samordnad rehabilitering och finansiell samordning

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Nota Bene Nr Samhällsekonomiska effekter av samordnad rehabilitering och finansiell samordning Lars Hagberg Införande av fysisk aktivitet på recept i primärvården i Örebro län

2 Samhällsmedicinska enheten Rapportserier för kunskapsspridning Nota Bene nr Nota Bene är latin och betyder "märk väl". Redaktion Katrin Boström, tel 019/ Sirkka Elo, tel 019/ Örjan Garpenholt, tel 019/ Lars Hagberg, tel 019/ Leif Nilsson, tel 019/ Margareta Zander, tel 019/ Textredigering Ingmarie Arvidsson, tel 019/ e-post Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och Laboremus. Med dessa vill vi sprida kunskap om folkhälsa och folkhälsoarbete. Vi vill också bidra med kunskapsunderlag som kan användas i landstingets och kommunernas beslutsprocesser. Målet är en god och jämlik hälsa Samhällsmedicinska enheten är landstingets resurs för folkhälsoarbetet i Örebro län. Vi fungerar som kunskapscenter för alla som vill arbeta för en bättre folkhälsa. Det kan vara politiker och tjänstemän, myndigheter, organisationer, näringsliv, folkrörelser och andra som kan påverka folkhälsan. Vårt arbete koncentreras kring epidemiologi, folkhälsorapportering och analys, planerings- och beslutsstöd samt strategiskt folkhälsoarbete. Vårt yttersta mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Örebro län. Mer om folkhälsoarbetet i Örebro län På vår hemsida får Du veta mer om folkhälsoarbetet i Örebro län. Där kan Du även ta del av material vi publicerat inom folkhälsoområdet. www Ansvarig utgivare Thomas Falk, chef Samhällsmedicinska enheten, tel 019/ Tryck Landstingstryckeriet, Örebro läns landsting, 2007 Omslagsfoto Microsoft ClipArt ISSN

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND, UPPDRAG... 1 Steg 1. Övergripande utvärdering på samhällsnivå... 1 Steg 2. Beskriva hur väl satsningen har gynnat målgruppen Steg 3. Målgrupps- och projektrelaterad utvärdering... 1 SYFTE... 1 METOD...1 RESULTAT... 2 GENERELLT... 2 Metodologiska svårigheter... 2 Olika begrepp och syften... 2 FRISAM... 3 Beskrivning... 3 Hälsa och livskvalitet för individen... 3 Kostnader för berörda huvudmän... 3 Samhällsekonomiska effekter... 4 SOCSAM... 4 Beskrivning... 4 Hälsa och livskvalitet för individen... 5 Kostnader för berörda huvudmän... 5 Samhällsekonomiska effekter... 5 FINSAM... 5 Beskrivning... 5 Hälsa och livskvalitet för individen, kostnader för berörda huvudmän och samhällsekonomiska effekter... 5 DISKUSSION... 6 Viktiga konstateranden... 6 Styrkor och brister... 6 Behov av fortsatt forskning/utvärdering... 6 REFERENSER

