Nota Bene. Utvärdering av Hälsotorg på apotek. -utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket Hjorten. Lars Hagberg Gunilla Fahlström Carina Falk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nota Bene. Utvärdering av Hälsotorg på apotek. -utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket Hjorten. Lars Hagberg Gunilla Fahlström Carina Falk"

Transkript

1 Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Utvärdering av Hälsotorg på apotek -utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket Hjorten Lars Hagberg Gunilla Fahlström Carina Falk

2 Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Nota Bene är latin och betyder märk väl. REDAKTION Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Laboremus och Nota Bene. Laboremus och Nota Bene vill vara forum för kunskapsförmedling på det folkhälsovetenskapliga området. Anne-Marie Wallin 019/ Berit Ydreborg 019/ Maria Torstensson 019/ e-post publicering Den som önskar publicera i Nota Bene vänder sig till redaktionen som gör en kvalitetsbedömning av materialet. ansvarig utgivare Thomas Falk, tf chef, Samhällsmedicinska enheten ISSN Rapporter publicerade i Laboremus och Nota Bene innehåller: Folkhälsorapporter Projekt- och utvärderingsrapporter Empiriska undersökningar och litteraturstudier Beskrivningar av verksamheter och insatser i folkhälsoarbetet. Kartläggningar och verksamhetsuppföljningar Statistik Nota Bene innehåller även Lägesrapporter / processrapporter Metodbeskrivningar Handledningar Konferens- och reserapporter För att publicera i Laboremus (tidigare Heureka) ska materialet motsvara minst kraven för C-uppsatser på universitetsnivå. Att publicera i Nota Bene ställer inte samma krav. Samhällsmedicinska enheten Box ÖREBRO tel: 019/ fax: 019/ e-post: samhallsmedicin@orebroll.se Tryck Landstingstryckeriet, Örebro läns landsting, 2004 Samhällsmedicinska enheten Samhällsmedicinska enheten ansvarar för det övergripande folkhälsoarbetet inom Örebro läns landsting. Det innebär att enheten: tar fram underlag för styrning och ledning inom det folkhälsovetenskapliga området, kartlägger, beskriver och analyserar befolkningens hälsa, ohälsa, livsvillkor och levnadsvanor, tar initiativ till och deltar i utvecklingsarbeten, gör uppföljningar och utvärderingar, ger kunskaps- och metodstöd, ger stöd till implementering, utvärdering och uppföljning av folkhälsoinsatser, bedriver forskning inom folkhälsovetenskap samt närliggande områden. Vi vänder oss främst till verksamma inom det lokala folkhälsoarbetet i länets kommuner samt hälso- och sjukvården.

