Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Uppföljning av teamarbetet runt projekt Kumla skofabrik Jonny Geidne Berit Ydreborg

Transkript

1 Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Uppföljning av teamarbetet runt projekt Kumla skofabrik Jonny Geidne Berit Ydreborg

2 Nota Bene rapportserie från Samhällsmedicinska enheten nr Nota Bene är latin och betyder märk väl REDAKTION Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Laboremus och Nota Bene Laboremus och Nota Bene vill vara forum för kunskapsförmedling på det folkhälsovetenskapliga området Anne-Marie Wallin 019/ Berit Ydreborg 019/ Maria Torstensson 019/ e-post maria se publicering Den som önskar publicera i Nota Bene vänder sig till redaktionen som gör en kvalitetsbedömning av materialet ansvarig utgivare Thomas Falk, tf chef, Samhällsmedicinska enheten ISSN Rapporter publicerade i Laboremus och Nota Bene innehåller: Folkhälsorapporter Projekt- och utvärderingsrapporter Empiriska undersökningar och litteraturstudier Beskrivningar av verksamheter och insatser i folkhälsoarbetet Kartläggningar och verksamhetsuppföljningar Statistik Nota Bene innehåller även Lägesrapporter / processrapporter Metodbeskrivningar Handledningar Konferens- och reserapporter För att publicera i Laboremus (tidigare Heureka) ska materialet motsvara minst kraven för C-uppsatser på universitetsnivå Att publicera i Nota Bene ställer inte samma krav Samhällsmedicinska enheten Box ÖREBRO tel: 019/ fax: 019/ e-post: samhallsmedicin@orebroll se www orebroll se/samhallsmedicin Tryck Bergslagens Grafiska AB, Lindesberg, 2003 Samhällsmedicinska enheten Samhällsmedicinska enheten ansvarar för det övergripande folkhälsoarbetet inom Örebro läns landsting Det innebär att enheten: tar fram underlag för styrning och ledning inom det folkhälsovetenskapliga området, kartlägger, beskriver och analyserar befolkningens hälsa, ohälsa, livsvillkor och levnadsvanor, tar initiativ till och deltar i utvecklingsarbeten, gör uppföljningar och utvärderingar, ger kunskaps- och metodstöd, ger stöd till implementering, utvärdering och uppföljning av folkhälsoinsatser, bedriver forskning inom folkhälsovetenskap samt närliggande områden Vi vänder oss främst till verksamma inom det lokala folkhälsoarbetet i länets kommuner samt hälso- och sjukvården

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...4 Samverkan...4 Ett mångfacetterat begrepp...4 Varför samverka?...5 Behov av tydlighet...6 Lagpåverkan...6 Språk...6 SYFTE...7 Deltagare i projektet...7 Bedömningsteamet...7 Yttre samverkansförutsättningar...7 Erfarenheter från mötessituationen...8 Förväntningar på och uppfattningar om vad det blev av skofabriken...8 Skofabrikens meningsfullhet...9 DISKUSSION...10 LITTERATURFÖRTECKNING...12 Bilaga

4 SAMMANFATTNING Syftet med projekt Kumla skofabrik var att få personer, som hade bedömts som svåra att rehabilitera, i någon form av arbete för att försörja sig. Projektet genomfördes i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, psykiatriska öppenvårdsteamet och primärvården. En projektledare anställdes för perioden Trettio deltagare har deltagit i projektet. En rapport om deltagarnas finns publicerad. Denna rapport syftar till att ta reda på hur bedömningsteamet har upplevt detta sätt att arbeta. Det har varit olika personer som representerat de olika organisationerna. Tre av fyra personer har bytts ut under perioden vilket förorsakade problem i form av avbrott i samarbetet. Representanten för primärvården hade inte möjlighet att avsätta tid för att delta i gruppen. Det har uttryckts som mycket viktigt att primärvården är representerad. Om det inte är möjligt med läkarkompetens kan man fundera över om inte annan erfaren person kan representera primärvården. Det tycktes viktigt att kriterierna för vilka patienter som skulle delta var tydligt uttryckta. I några fall tyckts det vara svårt att ta beslut om att avsluta rehabilitering och dessa fall remitterades vederbörande till bedömningsteamet. Detta kan ha hindrat andra personer att delta som hade mer potential att rehabiliteras. Avslutningsvis tyckte gruppen att det var meningsfullt att arbeta i team och att man hade god nytta av att få insikt i de olika myndigheternas regelverk och begrepp. 3

