastighet m/s 10 okt nov

17 16 Hus nr 1-5 hade källare. När radonet huvud-akligen härrör från källarvåningen beror Koncentrationen av radon i bottenvåningen på graden av luftförbindelse mellan de två planen, på luftomsättningen i källarplanet och på luftomsättningen i bottenvåningen. Halten av radon i bottenvåningen var ca 70 % av halten i gillestugan i källarvåningen. Gillestugan står i öppen förbindelse med bottenvåningen. I en tidigare undersökning (8) vari ingick hus byggda av trä på en källare av skifferbaserad gasbetong erhölls motsvarande jämförelse till ca 40 7, i de fall dörren mellan bottenvåning och källare stod öppen. Luftomsättningen var då i genomsnitt 0,51 oms/h att jämföra med 0,22 oms/h för husen på slagghögen. Bland husen med källare var halten av radon och radondöttrar högst i hus nr 2. Detta kan förklaras dels av att luftomsättningen var lägst i detta hus, dels av att lobbyrummet i källaren var omgivet av alunskiffer pä tre sidor till skillnad från källarrummen i de övriga husen, där en eller två sidor var i kontakt med alunskiffern. I detta rum kan luftomsättninger. ha varit ännu sämre än de 0,09 oms/h som var genomsnitt för hela huset. För att se effekten av att ventiler, spjäll och dörr till iiobbyrummit i hus nr 2 hållits öppna togs ytterligare luftprov för radonbestämning den 27 november (tabell 5). Radonhalten i hobbyrummet var då Bq/m 3 (30 pci/1) att jämföra med föregående tillfälle då den var Bq/m 3 (200 pci/1). I f-ovrummet var radonhalten 590 Bq/m 3 (16 pci/1), föregående tillfälle Bq/m3 (40 pci/1). Väderförhållandena var ungefär desamma vid båda mättillfällena. Att dörren till hobbyrummet hölls öppen hade således inte ökat radonhalten i sovrummet jämfört med föregående mätning när den hade hållits stängd. Referenshusen hade med ett undantag låga radonnivåer. Koncentrationen av radon i hus nr R6 var högre iin i de andra refer-nshusen. Detta v.ir det enda av referenshusen som låg i samma ort som husen på slagghög;.r dvs i ett område med alunskiffer täckt av kalk. Troligen är kalklagret tunt eller saknas på den plats cär huset ligger, så att radonet från alunskiffern lätt diffunderar in i huset. Förklaringen kan också vara alt slagg använts som utfyllnad i området. Detta hus hade fläktventilation (F-system) i bottenvåningen men ej i källaren, där ventilationen var bristfällig.

18 17 Aktivitetsnivåer i markprover från slagghögar Mätningar har gjorts på material som tagits utanför planerad tomtmark i omgivningen på den sida av vägen, där flertalet av de undersökta husen är belägna. Resultatet av mätningarna på fem sådana prover redovisas i tabell 6 a. Medelvärdet för den specifika aktiviteten från radium i de fem proven var Bq/kg (78 pci/g). Variationerna i aktiviteten beror på de olika provens sanmansättning. Prov nr 5 med den högsta aktiviteten bestod till största delen av obehandlad skiffer. Dessa lokala aktivitetsvariationer bidrar till de variationer som iakttagits i gammastrålnivån utomhus. För jämförelse redovisas i tabell 6 b resultat från mätningar på prover av grus, singel och makadam som tagits i Skaraborgs län vid en undersökning av den specifika aktiviteten i ballastmaterial för betongtillverkning (9), samt mätvärden på normal åkerjord (10). DISKUSSION AV MÄTRESULTATEN Huset på "torpargrund", nr 7, är det enda av de undersökta husen som ligger på andra sidan vägen och därför ej på samma slagghög som de övriga. Gammamätningarna utomhus visade ungefär 50 % högre värden över denna hög än över den hög där de övriga husen ligger. Mängden radium och därmed radonavgivningen kan därför väntas vara större i denna del av området, som är bebyggd med något tiotal hus. Vädring De boende hade ombetts att hålla fönstren stängda sedan kl 21 kvällen före mätningen för att få jämförbara värden. Detta har medfört att de i tabell A givna koncentrationerna är högre än vad de boende i de flesta fall utsätts för i genomsnitt. Korrektionsfaktorn lör vädring har beräknats teoretiskt (11) och med hjälp av resultat av långtidsregistreringar av radon (12). Korrektionsfaktorn varierar med luftomsättningen. Vid beräkningen av korrektionsfaktorerna har antagits att man i genomsnitt vädrar genom bostaden morgon och kväll alternativt en gång per dygn så effektivt att radonhalten sjunker till det värde som den har utomhus ca 4 Bq/m^ (0,1 pci/1). För områden med slagghögar är utomhushalten högre.

