Radon och radondotterhalt i gamla hus
|
|
- Jonas Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 i s.- """'- - SSI-rapport Agneta Burén-Haglund Radon och radondotterhalt i gamla hus ISSN Pris: 40 kronor I
2 Titelblad SSI KHIB Statens K B I strålskyddsinstitut Författare: Agneta Burén-Haglund Dokumentnummer: ISSN: Datum: Avdelning: Miljölaboratoriet Dokumentets titel: Radon och radondotterhalt i gamla hus. Sammanfattning: I denna rapport redovisas resultaten av de mätningar som utfördes av radon- och radondotterhalt i ca 100 äldre orenoverade bostäder i Stockholms län. Medelvärdet för småhus blev för radonhalten 87 Bq/m 3 och för radondotter halten 48 Bq/m 3. Gammastrålningen var låg i alla bostäder. Nyckelord: (Valda av författaren) Radon RadondcMerhalt Bostäder Byggnadsteknik Antal sidor: 22
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INTRODUKTION 2 BYGGNADSTEKNIKENS FÖRÄNDRINGAR 2 URVAL 3 Flerbostadshus 4 Småhus 5 MÄTMETODER 5 RESULTAT 7 DISKUSSION 11 SLUTSATSER 13 REFERENSER 14 BILAGOR Frågeformulär Veckoradondotterhalt
4 RADON OCH RADONDOTTERHALT I GAMLA HUS. Agneta Burén-Haglund INTRODUKTION I Sverige har mätningar av radon i syfte att få fram ett medelvärde för landet tidigare genomförts 1950 [Hu56] och 1980 [Mj84] års undersökning omfattade dock endast hus i fyra mellansvenska städer, som en del av urvalet för studium av gammastrålningen. Den här redovisade studien utgör däremot inte något slumpmässigt urval. Avsikten har varit att rekonstruera en tidigare boendesituation så autentiskt som varit praktiskt möjligt. Vid undersökningens början var det således oklart i vilken utsträckning materialet skulle medge generaliseringar till bostadsförhållanden runt år 1900 alternativt 1920, generaliseringar till Stockholms län eller mycket begränsade slutsatser. Det visade sig vara ogenomförbart att erhålla ett representativt urval. BYGGNADSTEKNIKENS FÖRÄNDRINGAR Byggnadstekniken har under de senrsts 90 åren genomgått så stora förändringar att en genomgång ligger utanför ramen för denna rapport. Här skall dock nämnas några som kan antas ha haft betydelse för radonhaltens förändring under tidsepoken. För en komplett genomgång av byggnadsteknikens förändring hänvisas till någon av de utmärkta böcker som finns i ämnet till oxempel Byggandets ord, betydelse, ursprung, historia [Dr88]. Padon kan rent allmänt tillföras en bostad från vatten, mark eller byggnadsmaterial. Höga halter hänger också samman med begränsningar i luftomsättningen (ventilationen). Omkring kom radon främst från grunden.
5 Visst är alunskiffer rent allmänt känt som byggmaterial sen Salomos tid [Sa61], men användes inte allmänt. På samma sätt är det inte troligt att radonhalten i vattnet var så hög att den påverkade halten inomhus trots att man allmänt förvarade vatten i hink eller öppet ämbar. Enstaka källor kunde ha höga halter och därmed ge bidrag på grund av den öppna förvaringen, men detta gäller lokala förekomster typ Medevi Brunn och liknande. Under denna tid användes vatten från handgrävda brunnar, som inte brukar ha höga halter av radon. Vi får i stället diskutera förändringen av grund och grundläggning samt förändringar i luftomsättningen. Hus i början av seklet var i allmänhet inte utformade med betonggrund. Enstaka flerbostadshus började dock byggas med detta. Flertalet bostäder hade dock en grundmur av sten. Till golv i källaren fanns antingen sten eller tegel men såväl grus med eller utan trägolv förekom, varvid eventuell markradon utan svårighet kunna penetrera in i dåtidens bostäder om omständigheterna i övrigt gynnade detta. Under denna tid förekom bostäder och arbetsplatser även i källaren. Dåtidens ventilation berodde på uppvärmningssystemet i form av kakelugnar och vedspisar/kaminer, som ju naturligt innebar en god ventilation. Någon generell uppvärmning av samtliga boutrymmen förekom inte. Man sparade på värmen efter förmåga. Golvdrag var något nödvändigt ont. Fönster öppnades inte i onödan. Radonhalten inomhus före 1920 kan huvudsakligen ses som funktioner av insug av markluft (fri passage) och utflöde via spisar, kaminer och kakelugnar i de rum där dessa förekom. URVAL De hus som skulle ingå i undersökningen valdes för att ge så tidstrogna förhållanden som möjligt för omkring år Konkret innebar detta att de renoveringar som genomförts ej skulle ha påverkat radonsituationen, t ex skulle bostäderna
6 ej ha försetts med treglasfönster eller tilläggsisolerats. Det idealiska hade också varit om de boendes levnadsvanor överensstämt med boendet under den aktuella tidsepoken. Detta är självfallet omöjligt och levnadsmönstrets inverkan kan inte ens uppskattas. Flerbostadshus Bostäder har valts från Stockholms Fastighetskontor: "Lista över äldre flerbostadshus i Stockholm". Dessa var omoderna fastigheter byggda före 1920 som ej renoverats. Detta urval är dock mycket begränsat varför även halvmoderna fastigheter som ej renoverats sedan byggaret eller efter 1920 har ingått som mätobjekt. Här har de äldsta, byggda före 1910, valts, se tabell 1. I det följande har de halvmoderna fastigheterna behandlats i samma grupp som de övriga. De fastigheter som vid inspektionen visade sig vara renoverade har däremot särbehandlats. Tabell 1 Flerbostadshus Byggår Antal csmederna Urval Mätta Antal halvmoderna Urval Mätta < Totalt Bortfallet beror på att en del av fastigheterna renoverats, rivits eller utrymts. En del fastighetsägare och hyresgäster lyckades vi ej komma i kontakt med.