5 BAKGRUND SAMVERKAN Ett mångfacetterat begrepp Samverkan är ett begrepp som syns mer aktuellt i olika sammanhang nu än för några år sedan. Detta innebär inte på något sätt att dessa tankar inte har funnits tidigare. I direktiven för socialutredningen 1968 belystes behovet av samordning mellan olika vårdområden. Samverkansdiskussionen inom organisationer fanns ändå tidigare (Boklund, 1995). Fridolf (1998) menar att samverkan är ett i grunden positivt laddat begrepp. Emellertid finns det ett antal närbesläktade begrepp som gör att innebörden i just begreppet samverkan blir tvetydigt, ett förhållande som även Boklund (1995) påpekar. Beroende på vad som avses kan samverkan i vissa fall uttrycka strukturella förhållanden, och i andra grader av processer. Att det finns flera begrepp som är mer eller mindre synonyma med samverkan gör att det kan bli oklart vad som egentligen är att betrakta som samverkan. Westrin (1986a) för en diskussion omkring samarbetsformer och menar att samverkan är en av fyra nivåskilda, former av samarbete. Separation: Något egentligt samarbete förekommer inte. Koordination: Samarbete i form av additiv samordning, en arbetsinsats läggs till en annan men något egentligt samarbete förekommer inte. Kontakten sker via exempelvis remisser. Kollaboration: På denna samarbetsnivå behåller yrkesgrupperna sitt ansvars- och verksamhetsområde men runt vissa frågor/patienter har man ett integrativt samarbete. Kännetecknande för detta är att man gemensamt stöter och blöter problemen, man träffas och diskuterar ett fall eller har på något annat sätt en återföring till den andra parten vad man kommit fram till (Westrin a.a. s.284) Westrin talar också om konsultation, som en variant av kollaboration, som innebär att en person från en organisation i vissa frågor går in i en annan med handledning eller dylikt. Sammansmältning: Yrkesgrupper och/eller verksamheter integreras med varandra och arbetsuppgifterna blir gemensamma. Endast en mindre del av arbetet är yrkesspecifikt. Sett utifrån dessa samarbetsnivåer menar författaren att det är på kollaborationsnivån som egentlig samverkan sker och att man således bör försöka finna förutsättningar för denna. 4

6 Varför samverka? Collaboration is a difficult challenge but, put simply, it creates additionality. It brings together strengths and weakness, and makes something that exceeds the parts. (Naidoo & Wills 2000 s.161.) Ovanstående citat speglar tämligen väl en uppfattning som tycks vara förhållandevis allmänrådande (om ej oemotsagd) nämligen att samverkan har potential men det kräver arbete. Westrin (1986b) gör en sammanställning av nationella rapporter rörande samverkan mellan personal från hälso- och sjukvården samt övriga människovårdande yrken. I rapporterna kan utläsas ett antal överensstämmande mål med samverkan. Dessa har författaren delat in i följande kategorier: Förhoppning om mer verkningsfulla åtgärder. I detta ligger en minskning av fragmenteringen inom vården något som man hoppas skall leda till bättre helhetssyn på patientens problematik Förhoppning om en mer jämlik tillgång till hälso- och sjukvård Bättre social kontroll. Exempel som ges är kontakt mellan sjukvårdspersonal och socialarbetare vid misstänkta fall av barnmisshandel Förhoppning om förbättrade arbetsvillkor för personalen. Dahn (1995) för ett fördjupat resonemang när det gäller behovet av minskad fragmentering inom vården där han menar att olika yrkesgrupper utgår ifrån olika strukturer i mötet med människan/patienten. Naturvetarens utgångspunkt är de biologiska strukturerna, samhällsvetarens de sociala medan humanistens utgångspunkt är patientens subjektiva identitetsupplevelse. Tillsammans kan de skapa en helhetssyn på människan både som individ och som samhällsmedborgare där insatserna riktas dels mot den sjukes kort- och långsiktiga behov, livssituation och identitet samt familje- och arbetssituation dels mot samhällets och medborgarnas strävan efter att förebygga sjukdom och att rehabilitera de kroniskt sjuka samt samhällets och vårdorganisationens behov av kunskaper. Alla dessa tre kompetenser behövs om man skall kunna förstå de, många gånger komplicerade, faktorer som ligger bakom sjukdomen och därigenom bota den. Boklund (1995) lägger emellertid fram en synpunkt om att helhetssyn inte uppstår av sig själv enbart därför att ett antal yrkesgrupper samarbetar. Möjligen kan alltför högt ställda samverkanskrav istället blockera de olika yrkesgruppernas möjligheter att utforma rätt typ av insatser i enskilda fall. Även Westrin (1986a) lägger in en brasklapp när han säger att det inte är säkert att vare sig vårdkvalitén eller arbetsmiljön förbättras genom samverkan. De studier som genomförts omkring samverkansarbete är motsägelsefulla. Det finns några som vittnar om bättre arbetstrivsel och mer tidseffektivt arbete men det finns också de som vittnar om att de tvingats in i arbetslag och också tvingats sitta i tidsödande möten som inte resulterat i någonting av värde. Inte heller är det givet med mer lyckade försök att formulera en helhetssyn på klientens problem. 5