19 Tabell 6 a. Aktivitetshalt i markprover från slagghögar Prov nr 232 Th Bq/kg 226 Ra 40 K Fotonemmissionsrat 232 Th pci/g 226 Ra 40 K E Y pci/g , I) ,5 && Medelvärde & Utvalt prov av obehandlad skiffer Tabell 6 b. Aktivitetshalt i ballastmaterial och normal åkerjord Prov Antal Bq/kg 232 Th 226 Ra Fotonemnussionsrat, -1-1 kg s P^i/g C ZypCi/g Bal lastmaterial Hjo, Tibro Skövde Skara Lidköping Medelvärde för aela Laadec ,& 1,9 1.6 ] , , , ,6 10,9 9,2 &,6 11,1 Åkerjord Ou) Skaraborgs län 9 Hela landet ,0 1. S 1,2-3, 1 0,

20 19 Av de fåtaliga gjorda mätningarna kan den genomsnittliga radonhalten i dessa områden uppskattas till kanske 40 Bq/m (1 pci/1), vilket något nedbringar effekten av vädring. Vid beräknia< -n har två antaganden gjorts beträffande vädringen före mättillfället - dels att genomvädring skett före den tidpunkt då dörrar och fönster hölls stängda före mätning - dels att huset varit tillstängt så länge att radonhalten uppnått jämvikt med luftomsättningen dvs att ordentlig vädring inte skett under de närmast föregående dygnen. De beräknade korrektionsfaktorerna när radonhalten inomhus är mycket större än utomhusluftens radonhalt framgår av fig 2. Verkligheten kan vara annorlunda än förutsättningarna för beräkningen: man vädrar kanske inte så ordentligt, ytterdörren kanske öppnas ofta, spisfläkten sätts på vid matlagning osv. De beräknade korrektionsfaktorerna ger dock en uppfattning om effekten av vädring. Det framgår av figuren att korrektionsfaktorn varierar från ca 0,45-0,55 vid 0,1 oms/h till 0,83 vid 0,5 oms/h när genomvädring sker två gånger per dygn. Effektiv vädring två gånger per dygn är dock sannolikt ett optimistiskt antagande. Motsvarande värden när genomvädring sker endast en gång per dygn är 0,60-0,80 och 0,92 respektive. Om luftomsättningen hade varit normenlig Om den uppmätta radonhalten C^ är mycket högre än utomhusluftens radonhalt gäller approximativt att radonhalten är omvänt proportionell mot luftomsättningen. Detta illustreras av fig 3 som visar omräkningsfaktorn C o 5/0^ när utomhusluftens radonhalt motsvarar uppskattat genomsnittsvärde för slaggområdet ca 40 Bq/m 3 (I pci/1). För radonhalter inomhus högre än 750 Bq/m 3 (20 pci/1) är då avvikelsen i korrektionsfaktorn från approximationen mindre än 0,06 och för radonhalter högre än Bq/m 3 (50 pci/1) mindre än 0,03. Omräkningsfaktorn i fig 3 har räknats med två antaganden beträffande CM på samma sätt som för korrektionsfaktorn för vädring. Dessutom har approximationen att radonhalten är omvänt proportionell mot luftomsättningen ritats in.