7 Småhus Småhusen valdes slumpvis från samtliga hus (fritids- och permanenthus) byggda för permanent bruk före år 1920 i Stockholms län. Det var ej möjligt att erhålla ett mera preciserat urval vad gäller byggnadsåret, då detta ej är registrerat för fastigheter byggda före Renoverade eller tilläggsisolerade hus ingick ej i urvalet. Detta urval är baserat på FTR (fastighetstaxeringsregistret) 1981 standardkategori 5-7. Det totala antalet småhus som uppfyllde dessa krav var ca i Stockholms län. Av dessa har 650 hus valts slumpvis. Bortfallet har varit extremt stort (ca 90%) och mätningar kunde endast utföras i 70 småhus. I huvudsak beror detta på att vi ej erhållit svar från fastighetsägaren. Kravet på att få mäta i ett bebott hus under eldningssäsongen har även medfört en minskning i mängden bostäder som varit möjliga att mäta i. Det går inte att se någon tendens i bortfallet. Med undantag av skärgårdsöarna är inget område underrepresenterat. Skärgårdsöarnas bostäder har ej varit bebodda under eldningssäsongen i samma utsträckning som övriga områden. Förbindelserna till en del av skärgården är under vintersäsongen begränsade. Inte heller tycks det som om bortfallet varit knutet till någon speciell byggnadsteknik eller bostäder av något visst byggnadsmaterial. Det stora bortfallet innebär dock att de undersökta husen inte kan anses vara representativa i förhållande till urvalet. MÄTMETODER Radonhalten har mätts med en integrerande radonmätare med termoluminiscensdosimeter (TLD) beskriven tidigare [Bu81]. I varje bostad har två rum mätts samtidigt under 7 dygn, vanligtvis sov- och vardagsrum.
8 Radondotterhalten har mätts med en kontinuerlig radondottermätare av typ WLM-1 fabrikat Eberline, där luft pumpas genom ett filter och a-aktiviteten avläses kontinuerligt med en timme mellan varje registrering. Resultatet har meddelats som en kurva över veckans radondotterhalt, se bilaga B. Torondotcerhalten har beräknats automatiskt genom mätning av aktivitetens avklingning under fyra timmar efter avslutad pumpning. I två av fastigheterna har radondotterhalten uppskattats från en integrerande filtermätning eftersom WLM-1 enheterna inte fungerade. En TLD placerades bakom ett filter, genom vilket luft pumpades med hjälp av en stabil akvariepump. För korrektion av bakgrundsstrålningen placerades ytterligare en TLD vid akvariepumpen [Ha88]. I varje bostad har också Y-strålningen mätts mitt i rummet, från väggar, golv och tak i de rum där mätare varit placerade. Y-strålningen från grunden och från marken har också mätts utanför varje mätbostad. Mätningarna har utförts med scintillationsmätare fabrikat Scintrex. I de bostäder där vattnet kommit från egen brunn har prov tagits och radonhalten i vattnet uppmätts på laboratoriet med Ge-detektor. Där den ursprungliga brunnen funnits kvar har vattenprov tagits också från denna brunn. De boende har fyllt i ett frågeformulär, se bilaga A, där bostadens standard och nyttjande under mätperioden redovisats. Med hjälp av detta frågeformulär kunde de hus där genomgripande förändringar gjorts sorteras bort vid bearbetningen. Osäkerheten i mätningen vid mättillfället var genomgående låg. Osäkerheten hos mätinstrumentet och kalibreringen var under 20% (1 standardavvikelse), för radondotterhalten under 10% (WLM-1), för Y-strålningen under 30% samt för
9 radonhalten i vattnet under 10%. Vid mätning av radondotterhalten med hjälp av akvariepump och filter var osäkerheten större, kanske uppåt 40-50%. Mätrretoden utprovades under undersökningens lopp och har ej tidigare använts. Dessa osäkerheter, ^Der / avser mätperioden. För att få osäkerheten i årsmedelvärdet tillkommer osäkerheten, A. på grund av extrapolationen från mätperioden till mätning under ett helt år. = 45% och den totala osäkerheten i, årsmedelvärdet fås till A - /a + ö. vilket ger 49% t O t- P 6 L (I L för radonmätningarna och 46% för radondottermätningarna [SSl88a, SSl88b]. F-faktorn, den så kallade jämviktsfaktorn har beräknats som kvoten mellan medelvärdet av den under en vecka mätta radondotterhalten och radonhalten. Den momentana jämviktsfaktorn kan avvika avsevärt från den här beräknade som genomsnitt för en vecka. De största osäkerheterna i denna undersökning var av mer systematisk natur. Det är mycket tveksamt om generaliseringar till tidigare boendesituationer kan göras med tanke på de stora förändringarna av levnadsvanor och boendestandard sedan sekelskiftet. Även i de mest primitiva bostäderna torde till exempel bruket av eldstäderna (kakelugn och vedspisen) vara mindre nu än för år sedan, vilket påverkar såväl radon- som radondotterhalt. Även aktiviteten och rörelsen i bostaden påverkar halterna - dagens små bostäder på landsbygden bebos i huvudsak av enstaka äldre vars vanor på alla sätt avviker från forna tiders stora trångbodda barnfamiljer. I denna undersökning förekommer dock även ett fåtal barnfamiljer. RESULTAT I urvalet har ingått 30 bostäder i flerbostadshus och 70 bostäder i småhus. En jämförelse med 1914 års Folk- och bostadsräkning [Fobl4] visar att 8.9% av befolkningen i