4 9

5 BAKGRUND UPPDRAG Vid en enkel genomlysning av aktuell forskning inom området framgår att det finns flera studier av projekt som inriktar sig på unga vuxna med svag förankring på arbetsmarknaden, lågutbildade ensamstående föräldrar och personer som har behov av bedömning och insatser från flera olika myndigheter. Resultaten är ofta samstämmiga och visar att samverkan är en nyckelfaktor för att underlätta och möjliggöra för individen. Genom deltagande i samverkansprojekt ges individen möjlighet att få verktyg och meriter för att komma vidare och uppnå en fungerande livssituation. Med utgångspunkt i ovanstående resonemang föreslås följande alternativ som kan utgöra utvärderingsmodell: Steg 1. Övergripande utvärdering på samhällsnivå Utarbeta en kunskapssammanställning av olika befintliga utvärderingar av liknande projekt. Sammanställningen ger även en samhällsekonomisk aspekt av satsningen. Steg 2. Beskriva hur väl satsningen har gynnat målgruppen. Uppföljningsresultat grundade på befintlig dokumenterad statistik. Steg 3. Målgrupps- och projektrelaterad utvärdering Beskriva arbetsprocessen i projektet med fokus på hur samverkan genomförts och fungerat, resultat och vidareutveckling. Genomföra fokusgruppintervjuer med samverkansparterna. Denna översikt utgör steg 1 i denna utvärderingsmodell. SYFTE Syfte med denna rapport är att sammanfatta de viktigaste utvärderingarna av rehabiliteringsinsatser som skett med hjälp av finansiell samordning mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommuner och landsting. Betoningen är på effekter för individen och samhällsekonomiska konsekvenser. Aspekter som effekter på organisationsform och arbetsprocess ingår inte. För en sammanfattning av detta hänvisas i första hand till regeringens proposition 2002/03:132 [1]. METOD Verksamhet med finansiell samordning har bedrivits i tre olika former Frisam, Socsam och Finsam. 1

6 1. Frisam är frivillig samverkan inom rehabiliteringsområdet som bygger på lokala beslut. Dessa försök har sammanfattats ibland annat i rapporterna Samhällsekonomiska effekter vid rehabilitering [2], Ekonomisk analys av Frisam [3] och Lönsam samverkan för individ och samhälle [4]. Dessa har använts i denna översikt. 2. Socsam var finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Försöken har utvärderat i en lång rad utvärderingar och rapporter som sammanfattats i rapporten Socsam försök med politisk och finansiell samordning. En slutrapport [5], som utgör underlaget i denna översikt. 3. Finsam är finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Statskontoret har i uppdrag att utvärdera Finsam och har så här långt kommit med rapporterna Den första tiden med Finsam [6], Fortsättningen med Finsam [7] och Finsam rapport 3 [8]. Dessa har varit källan i denna översikt. Utöver detta har Regeringens proposition 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet [1] utgjort underlag. Det finns en lång rad utvärderingar av de olika delprojekten. Dessa utvärderingar har haft betydelse för de presenterade resultaten i ovan nämnda rapporter/utvärderingar, men har inte därutöver beaktats i denna översikt. RESULTAT GENERELLT Metodologiska svårigheter Man har haft svårigheter i att värdera försökens effekter för såväl individer som samhällsekonomiska effekter. De två främsta skälen är att verksamheternas karaktär inte möjliggör experimentell studiedesign och att den tidsrymd som försöken pågått har varit väl kort för att försökens effekter ska få genomslag. I det första fallet innebär det att det är svårt att urskilja effekterna av försöken från andra faktorer som kan ha påverkat resultatet. Det leder till en osäkerhet om de verkliga effekterna av försöket. I det andra fallet kan effekterna vara helt andra om försöken hade följts under så lång tid att de totala effekterna hade kunnat följas. Sammantaget gör detta att de utvärderingar som gjorts innehåller ett stort mått av osäkerhet. Å andra sidan är det ett förhållande som är vanligt bland försök i reell miljö. I kunskapssammanställningar som de som SBU (statens beredning för medicinsk teknisk utvärdering) och Socialstyrelsen gör (t.ex. riktlinjer för hälso- och sjukvården) klassas studier av detta slag som att ha lågt eller (oftast) inget bevisvärde. Olika begrepp och syften Hälso- och sjukvården betonar värdet för individen som också i hälso- och sjukvårdens perspektiv är en del av de samhällsekonomiska effekterna. Detta uttrycks ofta i form av att 2