21 20 Tabell 7 visar den genomsnittliga halten av radon och radondöttrar i varje bostad för luftomsättningen vid mättillfället samt den genomsnittliga halten omräknad till 0,5 luftomsättningar per timme Co,5. Medelhalten i varje bostad har beräknats som det aritmetiska medelvärdet av halten i sovrum, vardagsrum och gillestuga 'i källaren) med undantag av hus nr 7 där ingen källare och därmed ingen gillestuga finns. För beräkning av halten av radondöttrar för 0,5 oms/h har jämviktsfaktorn 0,5 mellan halten av döttrarna och radonet antagits. ff Om alla de undersökta husen hade haft en normenlig luftomsättning skulle den genomsnittliga halten av radon väntas ha varit mellan lbu och Bq/m 3 luft (4 och 27 pci/1) i husen på slagghögar och mellan 20 och 56 Jq/m 3 (0,5 och 1,5 pci/1) i de referenshus som ligger på "normal" mark dvs hus nr Rl - 5. Tabell 7. Den genomsnittliga halten av radon och radondöttrar i vardagsrum, sovrum och gillestuga. Hus p. '. slagg Referenshus Nr Radon Bq/ir 3 pci/1 Radondöttrar Bq/m 3 pci/1 Nr Radon Bq/m 3 PCi/1 Padomlör trär Bo/m 3 pci/ ,7 43,6 10,7 16,2 24, ,9 7,1 6,0 12,7 Rl+4 R2 R3 Rl+4 R ,6 1,4 1,0 2, ,67 1,40 1,03 0,67 1,30 MedeIv. lägstahtfgsta , IS, % ,1 1,0-2, 3( ,0 0,7-1,4 b 7a> - 5;'O - 14, ,1 R t, ,9 - Två senare matningar gav högre radonhalter (tabell 5). Genomsnittshalten var vid dessa b.nda tillfallen omkring 5000 Bq/m 3 (135 nci/1).

22 21 Forts, tabell 7. Halten av radon omräknad till 0,5 oms/h samt beräkning av den extra halten av radon och radondöttrar i hus p.* slagg utöver halten i liknande hus. Tngen korrektion för vädring har gjorts. Genomvädring före mättillfället har förutsatts. Hus pä slagg Referenshus c) Fr.in slagg Nr Radon Bq/m 3 pcx/1 Nr Radon Bq/m 3 pci/1 Nr Radon Bq/m 3 pci/1 Radondöttrar Bq/n. 3 pci/ ,4 9,0 4,3 9,6 8,7 Rl+4 R2 R3 Rl+4 R ,7 0,5 J,5 0,7 0, II 8,5 2,i 8,9 7, ,4 4,3 1,4 4,5 3,9 Medelv. lägsthögst &, ,9 0,5-1, , ,9 ',4-5,4 6 7a) ,5 R , a) Två senare mätningar gav högre radonhalter (tabell_5). Om dessa viktas tillsammans med den första mätningen erhålls 1000 Bq/m (27 pci/1) för 0,5 luftomsättningar per timme under förutsättning att samma luftomsättning antas för alla tre mättillfällena. b),. Under förutsättning att ji>mviktsfaktorn F mellan radondöttrarna och radonet är 0,5. Utöver bidrag fr. n byggnadsmaterial och vanlig mark. Extra tillskott från slaggen I tabell 7 har också det extra radontillskottet från slaggen för de fem husen med källare beräknats till mellan 100 och 390Bq/m 3 (3 och llpci/1) vid en luftomsättning pa 0,5 oms/h. Medelvärdet var 280Bq/m 3 (7,7pCi/l).