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63 Utgivna nummer av Heureka Rapportserien Heureka gavs ut åren i samarbete mellan Samhällsmedicinska enheten och Primärvårdens utvecklingsenhet. Rapportserien har till viss del ersatts av Laboremus. Utgivna nummer av Turkos rapportserie Turkos rapportserie gavs ut åren av Samhällsmedicinska enheten. Rapportserien har ersatts av Nota Bene. 1. Stenninger G. Några 15-åriga flickors matvanor och järnintag. (1992) 2. Swift-Johannison A, Larsson S. Hälsokedjan i Nora - förebyggande arbete på en vårdcentral. (1993) 3. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. Folkhälsorapport Örebro län (1993) 4. Meyer E, Holmquist L, Larsson S, Skoglund L. Service och tillgänglighet vid vårdcentralerna i Örebro län - kvalitetssäkring och kartläggning. (1993) 5. Hafström U, Jonsson I, Swift- Johannison A. Mat i unga barnfamiljer. Projekt inom Örebro läns landsting (1993) 6. Botvalde M, Lind E, Nilsson A. Karlskoga rehabiliteringskurs - ett komplement till primärvårdens och företagshälsovårdens rehabiliteringsarbete. (1993) 7. Jonsson I. Länets mat - en kartläggning av aktörer och arenor. (1993) 8. Ydreborg B. Enkät om rökfritt landsting. Rökvanor och attityder. (1993) 9. Johansson E. Sexuellt överförbara sjukdomar. Principprogram för Örebro län. (1993) 10. Fahlström G. Tid att bry sig om. Enkätstudie av patienters uppfattning av ett besök hos en distriktsläkare. (1993) 11. Jonsson I, Landin A-K. HälsosamT i butik - ett utbildningsprojekt om mat och hälsa för butikspersonal. (1994) 12. Eksell M, Larsson S. Utvärdering av friskvården i Örebro län. (1994) 13. Pihl A, Eksell M. Registrering av olycksfall i Örebro län Redovisning av registreringsmodell, genomförande och basdata. (1994) 14. Pihl A, Eksell M. Olycksfall bland barn och skolungdom i Örebro län (1994) 15. Pihl A, Eksell M. Hem- och fritidsolycksfall i Örebro län (1994) 16. Pihl A, Eksell M. Arbetsolycksfall i Örebro län (1994) 17. Pihl A, Eksell M. Trafikolycksfall i Örebro län (1994) 18. Ydreborg B, Fjellström R. Ett år efter genomförandet av rökfritt landsting. (1995) 19. Johansson E, Fjellström R, Eksell M. Fotboll och STD - ett samverkansprojekt mellan Örebro läns fotbollförbund och Örebro läns landsting. (1995) 20. Ervér M. Leva tillsammans - en beskrivning av projekt och metod. (1996) 21. Jansson S. Dopingmissbruk bland högstadie- och gymnasieelever i Laxå kommun. (1996) 22. Norder E-L, Olofsson A. Patientens rättigheter. (1996) 23. Pihl A, Persson C, Ydreborg, B. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Örebro län. Befolkningsenkäten (1996) 24. Terner A-M. Hur sköts diabetespatienterna vid Baggängens vårdcentral? (1996) 25. Andersson L, Hannrup K, Jonsson I. Dagens Rätta i Örebro ett samverkansprojekt mellan AmuGruppen, miljökontoret och samhällsmedicinska enheten. (1996) 26. Kolasa J, Valhjalt A, Zetterlund B. Remisser från sex vårdcentraler till Psykiatriska kliniken Örebro. (1996) 27. Fahlström G, Skånberg G, Holmquist L. Verksamhetsuppföljning vid barnavårdscentral. BVC-sjuksköterskans insatser i fokus. (1997) 28. Ydreborg B. Ett rehabiliteringsprogram för kvinnor med belastningsbesvär - utvärdering av effekter på upplevd hälsa och sjukskrivning. (1997) 29. Fahlström G, Skoglund L, Alphonce G, Frantz E, Holmquist L. Verksamhetsuppföljning av sjukgymnastik inom primärvård. (1997) 30. Fahlström G, Carlsson I, Skoglund L, Holmquist L. Sjuksköterska i primärvård. Resultat från en verksamhetsuppföljning. (1997) 31. Zander M. Sökord i distriktssköterskans journalföring - en kvantitativ enkätundersökning. (1997) 32. Fahlström G, Storm T, Holmquist L. Verksamhetsuppföljning vid barnmorskemottagning. Barnmorskan i fokus. (1997) 33. Johansson E, Wallin A-M, Svensson A, Larsson A, Jonsson I. Ung, ensam och rotlös. Om invandrade ungdomar i Örebro kommun. (1997) 1. Johansson E. Rapport från VII internationella konferensen om Aids. (1992) 2. Johansson M. Att bygga en värld utan tobak. Reserapport från 8:e världskonferensen om tobak och hälsa. (1992) 3. Gerdner A, Montin M. Reserapport från ICAA 36th International Congress on Alcohol and Drug Dependence. (1992) 4. En Rökfri Generation. Projekt Klassbesök. (1993) 5. Johansson E, Svensson A. IXth International Conference on AIDS in affiliation with the IVth STD World Congress. (1993) 6. Elo S (red). Kvinnoperspektiv på folkhälsan. Samhällsmedicinska enhetens interna arbete. Kartläggning (1994) 7. Elo S. Dokumentation av telefonrådgivning. Handbok för distriktssköterska. (1994) 8. Elo S, Häggström H, Karlsson J, Ydreborg B. Kvinnors livsvillkor, livsstil och ohälsa. (1994) 9. Elo S, Häggström H, Persson C. Kvinnors och mäns arbetslöshet och inkomstutveckling. Statistik från 1984 och framåt. (1995) 10. Larsson S. Hälso- och sjukvårdens hälsopolitiska ansvar. (1995) 11. Engström G, Hjelte I. En vårdcentrals arbete mot kvinnlig könsstympning. (1995) 12. Häggström H, Swift-Johannison A. Utvärdering av arbetsmiljöprojekt inom Brickebackens barnomsorg. (1996) 13. Elo S. Vem gör vad, var och hur mycket? Ett mätinstrument för primärvårdens omfattning och innehåll. (1996) 14. Karlsson J. Påbyggnadsterminen i friskvård vid Örebro folkhögskola - höstterminen (1997) 15. Falk T. Skolans roll i hälsoarbetet. Från en regional hälsoplanerares perspektiv. (1998) 16. Eksell M, Ydreborg B. Praktisk handledning för projekt inom områdena folkhälsoarbete och rehabilitering. (1998) 17. Ericsson R. God mat för oss på väg. Projekt vägkrogen Örebro län (1999) 34. Jonsson I, Wallin A-M. Livsmedelsval och mattraditioner från Bosnien- Herzegovina. En intervjuundersökning med focusgruppsmetod bland kvinnor i bosniska barnfamiljer i Örebro kommun. (1998) 35. Skoglund L, Fahlström G, Holmqvist L. Tillgänglighet och kontinuitet vid distriktsläkarmottagning. Om mått och resultat från verksamhetsuppföljningar. (1998) 36. Hertting A (red). Smärttillstånd i rörelseorganen. En folkhälsofråga för kommunerna, hälso- och sjukvården och arbetslivet. (1998) 37. Ydreborg B. Avslag på ansökan om förtidspension/sjukbidrag. En beskrivning av de personer som fick avslag på ansökan om förtidspension/sjukbidrag under perioden i Örebro län. (1998) 38. Wallin A-M. African Union och Örebro läns landsting. Beskrivning av ett samarbete mot droger. (1999) 39. Ervér M-A. Psykisk ohälsa och anpassningssvårigheter hos 14-åringar i relation till skilsmässoerfarenhet och föräldrakontakt. (1999) 40. Geidne J. Sex kommunalråds syn på folkhälsoarbetets inriktning och hälsoplanerarens roll. (1999) 41. Storm T. Gruppverksamhet för kvinnor i klimakteriet. Utvärdering av ett utbildningsprogram. (2000) 42. Fahlström G, Larsson S, Ydreborg B. Hälsokedjan i Nora. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser med vårdcentralsanknytning. (2000) 43. Elo S, Sylvegård U-B, Wallskär H. IT för 2000-talets journalföring. Utveckling av informationssystem för distriktssköterskans journaldokumentation enligt Örebromodellen. (2001) 44. Kemppi M. Distriktssköterskans roll i 1930-talets socialpolitiska reformarbete. (2001) Samtliga rapporter kan beställas från Samhällsmedicinska enheten. Du kan också hämta flera av dem som pdf-filer på vår hemsida