7 målet är att maximera välfärden. Inom de rehabiliterande verksamheterna likställs samhällsekonomiska effekter med kostnadsbesparingar för inblandade huvudmän. När hälsooch sjukvården utgår från kostnadseffektivitet och menar mycket hälsa och livskvalitet för individen relaterat till kostnader för behandlingen så utgår de rehabiliterande verksamheterna från minskade samhälleliga kostnader och ser välfärdsvinster för individen som en "biprodukt". Åtminstone som man har uttryckt sig i denna översikt förekommande utvärderingar. Att inblandade parter har dessa skiljda synsätt innebär att de utvärderade effekterna inte blir helt tydliga. I de gjorda utvärderingarna har individens hälsovinster inte vägts mot de samhälleliga kostnaderna. Det innebär att det är otydligt vilka effekter som kan anses som bra och när en insats kan anses som tillräckligt bra för att användas i större skala och/eller permanent. FRISAM Beskrivning Frisam är frivillig samverkan för berörda myndigheter i syfte att stödja alla som är i behov av särskilda insatser inom rehabiliteringsområdet. De lokala samverkansprojekten inom Frisam behöver inte godkännas av regeringen eller någon central förvaltningsmyndighet. Tanken är att de enskilda aktörerna själva ska besluta om att bedriva samverkan utifrån lokala förutsättningar och behov. Frisam är inte någon försöksverksamhet utan en permanent samverkansform. Rehabilitering används som samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, social, psykologisk, yrkes- och arbetsinriktad art. Målgruppen begränsades (i utvärderingssammanhang) till personer i yrkesverksam ålder, år. Den tänkta målgruppen är de som har behov av samordnade insatser, vilka bedöms vara 5 procent av befolkningen i arbetsför ålder eller cirka personer. Det faktiska samarbetet bedöms ha berört personer. Något som återkommit ett flertal gånger i utvärderingarna är att det behövs nya mätsystem över organisationsgränserna. Hälsa och livskvalitet för individen Utvärderingarna nämner att generellt mår berörda individer bättre efter åtgärderna. För 96 personer har livskvalitet mätts före och efter med instrumentet EuroQol. På en skala mellan 0 (sämsta) och 1 (bästa) har det ökat från 0,57 till 0,61. Medianvärdet påverkades inte. I instrumentet ingår också en fråga om hälsotillstånd. På en skala mellan 0 (sämsta) och 100 (bästa) har genomsnittsvärdet ökat från 53 till 58 och medianen från 50 till 63. Inget sägs om skillnaderna var signifikanta, vilket får anses som tveksamt. Urvalet av individer var inte slumpmässigt. Kostnader för berörda huvudmän Såväl kommun, försäkringskassa och landsting fick ett positivt ekonomiskt resultat. Arbetsmarknadsverket fick ökade kostnader genom omfattande insatser att hjälpa individer tillbaka till arbetsmarknad. Man konstaterar utifrån utvärderingar från de olika försöken att det är svårt att avgöra om hur de totala kostnaderna påverkats. Det finns flera exempel på 3