23 22 Jämförelser med andra husgrupper på vanlig mark i Sverige Radon förekommer i alla bostäder mer eller mindre. Radonhalten i referenshusen var med undantag av nr R6 trots den dåliga ventilationen lägre än den uppskattade genomsnittliga halten i småhus byggda av tegel eller betong (21). En undersökning av strålnivåer och luftomsättningar i 63 bostäder i Gävle (8) fördelade på sju grupper av hus har sammanfattats i tabell 8. Referenshus nr Rl - R5 är mest jämförbar med husgrupp nr 7 som består av källarlösa hus med fasadtegel av lera. Radonhalterna i dessi hus var betydligt högre än i referenshusen. Skillnaden kan bero på olikheter i mängden radium i marken, fyllnadsmaterial eller i byggnadsmaterialen. I t ex betong och fasadtegel varierar radiumhalten med de lokala variationerna i råmaterialen. Radondotterhalter i hus i andra länder byggda på mark som innehåller mer radium än vanligt I Florida har hus byggts på land återvunnet från brytning av fosfat. Aktiviteten i marken inom det aktuella området varierar starkt, vilket beror på att avfallet från fosfatbrytningen har blandats med vanlig jord. Den specifika aktiviteten av radium-226 varierade mellan 40 och Bq/kg (1 och 40 pci/g) med ett medelvärde av ca 740 Bq/kg (20 pci/g) (13), alltså lägre än i de hittills undersökta slagghögarna 3 i Sverige. Den högsta uppmätta radondotterhalten var 740Bq/m (20pCi/l) (14). Se tabell 9. Inga uppgifter har getts om luftomsättningen. I Canada har förhöjda radon och radondotternivåer erhållits bl a i hus på obehandlad mark med ovanligt höga mängder uran i marken, och i hus på avfallshögar från uranbrytning. I March Township nära staden Ottawa undersöktes 343 bostäder (15). Flygmätningar hade detekterat höga halter uran (upp till 5 ppm) i obehandlad mark. Fördelningen av radondotternivåerna i fig 4 visar ett avsevärt antal bostäder med nivåer högre än Canadas gräns för omedelbar åtgärd 185 Bq/m 3 (5 pci/1). Det högsta erhållna värdet var 700 Bq/m 3 (19 pci). Medelvärdet var 52 Bq/m 3 (1,4 pci/1). Radon i hushållsgas bidrog i viss mån till radonhalten i luft inomhus i detta område.

24 Tabell 8. Halten av radon och radondöttrar samt luftomsättningen i 7 grupper av bostader i staden Ciivle (8). Varje grupp utgjordes av 9 bostäder. T varje bostad gjordes mellan två och fyra mätningar vid samma tillfälle avpassat efter bostadens storlek. Hustyp Husgrupp Byggnadsnr material i ytterväggar Ventilationssystem Luftöms/ h Radon Bq/m pci/1 Radondöttrar Bq/m pci/1 a) Flerfamiljshus betong 0,2-0,6 lägst b) medelv högst , , betong + gasbetong (sandbaserad) 0,5-0,9 lägst medelv högst ,34 C,SS 1,3 betong + gasbetong (sandbaserad och ski r *erbaseraa, 0,4-1,0 lägst medelv högst , , Småhus fasadtegel (sandsten) t räkons t ruk t i on mineralull 0,4-0,7 lägst medelv högst n n 1,5 3, ,22 0,60 1,03 trä och mineralull, källaren av ski fferbasevad gasbetong 0,4-0,8 med källare (8) utan kjulare (1) lägst nedelv högst lägst medelv högst n »i 5,3 10 2,7 2,7 2, , ,0 Mätn. i flerfamiljshusen avser mätningar som utfördes före injustering av ventilationen enl. Svensk Byggnorm Samtliga medelvärden beräknade exkl. värden för stängt sovrum och där fönster eller dörr stått på glänt före mätningen.