64 Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Laboremus och Nota Bene. Utgivna nummer av Nota Bene Utgivna nummer av Laboremus 1. Byansansa J, Hellmén O, Wallin A- M. Har dom inte fattat att vi är här för att stanna? En intervjuundersökning bland somaliska barnfamiljer. (1999) 2. Hellid L, Schröder A, Wallin A-M, Isacsson P, Kjaergaard D, Öhrman A. Näbbtorgsmottagningen. Primärvårdens resursteam för flyktingar i Örebro län. (1999) 3. Johansson E, Häggström H. Tjejdag och jungfrumässa. Beskrivning och utvärdering av en skola/fritidsaktivitet med unga flickor i fokus. (2000) 4. Ydreborg B, Skånberg G. Barnsköterskors arbetsinsatser i två kommundelar i Örebro (2000) 5. Wallskär H, Linderholm S, Elo S. Stressen gjorde oss helt blockerade. Hälsofrämjande arbete bland undersköterskor och sjuksköterskor vid infektionskliniken, Regionsjukhuset i Örebro, En lägesbild inför det sista projektåret. (2000) 6. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. Det måste finnas någon som driver på. Hälsofrämjande arbete bland undersköterskor och vårdbiträden vid Karlskoga lasarett En lägesbild i december (2000) 7. Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S. Det här är vår chans. Kvinnors hälsa - hälsofrämjande arbete bland personliga assistenter inom Karlskoga kommuns äldre- och handikappomsorg En lägesbild i november (2000) 8. Iarpe K, Wallin A-M, Hydén M-L, Ahlström I, Skog G. Adam och Eva. En interaktiv metod i hälsoundervisning för låtutbildade invandrade kvinnor. (2000) 9. Ydreborg B, Tegerhult A-C. Noraprojektet - ett sätt att arbeta med patienter med psykosociala besvär inom primärvården. (2000) 10. Ivarsson-Sporrong L, Elo S, Johansson E, Landström I, Ryö L. Våld mot kvinnor - bemötande och stöd. (2000) 11. Elo S. Primärvårdens ansvar och medverkan i folkhälsoarbetet i Örebro län. Underlag för diskussion och planering i samverkan. (2000) 12. Hertting A, Wallskär H. Samtal om hälsa med kvinnor i industrin. (2001) 13. Backteman P, Bergman C, Johansson E, Elo S. Unga flickor i Nora kommun - flickornas år Ett lokalt projekt för att främja unga flickors livssituation. (2002) 14. Löfvenberg Å, Swift-Johannison A. Att bryta mönster - exemplet Tjejkraft i Hällefors. (2002) 15. Geidne J. Resurs för lokalt folkhälsoarbete? Utvärdering av Örebro läns idrottsförbunds folkhälsoenhet. (2002) 16. Munksten B, Persson C. Att vara barn i Kumla kommun - en betraktelse över barns liv och hälsa och kommunens organisation av arbetet med barn och ungdom. (2002) 17. Ydreborg B, Tegerhult A-C, Engholm R. Mötet-ett verktyg för att hantera livet. Uppföljning av Noraprojektet efter ett år. (2002) 18. Geidne J, Ydreborg B. Uppföljning av projekt Kumla skofabrik. (2002) 19. Lindén-Boström M. Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län. (2003) 20. Geidne J, Häggström H. Kumla Rehab- utvärdering av en multiprofessionell rehabiliteingsutredning i samverkan. (2003) 21. Leijen T. Gemensamt föräldraskap-med pappor i fokus! Ett utvecklingsarbete om föräldraskap utifrån vad män tänker. (2003) 22. Persson C, Fernberg O. Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa hos barn och ungdomar. (2003) 23. Nybäck M, Lokalt folkhälsoarbete i norra Örebro län med fokus på barn och ungdom. (2004) 24. Hagberg L, Fahlström G, Falk C. Utvärdering av Hälsotorg på apotek.- utvärdering av ett treårigt projekt på apoteket Hjorten i Örebro. (2004) 1. Hagberg L. Ska primärvården behandla med fysisk aktivitet? En hälsoekonomisk analys av MÅ BRAprojektet.(2002) Samtliga rapporter kan beställas från Samhällsmedicinska enheten. Du kan också hämta flera av dem som pdf-filer på vår hemsida

Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Uppföljning av teamarbetet runt projekt Kumla skofabrik Jonny Geidne Berit Ydreborg

Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Uppföljning av teamarbetet runt projekt Kumla skofabrik Jonny Geidne Berit Ydreborg Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 18 2002 Uppföljning av teamarbetet runt projekt Kumla skofabrik Jonny Geidne Berit Ydreborg Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten

Läs mer

Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 19 2003 Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län 2002 Margareta Lindén-Boström

Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 19 2003 Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län 2002 Margareta Lindén-Boström Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 19 2003 Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län 2002 Margareta Lindén-Boström Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr

Läs mer

Nota Bene. Hälsovetare på apotek. - en kompletterande utvärdering av projektet Hälsotorg på apoteket Hjorten. Leif Nilsson

Nota Bene. Hälsovetare på apotek. - en kompletterande utvärdering av projektet Hälsotorg på apoteket Hjorten. Leif Nilsson Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 25 2004 Hälsovetare på apotek - en kompletterande utvärdering av projektet Hälsotorg på apoteket Hjorten Leif Nilsson Nota Bene rapportserie från

Läs mer

samordnad rehabilitering och finansiell samordning

samordnad rehabilitering och finansiell samordning ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Nota Bene Nr 30 2008 Samhällsekonomiska effekter av samordnad rehabilitering och finansiell samordning Lars Hagberg Införande av fysisk aktivitet på recept

Läs mer

Utvärdering av psoriasisskola

Utvärdering av psoriasisskola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Nota Bene Nr 31 2008 Utvärdering av psoriasisskola vid hudkliniken, Örebro läns landsting Lars Hagberg Införande av fysisk aktivitet på recept i primärvården

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Hälsokommunikatörer i Östergötland

Hälsokommunikatörer i Östergötland www.lio.se Hälsokommunikatörer i Östergötland Brobyggare mellan olika kulturer Hälsokommunikatören har en kompetens som kompletterar den svenska hälso- och sjukvården. Språket och den kulturella förståelsen

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

PROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00

PROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Plats och tid ande Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra HSN

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

~v~~~ ~ sar~n~r~rl~~~ ~~r ~~k~~t ~+ol~h~~~~~~~~~~ m~l1r~ [a ~ ~a~~~r~ o~~ ~~b~ I~~~ [~~~~t~~