7 Utifrån ovanstående resonemang tycks det finnas en poäng med att samverka men det tycks också finnas en risk för att samverkan som drivs på felaktigt sätt riskerar att få motsatt effekt mot det som säkert var avsikten. Nedan följer ett antal faktorer som kan tänkas påverka samverkansarbetet på olika sätt. Behov av tydlighet Några av kärnpunkterna i ett samverkansarbete menar Boklund (1995) är att yrkesgrupperna måste veta varför man skall samverka, ha klara och uppnåeliga mål samt få möjlighet att se konkreta resultat av sitt samarbete. Detta är centralt för att osäkerheten hos samverkansparterna skall bli så liten som möjligt. I inledningen av en samverkansprocess menar Danermark (2000) att man skall undvika allt för stora ambitioner. Det är mer fruktsamt att börja försiktigt och låta samverkan växa utifrån och med hjälp av de erfarenheter som vinns på vägen. Boklund (1995) är inne på att samverkan riskerar bli ett självändamål om ambitionerna är för stora. Lagpåverkan Boklund (1995) menar med stöd från Hage & Aiken (1970), vidare att det kan uppstå koordinationsproblem mellan yrkesgrupper som omfattas av olika regelverk. Den ena formen av regelverk är de organisationsteoretiskt betingade och innebär att man inom organisationen skapar ett gemensamt värdesystem i syfte är att garantera vissa gemensamma handlingar. Den andra formen av regelverk utgörs av lagar vilka kan påverka aktörernas handlande i ett samverkansarbete. Exempelvis regleras verksamheten inom sjukvården av hälso- och sjukvårdslagen som är en ramlag, medan försäkringskassan regleras av lagen om allmän försäkring vilken är en mer detaljreglerande lag (Danermark 1999). Språk Även språket har enligt Boklund (1995) betydelse i samverkansarbetet. När företrädare för olika yrkesgrupper träffas och talar om något de önskar göra tillsammans finns det en risk att de ger orden olika innebörd vilket kan bidra till att de är överens i tal och skrift men samtidigt ser uppgiften ur olika perspektiv. För att språkspelen skall bli kompatibla krävs antingen en mellanhand som fungerar som översättare alternativt att den ene parten behärskar den andre partens språk eller att båda behärskar ett gemensamt språk utöver det egna (Wiig, 1991). Danermark & Cullberg (2000) menar att man för att undvika onödiga språkkomplikationer bör undvika onödig yrkesjargong men att det i vissa fall är nödvändigt att använda fackbegrepp då dessa inte är möjliga att översätta till vardagssvenska utan att samtidigt förlora delar av innehållet. Författaren säger vidare att språket också kan användas som ett maktinstrument på ett sätt som omöjliggör tvåvägskommunikation. 6

8 SYFTE Samhällsmedicinska enhetens uppdrag var att följa upp och i någon mån utvärdera projektet Kumla skofabrik. Projektledaren har tidigare sammanfattat projektet i en rapport, Rehabiliteringsprojektet Kumla skofabrik. METOD OCH MATERIAL Vi har haft tillgång till sammanfattande synpunkter på de 30 personer som har ingått i projektet. Vi har också intervjuat bedömningsteamets deltagare och projektledaren. Deltagare i projektet De 30 personer som ingått i projektet var aktuella hos någon eller flera av de samverkande parterna och bedömdes ha en arbetsförmåga som inte var fullt klarlagd. Rehabiliteringsinsatser har inte heller varit uttömda och diskuterades under projektets gång. De flesta har remitterats från Försäkringskassan (14), från Arbetsförmedlingen (10) och från Socialtjänsten sex personer. Efter projektet fanns 50 procent kvar inom socialförsäkringen, nio eller 30 procent hade någon form av anställning, två personer gick på Komvux, en utreds vidare inom socialtjänsten och fyra hade avbrutit eller flyttat från kommunen. Det som framgår tydligt i tidigare rapport är att deltagarna framför allt upplevt sig sedda och att någon bryr sig. Bedömningsteamet De personer som intervjuats till denna rapport är den handläggare från respektive enhet som ingick i skofabrikens bedömningsteam vid projektets avslut (4 personer) samt projektledaren. Tre av handläggarna har varit med i bedömningsteamet under cirka ett år medan den fjärde och projektledaren ingått i projektet sedan det startades De intervjuade tillskrevs och fick ett antal frågor som intervjuaren senare fick besvarade per telefon. Bilaga 1. RESULTAT Den övergripande bild som analysen av intervjuerna ger är att det i mångt och mycket råder samstämmighet mellan medlemmarna i bedömningsteamet. Detta gäller både sådant som fungerat bra och sådant som varit något problematiskt. Yttre samverkansförutsättningar Respondenterna säger att de yttre förutsättningarna för att samverka överlag har varit goda. Det talas i termer av högt i tak och bra klimat i gruppen. Efter ca halva projekttiden föll det sig så att tre av de ursprungliga medlemmarna i bedömningsteamet byttes ut ungefär samtidigt. Detta betecknas som olyckligt av de svarande eftersom projektet under den tid det tog för det nya bedömningsteamet att finna arbetsformen bromsades upp. 7