25 Forts, tabell 8. Hustyp Husgrupp nr Byggnadsmaterial i ytterväggar Ventilationssystem Luftöms/ h Radon Bq/m J pci/1 Radondöttrar Bq/m 3 pci/1 Forts småhus 6 skifferbaserad gasbetong S + spisflhkt 0,2-0,4 utan kallare lhgst medelv högst M fasadtegel (lera) träkonstruktion mineralull S + spisfläkt 0,1-0,2 utan källare lägst medelv högst M l.z 4.7 i.r>

26 r I Fort Elliot i Canada har hus byggts pä avfall frän brytning och framställning av uran. Någon sammanställning av undersökningar av radon, och radondöttrar i bostäderna har vi inte haft tillgång till, endast enstaka resultat som dock har visat problemets allvar. I en skola mättes radonkoncentrationer mellan 7 och Bq/m-* (0,2 och 63 pci/1). Den specifika aktivitecpn i avfallet har inte rapporterats och inte heller luftomsättningen. t I Colorado har processavfall från uranindustrin använts som fyllning under hus. Tabell 10 visar en sammanställning av mätningar av halten av radondöttrar gjorda i hus i Colorado (16). Den specifika aktiviteten av radium-226 i processavfallet var i genomsnitt ca A 400 Bq/kg (120 pci/g). Tabell 9 Resultat av mätningar av radonets sönderfallsprodukter i bostäder i Florida (13) Radondöttrar Bq/ra 3 pci/l Återvunnet land (12 bostäder) Normalt Unrf (9 bostäder) 190 ' '40 <1 33 Z Z Z 78 2 Tabell 10 Resultat av mätningar av radonets sönderfallsprodukter i bostäder i Colorado (16) Radondöttrar Bq/m 3 pci/1 Processavfall som fyllning Frekvens "Normal" mark och fyllning ,3 1,4-5,3 0,5-»,3 <0, Antal hus 47 14

27 2f> Jämförelser radium i avfallet -radon inomhus För radonkoncentrationen i en väggförsedd volym V gäller i ett jämviktstillstånd i + A där CQQ är radonkoncentrationen i volymen V i är luftomsättningen C n är radonkoncentrationen i tilluften G är tillförd mängd radon via emanation X är radonets sönderfallskonstant 1 allmänhet är för hus i Sverige radonkoncentrationen i tilluften (C n ) försumbar i förhållande till den koncentration som uppstår genom tillförsel via emanation från grund och byggnadsmaterial. Dessutom är radonets fysikaliska sönderfall försumbart utom vid extremt dålig luftväxling. Dessa approximationer ger För radontillskottet från omgivande mark gäller G = E A C Ra p r (3) där E är den genomsnittliga emanationsracen, dvs emanerad aktivitet per tid- och ytenhet relaterad till aktivitetshalten i materialet A är emanerande ytors area (bottenplattans yta + källarväggar under mark) 'Ra är den specifika aktiviteten för Ra (aktivitetshalten) p är den bråkdel av radonet som tränger genom bottenplatta och källarväggar r är den bråkdel av radonet som tränger genom ev grus- eller makadamlager under bottenplatta och runt källare. Formlerna (2) och (3) ger för den del av radonkoncentrationen inomhus som uppstår genom tillförsel från omgivande mark r E A C o. p. r ( Ka

28 27 De ingående storheterna diskuteras nu var för sig. E: Emanationsraten Emanationsraten beror på typ av material, packningsgrad och fuktighet m m och på det aktiva skiktets tjocklek. För ett en meter tjockt lager är den ca 80 % av det jämviktsvärde som gäller för ett oändligt tjockt lager. För ett två meter tjockt lager är den nära 100 % av detta jämviktsvärde. Enligt 1977 års rapport från FN:s vetenskapliga strålningskommitté, UNSCEAR, (17) är emanationsraten för material liknande det i slagghögarna: Oändligt tjockt lager uranium mill tailings 1,6 ' 10-3 Bq/m2 s jord 0,5 10~ 3 p: Den bråkdel av radonet som tränger genom bottenplatta och källarväggar Enligt Culot et al 1973 (16) diffunderar radon genom en 8 cm tjock betongplatta enligt följande Obehandlad betongyta utan tätning av sprickor % med " " " 7-10 % Behandlade med polyesterstyren 3-5 % Ett annat mått på diffusionen är den s k relaxationslängden, som innebär en reduktion av radonflodet med en faktor l/e. Relaxationslängden för betong är,10 cm. r: Den bråkdel av radonet som tränger genom ev grus- eller makadamlager Relaxationslängden för byggsand 160 cm granit 84 en Beräkningarna genomförs under antagandet att inget grus eller makadam lagts under resp runt husen nr 1-5 dvs r 1.