10 stadsliknande samhällen bodde i småhus. Motsvarande andel var för landsbygden 70%. Då 60% av befolkningen bodde på landsbygden och 40% bodde i stadsliknande samhällen innebär detta att knappt hälften (=46%) av befolkningen bodde i flerbcstsdshus. Resultaten i denna undersökning har ej viktats utifrån småhus/flerbostadshus. Av de undersökta husen var 10% av flerbostadshusen byggda av trä. Endast ett småhus var byggt av sten. Denna fördelning mellan stenhus och trähus gäller troligen för den boendesituation som rådde i Stockholm (eventuellt till och med Stockholms län) runt 1912, det vill säga mellan den sjätte och sjunie bostadsräkningen i Stockholm (1910 respektive 1915). Den statistik som finns från förr är mycket ofullständig, men stämmer någorlunda för byggnadsmaterial. I urvalet ingår ej bostäder renoverade efter år Grunden hade förändrats i påfallande få hus. De äldsta småhusen i denna undersökning hade bottenbjälklaget direkt på marken. Ett av de äldsta husen (1630) var beläget i sluttning och hade delvis torpargrund. Detta hus eldades med kamin och hade låg radonhalt, 15 Bq/m 3. Samtliga småhus var belägna på landsbygden. Torondotterhalten var övervägande låg, men dock mätbar i vissa hus, främst på Brunkebergsåsen. Gammastrålningen var under 0.36 //Sv/h i samtliga här mätta bostäder. Boendematerial med förhöjd aktivitet typ blåbetong har ej förekommit. Ett hus på torpargrund låg på relativt aktiva stenar (ytrat = 1 />Sv/h). Vid valet av bostäder ur FTR exkluderades de som renoverats. Vid analys av frågeformuläret visade sig dock inte mindre än 34 bostäder vara tillläggsisolerade (därav 5 bostäder i tlerbostadshus), 9 (därav 6 i flerbostadshus) hade moderna treglasfönster. Vi har därför ej tagit med dessa bostäder vid beräkningar av medelvärden för icke
11 renoverade hus. Förändringen i medelvärdena på grund av detta ligger dock inom mätvärdenas osäkerhet. Fördelningen av radonhalter kan ses i figur 1. Motsvarande medelvärden finns redovisade för icke renoverade och renoverade bostäder i tabell 2. Skillnaden i medelvärden är dock ej statistiskt signifikant enligt Student's t-test. Notsvarande radondotterhalter finns redovisade i figur 2 och i tabell 2. Inte heller där är skillnaden statistiskt signifikant. Tabell 2 Resultat av mätningarna Egenskap Antal mätta Medelvärde Småhus Flerb Tot Högst-lägst Radonhalt (Bq/m 3 ) Icke renoverade Renoverade Radondotterhalt (Bq/m J Icke renoverade Renoverade a Jämviktsfaktorn Vatten (Bq/1) RnD max/ RnD min Y-stråln {(jsv/h) a; Renoverade enligt frågeformuläret Fördelningen av jämviktsfaktorn för bostäderna i urvalet, det vill säga kvoten RnD/Rn, redovisas i figur 3. Vi ser att denna är högre för flerbostadshusen i staden än i småhusen på landet. Skillnaden i medelvärdena är statistiskt signifikant på 0.5%-nivån. De högsta och lägsta veckomedelvärdena framgår av tabell 2. Spridningen är
12 10 mycket stor. Det beror dels på osäkerheten i F-faktorn (1 S - 22%, dels på en reell skillnad som beror på luftomsättningen och partikelhalten [Sw83]. Då radondotterhalten mätts kontinuerligt (1 timmes intervall) under en veckas tid (se bilaga B), finns för varje bostad såväl en högsta radondotterhalt som en lägsta. Vi kan därför göra en fördelning av de högsta radondotterhalterna i bostäderna och påstå att förr torde radondotterhalten åtminstone ha varit lägre än detta värde. Samt föra ett motsatt resonemang kring den lägsta radondotterhalten. I figur 4 har lägsta och högsta tänkbara radondotterhalt jämförts. Den övre ger ett mått på den högsta "möjliga" radondotterhalt i bostaden, den lägre följaktligen den lägsta här uppmätta. Vi kan utifrån dessa båda resultat påstå att medelvärdet av radondotterhalten kan ha legat mellan 17 Bq/m 3 och 79 Bq/m J. Tidsvariationen i enstaka bostäder kan givetvis ha haft högre maximala värden. Då skillnader ej föreligger mellan flerbostadshus och småhus redovisas dessa tillsammans i figur 4. Hur mycket radonhalten varierar mellan olika tidpunkter i en och samma bostad har tidigare publicerats [Hu56]. Denna variation kan vara hög. För att här studera motsvarande variation för radondotterhalten i dessa bostäder har kvoten RnD /RnD. beräknats för varje J bostad. RnD - den maximax min max mala radondotterhalten för en bostad och RnD. - den minimala radondotterhalten för samma bostad (jfr ovan). På detta sätt kan vi se hur mycket radondotterhalten varierar under en vecka. Husen är alla gamla, oisolerade och relativt "ursprungliga" enligt urvalsprincipen. Samtliga har självdragsventilation. Vi ser i figur 5 att radondotterhalten varierar generellt sett mer i småhus (heldragen linje) än i flerbostadshus, vilket knappast är ett överraskande resultat. De bostäder där kvoten är högst; det vill säga där radondotterhalten varierar mest, har som gemensam nämnare en relativt hög radonhalt i vattnet (>200 Bq/1).