9 Mötena i bedömningsteamet har genomförts en gång i månaden och det råder delvis delade meningar om det var lagom intervall. Ingen av de svarande har framhållit att mötena legat för tätt däremot har motsatsen påtalats av några. En av dem säger att det varit för många ärenden att behandla vid varje träff och att detta gjort att det varit för lite tid att lära känna övriga medlemmar i bedömningsteamet och ta del av deras verksamheter. Det har också framhållits att en månad kan kännas som lång tid om ett skofabriksärende kommer in just efter att ett möte hållits. De svarande är överens om att bedömningsteamet saknat primärvårdsperspektivet sedan representanten därifrån inte längre deltog på mötena. I övrigt ser man sammansättningen av teamet som bra. Att projektledaren har varit en person utifrån och således inte tillhört någon av de samverkande myndigheterna organisatoriskt ses som övervägande positivt, projekt ledaren tillhör inte mer till den ena myndigheten än till den andra, hon hör till projektet. En nackdel som nämns är att ingen myndighet känner att projektet riktigt är deras ansvar vilket kan göra att projektledaren blev utelämnad till sig själv. Erfarenheter från mötessituationen Samtliga av de svarande tycker att de fått gott om utrymme på mötena och ingen upplever att någon tagit upp utrymme på bekostnad av andra. Vid vissa tillfällen har det uppdagats språkförbistringar när det exempelvis visat sig att samma begrepp står för olika saker inom de olika myndigheterna. Exempel på sådana begrepp som angivits är arbetsför och självförsörjande. Kopplat till detta ventileras att en viss konkurrenssituation om vilka ärenden som skall accepteras i projektet förekommit. Samtidigt har samverkansarbetet inneburit dels att teamet fått möjlighet att klargöra och resonera kring de begrepp och termer som definierats olika. En svarande säger att det lett till ökad insyn över de andra organisationernas tankesätt och dels att man fått möjlighet att identifiera systemfel som gjort att patienter ansvarsmässigt hamnat mellan två stolar. Förväntningar på och uppfattningar om vad det blev av skofabriken De svarande ventilerar likartade förväntningar på samverkansarbetet i bedömningsteamet. En person hoppades exempelvis att detta nya arbetssätt skulle möjliggöra nytänkande och skapa kreativitet medan andra uttryckte en förhoppning att finna vägar ur den stiltje som råder för vissa patienter och finna lämplig väg för återstart i arbetslivet för dessa. På frågan huruvida förväntningarna infriades uttrycks vissa dubier bland de svarande. Bland annat sägs att det förvisso skapades möjligheter för de som kom till skofabriken men det var inte många av patienterna som egentligen kom vidare efteråt. Det sägs också att patientens vistelse på skofabriken inte gav den mängd ny kunskap om patienten som man hoppats. Kanske, säger en svarande, hade projektledaren en lite för låg profil både mot patienten och i bedömningsteamet. De svarande betonar emellertid att det inte är projektledaren som skall lastas för att resultaten inte riktigt blev vad man hoppats. Istället skall man se resultatet utifrån den patientgrupp som kom till skofabriken. Denna bestod av personer med långvariga och sammansatta problem och utifrån det är det flera av de 8

10 svarande som uttrycker att det kanske inte var realistiskt att komma till annat resultat än det som blev. Detta resonemang förde in på frågan huruvida det var rätt patienter som kom till skofabriken. Här sägs att det var rätt patienter så till vida att de hade en komplicerad problembild som den enskilda myndigheten hade svårt att hantera. Å andra sidan sägs att det var fel personer om skofabrikens mål var att bringa patienterna tillbaka till arbetslivet. De flesta av de inskrivna hade en komplicerad problembild och hade varit utanför arbetsmarknaden mycket lång tid, i vissa fall hela sitt liv, att det fanns en mycket liten rimlig chans för dem att återgå i arbete. Skofabriken blev snarare en plats där patientens situation konstaterades istället för en språngbräda till nystart. Flera av de svarande ifrågasätter om det var att använda resurserna på ett bra sätt. Patientgruppen hamnar mycket i fokus också i frågan om man i skofabriken uppnått strävan att kartlägga den enskildes behov av åtgärder för att denne skall kunna bli självförsörjande. Bortsett från att det förekommit vissa språkförbistringar inom gruppen just omkring begreppet självförsörjande är man inom bedömningsteamet i stort överens om att man uppnått målet vad gäller kartläggning av behov. Däremot har man inte nått fram till självförsörjande för patienten i någon större utsträckning vilken ur ett perspektiv skulle kunna ses som ett misslyckande. Men å andra sidan säger de svarande att man kanske har uppnått vad som kan förväntas med tanke på patientgruppens problembild. Skofabrikens meningsfullhet Samtliga av de svarande är överens om att projektet Kumla skofabrik varit meningsfullt även om det haft vissa brister. En av förtjänsterna som nämns är att man genom samverkan kan skapa möjligheter för patienten som inte skulle vara möjligt om myndigheterna agerade individuellt. Det är också positivt att arbetet i bedömningsteamet skapat informella kanaler mellan myndigheterna som kan användas i andra sammanhang. De brister som påtalas rör förmåga att tänka nytt och otydligheten i syftet för projektet i stort. En av de svarande säger att det ibland har saknats kreativitet i bedömningsteamet. Om teamet varit ännu mer kreativt skulle det gå att skapa ett nytänkande som ökat nyttan med verksamheten som bedrivits i skofabriken ytterligare. Det sägs också bland de svarande att det behövs bättre kriterier för vilken typ av patient som skall tas in i en verksamhet som Kumla skofabrik. För att kriterier skulle kunna formuleras behövs ett tydligare syfte. Det är också viktigt för att kunna bedöma verksamhetens resultat. 9