29 C : Specifika aktiviteten för Ra Den omgivande markens radiuminnehåll antas vara Bq/kg (78 pci/g) dvs medelvärdet av radiumhalten i de mätta proven 1-5 enligt tabell 6 a. V: Husets volym och A: Emanerande y'^ors area Volym och emanerande yta varierar mellan de olika husen. V är volymen för kallar- och bostadsplan och A bottenyta samt källarväggar upp till 1,5 m höjd. V och A för de aktuella husen framgår av tabell 12. I några fall kan speciella beräkningar göras när t ex radonhalten bestämts i ett stängt rum i källaren. 1: Luftomsättningen Luftomsättningen har mätts som ett medelvärde för hela huset. Tidigare mätningar (8) har visat att luftomsättningen för den aktuella typen av hus är lägre i källaren än i bostadsplanet. Uppskattning av E p ur vissa mätresultat I vissa av husen placerade på slagghögar var vid mättillfället dörrarna till något rum i källaren stängda varvid beräkningar enligt ekv 4 kan göras på en begränsad volym. En osäkerhet i dessa beräkningar är att luftomsättningen i de stängda rummen sannolikt är lägre än det medelvärde som uppmätts för hela huset. Ur mätningen av radonhalten i hus nr 2 hobbyrum (Coo = 7330 Bq/m ) kan, om luftomsättningen antas vara ^0,09 oms/h och om den omgivande markens radiumhalt är (2 900 Bq/kg), E p uppskattas till ^0, Motsvarande beräkning kan göras på hus nr 4 hobbyrum + förråd. För referenshusen kan liknande beräkningar genomföras för husen Rl + 4, R2, R3 och R5 där alla hade dörren stängd till hobbyrummet. Härvid antas att husen omges av grus med för orten normalt värde på radiumhalten enligt tabell 6 a 42 Bq/kg (1,1 pci/g). Hus nr R6 utesluts, då det förmodligen är placerat över ett område med obruten skiffer eller på slagg.

30 29 Aktivitetshalten i byggnadsmaterialet koraner att ha större inverkan på radopkoncentrationen i referenshusen vilket ger större osäkerhet i dessa beräkningar. Tabell TI. Sammanställning av beräkningarna av E p Hus A n>2 V m3 Luftorns h" 1 Radon Bq/m3 pci/1 E "? kgm-2s" 1 2 hobbyrum 4 hobby + förråd Rl + 4 hobbyrum R2 R3 R ±0,09-0,28 <0,35 0,14 0,31 i0, ,7 0,5 4,7 4,6 0,6 - <0,08 SO,04 i0,07,10" SO,18 <0,46 ^0,05 Ovanstående resultat kan överensstämma med litteraturuppgifterna för E och p, som ger värden på Ep mellan 0,04 * 10 ~ och 0,6 * 10" 3 kgm~ 2 s~ 1. Uppskattning av radonkoncentrationen inomhus Om E p antas vara 0,1 10 och den omgivande markens radiumhalt är Bq/kg (78 pci/g) kan ekv 4 användas för att uppskatta radonhalten i hus 1-5. I beräkningarna av V och A ingår ej pannrum då de kan anses vara väl ventilerade utrymmen skilda från övriga delar av huset. Inte heller övriga helt stängda utrymmen ingår. Beräkningarna, som sammanställts i tabell 12, ger högre värden på radonhalterna än vad som uppmätts i husen. De uppmätta värdena är i detta fall medelvärdet av mätningar i vardagsrum, sovrum och gillestuga minskat med motsvarande värden för referenshusen. Stora osäkerheter finns dock i de gjorda antagandena. E * p kan enligt litteraturuppgifter och tidigare beräkningar variera mellan 0,04 ' 10~ 3 och 0,6 * 10~ 3 kgm" 2 s" 1. Radiurahalten i de mätta markproverna varierade mellan och Bq/kg (54 och 106 pci/g). Med hänsyn till detta beräknas de högsta och lägsta värdena på Cm i tabell 12.