13 11 Ingen av dessa bostäder har dock i sig haft höga medelvärden för perioden (<60 Bq/m 3 ). DISKUSSION Bostäderna i undersökningen utgör en mycket inhomogen grupp. De äldsta småhusen var byggda före 1600-talet, pietetsfullt vårdade - ej förändrade vad gäller material eller konstruktion - andra hus var relativt förfallna. I en del hus pågick renoveringar. Mätning har då gjorts i icke renoverade delar. I det äldsta flerbostadshuset, byggt 1730 av sten pågick omfattande renoveringar. Mätning gjordes i en vindslägenhet, som var delvis renoverad. Radonhalten var 20 Bq/m J, radondotterhalten 14 Bq/m } och y-strålningen 0.15 ^Sv/h. Kring sekelskiftet fanns i källaren ett bageri enligt värden. Många flerbostadshus hade förr arbetsplatser i källaren, vilket kunde innebära höga radonhalter under dåtidens långa arbetsdag. Marken där hade till exempel en r-strålning av ca 0.3 //Sv/h. En grovmätning i en källare visade dock ej någon extremt hög radonhalt, men någon systematisk genomgång av källarlokalernas radonhalt har ej gjorts eftersom det låg utanför ramen för denna undersökning. Det vore dock intressant och antagligen nödvändigt vid en beräkning av kollektivdosen under den aktuella tidsepoken. I de bostäder där vatten ej togs från det kommunala nätet har radonhalten i vattnet mätts. Endast i en del fall har mätning kunnat ske i den brunn där vatten togs runt år Radonhalten i ursprungsbrunnarna är relativt lågt. I övriga fall har radonhalten mätts i det vatten de boende använt sig av för närvarande, vilket ofta kommit från djupborrade brunnar. De mätvärden och det medelvärde på radonhalten i vatten som anges i tabell 2, skall därför ej uppfattas som representativt för bostädernas hushållsvatten
14 12 under en tidigare epok. Vatten från naturkällor som tidigare användes har i en del fall innehållit en del radon. 220 Bq/1 Rn förekom i en springkälla varifrån vatten hämtats i generationer och fortfarande hämtas i ämbar. Källan ansågs ha gott vatten som ansågs vara "stärkande". Man gick gärna 300 m för att hämta dricksvatten trots att vatten fanns indraget. En jämförelse mellan olika undersökningar i Stockholm ges i tabell 3. Tabell 3 Den genomsnittliga radonhalten (Bq/m 3 några undersökningar i bostäder i Stockholms län. från Mät- år Bostadsbestånd Småhus Flerb. Tot (Bq/m J ) (Bq/m 3 ) (Bq/m 3 ) Ref < <1946 ( * Föreliggande und Hu56 <1983 l < ' 6O e 155 Sv88 < Mj84 a) ej glesbyga b) avser fyra kommuner, småhus- och flerbostadslägenheter är ej åtskilda c) bostadsbeståndet består av kvinnliga lungcancerpatien ters bostäder samt kontroller d) inkl marklägenheter i flerbostadshus e) ej marklägenheter f) delresultat från den landsomfattande undersökningen [Mj84], ej representativt urval i Stockholms län g) avser hela landet, delresultat ur den landsomfattande undersökningen [Mj84] Resultaten ger inte belägg för att radonhalterna i gemen varit lägre kring sekelskiftet än under 1950-talet. I Bengt Hultqvists undersökning på 1950-talet [Hu56] gjordes dock
15 13 ingen distinktion mellan små hus och flerbostadshus. Inte heller vet vi i skrivande stund exakt vilka värden som skall knytas till vilken bostadsort. Hultquist rapporterade ett medelvärde på 25 Bq/m 3 för radonhalten. I den av Institutet för miljömedicin genomförda undersökningen av radonhalten i Stockholm och Stockholms län under 1980-talet var de värden som anges för just Stockholm [Sv88] 160 Bq/m 1 för bostäder med markkontakt och 60 Bq/m 3 för bostäder utan markkontakt. Dessa ligger väsentligt över motsvarande värden för bostäder i början av seklet enligt föreliggande undersökning. SLUTSATSER På grund av svårigheten att få tag i lämpliga hus för undersökningen, är det svårt att dra generella slutsatser ens för Stockholms län. Det är också svårt att jämföra resultaten från denna undersökning av hus byggda före 1920 med publicerade undersökningar av hus byggda före 1946 och före Följande slutsatser kan dock dras. * Medelvärdet för radonhalten i de undersökta småhusen var 87 Bq/m J, dock ej för dåtidens småhus generellt. Som jämförelse kan nämnas att resultatet av mätningarna på 1950-talet var lägre och att resultatet av mätningarna på 1980-talet var högre, 120 Bq/m 3, för småhus i hela landet. Intressant i sammanhanget är det medelvärde som räknades fram i samband med den landsomfattande undersökningen 1980 för småhus, som helt saknade inslag av radioaktiva material i byggnaden. Detta radonmedelvärde var 92 Bq/m 3. * Medelvärdet för radonhalten i de undersökta lägenheterna i flerbostadshusen var 62 Bq/m 3. Som jämförelse kan nämnas att resultatet av mätningarna på 1950-talet var lägre och resultaten från 1980-talet var högre, 85 Bq/m 3. Motsvarande medelvärde för de bostäder som saknade radioaktiva material var 51 Bq/m 3.
16 14 * Skillnader i medelvärde för radon/radondotterhalt mellan orenoverade och renoverade bostäder var ej signifikanta. Vi kan dock konstatera (se tabell 2) att de högsta halterna finns bland de renoverade bostäderna. * Vattnet bidrog troligen inte i större utsträckning till förhöjda radonhalter inomhus på grund av att det oftast togs från grävda brunnar, som inte hade höga radonhalter. * Att det har förekommit bostäder med radonhalter över 400 Bq/m* även tidigare kan anses vara belagt. I vilken utsträckning mycket höga halter har förekommit även förr kan denna undersökning inte ge besked om. * För bostäder med mycket höga halter har radonkällan varit marken och byggnadsmaterialet. Av husen i undersökningen låg samtliga med de högsta radonhalterna på Brunkebergsåsen eller på dess förgreningar. Det förekom inga byggnadsmaterial med höga halter av radioaktiva ämnen bland de undersökta husen. Vi vet dock att bruket av alunskifferbruk eller rödmjöl som det också kallades är urgammalt och användes in på 1900-talet. Bostäder byggdes tidigare också på och av gruvrester och masugnsslagg som ofta innehöll förhöjda halter av radium. * Andelen hus byggda på mark med stor potentiell radonexhalation kan antas vara minst 10%. Detta grundas på antagandet att bebyggelsen var tämligen jämnt fördelad över landet med viss förkärlek för bebyggelse på åsar och att man undvek att om möjligt bygga på åkermark. REFERENSER Bu81 Bu90b Dr88 Buren, A., Håkansson, B., Mjönes, L., Möre, H., Nyblom, L. och Wennberg, P.: An Integrating Radon Monitor. Rapport a 82-06, SSI, Stockholm, Buren, A.: Förändringar i byggande och boende. SSIrapport 90-12, Statens strålskyddsinstitut Dravnieks, G, Byggandets ord, betydelse, ursprung, historia. Svensk Byggtjänst 1988.