~v~~~ ~ sar~n~r~rl~~~ ~~r ~~k~~t ~+ol~h~~~~~~~~~~ m~l1r~ [a ~ ~a~~~r~ o~~ ~~b~ I~~~ [~~~~t~~ .V-, ö~,b~o ö~~~ro ~ n~s ~~~~ ~Q~trala d~ ~n~+~ ~~ '~ =~ 2011-12-07 ~v~~~ ~ sar~n~r~rl~~~ ~~r ~~k~~t ~+ol~h~~~~~~~~~~ m~l1r~ [a ~ ~a~~~r~ o~~ ~~b~ I~~~ [~~~~t~~ Syftet med rubricerade avtal är att genom

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 23 2004 Lokalt folkhälsoarbete i norra Örebro län med fokus på barn och ungdom Marie Nybäck

Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 23 2004 Lokalt folkhälsoarbete i norra Örebro län med fokus på barn och ungdom Marie Nybäck Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 23 2004 Lokalt folkhälsoarbete i norra Örebro län med fokus på barn och ungdom Marie Nybäck Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten

Läs mer

Innan konferensen kommer respektive avdelning för folkhälsofrågor att kunna ge feed-back till sin regions beslutsfattare.

Innan konferensen kommer respektive avdelning för folkhälsofrågor att kunna ge feed-back till sin regions beslutsfattare. Enkät till beslutsfattare i Norra regionen Regeringen tillsatte 2015 en kommitté en Kommission för jämlik hälsa med uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar.

Läs mer

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Idrotten en arena för hälsofrämjande arbete i Örebro län. 600 föreningar medlemmar ideella ledare

Idrotten en arena för hälsofrämjande arbete i Örebro län. 600 föreningar medlemmar ideella ledare Idrotten en arena för hälsofrämjande arbete i Örebro län 600 föreningar 100 000 medlemmar 20 000 ideella ledare Upplägg Bakgrund och styrdokument Överenskommelse Organisation och styrning Samverkan Så

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002

Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002 Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002 Inledning Folkhälsorådet har funnits i kommunen sedan 1997. Initialt har Folkhälsorådet arbetat med inventering av folkhälsoarbete, sammanställt statistik och

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Kerstin Weimer (FP) Marie Holm Sherman Helge Scharf Wramling. Landstingshuset. Kyrkgatan 12, Östersund Sekreterare Paragrafer 13 19

Kerstin Weimer (FP) Marie Holm Sherman Helge Scharf Wramling. Landstingshuset. Kyrkgatan 12, Östersund Sekreterare Paragrafer 13 19 Sammanträdets plats och tid Lernia (gamla socialhögskolan), aulan. Rådhusgatan 72, Östersund., klockan 16.30-17.30 Beslutande Anna Gundersson Börje Lundin (V) Stefan Fax Björn Karlsson Alvi Berglund Margareta

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Handlingsplan för Norrbottens läns landsting

Handlingsplan för Norrbottens läns landsting Handlingsplan för Norrbottens läns landsting Landstingets mål och strategier för att bidra till förverkligande av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi 1 Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier

Läs mer

Vår förhoppning är att denna pärm ska vara till hjälp i det viktiga hälsofrämjande arbetet som bedrivs på skolorna.

Vår förhoppning är att denna pärm ska vara till hjälp i det viktiga hälsofrämjande arbetet som bedrivs på skolorna. FÖRORD Detta material har tagits fram i samarbete mellan kommunerna i Örebro län, Örebro läns Idrottsförbund samt Folktandvården och Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. År 2003 gjordes

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer

Nota Bene. Avtal för strategiskt folkhälsoarbete i Örebro län. En utvärdering efter halva avtalsperioden. Leif Nilsson

Nota Bene. Avtal för strategiskt folkhälsoarbete i Örebro län. En utvärdering efter halva avtalsperioden. Leif Nilsson Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr 26 2004 Avtal för strategiskt folkhälsoarbete i Örebro län En utvärdering efter halva avtalsperioden Leif Nilsson Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Närvarande ledamöterna Håkan Bergman (s) ordf, Inga-Britt Ritzman (s) vice ordf 12-13, Sven- Olof Reinholdsson (s), Lisa Dahlpil (s) 12-17, Martin Lind (s), Gunnel Hedström (s), Ingemar Javinder (s),

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun AKTIVITETSPLAN för 2017 2019 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer