Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun"

Transkript

1 Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Göteborg den 29 oktober 2010 Peter Fagerström 1 Med.stud. Peter Molnár 2 Miljöfysiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin Box 414, Göteborg 2 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Box 414, Göteborg

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Allmänt om radon... 5 Radonexponering och hälsorisker... 6 Syfte... 7 Metoder... 7 Urval av försökspersoner... 7 Mätmetoder... 9 Enkät Statistisk bearbetning Resultat Urvalet Rökvanor Bostadstyp, grund och byggnadens ålder Övriga enkätuppgifter Radonhalter Tidstrend Diskussion Radonhalterna Hur ser det ut i övriga Sverige? Risk för lungcancer på grund av radon i Stockholm Validitet Referenser Bilaga: Enkät

3 Sammanfattning Radon i bostäder har beräknats orsaka omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige. Radonet kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. Antalet bostäder med höga radonhalter är stort och cirka av dem har bedömts ha radonhalter som överskrider gällande riktvärde på 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m 3 ). För riskbedömning i en kommun behövs kunskap om radonhalten i representativa bostäder, men oftast görs endast riktade undersökningar till grupper där höga radonhalter misstänks. Resultaten från dessa kan därför inte användas för att skatta genomsnittsexponeringen i en kommun. En undersökning av radonhalter i Stockholms kommun har gjorts. Hos 108 av 187 (58 %) slumpvis utvalda personer i åldern år och boende i Stockholms kommun mättes radonhalterna i bostäder under perioden november 2005 till april 2006 samt december 2006 till april Mätningarna utfördes enligt Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) metodbeskrivning. Uppgifter om bostäderna samt personerna i hushållen inhämtades via en enkät. Jämfört med en undersökning genomförd kring 1990 har en signifikant sänkning i radonhalterna kunnat påvisas. Det geometriska medelvärdet för de 108 bostäderna var 38 Bq/m 3 jämfört med 54 Bq/m Aritmetiskt medelvärde var 64 Bq/m 3 jämfört med 76 Bq/m 3 år Andelen bostäder med halter över riktvärdet 200 Bq/m 3 var 6 % jämfört med 6 % Radonhalten i Stockholm ligger lägre än riksgenomsnittet. Den faktor som främst hade betydelse för radonhalten i bostäderna i Stockholm var typ av hus. Genomsnittlig radonhalt i flerbostadshus var endast en fjärdedel av halten i småhus. Dessutom var radonhalten lägre i de bostäder där man uppgav att man sover med öppet fönster, även detta en statistiskt säkerställd skillnad. Den genomsnittliga radonhalten (aritmetiskt medelvärde på 64 Bq/m 3 ) beräknas orsaka nya lungcancerfall per år. Risken drabbar framför allt rökare, vilka har en kraftigt förhöjd risk oavsett radonhalt. Sänkningen av radonhalterna från 76 Bq/m 3 (1990 års värde) till 64 Bq/m 3 (2007 års värde) har teoretiskt beräknats spara cirka 4 fall av lungcancer per år i Stockholm, en minskning med 1-2 %. På uppdrag av SSM, Socialstyrelsen och Boverket har Göteborgs universitet genomfört undersökningar av bostadsradon även i andra kommuner i landet i syfte att följa upp miljömålet för radon och skapa ett uppdaterat underlag för en beräkning av bostadsradon och dess bidrag till lungcancer. 3

4 Bakgrund Stockholms kommun hade i december 2005 ca invånare vilket motsvarar 8,5 % av landets befolkning. I en nationell studie av bostadsradon gjordes mätningar i mer än 8000 svenska bostäder, vilka kan betraktas som representativa för bostadsbeståndet vid det tillfället (Pershagen 1994). I 141 kommuner gjordes mätningar i mer än tio bostäder. Stockholms kommun (412 mätningar) hade en för riket knappt genomsnittlig radonhalt (geometriskt medelvärde 54 Bq/m 3 och aritmetiskt medelvärde 76 Bq/m 3 ). Liksom andra svenska kommuner arbetar Stockholm aktivt med både förebyggande insatser vid nybyggnation och åtgärder i befintliga bostäder. Figur 1. Översiktlig bild över Stockholms kommun. 4