17 15 Fobl4 Ha88 Hu56 Mj84 Sa års allmänna bostadsräkningar, Sveriges Officiella statistik, Kungliga Socialstyrelsen, Stockholm, Hagberg, N. (private communication). Hultquist, B.: Studies on Naturally Occuring Ionizing Radiations, with Special Reference to Radiation Doses in Swedish Houses of Various Types, Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens handlingar, fjärde serien, Band 6, nr 3, Stockholm, Mjönes, L., Buren, A. and Swedjemark, G.A.: Radonhalten i svenska bostäder, Resultat av en landsomfattande undersökning. Rapport 84-23, SSI, Stockholm, Sarazelius, Jonas L:son, Kumlabygden, forntid-nutidframtid, Kumla tryckeri SSl88a Statens strålskyddsinstitut, Metodbeskrivning Strålning i bostäder, Nr 5, Radondotterhaltens årsmedelvärde, Mätning med TLD-baserad integrerande radonmätare, SSl88b Statens strålskyddsinstitut, Metodbeskrivning Strålning i bostäder, Nr 6, Radondotterhaltens årsmedelvärde, Kontinuerlig filtermätning, Sw83 Sv88 Swedjemark,G.A., The equilibrium factor F, Health Phys., 45, 2: , Svensson,C, Pershagen, G. and Klominek, J., Lung cancer in women and type of dwelling in relation to radon exposure, Cancer Research 49, , BILAGOR: A. Frågeformulär B. Veckoradondotterhalt
18 ANTAL Radon 5. I- 0. i,,n n n Bq, m-3 Figur 1. Fördelningen av radonhalten i orenoverade bostäder. Heldragen linje utgör fördelning för småhus, streckad linje för flerbostadshus. Medelvärden har indikerats med prickad linje. ANTAL Radondöttrar 5. - r 0. f i i i Bq m-3 i i Figur 2. Fördelningen av radondotterhalten i orenoverade bostader Heldragen linje utgör fördelning för småhus, streckad linje för flerbostadshus. Medelvärden har indikerats med prickad linje.
19 ANTAL 15. F-faktorn r i i i i i i i F Figur 3. Fördelningen av jämviktsfaktorerna för orenoverade småhus har markerats med heldragen linje. Motsvarande fördelning för flerbostadshus har markerats med streckad linje. ANTAL Bqm-3 Figur 4. Högsta (heldragen linje) och lägsta (streckad linje) uppmätta radondotterhalt. Medelvärdena för samtliga bostäder är markerade med prickad linje.
20 ANTAL RnD /RnD. may min RnD(max)/RnD (min) Figur 5. Fördelningen av förhållandet mellan den maximala och den minimala radondotterhalten. Heldragen linje representerar småhus, streckad linje flerbostadshus. Fördelningarnas medelvärden är indikerade med prickad linje.
21 STATENS STRALSKYDDSINSTITU" Miljölaboratoriet Bilaaa A FRÅGEFORMULÄR 1 Denna bostad är fast bostad fritidshus 2 Den ar byggd av Q tra D tegel sten Q betong vet ej Q annat nämligen 3 Bostaden har A Följande åtgärder har gjorts, vet vi 5 Finns kallare? (endast småhus) 6 Källargolvet är av (endast småhus) D D D D D D DD D DD varmvatten centralvärme avlopp väggar är flyttade taket är bytt fasaden har putsats fönster är bytta ja nej under del av huset grus lagd sten tegel betong trä annat nämligen Q vet ej 7 Har tillaggsisolering skett? 8 Har fönstren tätats de senaste fem åren? D a D a ja nej vet ja nej vet ej ej 9 Vilken typ av fönster har bostaden? Q moderna treglasfönster Q tvåglasfönster Q enkelglas med löst innanfönster Q enbart enkelfönster Q annat nämligen
22 10 Har någon bott i bostaden under mätperioden? ja Q nej [] ibland Q 11 Kryssa för de påståenden om ventilationen som är riktiga för det rum där det fyrkantiga instrumentet varit placerad. Fönstret har varit öppet en stund varje dag under mätperioden. [H Fönstret har varit öppet någon gång under mätperioden. Q Fönstret har varit stängt under mätperioden. Q Det finns ventiler för utsugning av luft (de sitter högt upp på en vägg). Ytterdörren eller balkongdörren har stått öppen under mätperioden. Rummet har varit tillbommat en natt nämligen natten den Dörren till rummet brevid har oftast stått öppen. Qj Q Q 12 Kryssa för det som förekommit under mätperioden i rummet med det fyrkantiga instrumentet. Det ger oss en uppfattning om partikelhalten. Rökning Tänd fotogenlampa eller stearinljus Stekning eller grillning där eller i rum med direktförbindelse. Brasa, t ex kakelugn eller öppen spis Dammsugning Luftfuktare i rummet. fj Q Q rn pi r-i 13 Egna synpunkter.
23 Bilaga B CM n cr m il) -r-t C O E CD 00 en C :o en L :o Tl Ql L 00 0) L 0 0) C 0 en c :a E L Q) -P 0 TI C0 T) O a: o Q CO O CM O m cr QQ
24 Hittills utgivna SSI-rapporter 1990 Rapportnummer Titel (undertitel) Författare Säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftsverken Publikationer Ett referensinstrument för radonmätning Radioaktivt cesium i fisk i svenska sjöar etter Tjernobyl Radon och radondotterhait i gamla hus Bly 210 som ett mått på ackumulerad radondotterhalt En litteraturstudie Consequences in Sweden of the Chernobyl accident Utsläpp av radionuklider till vattenrecipient från svenska kärnkraftverk och från Studsvik AB Cesium i gädda efter Tjernobyl - dynamisk och ekometrisk modellering The Disposal of High Level Radioactive Waste and the Need for Assessing the Radiological Impact Cesium-137och jod-131 i dricksvatten i Sverige efter Tjernobyl Förändringar i byggande och boende SKI och SSI Informationsenheten Hans More T. Andersson et al Agneta Burén- Haglund Anita Enflo Conny Hägg J Melin, M Elbe A Bondesson T. Andersson et al G. Johansson C. Hägg Lars Mjönes Hillevi Giertz Agneta Burén- Haglund
Metodbeskrivningar för mätning av radonhalt. Tomas Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten
Metodbeskrivningar för mätning av radonhalt Tomas Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten Exempel på korttidsvariation av radonhalt i inomhusluften Exempel på säsongsvariation av radonhalt i inomhusluften Källa
Läs merJämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005
Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-
Läs merSwegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Läs merRadonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet
Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den
Läs merByggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.
Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s
Läs merResultat av indikerande radonmätning för Solskenet 2, Lund
Resultat av indikerande radonmätning för Solskenet 2, Lund Malmö 2010-03-19 Beställare: Akelius Lägenheter AB, Stefan Strand Upprättad av: Bunmi Odubeyi Resultat av indikerande radonmätning 2 (6) Bunmi
Läs merRadonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun
Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION
Läs merRADONGUIDEN. Radonguiden
RADONGUIDEN Radonguiden 1 2 RADONGUIDEN RADONGUIDEN 3 Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den här broschyren får du, som bor i
Läs merRADON - ett inomhusmiljöproblem
RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från
Läs merSvar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon
FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften
Läs merSvar på vanliga frågor till Uppmaning att mäta radon
FAQ Uppmaning 2018 Svar på vanliga frågor till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften är alltid
Läs merMiljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014
2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300
Läs merRadonDagen Gävle 2011-09-27
RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986
Läs merSS 1:1978-022. o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM. juni 1978
SS 1:1978022 o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM juni 1978 r RADONHALT OCH GAMMASTRÄLNING I ENFAMILJSHUS BYGGDA AV OVANLIGT STORA MÄNGDER SKIFFERBASERAD GASBETONG 1) 9)
Läs merMät och sök Radonbidrag. Koll på radonhalten? Nu kan du få upp till kronor i bidrag när du sanerar ditt hus.
Mät och sök Radonbidrag Koll på radonhalten? Nu kan du få upp till 25 000 kronor i bidrag när du sanerar ditt hus. Skydda dig och din familj från skadlig radongas Radon varken syns eller luktar, men det
Läs merVanliga frågor och svar Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon
INFORMATION Datum: 2018-01-05 Vanliga frågor och svar Uppmaning att mäta, åtgärda och rapportera radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten
Läs merRadon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB
Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva
Läs merVälkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011
Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Nytt myndighetskrav sedan några år är 200 Bq/m3 luft ( var tidigare 400 ) en mätperiod av 2 månader under eldningssäsongen 1 okt till 31 mars i sov- och
Läs merSamhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1
Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,
Läs merRadon Egenkontroll och tillsyn
Radon Egenkontroll och tillsyn The Capital of Scandinavia Miljöförvaltningen Stockholm Stad Marzanna Dabrowska Miljö- och hälsoskyddsinspektör Hälsoskyddsavdelningen marzanna.dabrowska@stockholm.se Tfn
Läs merRadonvägledning flerbostadshus
Radonvägledning flerbostadshus 1 Innehåll Steg för steg guide (börja alltid här)... 4 Gult blad Att mäta radon i flerbostadsfastigheter... 5 Blått blad Att kontrollera resultat från radonmätningar...
Läs merHur effektiv är radonsaneringen?
Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var
Läs merRadioaktivitet i luft och mark i Stockholm
Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms
Läs merGränsvärden och referensvärden. Bostäder (de angivna referensvärdena avser årsmedelvärden) 200 Bq/m 3 - se Strålskyddsförordningen (2018:506).
66525 Sida 2 Mätmetod: Sluten spårfilm med filter Mätningarna görs i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) metodbeskrivningar för mätning av radon i bostäder och på arbetsplatser. Detektorerna
Läs merMiljöförvaltningen. Radonvägledning
Miljöförvaltningen Radonvägledning 2013 Utgåva 02. 2013 09 RADONVÄGLEDNING Innehåll Steg för steg guide (börja alltid här) Gult blad - Att mäta radon i flerbostadsfastigheter Blått blad - Att kontrollera
Läs merRadon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?
Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller
Läs merSIDAN 1 MILJÖFÖRVALTNINGEN. Radon. Egenkontroll och tillsyn
SIDAN 1 Radon Egenkontroll och tillsyn Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en politiskt tillsatt nämnd som ansvarar för myndighetsutövning enligt miljöbalken mm. Miljöförvaltningen är en tjänstemannaorganisation
Läs merGränsvärden och referensvärden. Bostäder (de angivna referensvärdena avser årsmedelvärden) 200 Bq/m 3 - se Strålskyddsförordningen (2018:506).
Sida 2 Mätmetod: Sluten spårfilm med filter Mätningarna görs i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) metodbeskrivningar för mätning av radon i bostäder och på arbetsplatser. Detektorerna är tillverkade
Läs merJag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat:
Radonsanering Astrakangatan Ursprungligt årsmedelvärde Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radongashalt:410 Bq/m3 (Becquerel
Läs merUtredning gällande förekomst av radon i bostad
1 Radonutredning Utredning gällande förekomst av radon i bostad Bergagatan 32 603 75 Norrköping 2 Innehållsförteckning: Uppdrag 3 Bakgrund 3 Ventilation i fastigheten 4 Sammanfattning 4 Vad är radon 5
Läs mer2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se
2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren
Läs merInformation om radonbidrag till egnahem
Information om radonbidrag till egnahem Staten ger bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i egnahem. För ansökningar som kommer in från och med januari 2003 gäller delvis nya regler. Detta informationsmaterial
Läs merRADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.
RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Läs merPROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst
PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter
Läs merVästra Gatuadress Läperud 3, 4 Götaland Kommun Mellerud Storlek 2 rum / 50 m² Tillträde tidigast
Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Mellerud Storlek 2 rum / 50 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Riktig Bullerby-känsla med gott om plats för allt och alla. Stor odlingspotential och skogar
Läs merIris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2
Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40
Läs merINFORMATION OM RADONMÄTNING
INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor
Läs mer3.1 Riktvärde radon i inomhusluft Riktvärdet för radongas i inomhusluft är, sett som ett årsmedelvärde, 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m3).
