Nota Bene. Utvärdering av Hälsotorg på apotek. -utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket Hjorten. Lars Hagberg Gunilla Fahlström Carina Falk
|
|
- Kristin Nyström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Utvärdering av Hälsotorg på apotek -utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket Hjorten Lars Hagberg Gunilla Fahlström Carina Falk
2 Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Nota Bene är latin och betyder märk väl. REDAKTION Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Laboremus och Nota Bene. Laboremus och Nota Bene vill vara forum för kunskapsförmedling på det folkhälsovetenskapliga området. Anne-Marie Wallin 019/ Berit Ydreborg 019/ Maria Torstensson 019/ e-post publicering Den som önskar publicera i Nota Bene vänder sig till redaktionen som gör en kvalitetsbedömning av materialet. ansvarig utgivare Thomas Falk, tf chef, Samhällsmedicinska enheten ISSN Rapporter publicerade i Laboremus och Nota Bene innehåller: Folkhälsorapporter Projekt- och utvärderingsrapporter Empiriska undersökningar och litteraturstudier Beskrivningar av verksamheter och insatser i folkhälsoarbetet. Kartläggningar och verksamhetsuppföljningar Statistik Nota Bene innehåller även Lägesrapporter / processrapporter Metodbeskrivningar Handledningar Konferens- och reserapporter För att publicera i Laboremus (tidigare Heureka) ska materialet motsvara minst kraven för C-uppsatser på universitetsnivå. Att publicera i Nota Bene ställer inte samma krav. Samhällsmedicinska enheten Box ÖREBRO tel: 019/ fax: 019/ e-post: samhallsmedicin@orebroll.se Tryck Landstingstryckeriet, Örebro läns landsting, 2004 Samhällsmedicinska enheten Samhällsmedicinska enheten ansvarar för det övergripande folkhälsoarbetet inom Örebro läns landsting. Det innebär att enheten: tar fram underlag för styrning och ledning inom det folkhälsovetenskapliga området, kartlägger, beskriver och analyserar befolkningens hälsa, ohälsa, livsvillkor och levnadsvanor, tar initiativ till och deltar i utvecklingsarbeten, gör uppföljningar och utvärderingar, ger kunskaps- och metodstöd, ger stöd till implementering, utvärdering och uppföljning av folkhälsoinsatser, bedriver forskning inom folkhälsovetenskap samt närliggande områden. Vi vänder oss främst till verksamma inom det lokala folkhälsoarbetet i länets kommuner samt hälso- och sjukvården.
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63 Utgivna nummer av Heureka Rapportserien Heureka gavs ut åren i samarbete mellan Samhällsmedicinska enheten och Primärvårdens utvecklingsenhet. Rapportserien har till viss del ersatts av Laboremus. Utgivna nummer av Turkos rapportserie Turkos rapportserie gavs ut åren av Samhällsmedicinska enheten. Rapportserien har ersatts av Nota Bene. 1. Stenninger G. Några 15-åriga flickors matvanor och järnintag. (1992) 2. Swift-Johannison A, Larsson S. Hälsokedjan i Nora - förebyggande arbete på en vårdcentral. (1993) 3. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. Folkhälsorapport Örebro län (1993) 4. Meyer E, Holmquist L, Larsson S, Skoglund L. Service och tillgänglighet vid vårdcentralerna i Örebro län - kvalitetssäkring och kartläggning. (1993) 5. Hafström U, Jonsson I, Swift- Johannison A. Mat i unga barnfamiljer. Projekt inom Örebro läns landsting (1993) 6. Botvalde M, Lind E, Nilsson A. Karlskoga rehabiliteringskurs - ett komplement till primärvårdens och företagshälsovårdens rehabiliteringsarbete. (1993) 7. Jonsson I. Länets mat - en kartläggning av aktörer och arenor. (1993) 8. Ydreborg B. Enkät om rökfritt landsting. Rökvanor och attityder. (1993) 9. Johansson E. Sexuellt överförbara sjukdomar. Principprogram för Örebro län. (1993) 10. Fahlström G. Tid att bry sig om. Enkätstudie av patienters uppfattning av ett besök hos en distriktsläkare. (1993) 11. Jonsson I, Landin A-K. HälsosamT i butik - ett utbildningsprojekt om mat och hälsa för butikspersonal. (1994) 12. Eksell M, Larsson S. Utvärdering av friskvården i Örebro län. (1994) 13. Pihl A, Eksell M. Registrering av olycksfall i Örebro län Redovisning av registreringsmodell, genomförande och basdata. (1994) 14. Pihl A, Eksell