5 Allmänt om radon Radon (Rn) är en naturligt förekommande luktfri och färglös ädelgas, som ingår i sönderfallskedjan för uran. För en utförlig beskrivning, se t.ex. hemsidan för Strålsäkerhetsmyndigheten (www.stralsakerhetsmyndigheten.se). Den viktigaste radonisotopen är 222 Rn, som har en halveringstid på 3,82 dygn och sönderfaller till radioisotoper, s.k. radondöttrar. Radondöttrarna har efter sönderfallet stor benägenhet att fastna på damm eller andra partiklar. Radondöttrarna avger liksom radon α-strålning, som är positivt laddade heliumkärnor som lämnar atomkärnan med hög hastighet. Huden utgör ett utmärkt skydd mot α-strålning, som har mycket kort räckvidd och till största delen stoppas av hudens hornlager, men inandning av radondöttrar kan orsaka cancer, se nedan. Markradon förekommer i högst halter i hus belägna på grusåsar eller uranrik berggrund. Alunskiffer, vissa graniter och pegmatiter innehåller förhöjda uranhalter och avger därför mer radon än annan berggrund. I marken kan radongasen transporteras vidare med luft eller vatten. Normalt råder undertryck i byggnader vilket gör att gasen sugs upp genom sprickor eller andra håligheter i husgrunden. Det kan räcka med ett litet inläckage för att ge höga radonhalter. I kallkällor eller bergborrade brunnar, som får sitt vatten från sprickor i berget, kan man få problem med höga radonhalter i hushållsvatten. Radonavgången från vatten till inomhusluft är den största hälsorisken. Vid duschning, tvätt eller disk avges större delen av radongasen till inomhusluften, vilket kan bidra till höga radonhalter. Även intag av dricksvatten ger dock en viss stråldos från radon och det är då mag-tarmkanalen som får störst dos. Blåbetong, en viss typ av lättbetong eller gasbetong, har sitt namn efter den blåsvarta färg som kännetecknar den uranrika alunskiffer som utgör huvudingrediensen. Blåbetong har i stor utsträckning använts som byggnadsmaterial, främst för väggar men också för bjälklag. Kross av blåbetong har också använts som fyllning i bjälklag. Blåbetong tillverkades under åren Blåbetongen är tillverkad av alunskiffer och bränd kalk med tillsats av aluminiumpulver. Blåbetongen är lätt (den flyter på vatten), kan sågas och har goda värmeisolerande egenskaper men all alunskiffer innehåller betydligt högre halter av uran än andra bergarter. Därför ger blåbetong högre gammastrålning än andra byggnadsmaterial som används i Sverige. Därtill kommer att radon kontinuerligt avgår från blåbetongen. Man uppskattar att blåbetong har använts som byggnadsmaterial i cirka bostäder i Sverige (SSM). Cirka en tiondel av alla svenskar beräknas bo i blåbetonghus. 5

6 Radonexponering och hälsorisker Två nationella undersökningar av bostadsradon har gjorts i Sverige. I studien av Pershagen m.fl., som nämnts ovan, var syftet att undersöka sambandet mellan bostadsradon och risk för lungcancer. Man mätte mellan åren radon i bostäder i ett stort antal svenska kommuner. Bostäderna hade bebotts av personer som drabbats av lungcancer eller av friska kontrollpersoner i motsvarande ålder. Radonhalten var approximativt log-normalfördelad med geometriska och aritmetiska medelvärden på 61 respektive 107 Bq/m 3. I en annan nationell studie, ELIB-undersökningen gjordes under åren fullständiga mätningar av radonhalten i totalt 1360 bostäder varav 714 i småhus och 646 i lägenheter i flerbostadshus. Det aritmetiska medelvärdet för radonhalten i alla bostäder var 108 Bq/m 3, för småhus 141 Bq/m 3 och för lägenheter i flerbostadshus 75 Bq/m 3. Radonhalterna i hus byggda efter 1980 var cirka hälften av nivåerna i hus byggda tidigare (Swedjemark 1993). En del av denna minskning beror på att blåbetong slutade tillverkas 1975 samt att ett riktvärde för radon i inomhusluften på 400 Bq/m 3 infördes Cirka bostäder har bedömts ha radonhalter över det nya riktvärdet för bostäder (200 Bq/m³). Av detta skäl behöver radonhalterna sänkas i ett stort antal befintliga bostäder. Arbetet med radonsanering går dock långsamt. En av svårigheterna ligger i att få fastighetsägarna att mäta radon. Även om de får veta att de har för höga radonhalter är det inte säkert att de verkligen vidtar någon åtgärd. Radonexponering är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige. Den skattning som görs enligt vetenskapliga studier från senare år innebär att en ökning av radonnivån i bostaden med 100 Bq/m³ motsvarar en ökning av den relativa risken för lungcancer med cirka 15 % (Lagarde 1997, Darby 2005). Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder med nuvarande bostadsradonnivåer, rökvanor och lungcancerincidens. Cirka 90 % av dem som drabbas av lungcancer är rökare. Den relativa risken för icke-rökare är sannolikt ungefär densamma som för rökare, men då rökarna har en mycket högre bakgrundsrisk att få lungcancer, drabbas framför allt rökarna av den ökade lungcancerrisken vid höga radonhalter. I en europeisk studie hade den som röker 20 cigaretter per dag en cirka 25 gånger högre risk att få lungcancer än den som aldrig rökt (Darby 2005). Radonsänkande åtgärder i alla bostäder med radonhalter över 200 Bq/m³ har beräknats kunna spara dödsfall i lungcancer per år. Att inte börja röka är den effektivaste åtgärden att minska sin personliga risk att drabbas av lungcancer på grund av radon. Stråldoserna från radon i bostäder är avsevärt högre än från andra källor. Exponeringen i bostäder beräknas årligen motsvara en dos på 2 msv (enhet för effektiv stråldos, millisievert msv). I genomsnitt utsätts varje person i Sverige för en samlad årlig stråldos på cirka 4 msv. 6