8 förskjutning av kostnader från kontantstöd till ökade kostnader för försäkringskassa och arbetsförmedling. Berörda individer fick i genomsnitt kr i ökad inkomst. De samhällsekonomiska effekterna har utvärderats genom att följa 227 individer i den s k Sampopredovisningen. Av dessa var 60 procent kvinnor och genomsnittsåldern var 40 år. I gruppen var tre fjärdedelar arbetslösa. Omkring hälften hade sjukdomsproblem och en tredjedel fått socialbidrag under mätperioden före åtgärd. Utvärderingen visar att för dessa individer minskade samhällets kostnader med 17 miljoner kronor samtidigt som genomförda insatserna kostade 12,3 miljoner kronor. Per individ innebar det kr i minskade kostnader samtidigt som insatserna kostade kr. Studien är en jämförelse mellan före och efter att samordnade insatser bedrevs. En liten (23 individer) "jämförelsegrupp" användes, men den var delvis ganska annorlunda än undersökningsgruppen. I regeringen proposition 2002/03:132 nämns en samhällsekonomisk studie (ingen referens) avseende 120 personer där den samhällsekonomiska förbättringen bedömdes vara per individ och år. Samhällsekonomiska effekter Ambitionen har också varit att utvärdera om samordnad rehabilitering även ger effekter utöver vad som berör de enskilda individerna, t.ex. om det leder till rationellare organisation generellt. Några sådana utvärderingar har inte gjorts avseende Frisam. SOCSAM Beskrivning Syftet med Socsam var att genom samordning av resurser från socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst uppnå både välfärdsvinster för enskilda och samhällsekonomiska vinster. Socsam innebar att medverkande parter - kommun, landsting och försäkringskassa - bildade ett gemensamt politiskt ledningsorgan och därmed ett gemensamt ansvar för de verksamheter som ingick i försöksverksamheten. Det speciella med Socsam och dess trepartssamordning var att det skedde såväl en politisk som finansiell samordning. Intentionen var att skapa formella förutsättningar för att prioritera gemensamma insatser. Den primära målgruppen var personer i yrkesverksam ålder som hade behov av insatser över huvudmannaskapsgränserna. Förväntan fanns på ytterligare samordningsvinster avseende övriga invånare.de personer som ingick i den primära målgruppen hade i regel befunnit sig långt från arbetsmarknaden. Insatser för att rehabilitera till arbete och sysselsättning förekom därför i störst utsträckning. Den politiska samordningen upplevdes ge en struktur och kontinuitet i de berörda verksamheterna. Att Socsam bedrevs i politisk konsensus förstärkte detta. Den administrativa projektledningen hade en avgörande betydelse för att samordna verksamheterna. Projektledningen fungerade som en länk mellan den politiska ledningen och verksamheterna. Den finansiella samordningen hade störst betydelse genom att omvandla delar av budgeten för kontantstöd (sjukpenning och socialbidrag) till att initiera nya aktiviteter. 4

9 Hälsa och livskvalitet för individen De individer som hade hälso- och/eller missbruksrelaterade problem uppnådde hälsoförbättringar. Kostnader för berörda huvudmän För de individer som medverkade i arbetsmarknadsinriktade aktiviteter har målet om minskat långvarigt samhälleligt försörjningsbehov infriats. De är dock tveksamt om Socsam har minskat de ingående verksamheternas samlade kostnader i någon större omfattning. Enligt den beräkningsmodell som har använts i utvärderingen utgör Socsams ekonomiska påverkan endast en liten andel av försöksverksamhetens totala ekonomi. De satsningar som gjorts har endast berört ett fåtal individer och eventuellt positiva effekter har därmed inte fått genomslag på de sammantagna kostnaderna. Genom de Socsamaktiviteter som bedrevs förstärktes de samordnade aktiviteterna för enskilda, vilket till övervägande delen fick positiva effekter avseende sjukpenning- och socialbidragskostnader samt utvecklingen av långa sjukfall. Samtidigt medförde Socsam att personal- och andra driftkostnader inom individ- och familjeomsorg ökade, vilket kan förklaras av de resursförstärkningar som gjordes i syfte att bedriva särskilda Socsamaktiviteter. Samhällsekonomiska effekter Det var svårt att fastställa effekterna av SOCSAM på övergripande makronivå. Kostnadsutvecklingen vad avser sjukpenning, rehabiliteringspenning och socialbidrag samt nyckeltalens utveckling (främst avseende långa sjukfall) visar dock på positiva resultat som enligt utvärderingen bör kunna tillskrivas SOCSAM. FINSAM Beskrivning Sedan 2004 har Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting möjlighet att bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet inom Finsam. Syftet är att återställa den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Målgruppen är den samma som för Frisam dvs personer. Hittills (maj 2007) har 31 samordningsförbund skapat. Enligt uppgifter från 26 av dem berörs cirka personer av samordnade insatser. Det är viktigt att komma ihåg att samverkan enligt Frisam finns kvar. Hälsa och livskvalitet för individen, kostnader för berörda huvudmän och samhällsekonomiska effekter Effektutvärdering ska presenteras av Statskontoret i maj Man har dock redan flaggat för att det nationella systemet för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet (SUS) har stora brister. Systemet kan bara i begränsad omfattning ge underlag till effektutvärderingen. 5