31 Tabell 12. 1'ppskattade värden på radonkoncentrationen inomhus med utgångspunkt från mätningar på markprover. Hus nr Eff. botten yta m^ Eff. sido yta m2 A 2 m V m A/V -1 m Luftomsättn oms/h Beräknad radonkonc. C<*> a ) kbq/m3 pci/1 Uppmätt kbq/m 3 radonkonc.'') pci/1 1 exkl pannrum 2 exkl hobby-, pannrum, förråd 3 4 exkl pannrum 5 exkl pannrum ,30 0,24 0,34 0,33 0,30 0,26 0,09 0,17 0,28 0,16 1,2 (0,3-10) 2,7 (0,8-22) 2,1 (0,6-17) 1,3 (0,3-10) 2,0 (0,6-16) 33 (9-270) 74 (2J-60CM 57 (16-460) 34 (7-270) 53 [15-430) 0, ,31 0,56 0,81 J9,7 42,0 i.4 IS,2 22,0 a) Värden inom parentes avser lägsta och högsta uppskattade värden b) Medelvärde vardagsrum, sovrum, gillestuga minskat med motsv. värden för referenshus o

32 31 Markprovet med det högsta radiuminnehållet utgjordes av speciellt utvalda bitar av obehandlat skiffer som ej kan anses representativt för marken under husen vilket gör att högsta uppskattade värdena är osannolika. 1 beräkningarna har antagits att diffusionen in i huset är densamma från materialet på sidorna som från materialet under huset. I praktiken kan clock diffusionen från sidorna vara lägre. t> Marken närmast under och intill husen kan också ha lägre aktivitet om bortschaktat material helt eller delvis ersatts av normalt grus, singel eller makadam. Ett 1 m tjockt grus- eller makadamlager beräknas minska radonflödet med en faktor 2-3. De uppmätta värdena överensstämmer med de uppskattade värdena inom variationsbredden med undantag av hus nr 3. Avvikelsen kan i detta fall bero på att marken runt och under huset har lägre radiumhalt än vad som antagits i beräkningarna. Hus med torpargrund Endast ett hus med torpargrund ingick i undersökningen. I den undersökta bcstaden tycks ungefär en tredjedel av radonet i grundan diffundera in i bostaden enligt två mätningar vardera i grund och bostad (tabell 5). Grunden är försedd med ventiler men det tycks inte finnas några undersökningar av luftväxlingens storlek i krypgrunder. För att radonhalten, under förutsättning av samma luftomsättning i bostaden som vid mättillfället, skulle kunna nedbringas till en nivå under yrkesgränsen skulle ventilationen i grunden behöva förbättras med en faktor tio. Några generella slutsatser kan inte dras utan ytterligare undersökningar av hus på denna typ av grund. BESTÄMMELSER Generella bestämmelser Det finns ännu inga generella bestämmelser för radioaktivitet i bostäder vare sig internationellt eller i Sverige. Hittills tillämpade gränsvärden för strålnivåer har avsett artificiellt