7 För att kunna skatta lungcancerrisken till följd av radon i ett geografiskt område måste man känna till genomsnittsnivån av radon i bostäderna. Kunskapen om radonnivåer hos populationen i Stockholms kommun och andra kommuner är begränsad. Det har visserligen gjorts en hel del radonmätningar genom kommunernas försorg i olika kampanjer för att spåra bostäder med höga radonkoncentrationer. Man har då i allmänhet gjort riktade mätningar i vissa bostadsområden där man utifrån geologiska förhållanden, markradonmätningar eller kunskap om byggnadsmaterial kunnat anta att höga radonnivåer förekommer. Ibland har man istället genom annonser gett allmänheten tillfälle att få hjälp med mätning av bostadsradon. Den typen av mätkampanjer kan inte användas för att skatta bostädernas genomsnittshalt, eftersom man får räkna med att de bostäder som mäts i dessa kampanjer inte är representativa för alla bostäder. Kunskapen om bostadsradon baseras i stället framför allt på den nationella studien av Pershagen m.fl. Eftersom man mätte i samtliga bostäder där lungcancerfall och kontrollpersoner tidigare bott i minst två år gjordes även mätningar i kommuner som ej utvalts i undersökningen. Syfte Syftet med detta projekt var att undersöka radonexponeringen hos allmänbefolkningen i Stockholm genom att mäta radonhalten i slumpvis valda personers bostäder, att undersöka om halterna ändrats sedan 1990 samt att för Stockholm bedöma risken för lungcancer orsakad av radon. Metoder Urval av försökspersoner Ett slumpvis urval gjordes år 2005 av personer i åldern år (födda ) ur befolkningsregistret för Stockholm kommun. Det ursprungliga urvalet utgjordes av 200 personer. De utvalda personerna tillfrågades om att delta i projektet genom ett brev med information om projektet och svarskuvert. I figur 2 framgår att av 187 boende i Stockholm kommun kunde 33 inte nås per post eller telefon, 43 tackade nej och 111 (59 %) tackade ja till att delta i undersökningen. 78 mätningar (41 %) ledde till godkända resultat. De 110 tillfrågade som inte bidrog till godkända mätningar tillfrågades igen knappt ett år senare inför en omgång 2. I denna omgång ledde 30 mätningar till godkända resultat. Totalt insamlades 108 godkända mätningar av 187 möjliga (58 %) (figur 2). Den geografiska fördelningen av mätningarna framgår av Figur 3. 7

8 Figur 2. Undersökningens urval och bortfall. 8

9 Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun 29 oktober 2010 Figur 3. Geografisk fördelning av bostäder där radinmätning gjorts. Mätmetoder SSM har gett ut en metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Av beskrivningen framgår bland annat när, var och hur mätningen skall utföras och hur årsmedelvärdet skall beräknas. Beskrivningen är avsedd för mätningar som kan komma att ligga till grund för myndighetsbeslut. Mätmetoden med spårfilm är den vanligaste och den har använts i denna studie. SSM rekommenderar en mättid på tre månader. För att få ett acceptabelt årsmedelvärde skall mättiden vara minst två månader inom mätsäsong. Normal mätsäsong är från 1 oktober till 30 april. Radonhalterna i en bostad kan variera kraftigt, både under dygnet och med årstiden. Variationen beror på temperatur- och vindförhållanden men också på hur bostaden utnyttjas, hur ventilationssystemet fungerar, hur ofta man fönstervädrar osv. Säkerheten i uppskattningen av årsmedelvärdet ökar när mätperioden blir längre. 9

10 Radonmätningar har utförts med en spårfilm av typ CR-39 (poly-allyl-diglykolkarbonat) innesluten i en dosa av elektriskt ledande plast. Radongasen diffunderar in i dosan genom en smal springa mellan dosans lock och botten. Springan fungerar som ett filter så att radondöttrarna i luften inte når mätkammaren. När radongasen sönderfaller i dosan avges alfastrålning som orsakar mikroskopiska hål i filmen. Efter etsning i NaOH blir spåren synliga och kan räknas i mikroskop. Antalet spår per ytenhet är proportionellt mot radongashalten i rummet och exponeringstiden. För en mätperiod på 90 dygn uppskattas den totala mätosäkerheten till 10 % vid 60 Bq/m 3, 7 % vid 115 Bq/m 3 och 5 % vid 370 Bq/m 3. Utvärderingen av filmerna har gjorts av Gammadata i Uppsala som av Swedac (styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) är ackrediterad för mätmetoden för radonundersökningar. Ackrediteringen innebär att laboratoriet utför undersökningar enligt väl dokumenterade standarder och administrativa rutiner samt genomför regelbunden kalibrering av utrustningen. Hög kvalitet på undersökningarna garanteras dels genom egenkontroll och dels genom Swedacs årligen återkommande kontroll. Till de personer som var villiga att delta i undersökningen skickades två dosor med instruktioner att placera dessa i två olika rum i bostaden och hur de skulle placeras i rummen. Utskicket av dosor gjordes under november 2005 till januari 2006 samt för omgång två i december 2006 till januari Mätningarna utfördes under respektive eldningssäsong under Mätningarna pågick under ca tre månader. Enligt instruktionerna skall mätning ske i minst två rum, ett sovrum och ett vardagsrum eller en gillestuga. Om bostaden har flera våningsplan som används som bostadsutrymme skall mätning göras i minst ett rum på varje våningsplan. Efter tre månader fick de boende ett brev med en uppmaning att sända in de dosor som varit utplacerade i tre månader. Till detta brev bifogades ett portofritt svarskuvert samt ett brev med instruktioner. Dosorna samlades ihop, registrerades och skickades vidare till Gammadata för analys. 10

