Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms

Transkript

1 Basgrupp 9 Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms 19 april 2006

2 Del I Radon Radon är en radioaktiv ädelgas som varken luktar, syns eller smakar. Radon bildas från naturligt sönderfall av radium, som i sin tur är produkten av sönderfallande uran. Radongas sönderfaller till så kallade radondöttrar. När radonhaltig luft inandas fastnar radondöttrarna i luftvägarna och avger strålning som kan skada celler i luftvägar och lungor. Strålningen som avges är α-strålning, bestående av heliumkärnor [1, 2]. Den biologiska effekten av strålning mäts i enheten Sievert (Sv). 1 Sv är mycket och vanligtvis benämns strålningseffekter i storleken msv; en tusendels Sv. I Sverige utsätts befolkningen i genomsnitt för 4 msv/år, och då menas total mängd joniserande strålning. Av denna uppskattas radon utgöra ca 50 procent [4]. Radon är vanligt i Sverige vilket beror på att Sveriges berggrund innehåller mycket uran. Uran förekommer främst i vissa graniter och pegmatiter som är vanliga i stora delar av Sverige. Höga halter kan dock finnas även i andra bergarter. Alunskiffern som förekommer i Skåne, Västergötland, Östergötland, Öland, Närke och längs den svenska fjällkedjan har höga uranhalter [12]. Radon finns, förutom i berggrunden, även i byggnadsmaterial, speciellt blåbetong, och i vatten. Alunskiffer ingick tidigare som komponent i byggmaterialet blåbetong, vilket togs i bruk 1929 och användes i byggindustrin fram till slutet av 70-talet. Numera är denna typ av byggnadsmaterial inte tillåten [6]. Radon kan läcka från berggrunden till bostäder genom sprickor i grunden. Dålig ventilation och temperatur- eller tryckskillnader mellan inomhusluft och utomhusluft kan leda till höga nivåer av radon inomhus. Utomhus sprids radon och ansamlas därför inte i särskilt höga koncentrationer [5]. Radon kan finnas löst i vatten och grundvatten innehåller högre halter än ytvatten. Den genomsnittliga radonkoncentrationen i bostäder i Sverige har beräknats till ca 100 Bq/m 3. Aktuella svenska gränsvärden är 200 Bq/m 3 för nyproduktion och 400 Bq/m 3 för befintliga bostäder [7]. Skadeeffekter och mekanismer α-strålningen har låg penetrans på grund av sin storlek. Den joniserande energin är hög vilket innebär att α-strålning lätt slår ut elektroner från målmolekylernas elektronskal. Detta kan orsaka skador på cellernas DNA; antingen direkt via strålningen eller indirekt via bildandet av fria radikaler [3]. Den idag mest kända hälsoeffekten av radon är ökad risk för lungcancer. Sambandet uppmärksammades först på grund av ökade fall av lungcancer bland gruvarbetare. Det är välkänt att gruvarbetare utsattes för höga halter av radon men även andra ämnen som kan ha betydelse för utveckling av cancer. Senare uppmärksammades sambandet mellan lungcancer och radon inomhus [9]. Totalt inträffar knappt 2800 lungcancerfall årligen i Sverige [10]. Statens strålskyddsinstitut uppskattar att ca 500 lungcancerfall/år orsakas av radon i 2

3 inomhusmiljö, av dessa är 90 % rökare [5]. Som framgår av bild 1 har radon och rökning en multiplikativ effekt på risken att utveckla lungcancer [9]. En av förklaringarna kan vara att rökpartiklar i sidorök fungerar som bärare åt radondöttrar. Vidare kan rökare ha sämre förmåga till DNA-reparation än ickerökare [11]. Från exponering till diagnos av lungcancer kan det dröja år [9]. Livstidsrisken att drabbas av lungcancer stiger linjärt med ökad radonkoncentration för rökare. Riskökningen för en icke-rökare är betydligt mindre. Bild 1: Sanering Om höga radonhalter beror på hög radonhalt i byggnadsmaterialet kan luftomsättningen behöva ökas. Kommer radonet från marken kan sprickor och andra läckor där radon kan läcker in tätats. Ibland kan tryckförhållandena behöva ändras för att förhindra att markluften sugs in i huset. Kommer radonet från vattnet, räcker det oftast med att vattnet luftas kraftigt med en särskilt konstruerad radonavskiljare [5]. Mätning Radon mäts i SI-enheten Bequerel (Bq); definieras som 1 Bq är ett sönderfall/sekund [8]. Mätning av radon inomhus ska ske under eldningssäsongen (1 oktober 31 april) och helst under minst 3 månader. Anledningen till att mätning rekommenderas vintertid är att koncentrationerna är som högst då, samt att vädring inte sker lika frekvent som under sommarmånaderna. Mätare ska placeras i två rum som används ofta och ska placeras så att de inte utsätts för luftströmmar eller stark värme. I hus med flera plan bör man göra minst en mätning på varje plan. Det finns tre olika metoder att utföra mätningar. 3