M. Olycksfall bland barn och skolungdom i Örebro län (1994) 15. Pihl A, Eksell M. Hem- och fritidsolycksfall i Örebro län (1994) 16. Pihl A, Eksell M. Arbetsolycksfall i Örebro län (1994) 17. Pihl A, Eksell M. Trafikolycksfall i Örebro län (1994) 18. Ydreborg B, Fjellström R. Ett år efter genomförandet av rökfritt landsting. (1995) 19. Johansson E, Fjellström R, Eksell M. Fotboll och STD - ett samverkansprojekt mellan Örebro läns fotbollförbund och Örebro läns landsting. (1995) 20. Ervér M. Leva tillsammans - en beskrivning av projekt och metod. (1996) 21. Jansson S. Dopingmissbruk bland högstadie- och gymnasieelever i Laxå kommun. (1996) 22. Norder E-L, Olofsson A. Patientens rättigheter. (1996) 23. Pihl A, Persson C, Ydreborg, B. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Örebro län. Befolkningsenkäten (1996) 24. Terner A-M. Hur sköts diabetespatienterna vid Baggängens vårdcentral? (1996) 25. Andersson L, Hannrup K, Jonsson I. Dagens Rätta i Örebro ett samverkansprojekt mellan AmuGruppen, miljökontoret och samhällsmedicinska enheten. (1996) 26. Kolasa J, Valhjalt A, Zetterlund B. Remisser från sex vårdcentraler till Psykiatriska kliniken Örebro. (1996) 27. Fahlström G, Skånberg G, Holmquist L. Verksamhetsuppföljning vid barnavårdscentral. BVC-sjuksköterskans insatser i fokus. (1997) 28. Ydreborg B. Ett rehabiliteringsprogram för kvinnor med belastningsbesvär - utvärdering av effekter på upplevd hälsa och sjukskrivning. (1997) 29. Fahlström G, Skoglund L, Alphonce G, Frantz E, Holmquist L. Verksamhetsuppföljning av sjukgymnastik inom primärvård. (1997) 30. Fahlström G, Carlsson I, Skoglund L, Holmquist L. Sjuksköterska i primärvård. Resultat från en verksamhetsuppföljning. (1997) 31. Zander M. Sökord i distriktssköterskans journalföring - en kvantitativ enkätundersökning. (1997) 32. Fahlström G, Storm T, Holmquist L. Verksamhetsuppföljning vid barnmorskemottagning. Barnmorskan i fokus. (1997) 33. Johansson E, Wallin A-M, Svensson A, Larsson A, Jonsson I. Ung, ensam och rotlös. Om invandrade ungdomar i Örebro kommun. (1997) 1. Johansson E. Rapport från VII internationella konferensen om Aids. (1992) 2. Johansson M. Att bygga en värld utan tobak. Reserapport från 8:e världskonferensen om tobak och hälsa. (1992) 3. Gerdner A, Montin M. Reserapport från ICAA 36th International Congress on Alcohol and Drug Dependence. (1992) 4. En Rökfri Generation. Projekt Klassbesök. (1993) 5. Johansson E, Svensson A. IXth International Conference on AIDS in affiliation with the IVth STD World Congress. (1993) 6. Elo S (red). Kvinnoperspektiv på folkhälsan. Samhällsmedicinska enhetens interna arbete. Kartläggning (1994) 7. Elo S. Dokumentation av telefonrådgivning. Handbok för distriktssköterska. (1994) 8. Elo S, Häggström H, Karlsson J, Ydreborg B. Kvinnors livsvillkor, livsstil och ohälsa. (1994) 9. Elo S, Häggström H, Persson C. Kvinnors och mäns arbetslöshet och inkomstutveckling. Statistik från 1984 och framåt. (1995) 10. Larsson S. Hälso- och sjukvårdens hälsopolitiska ansvar. (1995) 11. Engström G, Hjelte I. En vårdcentrals arbete mot kvinnlig könsstympning. (1995) 12. Häggström H, Swift-Johannison A. Utvärdering av arbetsmiljöprojekt inom Brickebackens barnomsorg. (1996) 13. Elo S. Vem gör vad, var och hur mycket? Ett mätinstrument för primärvårdens omfattning och innehåll. (1996) 14. Karlsson J. Påbyggnadsterminen i friskvård vid Örebro folkhögskola - höstterminen (1997) 15. Falk T. Skolans roll i hälsoarbetet. Från en regional hälsoplanerares perspektiv. (1998) 16. Eksell M, Ydreborg B. Praktisk handledning för projekt inom områdena folkhälsoarbete och rehabilitering. (1998) 17. Ericsson R. God mat för oss på väg. Projekt vägkrogen Örebro län (1999) 34. Jonsson I, Wallin A-M. Livsmedelsval och mattraditioner från Bosnien- Herzegovina. En intervjuundersökning med focusgruppsmetod bland kvinnor i bosniska barnfamiljer i Örebro kommun. (1998) 35. Skoglund L, Fahlström G, Holmqvist L. Tillgänglighet och kontinuitet vid distriktsläkarmottagning. Om mått och resultat från verksamhetsuppföljningar. (1998) 36. Hertting A (red). Smärttillstånd i rörelseorganen. En