11 Figur 4. En radondosa av den typ som användes vid mätningarna i Stockholm. Enkät Försökspersonerna fick fylla i en enkät (bilaga 1) med uppgifter om antal boende i hushållet, kön och ålder på dessa, rökvanor, bostadstyp, byggår, förekomst av blåbetong, ventilation i bostaden, om man sover med öppet fönster, tidigare radonmätningar, tidigare åtgärder samt om vattenförsörjning. Statistisk bearbetning Deskriptiv statistik har tagits fram i form av aritmetiska (AM) och geometriska (GM) medelvärden, median samt geometrisk standardavvikelse. För GM har 95 % konfidensintervall beräknats. Skillnader i radonhalter mellan olika grupper har testats med t-test och variansanalys på log-transformerade radonhalter. Multivariat analys av radonhalter och faktorer som skulle kunna påverka dem har gjorts med multipel linjär regression på log-transformerade radonhalter. Utifrån registerdata över lungcancerincidens i Stockholm kommun från Onkologiskt Centrum på Karolinska sjukhuset har andelen lungcancer som orsakas av radon beräknats. Därvid har antagits att 100 Bq/m 3 ökar den relativa risken för lungcancer med 15 % (Pershagen 1994, Lagarde 1997, Darby 2005). 11

12 Resultat Urvalet Enkäten har besvarats av 105 av de 108 personer som slutförde mätningarna. Alla har dock ej svarat på samtliga frågor. I de hushåll mätningarna genomfördes bodde totalt 291 personer (födda mellan 2006 och 1928, se tabell 1 samt figur 5). Urvalet gjordes bland personer år. I underlaget ingår ungefär lika många män som kvinnor. Tabell 1. Åldersfördelning bland dem som bor i de bostäder där mätning skett. Åldersintervall Antal boende i urval Andel av urvalsgruppen ( %) Andel boende i hela Stockholms kommun ( %) 0-14 år år år år år >75 år % Andel boende, urval Andel boende, Stockholms kommun år år år år år >75 år Figur 5. Åldersfördelning bland dem som bor i de bostäder där mätning skett jämfört med hela kommunen. Rökvanor Sammanlagt har 209 vuxna personer svarat på frågan om rökvanor. Av dessa angav 23 (11 %) att de var rökare, 119 (57 %) att de inte rökte då och inte hade rökt tidigare och 67 personer (32 %) var ex-rökare. 12

13 Bostadstyp, grund och byggnadens ålder Hos de 106 som angett bostadstyp i enkäten framgår fördelningen på flerfamiljshus, radhus, villor och suterränghus i tabell 3. I tabellen anges även typ av grund hos de 84 personer som i enkäten besvarat denna fråga. 18 personer visste inte vilken typ av grund de har, alla dessa bor i flerfamiljshus. Av de bostäder där mätning genomförts är 73 byggda före eller under 1980 och 18 är byggda efter Övriga personer har inte svarat på frågan eller angett att de inte vet hur gamla bostäder de bor i. Övriga enkätuppgifter På frågan om det finns blåbetong i huset svarade sex personer Ja och 20 Nej. 19st angav att de inte vet och 63 lämnade inget svar. Enkätuppgifter om typ av ventilation har besvarats av 108 personer, se tabell 4. Av 105 personer som svarade på enkätfrågan om de sover med öppet fönster, angav 23 Ja, 31 personer svarade Nej och 51 personer svarade Ibland. Av 90 personer som besvarade frågan om åtgärder mot radon angav 1 att sådana vidtagits. Radonhalter En sammanfattning av de uppmätta radonhalterna framgår av tabell 2 och figur 6. Tabell 2. Resultat från mätning av radon i Stockholm med aritmetiskt medelvärde (AM), median, geometriskt medelvärde (GM) samt 95 % konfidensintervall för geometriskt medelvärde (95 % KIGM). Antal AM Median GM 95 % KIGM Andel >200 Bq/m % Antal >400 Bq/m 3 Figur 6. Uppmätta bostäder fördelat på radonhaltsintervall. 13

14 Den högst uppmätta halten var 490 Bq/m 3 och detta var det enda mätvärde som översteg 400 Bq/m 3. Sju bostäder hade nivåer över 200 Bq/m 3, dvs. över det nya riktvärdet för bostäder. Av dessa är alla utom en småhus. Tabell 3 och 4 visar radonhalterna fördelat på hustyp, byggnadsår, förekomst av blåbetong, typ av grund och ventilation, om man sover med öppet fönster, om man tidigare genomfört åtgärder mot radon samt vattenförsörjning. Flerbostadshus har signifikant lägre radonhalter än radhus och villor. Mellan radhus och villor kunde ingen skillnad påvisas. Personer som sover med öppet fönster har signifikant lägre radonhalter än de som inte gör det. Hus byggda med blåbetong har signifikant högre radonhalt än de som inte är det. Det kunde inte påvisas några skillnader mellan olika grupper när det gäller byggår eller typ av ventilation. Vid en multivariat analys med byggår (före eller efter 1980), bostadstyp (flerbostadshus eller villa/radhus/suterräng), förekomst av blåbetong (ja eller nej) samt om man sover med öppet fönster (ja eller nej/ibland) faller bostadstyp (p<0,0001) och om man sover med öppet fönster (p=0,003) ut som statistiskt signifikanta variabler. Ventilation inkluderades ej på grund av många svarsbortfall. Också om man inkluderar typ av ventilation (självdrag eller mekanisk ventilation) samt typ av grund (källare/krypgrund eller platta på mark) faller fortfarande bostadstyp och om man sover med öppet fönster ut som signifikanta. I en multivariat analys för endast flerbostadshus faller precis som förut om man sover med öppet fönster ut som signifikant. I en analys med bara småhus faller ingen variabel ut som signifikant, dock är antalet småhus litet. 14