4 Spårfilm med filter I en sluten dosa finns ett filter alternativt små hål dit radongas diffunderar in, medan radondöttrar stängs ute. När radonet sönderfaller inuti dosan bildas α- strålning som orsakar små skador på detektormaterialet i dosan. Dessa skador kan sedan göras synliga med etsning och antalet spår är proportionellt mot halten radongas och exponeringstiden. Elektretbaserad integrerande radonmätare Mätaren innehåller en mätkammare till vilken rumsluft diffunderar genom ett filter som avlägsnar radondöttrarna. I kammaren finns en elektret, en elektrostatiskt laddad skiva av teflon. Elektreten är positivt laddad på den yta som är riktad mot mätkammaren. α-partiklar från sönderfallande radon och radondöttrar joniserar luften i kammaren. De vid jonisationerna frigjorda elektronerna och negativa jonerna rör sig i det elektriska fältet mot den positivt laddade ytan av elektreten. Positiva joner rör sig mot de negativt laddade kammarväggarna och neutraliseras där. Ansamlingen av negativa laddningar på elektreten reducerar dess elektrostatiska laddning. Potentialen mäts sedan och halten av radon går att beräkna. Kontinuerligt registrerande radoninstrument En stor fördel med kontinuerlig mätning är att det går att följa radonhaltens variationer med tiden under mätperioden, vilket kan ge ett säkrare underlag för bedömning av hur representativt mätresultatet är. Följande fyra metoder mäter radongashalten, men kommer inte att beskrivas närmare här. A: Pulsräknande jonkammare B: Mätkammare med halvledardetektor C: Lucas-cell D: Mätkammare med fotosensorer Del II Studie Bakgrund Varje år diagnostiseras ca 2800 nya fall av lungcancer i Sverige. Av dessa beräknas ca 500 har samband med radonexponering. Nästan 90 % av dessa, 450 fall, har samband med rökning. Vi är intresserade av att undersöka om övriga 50 fall kan kopplas till passiv rökning, vilket alltså är syftet med studien. Studiedesign Eftersom det finns relativt få fall att studera anses en fall-kontrollstudie vara det alternativ som passar målsättningen bäst. En kohortstudie anses bli för omfattande. Styrkan med en fall-kontrollstudie är att flera olika exponeringar kan kopplas till ett utfall. En svaghet är att den enbart går att genomföra retroperspktiv. Frågeställning - Ökar passiv rökning risken för radonorsakad lungcancer? 4

5 Fall Personer med diagnostiserad lungcancer år 2005; hittas i Cancerregistret. Inklusionskriterier Personer som har varit exponerade för radon i hemmet år innan diagnos, under minst 5 år med radonhalter på minst 200Bq/m 3 (uppskattad latenstid för radonorsakad lungcancer är år). Tidigare bostäder kollas upp i Bostadsregistret. Uppgifter om radonhalter kan antingen fås hos kommunen och där uppgifter saknas görs en egen mätning. Exklusionskriterier Deltagare som har varit rökare exkluderas från studien. Som rökare räknas de som haft en kontinuerlig konsumtion i minst en månad under år bakåt i tiden. Information rörande detta inhämtas via enkäter. Definition av exponering Passiv rökning, definieras som personer som dagligen har varit utsatt för miljötobaksrök minst fem av sju dagar per vecka i minst 5 år under tiden år innan lungcancerdiagnos. Studiebasen Eftersom vi räknar med högst 50 fall per år väljer vi att inkludera Sveriges befolkning äldre än 40 år, både män och kvinnor, i vår studiepopulation. Studiebasen måste uppfylla samma inklusions- och exklusionskriterier som fallen, se ovan. Kontrollerna får inte ha lungcancerdiagnos; då övergår de till att vara fall. Kontrollerna hittas genom att slumpa fram människor boende i radonhus (se definition ovan) och sedan via enkäter leta fram de som uppger att de själva aldrig varit rökare. Potentiella Felkällor Confounders Eftersom vi inte har kunskap om betydelsen av samtidig exponering av radon och miljötobaksrök har vi inte ställt detta krav i våra definitioner. Om det skulle vara av vikt att exponeringen sker vid samma tidpunkt skulle detta kunna ingå som ett krav i kriterierna för att komma till rätta med denna confounder. Effektmodulerare Någon effektmodulerare bland faktorerna har inte kunnat identifieras. Möjliga svagheter Eftersom vi inte räknar med att hitta särskilt många fall av lungcancer hos deltagare yngre än 40 år tar vi inte med fall eller kontroller som är yngre än 40 år. Om detta skulle ge för litet underlag för vår studie så väljer vi att låta studien omfatta flera år, det vill säga sträcka sig längre tillbaka i tiden. På grund av vårt val av inklusionskriterier anser vi att sjukhuskontroller inte lämpar sig för vår studie eftersom studiedeltagare önskas från hela landet. 5