10 DISKUSSION Viktiga konstateranden Det är svårt att genomföra utvärderingar med önskvärd design i reell miljö. Samordnad rehabilitering och finansiell samordning kan ha inneburit mindre hälso- och livskvalitetsvinster för individen och mindre samhälleliga kostnadsbesparingar. Styrkor och brister Ett stort antal försök och utvärderingar har genomförts. Studiedesignen gör det omöjligt att dra säkra slutsatser. Största problemet är att ingen utvärdering har gjorts av effekten av ej samordnad rehabilitering. Det saknas kriterier för vad som anses som önskvärda effekter. Behov av fortsatt forskning/utvärdering Det behövs inte fler utvärderingar av den okontrollerade före - efter design som har tillämpats. Den största kunskapsbristen är säkerligen vad samordnad rehabilitering ger i jämförelse med ej samordnad rehabilitering. Ska fler utvärderingar göras bör detta vara fokus. Ska fler försök utvärderas bör det ske utifrån tydliga kriterier om vad som är önskvärt, dvs. när en insats är värd att genomföra. Ställning behöver därför tas till om det önskvärda är att en insats ska vara kostnadseffektiv i jämförelse med andra samhälleliga insatser (och kriterier för det) eller om den ska vara kostnadsbesparande för inblandade huvudmän. 6

11 REFERENSER 1. Socialdepartementet, Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, in 2002/03: , Socialdepartementet: Stockholm. 2. Socialstyrelsen, et al., Samhällsekonomiska effekter vid rehabilitering - Vem vinner på rehabilitering i samverkan, in 2000: , Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Riksförsäkringsverket: Stockholm. 3. Socialstyrelsen, et al., Ekonomisk analys av Frisam - en studie i fyra lokala områden, in 2000: , Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Riksförsäkringsverket: Stockholm. 4. Socialstyrelsen, Lönsam samverkan för individ och samhälle, in 2000: , Socialstyrelsen: Stockholm. 5. Socialstyrelsen, SOCSAM - försök med politisk och finansiell samordning. En slutrapport, in Socialstyrelsen. 2001, Socialstyrelsen: Stockholm. 6. Statskontoret, Den första tiden med Finsam, in 2005: , Statskontoret: Stockholm. 7. Statskontoret, Fortsättningen med Finsam, in 2006: , Statskontoret: Stockholm. 8. Statskontoret, Finsam rapport 3, in 2007: , Statskontoret: Stockholm. 7