11 DISKUSSION Trettio patienter har deltagit i projektet Kumla skofabrik. Syftet var att få dessa personer tillbaka i någon form av självförsörjning. Tolv finns kvar inom FK s ramar. Nio personer har någon form av anställning. Detta kan ses både som en framgång och ett misslyckande. Givetvis är det att betrakta som en framgång att nio personer genom skofabriken uppnått någon form av självförsörjning. Samtidigt uppgår dessa nio endast knappt en tredjedel av de patienter som genomgått skofabriken vilket skulle kunna betraktas som ett misslyckande. I resultatet framgår att det endast var de riktigt tunga ärendena som skickades till skofabriken och att läget för dessa många gånger ansågs tämligen hopplöst. Kanske att några av dessa personer skulle mått bättre av att rehabiliteringsförsök hade avslutats i ett tidigare skede. Givet är att så långt möjligt få personer utanför arbetsmarknaden i arbete igen. I några få fall kan det vara mera humant och etiskt rätt att avsluta till synes fruktlösa försök. Detta för frågan in på huruvida skofabriken haft rätt målgrupp. De svarandes åsikt är att det är rätt målgrupp så till vida att det råder vissa oklarheter runt dessa patienter men samtidigt ifrågasätts om det är de allra tyngsta ärendena som skulle remitteras till skofabriken. Det kan ifrågasättas om resurserna som fanns i skofabriken användes på ett optimalt sätt. Med nödvändigt beslutsutrymme hade troligen bedömningsteamet i många fall kunnat komma fram till en slutsats om att inga vidare rehabiliteringsförsök skall göras utan att patienten behövt genomgå skofabriken. Denna möjlighet bedöms än större med en primärvårdsrepresentant i teamet. Under ett sådant förhållande skulle bedömningsteamet kvarstå som en instans dit respektive myndighet kan skicka de tunga fallen för att få en mångprofessionell bedömning. Samtidigt kan skofabrikens resurser användas på de patienter som teamet bedömer har en rimlig möjlighet att återgå till någon form av självförsörjning. Kanhända att ett standardiserat instrument som underlag för bedömning för personer som har en lång sjukhistoria eller en mängd olika arbetsmarknadsåtgärder bakom sig skulle kunna kan underlätta beslutsfattande. Det fanns i praktiken en möjlighet för bedömningsteamet att avgöra vilka patienter som skulle komma till skofabriken och detta har också skett vid några tillfällen. En svarande uttrycker att ett problem i detta sammanhang har varit att det saknats kriterier för att patienterna skall få komma till skofabriken. Detta är en brist som försvårat arbetet i teamet. En möjlig bakgrund till detta är att projektets syfte och mål inte var tillräckligt preciserat. Samverkansarbetet i bedömningsteamet tycks övervägande ha fungerat tillfredsställande och de intervjuade ventilerar också positiva spinoffeffekter som underlättat informella kontakter över myndighetsgränserna. Visserligen har det uppstått svårigheter men bilden är att dessa oftast har gått att lösa inom gruppen eller med hjälp av cheferna på respektive myndighet. En omständighet som kan uppstå i ett samverkansarbete, och som har uppstått i detta, är att medarbetare efterhand byts ut. Detta utgör naturligtvis en störning för gruppen. Det tar tid för den nya att finna sin position men det tar också tid för de gamla att finna sina positioner eftersom gruppen alltid förändras när medlemmar byts ut. För 10

12 detta behövs tålamod och tid. Tålamod eftersom arbetet kan komma att stå och stampa under denna period och tillräcklig tid för att diskutera också samverkansarbetet. Boklund (1995) påpekar att samverkan inte är något självändamål men det går inte heller att förringa samverkansarbetet och tro att det är ett självspelande piano. 11

13 LITTERATURFÖRTECKNING Boklund, A., Olikheter som berikar? möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Stockholms universitetsocialhögskolan. Rapport i socialtarbete nr Dahn, I., Helhetsideologin: En analys av begreppen hälsa och helhetssyn. Lund: Studentlitteratur. Danermark, B., & Cullberg, C., Samverkan- välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur. Danermark, B., Samverkan- himmel eller helvete. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Fridolf, M., Samarbete, samverkan och samordning mellan olika huvudmän. Projekt 4S efter 3,5 år. Arbetsrapport. Högskolan i Örebro: Novemus. Westrin, C-G., 1986a. Social och medicinsk samverkan-begrepp och betingelser. Socialmedicinsk tidskrift 7-8, Westrin, C-G., 1986b. Primary Health Care: Co-operation between Health and Welfare Personnel. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 12