6 Bortfall kan vara att vänta om studiedeltagare inte vill delta eller svara på enkäter. Ytterligare bortfall kan uppstå om problem uppstår med att få fram radonhalter i bostäder som till exempel rivits eller där information om radonhalter saknas. Då lungcancer har ganska dålig prognos bör tas i beaktande att dödsfall kan inträffa bland studiedeltagarna. En tänkbar källa till felklassificering av exponeringen kan vara valet av definition av passiv rökning. Det är svårt att på ett säkert sätt definiera passiv rökning, men med definitionen (se ovan) är förhoppningarna att exponering av miljötobaksrök såväl hemma och som på arbetsplatsen fångas upp. Risken för felklassificering av utfallen kan anses som liten tack vare god möjlighet till korrekt diagnos av lungcancer i Sverige idag. Det finns en uppenbar risk att definitionen för rökare utesluter deltagare som borde varit med eller tar med dem som inte borde varit med. Med våra val av definitioner finns också en risk att få falskt negativt resultat, det vill säga att inte upptäcka en faktisk ökad risk med passiv rökning och radonexponering. Analys Som mått på sjukdomsförekomst/risk studeras oddsratio. Det är enda alternativet på analys eftersom en fall-kontrollstudie har valts. Passiv rökning Icke passiv rökning Lungcancer a b Kontroller c d Ratkvot=Oddsratio= (a*d)/(c*b) 1> underrisk, 1< överrisk Prevention Att radon i bostäder och andra byggnader innebär en hälsofara har varit känt en längre tid och naturligtvis bör preventiva åtgärder mot radonexponering ske på bred front i landet. Om vår studie visar på en ökad risk för radonorsakad lungcancer hos passiva rökare kan preventivt arbete riktas mot att i större utsträckning skapa en rökfri miljö för befolkningen. Några förslag på preventiva åtgärder är: Informationskampanjer om farorna med miljötobaksrök. Skärpt lagstiftning där arbetsgivare tvingas ombesörja en rökfri arbetsmiljö för samtliga anställda. Forskning som fördjupar kunskaperna om vilka ämnen i tobaksröken som är carcinogena och vilka partiklar som kan potentiera radonets skadliga effekter bör bedrivas. Resultatet av denna forskning bör resultera i strängare krav på tobaksbolagen och eventuellt förbud av ett flertal vanliga tillsatser. 6

7 Referenser 1. Little, John B (1997). What are the risks of low-level exposure to α radiation from radon? Proc Natl Acad Sci U S A, vol. 94:12, ss Karolinska institutet (senast uppdaterad ). Radon. (Elektronisk) Tillgänglig: < 3. Kumar, Vinay, Abbas, Abul K., Fausto, Nelson, Robbins, Stanley Leonard & Cotran, Ramzi S (2005). Robbins and Cotran pathologic basis of disease. Philadelphia: Elsevier Saunders. 4. Socialstyrelsen (2005) Miljöhälsorapport Boverkets (Elektronisk) Tillgänglig: < 6. Statens strålskyddsinstitut (senast uppdaterad ) Blåbetong, en källa till radon och gammastrålning. (Elektronisk) Tillgänglig: < 7. Edling, Christer, Nordberg, Gunnar & Nordberg, Monica (2003). Arbets- och miljömedicin: en lärobok om hälsa och miljö. Lund : Studentlitteratur. 8. Sven-Erik Sundevall ( ). Underlag till utvecklingsarbete rörande radonriskkartor, allmän del. (Elektronisk)Tillgänglig: < 9. Statens Strålskyddsinstitut ( ) Två artiklar cancer-radon SNYTTen och (Elektronisk) Tillgänglig: Apoteket (2005) Läkemedelsboken. Stockholm : Apoteket AB. 11. Darby, Sarah (2005) Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis of individual data from 13 European case-control studies. BMJ, vol. 330: Sveriges Geologiska Undersökning. (Elektronisk) Tillgänglig: < 7