12 Folkhälsoundersökningarna Liv & hälsa Samhällsmedicinska enheten Inom ramen för enkätundersökningarna Liv & hälsa 2000 och Liv & hälsa 2004 har nedanstående rapporter publicerats. Du kan beställa rapporterna från Samhällsmedicinska enheten eller hämta dem som pdf-filer på vår hemsida Enkätundersökningarna är ett samarbete mellan Upplands, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro läns landsting. Liv & hälsa år Liv & hälsa Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. (2005) 2. Liv & hälsa 2004 en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i Värmland. Forskning och folkhälsa, Utvecklingsstaben, Landstinget i Värmland (2005) 3. Sörmlänningar tycker om vården. Resultat från Liv & hälsa Fou-enheten, Landstinget Sörmland (2005) 4. Feldman I. Länsinvånarna är nöjda med vården men - Resultat från Liv & hälsa Samhällsmedicinska enheten. Uppsala läns landsting. (2005) 5. Folkhälsomål kopplat till Liv & hälsa - Södermanlands kommuner. Folkhälsoenheten och FoU enheten, Landstinget Sörmland. (2005) 6. Kalander Blomqvist M, Janson S (red). Värmlänningarnas liv och hälsa Landstinget i Värmland och Karlstads universitet (2005) 7. Västmanlänningarnas hälsa. Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik år Landstinget Västmanland (2006) 8. Berglund K, Brantefors B, Feldman I, Fichtel Å, Jonason E, Lindberg C. Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län. Samhällsmedicinska enheten, Uppsala läns landsting (2006) 9. Lindén-Boström M, Eriksson C, Hagberg L, Persson C, Ydreborg B. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (2006) 10. Elo S, Nicolas I, Boström K. Liv & hälsa Vårdrapport. Länsbornas kontakter med hälso- och sjukvården och deras åsikter om den. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (2006) 11. Fahlström G, Hagberg L, Lindén- Boström M, Ydreborg B. Liv & hälsa i Örebro län Äldres liv och hälsa. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (2008) Liv & hälsa år Liv och hälsa år Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. (2000) 2. Carlsson P, Lambe M. Liv & hälsa år 2000 i Uppsala län och dess kommuner. Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Landstinget i Uppsala län. (2000) 3. Ydreborg B. Den pigga pensionären. Om äldres hälsa i Örebro län år Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. (2001) 4. Eriksson C, Lindén-Boström M, Persson C, Skarped G, Wallin A-M, Ydreborg B. Den odemokratiska hälsan! En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. (2001) 5. Janson S, Molarius A, Starrin B, Svensson N, Eriksson U-B. Folkhälsan i Värmland Del 2. Resultat från enkätstudien Liv & hälsa Arbetsrapport nr Institutionen för samhällsvetenskap, Karlstads Universitet. (2002) 6. Hälsan i Sörmland 2002 en kommunbeskrivning. FoU-enheten, Landstinget Sörmland.(2002) 7. Wallin A-M, Carlberg M. Hälsan ur ett etniskt perspektiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. (2003) 8. Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Feldman I, Lambe M, Molarius A, Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa (2003) 9. Lindén- Boström M (red). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa (2003)) Dessutom har ett tiotal artiklar i vetenskapliga tidskrifter publicerats med material från Liv & hälsa 2000 och 2004.

