SSS Statens Iff H l stråkkyddsinstitut
|
|
- Sara Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Titelblad 1 SSS Statens Iff H l stråkkyddsinstitut Författare Dokumentets nunmer ~'a Datum ROLF FALK OCH LEIF NYBLOM Avdelning MILJÖLABORATORIET Dokumentets titel KALIBRERING AV RADONDOTTERMÄTARE Kalibreringsteknik vid filtermätningar av luftburna radondöttrar Sammanfattning En teknik för absolutbestämning av verkningsgraden hos ct-detektorer vid mätning av radondotterhalten med filtermetoden beskrivs. Tekniken som utnyttjar några av de speciella fysikaliska egenskaper som de kortlivade radondöttrarna har innebär att verkningsgraden bestäms med ett filterprov med radondöttrar insamlade på samma sätt som vid en tänkt provtagning. Härigenom undvikes många av de felkällor som förekommer vid andra kalibreringstekniker för radondotterinstrument. Tekniken som baseras på aktivitetsinnehållet i en referenslösning med radon och radondöttrar kan utgöra en grund för standard vid radondottermätningar. Nyckelord (valda av författaren) Radondöttrar, kalibrering, filtermätningar, detektorer Antal sidor 9
2 "1 KALIBRER1NG AV RADONDOTTERMÄTARE Kalibreringsteknik vid filtermätningar av luftburna radondöttrar Rolf Falk 1 ) och Leif Nyblom 1 ) Bakgrund Den under senaste åren ökande frekvensen av radondotternatningar i bostäder har också inneburit att ett stort antal olika tekniker och metoder kommit till användning för dessa mätningar. För att rapporterade uppmätta halter av radondöttrar bestämda med olika instrument ska kunna jämföras är det viktigt att instrumenten kan kalibreras på ett tillförlitligt sätt. I adon-222 ingår i en sönderfallskedja vilken börjar med uran-238 som via några andra relativt långlivade radionuklider övergår till radium- 226 innan radon-222 bildas. Radonet sönderfaller sedan vidare huvudsakligen via de kortlivade nukliderna polonium-218 (RaA), bly-214 (RaB), vismut-214 (RaC) och polonium-214 (RaC') till den långlivade bly-210 innan den stabila slutprodukten bly-206 så småningom bildas. Sönder* fallskedjan med de ingående radionukliderna är sammanställd i tabell 1. Radon-222 är en ädelgas med en ringa kemisk reaktionsförmåga som förekommer i varierande koncentrationer praktiskt taget överallt i vår atmosfär. De efterföljande kortlivade sönderfallsprodukterna vilka i vanligt tal kallas radondöttrar, återfinns därför också i vår atmosfär. Till skillnad från radonet är radondöttrarna kemiskt mycket reaktiva och kommer mycket snart att stöta ihop med och fastna på atmosfärens aerosoler eller på fasta ytor i rummet. Förhållandet mellan aktivitetskoncentrationerna i luft av de kortlivade radondöttrarna varierar och beror på faktorer som luftomsättning, partikelhalt m m. Filtermetoden Koncentrationen i luft av de fyra kortlivade radondöttrarna (RaA, RaB, RF,LN/LF 250 ex ^Fysiker vid miljölaboratoriet, Statens strålskyddsinstitut, Box 60204, STOCKHOLM
3 1 RaC och RaC') bestäms vanligtvis med någon filtermetod. Luft pumpas då genom ett filter på vilket radondöttrarna fastnar. Aktiviteten av de olika radondöttrarna på filtret vid en viss tidpunkt beror bl a på radondotterkoncentrationen i luften, provtagningens längd och mängd luft som passerat filtret. Tidssambandet mellan aktivitetskoncentrationen i luften och aktiviteten på filtret ges av exponentialfunktioner för uppbyggnad och seriesönderfall. För bestämning av de fyra kortlivade radondöttrarna (RaA, RaB, RaC och RaC') utförs mätning av filteraktiviteten under provtagningen och/ eller efter provtagningens slut. På grund av den relativt korta halveringstiden hos radondöttrarna måste mätningarna göras kort efter insamlingstidens slut. Det vanligaste sättet att bestämma aktiviteten av radondöttrar på ett filter är att mäta de a-partiklar som RaA och RaC' utsänder vid sina sönderfall. Kalibrering och kalibreringsproblem De flesta instrument kalibreras med hjälp av långlivade a-strålande preparat med känd aktivitet eller genom samtidig provtagning och mätning med ett kalibrerat instrument. Noggrannheten i en bestämning av radondotterhalt i luft med filtermetoden beror på flera faktorer. En av faktorerna är hur väl volymen kan bestämnas, en annan faktor är hur väl filtrets uppsamlingseffektivitet är känd. En tredje faktor är de osäkerheter som tillkommer vid mätning av filtrets a-aktivitet, dvs i praktiken detsamma som hur väl ct-detektorns verkningsgrad är bestämd. I det följande kommer endast den sista faktorn att behandlas. a-detektorns verkningsgrad, dvs förhållandet mellan antalet detekterade a-partiklar och antalet utsända a-partiklar ges av E a " a det I a uts och a det " <»uts ' G. e a. f a. f b. fg dvs E a " G ' e a f a f b f 8