folkhälsofråga för kommunerna, hälso- och sjukvården och arbetslivet. (1998) 37. Ydreborg B. Avslag på ansökan om förtidspension/sjukbidrag. En beskrivning av de personer som fick avslag på ansökan om förtidspension/sjukbidrag under perioden i Örebro län. (1998) 38. Wallin A-M. African Union och Örebro läns landsting. Beskrivning av ett samarbete mot droger. (1999) 39. Ervér M-A. Psykisk ohälsa och anpassningssvårigheter hos 14-åringar i relation till skilsmässoerfarenhet och föräldrakontakt. (1999) 40. Geidne J. Sex kommunalråds syn på folkhälsoarbetets inriktning och hälsoplanerarens roll. (1999) 41. Storm T. Gruppverksamhet för kvinnor i klimakteriet. Utvärdering av ett utbildningsprogram. (2000) 42. Fahlström G, Larsson S, Ydreborg B. Hälsokedjan i Nora. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser med vårdcentralsanknytning. (2000) 43. Elo S, Sylvegård U-B, Wallskär H. IT för 2000-talets journalföring. Utveckling av informationssystem för distriktssköterskans journaldokumentation enligt Örebromodellen. (2001) 44. Kemppi M. Distriktssköterskans roll i 1930-talets socialpolitiska reformarbete. (2001) Samtliga rapporter kan beställas från Samhällsmedicinska enheten. Du kan också hämta flera av dem som pdf-filer på vår hemsida
64 Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Laboremus och Nota Bene. Utgivna nummer av Nota Bene Utgivna nummer av Laboremus 1. Byansansa J, Hellmén O, Wallin A- M. Har dom inte fattat att vi är här för att stanna? En intervjuundersökning bland somaliska barnfamiljer. (1999) 2. Hellid L, Schröder A, Wallin A-M, Isacsson P, Kjaergaard D, Öhrman A. Näbbtorgsmottagningen. Primärvårdens resursteam för flyktingar i Örebro län. (1999) 3. Johansson E, Häggström H. Tjejdag och jungfrumässa. Beskrivning och utvärdering av en skola/fritidsaktivitet med unga flickor i fokus. (2000) 4. Ydreborg B, Skånberg G. Barnsköterskors arbetsinsatser i två kommundelar i Örebro (2000) 5. Wallskär H, Linderholm S, Elo S. Stressen gjorde oss helt blockerade. Hälsofrämjande arbete bland undersköterskor och sjuksköterskor vid infektionskliniken, Regionsjukhuset i Örebro, En lägesbild inför det sista projektåret. (2000) 6. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. Det måste finnas någon som driver på. Hälsofrämjande arbete bland undersköterskor och vårdbiträden vid Karlskoga lasarett En lägesbild i december (2000) 7. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. Det här är vår chans. Kvinnors hälsa - hälsofrämjande arbete bland personliga assistenter inom Karlskoga kommuns äldre- och handikappomsorg En lägesbild i november (2000) 8. Iarpe K, Wallin A-M, Hydén M-L, Ahlström I, Skog G. Adam och Eva. En interaktiv metod i hälsoundervisning för låtutbildade invandrade kvinnor. (2000) 9. Ydreborg B, Tegerhult A-C. Noraprojektet - ett sätt att arbeta med patienter med psykosociala besvär inom primärvården. (2000) 10. Ivarsson-Sporrong L, Elo S, Johansson E, Landström I, Ryö L. Våld mot kvinnor - bemötande och stöd. (2000) 11. Elo S. Primärvårdens ansvar och medverkan i folkhälsoarbetet i Örebro län. Underlag för diskussion och planering i samverkan. (2000) 12. Hertting A, Wallskär H. Samtal om hälsa med kvinnor i industrin. (2001) 13. Backteman P, Bergman C, Johansson E, Elo S. Unga flickor i Nora kommun - flickornas år Ett lokalt projekt för att främja unga flickors livssituation. (2002) 14. Löfvenberg Å, Swift-Johannison A. Att bryta mönster - exemplet Tjejkraft i Hällefors. (2002) 15. Geidne J. Resurs för lokalt folkhälsoarbete? Utvärdering av Örebro läns idrottsförbunds folkhälsoenhet. (2002) 16. Munksten B, Persson C. Att vara barn i Kumla kommun - en betraktelse över barns liv och hälsa och kommunens organisation av arbetet med barn och ungdom. (2002) 17. Ydreborg B, Tegerhult A-C, Engholm R. Mötet-ett verktyg för att hantera livet. Uppföljning av Noraprojektet efter ett år. (2002) 18. Geidne J, Ydreborg B. Uppföljning av projekt Kumla skofabrik. (2002) 19. Lindén-Boström M. Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län. (2003) 20. Geidne J, Häggström H. Kumla Rehab- utvärdering av en multiprofessionell rehabiliteingsutredning i samverkan. (2003) 21. Leijen T. Gemensamt föräldraskap-med pappor i fokus! Ett utvecklingsarbete om föräldraskap utifrån vad män tänker. (2003) 22. Persson C, Fernberg O. Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa hos barn och ungdomar. (2003) 23. Nybäck M, Lokalt folkhälsoarbete i norra Örebro län med fokus på barn och ungdom. (2004) 24. Hagberg L, Fahlström G, Falk C. Utvärdering av Hälsotorg på apotek.- utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket Hjorten i Örebro. (2004) 1. Hagberg L. Ska primärvården behandla med fysisk aktivitet? En hälsoekonomisk analys av MÅ BRAprojektet.(2002) Samtliga rapporter kan beställas från Samhällsmedicinska enheten. Du kan också hämta flera av dem som pdf-filer på vår hemsida
Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Uppföljning av teamarbetet runt projekt Kumla skofabrik Jonny Geidne Berit Ydreborg
Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 18 2002 Uppföljning av teamarbetet runt projekt Kumla skofabrik Jonny Geidne Berit Ydreborg Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten
Läs merNota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 19 2003 Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län 2002 Margareta Lindén-Boström
Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 19 2003 Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län 2002 Margareta Lindén-Boström Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr
Läs merNota Bene. Hälsovetare på apotek. - en kompletterande utvärdering av projektet Hälsotorg på apoteket Hjorten. Leif Nilsson
Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 25 2004 Hälsovetare på apotek - en kompletterande utvärdering av projektet Hälsotorg på apoteket Hjorten Leif Nilsson Nota Bene rapportserie från
Läs mersamordnad rehabilitering och finansiell samordning
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Nota Bene Nr 30 2008 Samhällsekonomiska effekter av samordnad rehabilitering och finansiell samordning Lars Hagberg Införande av fysisk aktivitet på recept
Läs merUtvärdering av psoriasisskola
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Nota Bene Nr 31 2008 Utvärdering av psoriasisskola vid hudkliniken, Örebro läns landsting Lars Hagberg Införande av fysisk aktivitet på recept i primärvården
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merVerksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merFolkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merHälsokommunikatörer i Östergötland
www.lio.se Hälsokommunikatörer i Östergötland Brobyggare mellan olika kulturer Hälsokommunikatören har en kompetens som kompletterar den svenska hälso- och sjukvården. Språket och den kulturella förståelsen
Läs merBortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merFolkhälsopolicy för Uppsala län
Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar
Läs merPROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00
Plats och tid ande Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra HSN
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs mer~v~~~ ~ sar~n~r~rl~~~ ~~r ~~k~~t ~+ol~h~~~~~~~~~~ m~l1r~ [a ~ ~a~~~r~ o~~ ~~b~ I~~~ [~~~~t~~
.V-, ö~,b~o ö~~~ro ~ n~s ~~~~ ~Q~trala d~ ~n~+~ ~~ '~ =~ 2011-12-07 ~v~~~ ~ sar~n~r~rl~~~ ~~r ~~k~~t ~+ol~h~~~~~~~~~~ m~l1r~ [a ~ ~a~~~r~ o~~ ~~b~ I~~~ [~~~~t~~ Syftet med rubricerade avtal är att genom
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merLättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Läs merNota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 23 2004 Lokalt folkhälsoarbete i norra Örebro län med fokus på barn och ungdom Marie Nybäck
Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 23 2004 Lokalt folkhälsoarbete i norra Örebro län med fokus på barn och ungdom Marie Nybäck Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten
Läs merInnan konferensen kommer respektive avdelning för folkhälsofrågor att kunna ge feed-back till sin regions beslutsfattare.
Enkät till beslutsfattare i Norra regionen Regeringen tillsatte 2015 en kommitté en Kommission för jämlik hälsa med uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar.