13 Samhällsmedicinska enheten Vill Du veta mer om folkhälsa och folkhälsoarbete? Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Nota Bene och Laboremus. Du kan beställa rapporterna från Samhällsmedicinska enheten eller hämta dem som pdf-filer på vår hemsida Nota Bene 1. Byansansa J, Hellmén O, Wallin A-M. Har dom inte fattat att vi är här för att stanna? En intervjuundersökning bland somaliska barnfamiljer. (1999) 2. Hellid L, Schröder A, Wallin A-M, Isacsson P, Kjaergaard D, Öhrman A. Näbbtorgsmottagningen. Primärvårdens resursteam för flyktingar i Örebro län. (1999) 3. Johansson E, Häggström H. Tjejdag och jungfrumässa. Beskrivning och utvärdering av en skola/fritidsaktivitet med unga flickor i fokus. (2000) 4. Ydreborg B, Skånberg G. Barnsköterskors arbetsinsatser i två kommundelar i Örebro (2000) 5. Wallskär H, Linderholm S, Elo S. Stressen gjorde oss helt blockerade. Hälsofrämjande arbete bland undersköterskor och sjuksköterskor vid infektionskliniken, Regionsjukhuset i Örebro, En lägesbild inför det sista projektåret. (2000) 6. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. Det måste finnas någon som driver på. Hälsofrämjande arbete bland undersköterskor och vårdbiträden vid Karlskoga lasarett En lägesbild i december (2000) 7. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. Det här är vår chans. Kvinnors hälsa - hälsofrämjande arbete bland personliga assistenter inom Karlskoga kommuns äldre- och handikappomsorg En lägesbild i november (2000) 8. Iarpe K, Wallin A-M, Hydén M-L, Ahlström I, Skog G. Adam och Eva. En interaktiv metod i hälsoundervisning för låtutbildade invandrade kvinnor. (2000) 9. Ydreborg B, Tegerhult A-C. Noraprojektet - ett sätt att arbeta med patienter med psykosociala besvär inom primärvården. (2000) 10. Ivarsson-Sporrong L, Elo S, Johansson E, Landström I, Ryö L. Våld mot kvinnor - bemötande och stöd. (2000) 11. Elo S. Primärvårdens ansvar och medverkan i folkhälsoarbetet i Örebro län. Underlag för diskussion och planering i samverkan. (2000) 12. Hertting A, Wallskär H. Samtal om hälsa med kvinnor i industrin. (2001) 13. Backteman P, Bergman C, Johansson E, Elo S. Unga flickor i Nora kommun - flickornas år Ett lokalt projekt för att främja unga flickors livssituation. (2002) 14. Löfvenberg Å, Swift-Johannison A. Att bryta mönster - exemplet Tjejkraft i Hällefors. (2002) 15. Geidne J. Resurs för lokalt folkhälsoarbete? Utvärdering av Örebro läns idrottsförbunds folkhälsoenhet. (2002) 16. Munksten B, Persson C. Att vara barn i Kumla kommun - en betraktelse över barns liv och hälsa och kommunens organisation av arbetet med barn och ungdom. (2002) 17. Ydreborg B, Tegerhult A-C, Engholm R. Mötet-ett verktyg för att hantera livet. Uppföljning av Noraprojektet efter ett år. (2002) 18. Geidne J, Ydreborg B. Uppföljning av projekt Kumla skofabrik. (2002) 19. Lindén-Boström M. Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län. (2003) 20. Geidne J, Häggström H. Kumla Rehabutvärdering av en multiprofessionell rehabiliteingsutredning i samverkan. (2003) 21. Leijen T. Gemensamt föräldraskap-med pappor i fokus! Ett utvecklingsarbete om föräldraskap utifrån vad män tänker. (2003) 22. Persson C, Fernberg O. Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa hos barn och ungdomar. (2003) 23. Nybäck M. Lokalt folkhälsoarbete i norra Örebro län med fokus på barn och ungdom. (2004) 24. Hagberg L, Fahlström G, Falk C. Utvärdering av Hälsotorg på apotek.- utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket Hjorten i Örebro. (2004) 25. Nilsson L, Hälsovetare på apotek - en kompletterande utvärdering av projektet Hälsotorg på apoteket Hjorten i Örebro. (2004) 26. Nilsson L. Avtal för strategiskt folkhälsoarbete i Örebro län. En utvärdering efter halva avtalsperioden. (2004) 27. Nilsson L. Samverkan kring folkhälsoarbete i Örebro län. Slutrapport för avtalsperioden (2007) 28. Laurén M. Inventering av skaderegistrering i Örebro län (2007) 29. Hagberg L, Danesjö-Gustafsson A, Johansson M, Modin T. Införande av fysisk aktivitet på recept i primärvården i Örebro län (2007) 30. Hagberg L. Samhällsekonomiska effekter av samordnad rehabilitering och finansiell samordning. (2008) 31. Hagberg L. Utvärdering av psoriasisskola vid hudkliniken, Örebro läns landsting. (2008) Laboremus 1. Hagberg L. Ska primärvården behandla med fysisk aktivitet? En hälsoekonomisk analys av MÅ BRA-projektet.(2002) 2. Nilsson L. Fysisk aktivitet på recept i primärvården. En implementeringsstudie i Örebro län (2005) 3. Nilsson L, Lindén-Boström M. Livskunskap - ett gymnasieämne i alkoholpreventionens tjänst? (2006) 4. Omberg L, Sjökvist B. Fånga dagen - frigör morgondagen. Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv. (2007) 5. Nilsson L. Ordination av fysisk aktivitet på recept i sjukhusmiljö. Förskrivarnas tilltro till metoden. (2007) Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 9-15, Örebro. E-post: samhallsmedicin@orebroll.se Telefon , telefax