4 1 där G * geometrifaktorn, bestämd av avståndet mellan detektor och preparat samt detektorns och preparatets storlekar ea a-detektorns egenverkningsgrad, dvs antalet registrerade pulser per antal a-partiklar som träffar detektorns känsliga volym f a = korrektion för absorption mellan preparat och detektorns a-känsliga volym f D = korrektion för bakåtspridning i preparatet f s = korrektion för självabsorption i preparatet Eftersom det är svårt att bestämma dessa parametrar var för sig används vanligen någon metod som ger E a direkt. Ett vanligt sätt är att ersätta filtret med ett a-preparat vars aktivitet är känd och homogent fördelad över lika stor yta som de insamlade radondöttrarna har på ett filter. Ett sådant a-preparat avviker dock från ett filterprov i flera avseenden som påverkar E a. e metrifaktorii, G, beror på avståndet mellan filtret och detektorn, detektorytans storlek och ytfördelningen av aktivitet på filtret. Detektorns storlek är konstant och avståndet mellan filter och detektor kan också hållas konstant. Ytfördelningen av aktivitet på filtret beror på provtagningstekniken och är inte med säkerhet homogen. Ytfördelningen kan dock hållas relativt konstant om samma provtagningsteknik används från gång till gång. Eftersom ytfördelningen av aktivitet på ett filter inte nödvändigtvis är homogen blir geometrifaktorn vid kalibrering med a-preparat med homogent fördelad aktivitet en annan än vid filtermätningar. j^fjltret_j f s. Beroende på filterslag, flödeshastighet, aerosolstorlek och aerosolkoncentration kommer de luftburna radondöttrarna att tränga mer eller mindre djupt in i filtret innan de fastnar. Detta påverkar självabsorptionen i det insamlade radondotterprovet. Självabsorptionen i ett filterprov kommer inte att vara densamma som i det a-preparat som används vid kalibreringen. Detta innebär att olikheter i självabsorptionen måste bestämmas vilket är svårt att göra. partiklarna från filtret kommer delvis att absorberas i luften (om mätningen ej görs i vakuum) och i detektorns fönster innan de når detek-
5 torns känsliga volym. Storleken av denna absorption beror på a-partiklarnas energi och kan vara olika vid mätning pi luftfilterprov och kalibreringspreparat varvid ett fel i f a införes. Detta beror dels på att kalibreringspreparat med lång halveringstid avger a-partiklar med en lägre energi än radondöttrarna, dels på att a-partiklarna från radondöttrarna genom ovan nämnda självabsorption har energier över ett stort energiintervall när de lämnar filtret. cr-detektorns_e enyer)aiipgsgxad, e^ är praktiskt taget 1 för de a-detektorer som används för radondottermätningar. Eventuella olikheter i eg som beror på olika a-energier från filterprov och a-preparat är små och kan försummas. ^akå S ridniiig_i_pre a a ejt, f^, beror på a-partiklarnas energi, atomnummer och ytstrukturen på det material aktiviteten ligger på. Olikheter i fj, mellan filterprov och a-preparat är svår att bestämma men kan i de flesta fall försummas. Kalibreringsteknik Större delen av de redovisade kalibreringsproblemen kan undvikas om a-detektorns verkningsgrad bestäms med hjälp av ett filterprov med radondöttrar insamlade på samma sätt som vid en tänkt provtagning. Kalibreringstekniken utnyttjar det faktum att RaC' har praktiskt taget samma aktivitet som RaC beroende på RaC* korta halveringstid (160 us). Eftersom RaC utsänder y-strålning vid sitt sönderfall kan RaC-aktiviteten och därmed RaC'-aktiviteten på filtret bestämmas med en y- detektor. Den använda tekniken är i korthet följande. Som normal används ett radiumpreparat. Normalen består av en i plexiglas innesluten känd aktivitet jämnt fördelad över en yta lika stor som ett filterprov. Efter det att radioaktiv jämvikt uppnåtts mellan radium, radon och radonets kortlivade sönderfallsprodukter placeras normalen på en y- detektor och y-strålningen från RaC mäts se fig 1 a. Därefter kan y- detektorns verkningsgrad beräknas. För bestämning av a-detektorns verkningsgrad insamlas radondöttrar på ett. filter. Filtret placeras därefter på en likadan plexiglasakiva som normalen med den aktiva ytan vänd från plexiglaset. Plexiglasskivan med filtret placeras sedan på y-detektorn orh a-detektorn placeras över filtret, se fig 1 b.