14 Bilaga 1 UTVÄRDERING AV PROJEKT KUMLA SKOFABRIK Projektet Kumla skofabrik har arbetet med rehabilitering med ekonomiskt stöd av s.k. Dagmarmedel. Trettio personer har varit föremål för olika insatser. Resultat av projektet har redovisats i en rapport som skrivits av projektledare Lena Norgren. Målsättningen med projektet var att på det lokala planet finna former för att få arbetsförmågan klarlagd så att en anpassad rehabilitering kunde komma till stånd. Aktörer/intressenter av projektet har varit Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Kumla kommun (socialförvaltningen). Samhällsmedicinska enheten (SME) i Örebro läns landsting har fått i uppdrag att utvärdera om målsättningen har uppnåtts. Berit Ydreborg har i ett tidigt skede av projektet varit diskussionspartner till projektledaren. Den konkreta utvärderingen kommer att göras av hälsoplanerare Jonny Geidne i samarbete med BY. Jonny Geidne kommer att under oktober månad ringa upp de som i det senare skedet av projektet deltagit i bedömningsteamet/referensgruppen. Ett intervjuunderlag har tagits fram och följer med detta brev som bilaga. Vi är tacksamma om du har möjlighet att förbereda dig genom att läsa igenom frågorna för att det på ett enkelt och inte alltför tidsödande sätt ska bli möjligt att få en uppfattning om din syn på Kumla Skofabrik. Med vänlig hälsning Berit Ydreborg och Jonny Geidne 13

15 FRÅGOR SOM BESVARADES AV DE INTERVJUADE: Inlednings frågor Ungefär hur många ärenden har du varit delaktig i? Hur har de allmänna förutsättningarna (främst de yttre) varit för projekt-/ styrgruppen att samverka? Hur ser du på sammansättningen av projekt-/ styrgruppen? Vad ser du för för-/ nackdelar med att projektledaren inte härstammat ifrån någon av de samverkande myndigheterna utan stått fri från dessa? Arbetsformen med arbete i en tvärsektoriell projekt-/styrgrupp Hur tycker du det har gått att arbeta i en tvärsektoriell samverkansgrupp? Har ni kunnat mötas språkligt? Har det uppstått några lag-/ regelbetingade svårigheter vid något tillfälle? Tycker du att du har fått tillräckligt mycket utrymme i samverkansarbetet? Upplever du att någon position/ myndighet tagit för stort utrymme på bekostnad av er andra? Har ni haft någon kontakt inom projekt-/ styrgruppen mellan mötena? Upplevelser omkring vad det blev av samverkansarbetet i projekt-/ styrgruppen Vad hade Du för förväntningar på arbetsformen i inledningsskedet? Tycker du att dessa förväntningar har infriats? Ett syfte med projekt-/ styrgruppen var att kartlägga behov av åtgärder för den enskilde för att denne skulle kunna bli självförsörjande. Vad är din uppfattning om resultatet på denna strävan? Ett annat syfte var att man genom denna insats skulle kunna bryta/ förhindra en rundgång av ärenden mellan de olika verkasamheterna/ myndigheterna. Hur ser du på utfallet av det? Om du ser till de som deltagit i projektet- är det rätt typ av personer? Har de verksamhetsrapporter och den övriga återkopplingen från projektledaren till er övriga varit tillfredssällande enligt din mening? Nyttan med projektet Har projektet varit meningsfullt utifrån ditt perspektiv? Projektet Kumla skofabrik som fenomen. Anser du att det finns ett behov av en verksamhet som bedrivits i projektet Kumla skofabrik? Skulle du vara beredd att medverka i en liknande projekt-/ styrgrupp också i framtiden? 14