33 32 radioaktiva ämnen. Stråldoser från naturligt förekommande strålkällor och stråldoser från medicinsk behandling och diagnostik har andantagits. I den internationella strålskyddskommissionens, ICRP:s, senaste rekommendationer (23) gäller dock att teknologiskt förhöjda stråldoser frr.n naturligt förekotnande radioaktiva ämnen bör behandlas enligt de allmänna principerna inom strålskyddsverksamheten. I en kommuniké från Nordiskt strålskyddsmöte i Helsingfors 1978 (18) uttalas att "den naturliga strålningens risker begränsas, där så kan ske, på grundval av samma allmänna principer sotn tillämpas för andra strålrisker". Internationellt arbete med utarbetande av normer för radioaktivitet i bostäder pågår. Eventuella framtida internationellt rekommenderade gränsvärden kommer sannolikt endast att gälla nybyggnad. När det gäller att ingripa mot redan existerande förhållanden kommer sannolikt endast nationella bestämmelser att införas. Sådana åtgärdsgränser kan väntas ligga högre än de administrativa gräns"ärden som kan komina att införas för nybyggnad. Vid fastställande av gränsvärden måste en optimering göras mellan fördelen av lägre exposition för radon och radondöttrar och nackdelarna av åtgärderna. Det rekommenderade gränsvärdet för aktivitetshalt i luft för gruvarbetare är 1000 Bq/m (30 pci/1) av radon i jämvikt med radondöttrarna. Om detta värde räknas om med hänsyn tagen till vistelse i en bostad istället för 170 timmar per månad i en gruva och att andningshastigheten är större vid hårt arbete i en gruva jämfört med vila i hemmet, erhålls ett motsvarande gränsvärde för bostäder av ca 400 Bq/m (10 pci/1) av radon i jämvikt med radondöttrarna. 1'nligt TCRP:s tidigare rekommendationer bör individer i allmänheten inte utsättas; för mer än 1/10 av gränsvärdet för yrkesverksamma, dvs 40 Bq/m (1 pci/1) av radon i jämvikt med radondöttrarna. ICRPrs nya rekommendationer (23) är mer restriktiva. Vidare är ICRP:s grundläggande rekommendation att all onödig bestrålning skall undvikas och att alla stråldoser skall hållas "så låga som rimligt möjligt med hänsyn ekonomiska och samhälleliga överväganden". Teknologiskt förhöjd till halt av radon i jämvikt med radondöttrarna i bostäder bör således vara så 3 långt som möjligt under 40 Bq/m (1 pci/1) om strålskyddspraxis skall fö 1 j as.

34 33 Dessa restriktioner kan dock anses vara tillämpliga endast för administrativa åtgärder för planerad verksamhet, t ex nya byggnadsmaterial. Viil en analys av fördelar och nackdelar av åtgärder för existerande hus kan åtgärdsnivåerna bli högre än gränsvärden för planerad verksamhet. Gränsvärden för bostäder, speciella fall Processavfall från anrikning av uranmalm har använts som fyllnadsmaterial och i någon mån som ingrediens i murbruk och betong i Grand Junction i Colorado, USA. Det har uppskattats att det totala antalet byggnader med processavfall under eller intill byggnaden uppgick till ca L' S Department of Health, Education and Welfare rekommenderade följande åtgärdsgränser, avsedda enbart för bostadslägenheter byggda ovanpå eller av processavfall från anrikning av uranmalm (19). Tabell 13 Extern v-strålning Nivå utöver normal bakgrund i området, 9..R/h (0,5mGy/a) n Rekommendati oner 100.R/h ( 5.00 mcy/a) ur/h (2,50-5,00 mgy/a) omedelbar åtgärd ;u önskvärd omedelbar åtgärd kan övervägas 50 -R/h ( :>,50 mgy/a) ingen åtgärd Inomhus radondot torprodukter Nivå utöver normal bakgrund i området 15 Bq/m J (0,4 pci/i) Rekommendat ioner 190 Bq/m 3 ( ~y pci/1) Bq/m 5 (l-5 pci/1) 40 Bq/m 3 (-1 pci/1) omedelbar åtgärd är önskvärd omedelbar åtgärd kan övervägas ingen åtgärd i) Cenomsnittlig absorberad dos i gonader orh benmärg, 1 mgy/a = 100 mrad/a I Canada förekommer bebyggelse på mark med ovanligt stora mänpder urptt, dels naturlig mark, dels nvf al I sliögar fr n gruvbrytning. De har också