6 1 Därefter mäts ^strålningen från RaC samtidigt som a-detektorn registrerar a-partiklar från RaC'. RaC-aktiviteten på filtret beräknas från y- mätningen och di filtrets RaC- och RaC-aktivitet är samma kan a-detektorns verkningsgrad för RaC lätt beräknas. PLEXIGLAS mmmmmmmmmmmmmmmmmm^t Y//////////////M Y-DETEKTOR NORWLEN FILTER MED RADIUN_ÖSNIN6 I RADIO- AKTIV JÄMVIKT MED RADON OCH RADONDÖTTRAR Fig la. y-detektorns känslighet för RaC bestäms med hjälp av radiumpreparatet (Normalen) a-detektor PLEXIGLAS FILTERPROV MED RADONDÖTTRAR Y-DETEKTOR Fig Ib. a-detektorns känslighet för RaC' bestäms genom samtidig a- och y-mätning Referenskälla - Normal Aktiviteten i den referenskälla som använts är bestämd genom att en noggrant uppmätt volym ur en känd referenslösning inneslutits i plexiglas. Se fig 1 a. Genom att referenslösningen utgjorts av referensmaterial från National Bureau of Standards (NBS) blir också kalibre-
7 1 ringen spårbar till NBS. Kaviteten i plexiglashållåren har sanma diameter som den aktiva ytan på det filter som ct-detektorn ska kalibreras för. Kavitetens tjocklek har hållits så liten som möjligt för att referenskällans geometriska utsträckning så nära som möjligt ska överensstämma med aktiviteten i ett filterprov. Efter inneslutningen av referenslösningen, som skedde genom hoplimning av plexiglashållårens båda delar, kontrollerades att inneslutningen blev helt tät genom läcktest. Felet i den absoluta mängden radium-226 i preparatet beror dels på noggrannheten i referenslösningen och dels på tillkommande fel vid tillverkningen, främst pippetteringsfel. y-detektorn För en noggrann kalibrering av a-detektorn är det nödvändigt att RaCaktiviteten på filtret kan absolutbestämmas med litet fel. Detta kan göras med en y-detektor med energiupplösning tillräcklig för att kunna åtskilja y-strålningen från RaC och RaB. Som y-detektor har en Nal (TI) detektor använts men högupplösande germaniumdetektorer är också lämpliga. Nal(TI) detektorn var försedd med en bakgrundsreducerande avskärmning för att erhålla en låg och stabil y-bakgrund. Genom lämplig mätgeometri för y-mätningarna kan RaC-aktiviteten på filtret absolutbestämmas med hög noggrannhet även om aktivitetsfördelningen på filtret är inhomogen. Det är viktigt att referenskällan och filterprovet kan mätas under identiska absorptionsförhållanden och geomteri. Kalibreringsprocedur Som exempel på kalibreringstekniken beskrivs förfarandet vid bestämning av verkningsgraden för en ZnS-detektor. 1) NaI(Tl)-detektorns verkningsgrad för RaC bestäms genom mätning av referenskällan 2) Ett filterprov tas med samma flödeshastighet som vid senare tänkta mätningar. För att hålla de räknestatistiska felen små, dvs relä-
8 r tivt hög aktivitet på filtret, är insamlingstiden ca 1 timae i en atmosfär med relativt hög radondotterhalt 3) Efter insamlingstidens slut får RaA-aktiviteten avklinga i ca en timma före kalibreringsmätningen 4) Samtidig mätning av y-strålningen från RaC och a-strålningen från RaC'. 5) Eftersom RaC och RaC' har praktiskt taget samma aktivitet på filtret kan detektorns verkningsgrad för a-partiklar från RaC med energin 7,68 MeV bestämmas ur sambandet ' där EQ = ct-detektorns verkningsgrad för a från RaC' E Y «y-detektorns verkningsgrad för y från RaC Mg * antalet registrerade a-pulser från filtret My * antalet registrerade y-pulser från filtret under samma tid Metodens begränsningar Förutom osäkerheten i normalens absoluta aktivitetsinnehåll och de räknestatistiska felen vid kalibreringsproceduren tillkommer ett antal felkällor. Aktivitetsfördelningen av RaC i normalen och i filtret är inte helt identiska. Detta tillsammans med de experimentella osäkerheten att y- mätningen av filter och normal