16 Utgivna nummer av Heureka Rapportserien Heureka gavs ut åren i samarbete mellan Samhällsmedicinska enheten och Primärvårdens utvecklingsenhet Rapportserien har till viss del ersatts av Laboremus Utgivna nummer av Turkos rapportserie Turkos rapportserie gavs ut åren av Samhällsmedicinska enheten Rapportserien har ersatts av Nota Bene 1 Stenninger G Några 15-åriga flickors matvanor och järnintag (1992) 2 Swift-Johannison A, Larsson S Hälsokedjan i Nora - förebyggande arbete på en vårdcentral (1993) 3 Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Folkhälsorapport Örebro län 1993 (1993) 4 Meyer E, Holmquist L, Larsson S, Skoglund L Service och tillgänglighet vid vårdcentralerna i Örebro län - kvalitetssäkring och kartläggning (1993) 5 Hafström U, Jonsson I, Swift- Johannison A Mat i unga barnfamiljer Projekt inom Örebro läns landsting (1993) 6 Botvalde M, Lind E, Nilsson A Karlskoga rehabiliteringskurs - ett komplement till primärvårdens och företagshälsovårdens rehabiliteringsarbete (1993) 7 Jonsson I Länets mat - en kartläggning av aktörer och arenor (1993) 8 Ydreborg B Enkät om rökfritt landsting Rökvanor och attityder (1993) 9 Johansson E Sexuellt överförbara sjukdomar Principprogram för Örebro län (1993) 10 Fahlström G Tid att bry sig om Enkätstudie av patienters uppfattning av ett besök hos en distriktsläkare (1993) 11 Jonsson I, Landin A-K HälsosamT i butik - ett utbildningsprojekt om mat och hälsa för butikspersonal (1994) 12 Eksell M, Larsson S Utvärdering av friskvården i Örebro län (1994) 13 Pihl A, Eksell M Registrering av olycksfall i Örebro län 1990 Redovisning av registreringsmodell, genomförande och basdata (1994) 14 Pihl A, Eksell M Olycksfall bland barn och skolungdom i Örebro län 1990 (1994) 15 Pihl A, Eksell M Hem- och fritidsolycksfall i Örebro län 1990 (1994) 16 Pihl A, Eksell M Arbetsolycksfall i Örebro län 1990 (1994) 17 Pihl A, Eksell M Trafikolycksfall i Örebro län 1990 (1994) 18 Ydreborg B, Fjellström R Ett år efter genomförandet av rökfritt landsting (1995) 19 Johansson E, Fjellström R, Eksell M Fotboll och STD - ett samverkansprojekt mellan Örebro läns fotbollförbund och Örebro läns landsting (1995) 20 Ervér M Leva tillsammans - en beskrivning av projekt och metod (1996) 21 Jansson S Dopingmissbruk bland högstadie- och gymnasieelever i Laxå kommun (1996) 22 Norder E-L, Olofsson A Patientens rättigheter (1996) 23 Pihl A, Persson C, Ydreborg, B Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Örebro län Befolkningsenkäten 1994 (1996) 24 Terner A-M Hur sköts diabetespatienterna vid Baggängens vårdcentral? (1996) 25 Andersson L, Hannrup K, Jonsson I Dagens Rätta i Örebro ett samverkansprojekt mellan AmuGruppen, miljökontoret och samhällsmedicinska enheten (1996) 26 Kolasa J, Valhjalt A, Zetterlund B Remisser från sex vårdcentraler till Psykiatriska kliniken Örebro (1996) 27 Fahlström G, Skånberg G, Holmquist L Verksamhetsuppföljning vid barnavårdscentral BVC-sjuksköterskans insatser i fokus (1997) 28 Ydreborg B Ett rehabiliteringsprogram för kvinnor med belastningsbesvär - utvärdering av effekter på upplevd hälsa och sjukskrivning (1997) 29 Fahlström G, Skoglund L, Alphonce G, Frantz E, Holmquist L Verksamhetsuppföljning av sjukgymnastik inom primärvård (1997) 30 Fahlström G, Carlsson I, Skoglund L, Holmquist L Sjuksköterska i primärvård Resultat från en verksamhetsuppföljning (1997) 31 Zander M Sökord i distriktssköterskans journalföring - en kvantitativ enkätundersökning (1997) 32 Fahlström G, Storm T, Holmquist L Verksamhetsuppföljning vid barnmorskemottagning Barnmorskan i fokus (1997) 33 Johansson E, Wallin A-M, Svensson A, Larsson A, Jonsson I Ung, ensam och rotlös Om invandrade ungdomar i Örebro kommun (1997) 1 Johansson E Rapport från VII internationella konferensen om Aids (1992) 2 Johansson M Att bygga en värld utan tobak Reserapport från 8:e världskonferensen om tobak och hälsa (1992) 3 Gerdner A, Montin M Reserapport från ICAA 36th International Congress on Alcohol and Drug Dependence (1992) 4 En Rökfri Generation Projekt Klassbesök (1993) 5 Johansson E, Svensson A IXth International Conference on AIDS in affiliation with the IVth STD World Congress (1993) 6 Elo S (red) Kvinnoperspektiv på folkhälsan Samhällsmedicinska enhetens interna arbete Kartläggning 1993 (1994) 7 Elo S Dokumentation av telefonrådgivning Handbok för distriktssköterska (1994) 8 Elo S, Häggström H, Karlsson J, Ydreborg B Kvinnors livsvillkor, livsstil och ohälsa (1994) 9 Elo S, Häggström H, Persson C Kvinnors och mäns arbetslöshet och inkomstutveckling Statistik från 1984 och framåt (1995) 10 Larsson S Hälso- och sjukvårdens hälsopolitiska ansvar (1995) 11 Engström G, Hjelte I En vårdcentrals arbete mot kvinnlig könsstympning (1995) 12 Häggström H, Swift-Johannison A Utvärdering av arbetsmiljöprojekt inom Brickebackens barnomsorg (1996) 13 Elo S Vem gör vad, var och hur mycket? Ett mätinstrument för primärvårdens omfattning och innehåll (1996) 14 Karlsson J Påbyggnadsterminen i friskvård vid Örebro folkhögskola - höstterminen 1996 (1997) 15 Falk T Skolans roll i hälsoarbetet Från en regional hälsoplanerares perspektiv (1998) 16 Eksell M, Ydreborg B Praktisk handledning för projekt inom områdena folkhälsoarbete och rehabilitering (1998) 17 Ericsson R God mat för oss på väg Projekt vägkrogen Örebro län 1998 (1999) 34 Jonsson I, Wallin A-M Livsmedelsval och mattraditioner från Bosnien- Herzegovina En intervjuundersökning med focusgruppsmetod bland kvinnor i bosniska barnfamiljer i Örebro kommun (1998) 35 Skoglund L, Fahlström G, Holmqvist L Tillgänglighet och kontinuitet vid distriktsläkarmottagning Om mått och resultat från verksamhetsuppföljningar (1998) 36 Hertting A (red) Smärttillstånd i rörelseorganen En folkhälsofråga för kommunerna, hälso- och sjukvården och arbetslivet (1998) 37 Ydreborg B Avslag på ansökan om förtidspension/sjukbidrag En beskrivning av de personer som fick avslag på ansökan om förtidspension/sjukbidrag under perioden i Örebro län (1998) 38 Wallin A-M African Union och Örebro läns landsting Beskrivning av ett samarbete mot droger (1999) 39 Ervér M-A Psykisk ohälsa och anpassningssvårigheter hos 14-åringar i relation till skilsmässoerfarenhet och föräldrakontakt (1999) 40 Geidne J Sex kommunalråds syn på folkhälsoarbetets inriktning och hälsoplanerarens roll (1999) 41 Storm T Gruppverksamhet för kvinnor i klimakteriet Utvärdering av ett utbildningsprogram (2000) 42 Fahlström G, Larsson S, Ydreborg B Hälsokedjan i Nora Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser med vårdcentralsanknytning (2000) 43 Elo S, Sylvegård U-B, Wallskär H IT för 2000-talets journalföring Utveckling av informationssystem för distriktssköterskans journaldokumentation enligt Örebromodellen (2001) 44 Kemppi M Distriktssköterskans roll i 1930-talets socialpolitiska reformarbete (2001) Samtliga rapporter kan beställas från Samhällsmedicinska enheten Du kan också hämta flera av dem som pdf-filer på vår hemsida www orebroll se/samhallsmedicin

17 Samhällsmedicinska enheten ger ut rapportserierna Laboremus och Nota Bene Utgivna nummer av Laboremus 1 Hagberg L Ska primärvården behandla med fysisk aktivitet? En hälsoekonomisk analys av MÅ BRAprojektet (2002) Utgivna nummer av Nota Bene 1 Byansansa J, Hellmén O, Wallin A- M Har dom inte fattat att vi är här för att stanna? En intervjuundersökning bland somaliska barnfamiljer (1999) 2 Hellid L, Schröder A, Wallin A-M, Isacsson P, Kjaergaard D, Öhrman A Näbbtorgsmottagningen Primärvårdens resursteam för flyktingar i Örebro län (1999) 3 Johansson E, Häggström H Tjejdag och jungfrumässa Beskrivning och utvärdering av en skola/fritidsaktivitet med unga flickor i fokus (2000) 4 Ydreborg B, Skånberg G Barnsköterskors arbetsinsatser i två kommundelar i Örebro (2000) 5 Wallskär H, Linderholm S, Elo S Stressen gjorde oss helt blockerade Hälsofrämjande arbete bland undersköterskor och sjuksköterskor vid infektionskliniken, Regionsjukhuset i Örebro, En lägesbild inför det sista projektåret (2000) 6 Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S Det måste finnas någon som driver på Hälsofrämjande arbete bland undersköterskor och vårdbiträden vid Karlskoga lasarett En lägesbild i december 1999 (2000) 7 Wallskär H, Löfvenberg Å, Elo S Det här är vår chans Kvinnors hälsa - hälsofrämjande arbete bland personliga assistenter inom Karlskoga kommuns äldre- och handikappomsorg En lägesbild i november 1999 (2000) 8 Iarpe K, Wallin A-M, Hydén M-L, Ahlström I, Skog G Adam och Eva En interaktiv metod i hälsoundervisning för låtutbildade invandrade kvinnor (2000) 9 Ydreborg B, Tegerhult A-C Noraprojektet - ett sätt att arbeta med patienter med psykosociala besvär inom primärvården (2000) 10 Ivarsson-Sporrong L, Elo S, Johansson E, Landström I, Ryö L Våld mot kvinnor - bemötande och stöd (2000) 11 Elo S Primärvårdens ansvar och medverkan i folkhälsoarbetet i Örebro län Underlag för diskussion och planering i samverkan (2000) 12 Hertting A, Wallskär H Samtal om hälsa med kvinnor i industrin (2001) 13 Backteman P, Bergman C, Johansson E, Elo S Unga flickor i Nora kommun - flickornas år 1999 Ett lokalt projekt för att främja unga flickors livssituation (2002) 14 Löfvenberg Å, Swift-Johannison A Att bryta mönster - exemplet Tjejkraft i Hällefors (2002) 15 Geidne J Resurs för lokalt folkhälsoarbete? Utvärdering av Örebro läns idrottsförbunds folkhälsoenhet (2002) 16 Munksten B, Persson C Att vara barn i Kumla kommun - en betraktelse över barns liv och hälsa och kommunens organisation av arbetet med barn och ungdom (2002) 17 Ydreborg B, Tegerhult A-C, Engholm R Mötet-ett verktyg för att hantera livet Uppföljning av Noraprojektet efter ett år (2002) 18 Geidne J, Ydreborg B Uppföljning av projekt Kumla skofabrik (2002) Samtliga rapporter kan beställas från Samhällsmedicinska enheten Du kan också hämta flera av dem som pdf-filer på vår hemsida www orebroll se/samhallsmedicin