15 Tabell 3. Radonhalter uppdelat efter hustyp, byggnadsår, blåbetong samt typ av grund. Typ av hus Antal AM GM Median 95 % KIGM Flerbostadshus Radhus Villor Suterränghus Byggnadsår Antal AM GM Median 95 % KIGM Före Efter Ej svarat Blåbetong Antal AM GM Median 95 % KIGM Ja Nej Vet ej Ej svarat Typ av grund Antal AM GM Median 95 % KIGM Torpargrund Källare Platta på mark Vet ej Ej svarat

16 Tabell 4. Radonhalter uppdelat efter typ av ventilation, om man sover med öppet fönster samt tidigare genomförda radonåtgärder. Typ av ventilation Antal AM GM Median 95%KIGM Självdrag Mekanisk Vet ej Sover med öppet fönster Antal AM GM Median 95%KIGM Ja Nej Ibland Tidigare åtgärder Antal AM GM Median 95%KIGM Ja Nej Ej angett Tidstrend Tabellen nedan visar en översiktlig jämförelse mellan de nu uppmätta halterna jämfört med dem som mättes upp Tabell 5 visar att de nu uppmätta radonhalterna är signifikant lägre än år 1990, vilket enligt figur 7 tycks bero på en högre andel bostäder med låga halter radon. Det geometriska medelvärdet år 1990 var 50 Bq/m 3 år i flerbostadshus och 90 Bq/m 3 i villor/radhus. Radonhalten i flerbostadshus har således minskat betydligt, medan det sannolikt inte finns någon nedåtgående trend i villor/radhus (få mätningar ). Tabell 5. En jämförelse mellan uppmätta radonhalter i Stockholm 1990 och Radonhalt Antal AM Median GM Max Min 95 %KIGM (Bq/m 3 ) Radonhalt >400 Summa (Bq/m 3 )

17 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% >400 Bq/m Figur 7. Jämförelse mellan andelen bostäder med radonhalter i angivna intervall. Diskussion Radonhalterna Resultatet från studien visar att bostadsradonhalterna i Stockholms kommun tenderar att ha minskat sedan Medianvärdet i denna undersökning är 75 % av 1990 års nivå och trenden är densamma för det geometriska (70 %) och aritmetiska medelvärdet (80 %). Andelen bostäder med radonhalter över 200 Bq/m 3 och 400 Bq/m 3 ligger oförändrat på 6 % (6 % 1990) respektive 1 % (1 % 1990). Däremot kan en betydande skillnad ses i andelen bostäder med halter under 50 Bq/m 3 där andelen bostäder har ökat från 52 % till 64 %. Det är denna skillnad som kan antas stå för minskningen i medelvärde, trots en lika stor andel bostäder med höga halter. Den klart avgörande faktorn för radonhalterna i Stockholm är om man bor i flerbostadshus eller villa/radhus. I denna studie var 18 % av bostäderna enfamiljshus, vilket är en något högre andel än i Stockholm som helhet 10 % enligt SCB. Visserligen gjordes vårt urval på personnivå och inte på bostadsnivå, men skillnaden talar ändå för att andelen som accepterade att delta var något högre bland boende i småhus än bland boende i flerfamiljshus. Eftersom radonhalten är högre i småhus kan det innebära att vi överskattat radonhalten hos Stockholms befolkning. Detta kan även ha påverkat tidstrenden. Bland de bostäder där radonhalten mättes 1990 utgjordes cirka 10 % av småhus. Detta betyder att den tidstrend vi ser med sjunkande radonhalter sedan 1990 snarast är underskattad. Vid en uppdelning på hustyp ses en kraftig sänkning av radonhalterna i flerfamiljsbostäder, men ingen sänkning i småhus. Antalet mätningar i småhus var dock litet både 1990 och i vår studie. När det gäller byggår, förekomst av blåbetong och tidigare åtgärder mot radon kunde vi inte konstatera någon skillnad. Detta kan bero på att bara 18 bostäder var byggda efter Med en jämnare fördelning eller fler mätningar är det sannolikt att en skillnad skulle kunna påvisats. 17

18 Frågorna i enkäten angående förekomst av blåbetong och tidigare åtgärder mot radon besvarades jakande av en så liten andel i det här projektet att effekten av dessa faktorer är svårvärderad. Värt att notera är dock att 76 % av deltagarna inte vet eller inte har svarat på om de har blåbetong i bostaden (18 % av de som svarade på frågan vet inte och 58 % har inte svarat på frågan). Hur ser det ut i övriga Sverige? Det finns en besvärande brist på data om hur bostadsradon utvecklats sedan perioden kring 1990 då både den epidemiologiska studien (Pershagen 1994) och ELIBstudien (Swedjemark 1993) genomfördes. De enda senare rapporter av slumpmässigt valda bostäder som vi känner till är de som gjordes år 2001 i Lysekil (Törnström 2004), år 2004 i Skövde (Ängerheim 2004) och Uddevalla (Larsson 2006), några norrländska kommuner år 2005 (Larsson 2007), Borås 2006 (Andersson 2007), Upplands-Väsby 2007 (Andersson 2008) och Partille 2007 (Molnár 2008). En studie av ett representativt urval bostäder har dock nyligen gjorts av Boverket (BETSI-undersökningen). I Lysekil noterades en relativt begränsad (och inte statistiskt signifikant) sänkning i GM för radon mellan från 1990 till I Skövde och Uddevalla kunde en kraftig och statistisk signifikant sänkning påvisas, liksom i Stockholm. Delvis torde sänkningen bero på tillkomst av nybyggda bostäder med lägre radonhalter än de äldre. Förbättrad ventilation kan vara en annan förklaring. I Norrland sågs en marginell (och inte statistiskt signifikant) ökning, vilken skulle kunna förklaras av ett extremvärde (>1000 Bq/m 3 ). Ett skäl till att någon sänkning av radonhalter inte sågs i Lysekil kan vara att det finns små möjligheter att bygga på mark med låg radonhalt om man vill bo havsnära. För Norrlands del baseras data på mätningar från många olika kommuner, med endast ett fåtal mätningar från varje kommun och resultaten är därför svårvärderade. Som tidigare nämnts var det geometriska medelvärdet för riket år 1990 cirka 60 Bq/m 3. I Stockholm var GM 38 Bq/m 3 år , således klart under riksgenomsnittet för Att bostadstyp i Stockholm var den avgörande faktorn stämmer väl med resultaten från de flesta andra orter. I Skövde hade även byggår (före eller efter 1980), förekomst av blåbetong och ventilation (högre radonhalt vid självdrag) betydelse. I Borås var inverkan av byggår och bostadstyp statistiskt signifikanta. Stockholm var den enda kommun där vanan att sova med öppet fönster sågs leda till lägre radonhalter. Risk för lungcancer på grund av radon i Stockholm Sammanlagt har 209 vuxna personer svarat på frågan om rökvanor. Av dessa angav 23 (11 %) att de var rökare, 119 (57 %) att de inte rökte nu och inte hade rökt tidigare och 67 personer (32 %) var ex-rökare. Andelen rökare ligger därmed något lägre än rikets genomsnitt på 16 % rökare (16-84 år) enligt SCB (2005). Enligt en nyligen publicerad studie innebär en ökning av radonhalten med 100 Bq/m 3 en ökning av lungcancerrisken med cirka 15 % och liknande resultat 18

19 har beräknats för Sverige (Lagarde 1997, Darby 2005). Riskuppskattningen är dock komplicerad. Egentligen visar analysen endast en ökning med 8-10 %, men man har justerat upp risken med hänsyn tagen till mätosäkerhet. Man räknar med att de radonhalter som uppmäts ibland kan vara högre och ibland lägre än de sanna genomsnittshalterna under lång tid. Osäkerheten är dock inte symmetrisk utan framför allt höga uppmätta halter kan vara högre än långtidsmedelvärden. Vi har valt att göra ett förenklat antagande där vi räknar med att de uppmätta halterna i Stockholm ungefärligt speglar befolkningens sanna radonhalter och räknar med att för uppmätta radonhalter ökar lungcancerrisken med 15 % per 100 Bq/m3. I Stockholm har under åren inträffat i genomsnitt 260 fall av lungcancer per år. Riskuppskattningen ovan innebär att den uppmätta halten på 64 Bq/m 3 (aritmetiskt medelvärde) beräknas orsaka cirka fall av lungcancer per år (punktskattning 23 fall per år) i Stockholms kommun. Om halten istället hade varit 76 Bq/m 3 (genomsnittshalten i Stockholm 1990) skulle det ha inneburit ytterligare ca 5 (punktskattning 4) extra fall av lungcancer per år (punktskattning 27 per år) räknat på oförändrade rökvanor och åldersfördelning. Om den teoretiska beräkningen avspeglar verkligheten är detta (fyrtio sparade lungcancerfall under en tioårsperiod) en icke obetydlig hälsovinst. Validitet Under projektets gång har radon mätts i 108 slumpvis utvalda bostäder. Antalet bostäder är tillräckligt stort för att den slumpmässiga osäkerheten inte skall vara besvärande stor (se konfidensintervall i tabell 5). Eftersom svarsfrekvensen bara var 58 % kan vi dock inte vara säkra på att materialet är representativt för alla bostäder. Andelen småhus bland de bostäder där mätningar gjordes var högre än i Stockholm som helhet, vilket gör att befolkningens radonhalt kan ha överskattats något. Av samma skäl kan den sjunkande tidstrenden från 1990 vara starkare än vad vi angett. 19

20 Referenser Larsson E, Andersson E, Barregård L. Radonhalter i bostäder i Västerbottens och Norrbottens län, GU, Andersson EM. Radonhalter i bostäder i Borås kommun, Västra Götalandsregionens miljömedicinska Centrum, Andersson, Eva. Radonhalter i bostäder i Upplands-Väsby kommun, GU, Darby S, Hill D, Auvinen A, Barros-Dios JM, Baysson H, Bochicchio F, Deo H, Falk R, Forastiere F, Hakama M, Heid I, Kreienbrock L, Kreuzer M, Lagarde F, Makelainen I, Muirhead C, Oberaigner W, Pershagen G, Ruano-Ravina A, Ruosteenoja E, Rosario AS, Tirmarche M, Tomasek L, Whitley E, Wichmann HE, Doll R. Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis of individual data from 13 European case-control studies. BMJ Jan 29;330(7485):223. Lagarde F, Pershagen G, Akerblom G et al. Residential radon and lung cancer in Sweden: Risk analysis accounting for random error in the exposure assessment. Health Phys 1997;72: Larsson, E. Andersson EM, Barregård L. Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun, Västra Götalandsregionens miljömedicinska Centrum, Molnár, Peter. Radonhalter i bostäder i Partille kommun, Västra Götalandsregionens miljömedicinska Centrum, Pershagen G, Akerblom G, Axelsson O et al. Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. N Engl J Med 1994;330: Swedjemark G, Melander H, Mjönes L. Radon. I: Norlén U, Andersson K (red) Bostadsbeståndets inneklimat. ELIB-rapport nr 7. Statens Institut för Byggnadsforskning, Gävle, SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten (tidigare Statens strålskyddsinstitut, SSI), Törnström G, Barregård L. Radonexponering i Lysekil - allmänbefolkningens exponering för radon i Lysekils kommun år 2001 och risk för lungcancer ett miljöövervakningsprojekt. Länsstyrelsen Västra Götalands Län, Rapport 2004:29. Ängerheim, P. Barregård L. Radonhalter i bostäder i Skövde kommun, Västra Götalandsregionens miljömedicinska Centrum,