inte sker under exakt samma absorptionsförhållanden och geometri utgör ett slag av begränsning. Redovisad kalibreringsteknik gäller för a-partiklar från RaC med energin 7.68 MeV. Bestämning av radondotterhalten innebär oftast att a-partiklar från RaA också mäts. Energin hos dessa a-partiklar är 6.0 MeV. On detektorns verkningsgrad är energiberoende eller om attenueringen av a-partiklar mellan filter och detektor är hög eller om RaA-aktiviteten på filtret är annorlunda fördelad än RaC-aktiviteten blir detektorns verkningsgrad för a-partiklar från RaA annan än för RaC'.
9 "1 Genoa lämpligt val av ct-detektor, filter och provtagningsteknik kan dock dessa felkällor hällas små si att en absolutbestämning av a-aktiviteten frin radondöttrar på ett filterprov kan ske med ett fel på högst ett par tre procent.
10 Tabell 1. Sönderfallskedja för den naturligt fbrekoamande uranserien. Endast de huvudsakliga sönderfallen redovisas. 1 fane Halveringstid Huvudsakligt sönderfall U Uran-238 4,5 x 10 9 Sr (a) Th Toriua dgr beta (0) 234 n 9r a Protact iniua min beta (0) U Oran-234 2,5 x 10 5 Sr (a) Th Ra Tor it» Radiun-226 8,0 x 10 4 Sr Sr (a) (a) 222 O 86 Rn 218,, 84 PO 2U PK 82 Pb 214 O. 83 Bl 2 84 Po 210 Ph 82 Pb Radon-222 -i- Polonium Bly-214 Vismut-214 Polonium-214 x Bly-210 RaA RaB RaC RaC 3,8 dgr 3,0 min 26,8 Bin 19,7 min sek 22 år (a) (o) beta,, ga-m beta,, garna (o) beta (0) (0, Y) (0. Y) ae t "RADONDÖI 1 I 210 Bi 83 Bl Vismut-210 5,0 dgr beta (0) 210_ 84 Po Polonium-210 x T 138 dgr (a) Pb Bly-206, stabilt - -
11 1 HITTILLS UTGIVNA AR9ETS00KUiiENT 1932 Rapport nummer Titel (undertitel) Författare o* U Tidskriftsförteckning Mätstationer för gaanastrllning - mätresultat 1981 Radon och radiumhalt i vatten Konstanskontroller av riksaätplatsens. normaler 1981 Om tillkomsten av författningar An Integrating Radon Monitor Mätningar av radonhalter i bostader Basic concepts and assumptions behind the ICRP recommendations (reprints of three lectures held in Peking, Tokyo and Washington 1981) Long term radiation protection objectives for radioactive waste disposal Persondostnäcningar Årsrapport 1981 Policyseminariet april 1982 Statens strålskyddsinstitut Bakgrundsmaterial till riksdagens revisorer Attitydundersökning om strllning Nordiskt möte om icke-joniserande strllning, maj 1982 IAEA's och WHO-IRC"i jimförclsemmtningar av av gammanuklider Xsotopkomnitténpportcr 1981 Doses and effects of radon and its daughters Radondöttrar i människan Biblioteket Per Einar Kjtlle Josef Kulich Jan-Erik Cri idborg Margaretha Ljungberg Anders Clansholm Agneta Buren et al Lars Mjönes Bo Linde 11 Jan Olof Snirs Albert Kiibuf Bo Linde 11 Bo Linde11 IJS-avdelningen Hans Möre Ingemar Malmström Jan-Olof Snihs Rolf Falk
12 HITTILLS UTGIVNA ARBETSOOMJHENT 1982 Rapport nummer Tir»i Titel (undertitel) Författare 19 Kalibrering av radondottermätare Rolf Falk Leif Nyblom 20 International Radiation Protection Bo Lindel 1 Recommendations: S years experience D.J. Beninson of ICRP Publication 26 F.D. Sowby 21 Tillförlitligheten hos ptrsondosiaetri- Olle Cull berg system Lennart Lindborg 22 Kalibreriugsverksamhet, radon och KoJf Falk i:t al radondöttrar i luft 23 21* Tillstlndshavare för radioaktiva Agneta tfrdén ämnen Kartläggning av radonhalter inomhus Agneta Boren i Sverige Lars Mjö.ies Preliminär slutrapport Per Wennberg
SS 1:1978-022. o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM. juni 1978
SS 1:1978022 o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM juni 1978 r RADONHALT OCH GAMMASTRÄLNING I ENFAMILJSHUS BYGGDA AV OVANLIGT STORA MÄNGDER SKIFFERBASERAD GASBETONG 1) 9)
Läs merSönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o
Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105
Läs mer4 Halveringstiden för 214 Pb
4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),
Läs merBygg en spårfilmsdetektor
Bygg en spårfilmsdetektor En laboration om radonmätning Hur detektorn fungerar Detektorn består av en spårfilm, placerad på botten av en plastmugg. Öppningen på plastmuggen täcks med plastfolie, för att
Läs merLaboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige
Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merBilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten
Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets
Läs merANVÄNDARMANUAL MARKUS 10
ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2
Läs merLösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Läs mer1. Mätning av gammaspektra
1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.
Läs merStatens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall
Statens energiverk 118 Stockholm. Telefon 08 44900 FBA8/8 Radioaktiva ämnen i från förbränning av torv en preliminär studie Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk Radioaktiva ämnen i från förbränning
Läs merSwegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Läs merLaborationer i miljöfysik Gammaspektrometri
Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.
Läs merHur länge är kärnavfallet
Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd
Läs merLösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.118 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Läs merABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING
ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING Uppgift: Materiel: Teori: Att bestämma ett samband för den intensitet av gammastrålning som passerar en absorbator, som funktion av absorbatorns tjocklek. Att bestämma halveringstjockleken
Läs merUtredning gällande förekomst av radon i bostad
1 Radonutredning Utredning gällande förekomst av radon i bostad Bergagatan 32 603 75 Norrköping 2 Innehållsförteckning: Uppdrag 3 Bakgrund 3 Ventilation i fastigheten 4 Sammanfattning 4 Vad är radon 5
Läs merAtom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:
Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs merBacktimjan, Hässelby. Radonriskundersökning. 1 Inledning. 2 Bakgrund. Sebastian Agerberg Josefine Johansson
Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Geoteknik 2018-04-18 605169 Uppdragsledare Handläggare Sebastian Agerberg Josefine Johansson Backtimjan, Hässelby Radonriskundersökning 1 nledning Geosigma AB har
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merFysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning
Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung
Läs merGAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning
GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum
Läs merPRODUKTION OCH SÖNDERFALL
PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra
Läs merRadonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun
Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION
Läs mer2011:01. Bestämning av kontamination med radium-226 i radonkalibreringsanläggningen i Malå
Författare: Hans Möre Kirlna Skeppström 2011:01 Bestämning av kontamination med radium-226 i radonkalibreringsanläggningen i Malå Beslutsunderlag inför sanering och avveckling av anläggningen Rapportnummer:
Läs merRadon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB
Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs merBeslut om frigränser för radioaktiva ämnen
Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande
Läs merRadonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet
Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den
Läs merRadon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?
Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller
Läs merFältrapport Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Luspen 1:158, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673
Detaljplan för Del av Luspen 1:158, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673 201-04-11 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström RAPPORT Detaljplan för Del av Luspen 1:158 Kund Storumans
Läs merHJO KOMMUN PM MARKRADON KNÄPPLAN VÄSTRA
HJO KOMMUN PM MARKRADON KNÄPPLAN VÄSTRA 2018-06-11 PM MARKRADON KNÄPPLAN VÄSTRA KUND Hjo kommun Box 97 544 22 Hjo Besök: Torggatan 2, Hjo Tel: +46503 350 00 Hjo kommun Org nr: 212000-1728 http://www.hjo.se
Läs mer1 Den Speciella Relativitetsteorin
1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från
Läs merSSI-rapport 90-03. Ett referensinstrument för radonmätning. Hans More
: : : i SSI-rapport 90-03 Hans More Ett referensinstrument för radonmätning Dokumentation av ett radonmätinstrument baserat på a-spektrometrl av elektrostatiskt Insamlade radondöttrar ISSN 08-4434 Pris:
Läs merMetodbeskrivningar för mätning av radonhalt. Tomas Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten
Metodbeskrivningar för mätning av radonhalt Tomas Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten Exempel på korttidsvariation av radonhalt i inomhusluften Exempel på säsongsvariation av radonhalt i inomhusluften Källa
Läs merRADON - ett inomhusmiljöproblem
RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från
Läs merREDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor
35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på
Läs merStatens energiverk 11787 Stockholm. TeMon 08 7449500
Statens energiverk 11787 Stockholm. TeMon 8 74495 Radonavgång från torvaska Bengt Rosén Statens energiverk Radonavgång från torvaska Bengt Rosén RAPPORT INOM OMRÅDET FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR Rapportnummer:
Läs mer1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa
Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 6 februari 1999 Del A 1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (p). Svar: At, Am, Pm, Pa. a) Vilka nuklider
Läs merGEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:
Läs merMät och sök Radonbidrag. Koll på radonhalten? Nu kan du få upp till kronor i bidrag när du sanerar ditt hus.
Mät och sök Radonbidrag Koll på radonhalten? Nu kan du få upp till 25 000 kronor i bidrag när du sanerar ditt hus. Skydda dig och din familj från skadlig radongas Radon varken syns eller luktar, men det
Läs merByggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.
Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merStatistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet Gudrun Alm Carlsson och
Läs merNuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin
Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,
Läs merKEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap 17.6 17.8 Periodiska systemet finns alla grundämnen? SVAR: NEJ! Exempel på lätta kärnor som inte finns, dvs ej stabila:
Läs merffi åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning
^{ EDn^ >urrrö. ta, z '4'D IT9 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb REPORT issued by an Accredited Laboratory. Mätrapport (radon iinomhusluft) Rapport nr: 3644: I
Läs merStrålning Radioaktivitet och strålskydd
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter och projekt 2 3 4 α-strålnings räckvidd i luft γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer Strålning Radioaktivitet
Läs mer* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 21.9.2012 2012/0074(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende
Läs merFältrapport Geoteknisk undersökning Detaljplan för del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673
Detaljplan för del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Daniel Svensson Granskad av: Joakim Alström RAPPORT Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1 Kund
Läs mer8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning
8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor
Läs merNeutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik
Neutronaktivering Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Datum för genomförande: 2012-03-30 Medlaborant: Jöns Leandersson Handledare: Pieter Kuiper 1 av 9 Inledning I laborationen används en neutronkälla
Läs merSSI-rapport 87-33. Persondosmätningar Årsrapport 1986. Albert Kiibus. B; ;n4 K ; ; : ;^ Statens Stralskyddsinstitut ISSN 0282-4434.
SSIrapport 733 Statens Stralskyddsinstitut B; ;n4 K ; ; : ;^ 040 STOCKHOLM S Albert Kiibus ersondosmätningar Årsrapport 96 ISSN 04434 rit 00 kronor Titelblad c ISSN Författare M a t e n S strålskyddsinstitut
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs merRadon och dess hälsoeffekter
SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin
Läs merSF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010
Avd. Matematisk statistik SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 0 Allmänna anvisningar Arbeta med handledningen, och skriv rapport, i grupper om två eller tre personer. Närvaro vid laborationstiden
Läs merRadioaktivitet i luft och mark i Stockholm
Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms
Läs merProjekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson
Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson 2007-11-01 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen
Läs merPM Radonriskundersökning
Grap PM Radonriskundersökning Geosigma AB Stockholm 2017-11-23 Grapnummer SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare Uppdragsnr Grap nr Antal sidor Helena Thulé 8 Beställare Beställares referens Antal
Läs merRADONGUIDEN. Radonguiden
RADONGUIDEN Radonguiden 1 2 RADONGUIDEN RADONGUIDEN 3 Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den här broschyren får du, som bor i
Läs merKalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek
Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Lars Andersson Technical Manager, Intertek 2016-09-09 Agenda Kalibrering del 1. Vad är det och behövs det egentligen? Vilka är kraven och hur möter vi dom? Är
Läs merRadioaktivitet i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet
Läs merExperimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Läs merMarkteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik. Detaljplan för del av Brämhult 11:1 m fl Reviderad:
Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik Detaljplan för del av Brämhult 11:1. 2014-10-03 Upprättad av: Anita Turesson Granskad av: Sara Jorild Uppdragsnummer: 10202550/10241363 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT
Läs merBANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning
1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive
Läs merDetaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen
Beställare: Vectura Consulting AB Att: Ulrika Isacsson Box 1094 405 23 GÖTEBORG Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs mer2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken.
Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 5 september 00 Konstanter och definitioner som gäller hela tentan: ev.607733. 0 9. joule kev 000. ev MeV 000. kev Gy joule kg N.. A 6.0367 0 3 mole Bq sec kbq
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merRadioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merRadioaktiva ämnen i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen
Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs merSamhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1
Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,
Läs mer3 NaI-detektorns effektivitet
3 NaI-detektorns effektivitet (Bestämning av aktiviteten i en K-lösning) 3.1 Laborationens syfte Att bestämma NaI-detektorns effektivitet vid olika gammaenergier. Att bestämma aktiviteten i en K-lösning.
Läs merStora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)
Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:
Läs merDoskonstant för några vanligt förekommande radionuklider MFT
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2017-06-05 Faktaägare: Christina Söderman, leg Sjukhusfysiker, Medicinsk Fysik Fastställd av: Sara Olsson, Avdelningschef, Medicinsk Fysik Revisions
Läs merAnalys av tandmaterial
Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2016-04-21 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-16030
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merRadonriskundersökning
GRAP Geosigma AB 2018-04-23 SYSTEM FÖR KVALTETSLEDNNG Uppdragsledare Uppdragsnr Grap nr Antal sidor Josefine Johansson 8 Beställare Beställares referens Antal bilagor Heba Fastighets Aktiebolag Emelie
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merRadonDagen Gävle 2011-09-27
RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986
Läs merMiljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014
2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300
Läs mer2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se
2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren
Läs merMätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten
2003:07 INGER ÖSTERGREN, ROLF FALK, LARS MJÖNES OCH BRITT-MARIE EK Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten Test av mätmetoder och resultat av en pilotundersökning FÖRFATTARE/ AUTHOR: Inger Östergren,
Läs merSSI Rapport 2005:14. Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från fi lter vid några vattenverk. Inger Östergren, Gustav Åkerblom och Britt-Marie Ek
SSI Rapport 2005:14 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från fi lter vid några vattenverk Inger Östergren, Gustav
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 013-05-30 fm Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merTEOM IVL s filtermetod
SLB 1:2003 TEOM IVL s filtermetod EN METODJÄMFÖRELSE MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JANUARI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 TEOM...4 IVL...5 Jämförelse TEOM - IVL...6 2 Förord
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har
Läs merSSI:1977-019 RADIUM I DIESELOLJA. maj 1977 JOSEF KULICH. STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT Pack, 10401 STOCKHOLM. x*>x* : :: ::;:;: :: :: ::;: ::
X-Xv XvX*X*X* >:*:* : :$ :: :: :: :: :: :: :: IvX-t-X-t & x*>x* SSI:1977-019 : :: ::;:;: :: :: ::;: :: : :: :: :: :: X*X*X*1*X*. X'I'X'X*.".*."..*..*.*.. :.: : : : : : '"!% * - >I-!*XvX'X.v.-.'.-.-.v "!"X"Xv!*I
Läs merLösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 22 januari 2000 kl
Lösningar till tentaen i Kärnkei ak den januari 000 kl 0845-145 Del A 1 Sönderfall av 1Pb leder till sönderfallskedjor so slutar på 08Pb a) Vilka grundänen förekoer i dessa korta kedjor? (3p) Svar: Po,
Läs merRÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM
L 296/12 Europeiska unionens officiella tidning 7.11.2013 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen
Läs merIntro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen
Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!
Läs merKOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER
KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER 1. PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER 1:1 Provtagning Provtagning sker med hjälp av så kallade mätstubbar kopplade till en vacuumpump. Luftburna partiklar samlas
Läs merTentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Torsdagen den 23:e maj 2013, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Läs merTentamen i Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system, 7p
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Åke Fransson Stefan Berglund Björn Ekenstam Bo Tannfors Tentamen i Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system, 7p Datum: 2001-08-31, kl 9.00-15.00,
Läs mer