BRF Primusbacken RUTINER EGENKONTROLL Rubrik Rutin gällande radon Distribueras till Alla medlemmar via föreningens hemsida Datum/version 2015-09-28 Upprättat av Carl Bladh Godkänt av Styrelsen Sida 1 (3)
Läs merPROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11
PROJEKT Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Läs merFinns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?
Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen
Läs merBostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde
Tillsynsvägledning strålskyddslag (2018:396) och strålskyddsförordning (2018:506) Tillsynsvägledning radon Bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde Handbok: April 2019 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se
Läs mer0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården
Iris Åkerberg/Gerd Lindqvist Tel. 018-25496 Boende 2013:1 20.03.2013 Hyresstatistik 2012 Medelmånadshyran i april var 9,32 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april
Läs merBekräftelse på inkomna mätresultat och avslut av ärende
ECOS Mall 178_HS_bkrft_mtrsl_avslt - ver. 2018-09-10 Miljöförvaltningen 1 (1) Dnr: 2018-012746 2019-02-18 Handläggare Mikael Åhman 08-508 28 159 mikael.ahman@stockholm.se Brf Neptunus 5 C/o Brf Neptunus
Läs merRadon och dess hälsoeffekter
SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin
Läs merRadonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008
Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium, ett radioaktivt grundämne, sönderfaller. Ädelgasen varken syns, luktar eller känns. Radon i bostäder kan
Läs merNÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.
September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade
Läs merKemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon
Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för
Läs merUppmaning att mäta och åtgärda radon
Uppmaning 2013 2013-11645 Oktober 2013 Skickat till 1500 fastighetsägare i Söderort, Södermalm och Yttre Västerort Uppmaning att mäta och åtgärda radon i Stockholms stad uppmanar er som fastighetsägare
Läs merGEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merVägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.
Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt
Läs merLäs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen
Tentamen i Statistik 1: Undersökningsmetodik Ämneskod S0006M Totala antalet uppgifter: Totala antalet poäng Lärare: 5 25 Mykola Shykula, Inge Söderkvist, Ove Edlund, Niklas Grip Tentamensdatum 2013-03-27
Läs merDnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK
Läs merÖversiktlig radonundersökning. Söderhöjdens skola, Järfälla kommun 17U33355
17U33355 Översiktlig radonundersökning Söderhöjdens skola, Järfälla kommun Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Sida 1 (6) Översiktlig radonundersökning
Läs merCesium-137 och jod-131 i dricksvatten i Sverige efter Tjernobyl
SS!-rapport 90-11 strålskydds-institut \ - So -JA Lars Mjönes och Hillevi Giertz i Cesium-17 och jod-11 i dricksvatten i Sverige efter Tjernobyl ISSN 0282-444 Pris: 40 kronor Titelblad SSOStatens 9 9 1
Läs merPM RADON PRÄSTBODAVÄGEN, SKANSKA SVERIGE AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av
PM RADON PRÄSTBODAVÄGEN, SKANSKA SVERIGE AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Martin Burefalk Strauss Fredrik Andersson Fredrik Andersson Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte...3 3
Läs merBilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?
Läs merYrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314 Umeå universitet 901 87 Umeå Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 9 Bilaga 1... 11 Bilaga 2-5...
Läs merwww.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01
www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt på 200 Bq/m 3 tar det endast 4 timmar att uppnå en statistisk
Läs merDockebo Ristorpet. Dockebo Ristorpet. - Sida 1 av 10
Län Östergötland Gatuadress Kommun Linköping Storlek 3 rum (2 sovrum) / 45 m² Område Dockebo Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Idylliskt och avskiljt belägen torpstuga där friden och tystnaden
Läs merLän Jönköping Gatuadress Ledås 1 Kommun Vaggeryd Storlek 5 rum (3 sovrum) / 188 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse
Län Jönköping Gatuadress Kommun Vaggeryd Storlek 5 rum (3 sovrum) / 188 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Ett rymligt hus med luftiga sällskapsytor. Bästa läget med härliga vyer runt omkring.
Läs merPM RADON CENTRUMTOMT NYKVARN, BOKLOK, SKANSKA SVERIGE AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av
PM RADON CENTRUMTOMT NYKVARN, BOKLOK, SKANSKA SVERIGE AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Ylva Vård Fredrik Andersson Fredrik Andersson Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3
Läs merVägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.
Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Boverket Innehåll Är det farligt
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merLän Södermanland Typ Fritidshus Kommun Eskilstuna Storlek 40 m2 Område Mälarbaden Tillträde tidigast Gatuadress Holmtorpsvägen 15 D
Holmtorpsvägen 15 D Län Södermanland Typ Fritidshus Kommun Eskilstuna Storlek 40 m2 Område Mälarbaden Tillträde tidigast Gatuadress Holmtorpsvägen 15 D Sjönära och charmig stuga! Välkommen till denna charmiga
Läs merRapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.
Hävd i slåtterängar - Miljöövervakning i Västra Götalands län 2017 Rapport 2018:05 Rapportnr: 2018:05 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Emil Broman och Emma Lind, Svensk Naturförvaltning
Läs merBruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01
Bruksanvisning För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se 2006-05 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt
Läs merBilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten
Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets
Läs merLaborationer i miljöfysik Gammaspektrometri
Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.
Läs merDetaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen
Beställare: Vectura Consulting AB Att: Ulrika Isacsson Box 1094 405 23 GÖTEBORG Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen
Läs merVad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson
Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................
Läs merRadonhalter i bostäder i Stockholms kommun
Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Göteborg den 29 oktober 2010 Peter Fagerström 1 Med.stud. Peter Molnár 2 Miljöfysiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs
Läs merABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY
Avdelning Marknad Handläggare ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY Energideklaration/analys/besiktning Bysättra 1:2 o 3:1 I enlighet med vår uppgörelse har Energideklaration/analys/besiktning
Läs merKlenshyttan Karlshed 8. Län Dalarna Gatuadress Klenshyttan Karlshed 8 Kommun Ludvika Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 90 m² Tillträde tidigast
Län Dalarna Gatuadress Kommun Ludvika Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 90 m² Tillträde tidigast 2013-01-01 www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Liten villa med tillhörande lada och en stor tomt! Vissa
Läs merBygg en spårfilmsdetektor
Bygg en spårfilmsdetektor En laboration om radonmätning Hur detektorn fungerar Detektorn består av en spårfilm, placerad på botten av en plastmugg. Öppningen på plastmuggen täcks med plastfolie, för att
Läs merLän Kalmar Gatuadress Locknevi 121 Kommun Vimmerby Storlek 6 rum (4 sovrum) / 108 m² Område Vimmerby Tillträde tidigast Enligt överenskommelse
Län Kalmar Gatuadress Kommun Vimmerby Storlek 6 rum (4 sovrum) / 108 m² Område Vimmerby Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " För oss har det bästa med hela huset varit närheten till badet. När barnen
Läs mer1 Mätdata och statistik
Matematikcentrum Matematik NF Mätdata och statistik Betrakta frågeställningen Hur mycket väger en nyfödd bebis?. Frågan verkar naturlig, men samtidigt mycket svår att besvara. För att ge ett fullständigt
Läs merHandläggare Svante Fahlén VIKTOR RYDBERGSGATAN UPPSALA
BJÖRKLINGE ENERGIKONSULT SVANTE FAHLÉN Avdelning Marknad Handläggare ERIKSSON ANITA Svante Fahlén VIKTOR RYDBERGSGATAN 36 754 42 UPPSALA Energideklaration/analys/besiktning Jumkils-Björnarbo 1:20 I enlighet
Läs merInvändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus
Invändig tilläggsisolering av ytterväggar i flerfamiljshus Johan Stein & Lars-Erik Harderup Avdelningen för byggnadsfysik Inledning Invändig tilläggsisolering. Varför? Vilket är byggnadernas tillstånd
Läs merRapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18
Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.
Läs merBostäder och boendeförhållanden 2010
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 211:1 29.12.211 Bostäder och boendeförhållanden 21 Det fanns nästan 15 bostäder på Åland den 31.12.21. Av dessa var nästan 12 9 stadigvarande bebodda,
Läs merBOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck
BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på
Läs merRadonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun.
EXAMENSARBETE 15 HP Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun. Examensarbete vid Mälardalens Högskola I samarbete med Avesta kommun och
Läs merhyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 217:1 5.12.217 Bostäder och boendeförhållanden 216 Av Ålands 16 1 bostäder är 13 7 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 4 saknar fast bosatta invånare.
Läs merEnergideklaration Åtgärdsrapport
Energideklaration Åtgärdsrapport Byggnadsuppgifter Besiktningsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsdatum: Aspen 22 20180306 Byggnadens adress: Erik Sandbergs gata 7 16934 Solna Närvarande: Bengt
Läs merBättre inomhusklimat i skolor och bostäder
Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merTips och råd för dig som vill spara pengar genom att minska förbrukning av energi och vatten
Besparingstips Tips och råd för dig som vill spara pengar genom att minska förbrukning av energi och vatten Ett enkelt sätt att för att få en översikt på vad man kan göra för att minska förbrukning av
Läs mer19 kap. 2 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 juni 2019 följande dom (mål nr ).
HFD 2019 ref. 20 Utgifter för en åtgärd som innebär en viss förbättring av en byggnad men som följer den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden får dras av i sin helhet såsom utgifter för reparation
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande
Läs merÅsgatan 26. www.hemverket.se - Sida 1 av 24
Län Dalarna Gatuadress Kommun Hedemora Storlek 9 rum (5 sovrum) / 280 m² Område Hedemora Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Rymlig villa med stilfullt rustade ytskikt, högt i tak och vacker utsikt.
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merHyresstatistik 2009. Boende 2009:1 17.11.2009. Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496
Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Boende 2009:1 17.11.2009 Hyresstatistik 2009 Medelmånadshyran är 8,26 euro per kvadratmeter För de åländska hyresbostäderna var medelhyran i april i år 8,26
Läs merVästra Gatuadress Annebergsvägen 91 Götaland Kommun Mölndal Storlek 2 rum (1 sovrum) / 55 m² Tillträde tidigast
Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Mölndal Storlek 2 rum (1 sovrum) / 55 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Belägen i lugnt och fint område nära naturen. Bara ca 15 min från Göteborg. --
Läs merNågra frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.
Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna
Läs merR4 Radon Monitor Instruktionsmanual
R4 Radon Monitor Instruktionsmanual Rev 0.0.1 Allmänna säkerhetsföreskrifter För att undvika skada, stötar och annat som kan orsaka skador, använd endast rekommenderade tillbehör. Utsätt inte instrumentet
Läs merBostäder i Backadalens villaområde. PM Markradon. Backa 766:466, Göteborgs stad Radonmätningar Uppdragsnummer:
Bostäder i Backadalens villaområde Backa 766:466, Göteborgs stad Radonmätningar 2010-11-15 Uppdragsnummer: 10143887 Upprättad av: Sven Devert Uppdragsnr: 10143887 Daterad: 2010-11-15 Detaljplan, Backadalsgatan
Läs merLän Jönköping Gatuadress Soldattorpet, Stora Svalås Kommun Gnosjö Storlek 4 rum (3 sovrum) / 63 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse
Län Jönköping Gatuadress Kommun Gnosjö Storlek 4 rum (3 sovrum) / 63 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " En trevlig stuga som går att använda som både fritids- och åretruntboende. Omgivet av
Läs merthi!!!!!!! STRÅLDOSENS ÖKNING VID ENERGIBESPARING I BOSTÄDER GENOM MINSKNING AV VENTILA- TIONEN juli 1978 SSI :1978-0U i :: Ä :::: W :
SSI :1978-0U o s fe thi!!!!!!! i :: Ä :::: W : STRÅLDOSENS ÖKNING VID ENERGIBESPARING I BOSTÄDER GENOM MINSKNING AV VENTILA- TIONEN GUN ASTRI 5WEDJEMARK STATENS STRÄLSKYDDSINSTITUT Fack, 104 01 STOCKHOLM
Läs merInspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan
Inspektionsprotokoll 1(4) Bevarandeavdelningen Sebastian Grette Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Datum: 2005-06-22 Tid: Kl 13.30-14.30 Plats: Skeppsholmen, Stockholm Närvarande: NN,
Läs mer