21 Bilaga: Enkät Enkät i samband med radonundersökning Namn Datum: Telefon: E-post Antal vuxna män (över 18 år) i hush. Antal vuxna kvinnor Antal personer under 18 år Födelseår (för alla i hushållet, stryk under ditt år): Antal vuxna rökare Antal vuxna som ej röker men tidigare varit rökare Antal vuxna som aldrig varit rökare Bostadstyp Flerbostadshus Ditt våningsplan Suterränghus Villa Radhus Annat (ange): Byggnaden Byggår: Typ av grund: Platta på mark Källare Krypgrund Vet ej Finns det blåbetong i huset Ja Nej Vet ej Om ja, ange var (väggar, golv, etc.)

22 Ventilationssystem Vet du vad du har för ventilation i bostaden Ja Nej Om Ja ange nedan: Mekanisk ventilation Självdragsventilation Annat (ange) Brukar du sova med öppet fönster Ja, oftast Periodvis under året Nej, sällan Har det tidigare gjorts mätningar i bostaden Ja Nej Har det gjorts åtgärder mot radonhalter i bostaden Ja Nej Hushållsvatten Kommunalt vatten Borrad brunn Grävd brunn Vet ej Dosornas nummer Film nr Typ av rum * Vånings Mätningen påbörjad Mätningen avslutad - plan** år mån dag år mån dag - - * Sovrum, vardagsrum, hall, gillestuga, kontor etc. ** Suterräng/källarplan=0, markplan=1 etc.

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun. Göteborg den 14 december 2006

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun. Göteborg den 14 december 2006 Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Göteborg den 14 december 2006 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun

Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun Göteborg den 13 juni 2006 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 2 Sahlgrenska akademin vid

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

RADON - ett inomhusmiljöproblem

RADON - ett inomhusmiljöproblem RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från

Läs mer

Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin

Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin Avd för samhällsmedicin och folkhälsa Radonhalter i bostäder i Västerbottens och Norrbottens län Göteborg den 29 juni 2007 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor,

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Partille kommun

Radonhalter i bostäder i Partille kommun Göteborg den 28 mars 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 031-40 97 28 www.amm.se Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks?

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Lars Barregård Professor, överläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Borås kommun. Göteborg den 15 januari 2007

Radonhalter i bostäder i Borås kommun. Göteborg den 15 januari 2007 Göteborg den 15 januari 2007 Eva Andersson Statistiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 93 eva.m.andersson@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 031-82 50 04 www.amm.se nnehåll

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Skövde kommun

Radonhalter i bostäder i Skövde kommun Göteborg den 14 februari 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lars Barregård 1,3 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Arbets- och miljömedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Radonhalter i bostäder i Upplands-Väsby kommun Göteborg den 16 april 2008 Eva Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin vid

Läs mer

Radon Det osynliga hotet

Radon Det osynliga hotet Radon Det osynliga hotet Hur många lungcancerfall kan sparas om gränsvärdet i bostäder sänks? Riskanalysmetoder VBR 180 Emma Ingmarsson, Robin Linde, Anders Lynnér, Johan Nilsson 2012-10-15 Följande rapport

Läs mer

Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008

Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium, ett radioaktivt grundämne, sönderfaller. Ädelgasen varken syns, luktar eller känns. Radon i bostäder kan

Läs mer

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Kompletterande undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Göteborg den 4 juni 2007 Lars Barregård 1 Professor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten

Läs mer

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms http://www.miljoportalen.se/boleva/boende/radon Basgrupp 9 Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms 19 april 2006 Del I Radon Radon är

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016 Sida 0 av 12 Radon i bostäder Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016 Sida 1 av 12 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Radon i bostäder och lokaler... 4 3.1 Mätmetoder och

Läs mer

ffi åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning

ffi åilpå$nlå f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning ^{ EDn^ >urrrö. ta, z '4'D IT9 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb REPORT issued by an Accredited Laboratory. Mätrapport (radon iinomhusluft) Rapport nr: 3644: I

Läs mer

RADON OCH LUNGCANCER. Petra Axenram Ellen Gredegård Linda Gutborn Thor Dahlman Tobias Carlsson Anna Berg. Läkarprogrammet Linköping VT 10

RADON OCH LUNGCANCER. Petra Axenram Ellen Gredegård Linda Gutborn Thor Dahlman Tobias Carlsson Anna Berg. Läkarprogrammet Linköping VT 10 RADON OCH LUNGCANCER Petra Axenram Ellen Gredegård Linda Gutborn Thor Dahlman Tobias Carlsson Anna Berg Läkarprogrammet Linköping VT 10 Radon Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i en sönderfallskedja

Läs mer

Åtgärder mot radon i bostäder

Åtgärder mot radon i bostäder Åtgärder mot radon i bostäder Vi utsätts alla för strålning. Till största delen kommer denna från radioaktiva ämnen i marken, byggnadsmaterial i bostaden, vatten som används i hushållet, världsrymden och

Läs mer

Är det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)?