Läs merEtt helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Läs merÅtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer
Läs merMedel för särskilda folkhälsosatsningar
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar
Läs merIdrotten en arena för hälsofrämjande arbete i Örebro län. 600 föreningar medlemmar ideella ledare
Idrotten en arena för hälsofrämjande arbete i Örebro län 600 föreningar 100 000 medlemmar 20 000 ideella ledare Upplägg Bakgrund och styrdokument Överenskommelse Organisation och styrning Samverkan Så
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merUtredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Läs merTibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan
Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merFolkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002
Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002 Inledning Folkhälsorådet har funnits i kommunen sedan 1997. Initialt har Folkhälsorådet arbetat med inventering av folkhälsoarbete, sammanställt statistik och
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merKerstin Weimer (FP) Marie Holm Sherman Helge Scharf Wramling. Landstingshuset. Kyrkgatan 12, Östersund Sekreterare Paragrafer 13 19
Sammanträdets plats och tid Lernia (gamla socialhögskolan), aulan. Rådhusgatan 72, Östersund., klockan 16.30-17.30 Beslutande Anna Gundersson Börje Lundin (V) Stefan Fax Björn Karlsson Alvi Berglund Margareta
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merFolkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten
Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merMÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN
MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården
Läs merFolkhälsoplan 2014-2015
Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete
Läs merHANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR
BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska
Läs merStanna upp en stund!
Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade
Läs merDatum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar
G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12
Läs merHälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum
Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merVef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN
DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se
Läs merI ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merHandlingsplan för Norrbottens läns landsting
Handlingsplan för Norrbottens läns landsting Landstingets mål och strategier för att bidra till förverkligande av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi 1 Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier
Läs merVår förhoppning är att denna pärm ska vara till hjälp i det viktiga hälsofrämjande arbetet som bedrivs på skolorna.
FÖRORD Detta material har tagits fram i samarbete mellan kommunerna i Örebro län, Örebro läns Idrottsförbund samt Folktandvården och Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. År 2003 gjordes
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merFolkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Läs merNota Bene. Avtal för strategiskt folkhälsoarbete i Örebro län. En utvärdering efter halva avtalsperioden. Leif Nilsson
Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 26 2004 Avtal för strategiskt folkhälsoarbete i Örebro län En utvärdering efter halva avtalsperioden Leif Nilsson Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
1 Närvarande ledamöterna Håkan Bergman (s) ordf, Inga-Britt Ritzman (s) vice ordf 12-13, Sven- Olof Reinholdsson (s), Lisa Dahlpil (s) 12-17, Martin Lind (s), Gunnel Hedström (s), Ingemar Javinder (s),
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merFokusområden ett steg till
Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merResurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013
Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva
Läs merAKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun
AKTIVITETSPLAN för 2017 2019 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs mer