Är det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)? Är det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)? Boverket Socialstyrelsen Passiv rökning är dessutom en faktor som sannolikt höjer risken för

Läs mer

Radonexponering hos rökare

Radonexponering hos rökare Radonexponering hos rökare Basgrupp 9 Ahlberg, Lisa Andersen, Josefin Ersson, Björn Hed, Niklas Helenius, Jacob Pavlovic, Nevena Weber, Johan Inledning Tidigare studier har visat att det föreligger en

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

RadonDagen Gävle 2011-09-27

RadonDagen Gävle 2011-09-27 RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Granskning av miljö - och luftmätningar

Granskning av miljö - och luftmätningar Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se

Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se Miljöbalken 2:3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller

Läs mer

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 Avd. Matematisk statistik SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 0 Allmänna anvisningar Arbeta med handledningen, och skriv rapport, i grupper om två eller tre personer. Närvaro vid laborationstiden

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN RESULTAT FRÅN EN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND BOENDE 65+ Anna-Karin Joelsson Jennie Marklund Charlotte Wahl Sammanfattning I maj 2015 genomfördes en enkätundersökning i Söderhamns kommun. Undersökningen riktade

Läs mer

Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum

Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum Sammanställd av Östen Axelsson för Gösta Ekmans laboratorium för sensorisk forskning September 2009 Östen Axelsson 08-530 602 89 osten.axelsson@decorumcommunications.se

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

Radon Egenkontroll och tillsyn

Radon Egenkontroll och tillsyn Radon Egenkontroll och tillsyn The Capital of Scandinavia Miljöförvaltningen Stockholm Stad Marzanna Dabrowska Miljö- och hälsoskyddsinspektör Hälsoskyddsavdelningen marzanna.dabrowska@stockholm.se Tfn

Läs mer

Bygg en spårfilmsdetektor

Bygg en spårfilmsdetektor Bygg en spårfilmsdetektor En laboration om radonmätning Hur detektorn fungerar Detektorn består av en spårfilm, placerad på botten av en plastmugg. Öppningen på plastmuggen täcks med plastfolie, för att

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

Medelmånadshyra efter region och finansieringsform april 2010, euro/m 2. 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Åland Mariehamn Landskomm.

Medelmånadshyra efter region och finansieringsform april 2010, euro/m 2. 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Åland Mariehamn Landskomm. Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Boende 2010:2 16.12.2010 Hyresstatistik 2010 Medelmånadshyran i april var 8,35 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april

Läs mer

Information om radonbidrag till egnahem

Information om radonbidrag till egnahem Information om radonbidrag till egnahem Staten ger bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i egnahem. För ansökningar som kommer in från och med januari 2003 gäller delvis nya regler. Detta informationsmaterial

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Aktiefrämjandet AKTIEÄGANDET I SVERIGE December 2001

Aktiefrämjandet AKTIEÄGANDET I SVERIGE December 2001 TEMO AB Postadress Box 1359 S-171 26 SOLNA Besöksadress Gårdsfogdevägen 7, Bromma Telefon 8-629 6 Fax 8-629 6 99 Internet www.temo.se Aktiefrämjandet AKTIEÄGANDET I SVERIGE December 21 T2235 22-1-11 Arne

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 213:2 17.12.213 Bostäder och boendeförhållanden 212 Det fanns 15 4 bostäder på Åland vid utgången av 212. Av dessa var drygt 13 1 stadigvarande bebodda,

Läs mer

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen Birgitta Nordquist Lektor Avd. för Installationsteknik Institutionen för Bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Studie

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner Ventilation i byggnader Från och med den 1 januari 2014 Hälsoskydd Inomhusmiljö, buller, ventilation, luftkvalitet, fuktskador, bassängbad, objektsburen smitta mm Den livsviktiga inomhusmiljön Barn, ungdomar

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

2015:22 Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete

2015:22 Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete 2015:22 Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014:147 Arbetsförmedlingen Hälsingegatan

Läs mer

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-05-11 Berit Ekman Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se

Läs mer

Laboration 4: Intervallskattning och. Hypotesprövning. 1 Förberedelseuppgifter LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR ED, FMS022, VT02

Laboration 4: Intervallskattning och. Hypotesprövning. 1 Förberedelseuppgifter LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR ED, FMS022, VT02 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR ED, FMS022, VT02 Laboration 4: Intervallskattning och hypotesprövning Syftet med den här laborationen

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Seminarieuppgift i miljömedicin Radon (BG4)

Seminarieuppgift i miljömedicin Radon (BG4) Seminarieuppgift i miljömedicin Radon (BG4) Vad är radon? Radon är en luktfri, radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i all berggrund som innehåller uran. Från berggrunden avgår radon till atmosfären,

Läs mer

Dr Luft tipsar om hur du förbättrar ditt inomhusklimat.

Dr Luft tipsar om hur du förbättrar ditt inomhusklimat. Dr Luft tipsar om hur du förbättrar ditt inomhusklimat. Du träffar mig också på webben där jag berättar mer om vanliga ventilationsproblem som kan uppstå i din bostad men också vad du kan göra åt dem.

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Invändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus

Invändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus Invändig tilläggsisolering av ytterväggar i flerfamiljshus Johan Stein & Lars-Erik Harderup Avdelningen för byggnadsfysik Inledning Invändig tilläggsisolering. Varför? Vilket är byggnadernas tillstånd

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer