Den goda men ojämlika hälsan. Länsbornas kontakter med hälso- och sjukvården och deras åsikter om den Liv & hälsa i Örebro län 2004

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten 1. Liv & hälsa Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. (2005) 2. Liv & hälsa 2004 en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i Värmland. Forskning och folkhälsa, Utvecklingsstaben, Landstinget i Värmland (2005) 3. Sörmlänningar tycker om vården. Resultat från Liv & hälsa Fou-enheten, Landstinget Sörmland (2005) 4. Feldman I. Länsinvånarna är nöjda med vården men - Resultat från Liv & hälsa Samhällsmedicinska enheten. Uppsala läns landsting. (2005) 5. Folkhälsomål kopplat till Liv & hälsa - Södermanlands kommuner. Folkhälsoenheten och FoU enheten, Landstinget Sörmland. (2005) 6. Kalander Blomqvist M, Janson S (red). Värmlänningarnas liv och hälsa Landstinget i Värmland och Karlstads universitet (2005) 7. Västmanlänningarnas hälsa. Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik år Landstinget Västmanland (2006) 8. Berglund K, Brantefors B, Feldman I, Fichtel Å, Jonason E, Lindberg C. Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län. Samhällsmedicinska enheten, Uppsala läns landsting (2006) 9. Lindén-Boström M, Eriksson C, Hagberg L, Persson C, Ydreborg B. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (2006) Inom ramen för undersökningen Liv & hälsa år 2000 har följande rapporter givits ut: 1. Liv och hälsa år Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. (2000) 2. Carlsson P, Lambe M. Liv & hälsa år 2000 i Uppsala län och dess kommuner. Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Landstinget i Uppsala län. (2000) 3. Ydreborg B. Den pigga pensionären. Om äldres hälsa i Örebro län år Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. (2001) 4. Eriksson C, Lindén-Boström M, Persson C, Skarped G, Wallin A-M, Ydreborg B. Den odemokratiska hälsan! En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. (2001) Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004 Inom ramen för undersökningen Liv & hälsa år 2004 har följande rapporter givits ut: 5. Janson S, Molarius A, Starrin B, Svensson N, Eriksson U-B. Folkhälsan i Värmland Del 2. Resultat från enkätstudien Liv & hälsa Arbetsrapport nr Institutionen för samhällsvetenskap, Karlstads Universitet. (2002) 6. Hälsan i Sörmland 2002 en kommunbeskrivning. FoU-enheten, Landstinget Sörmland.(2002) 7. Wallin A-M, Carlberg M. Hälsan ur ett etniskt perspektiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. (2003) 8. Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Feldman I, Lambe M, Molarius A, Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa (2003) 9. Lindén- Boström M (red). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa (2003)) Dessutom har ett tiotal artiklar i vetenskapliga tidskrifter publicerats med materaial från Liv & hälsa 2000 och 2004 Den goda men ojämlika hälsan Länsbornas kontakter med hälso- och sjukvården och deras åsikter om den Liv & hälsa i Örebro län 2004 Sirkka Elo, Inger Nicolas och Katrin Boström Postadress: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten, Box 1613, Örebro. Besöksadress: S Grev Roseng, Örebro. E-post: samhallsmedicin@orebroll.se Telefon , telefax Margareta Lindén-Boström, Charli Eriksson, Lars Hagberg, Carina Persson, Berit Ydreborg,

2 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004 Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting ISSN: Samhällsmedicinska enhetens uppgift är att med vetenskapligt baserad fakta- och metodkunskap stötta arbetet för en bättre hälsa bland befolkningen i Örebro län. Samhällsmedicinska enhetens målgrupp är beslutsfattare och verksamma i landsting och kommuner. Vi vänder oss också till andra myndigheter och organisationer som har ansvarsområden som påverkar förutsättningarna för hälsans utveckling. För att förbättra förutsättningarna för att ta fram underlag för planering, resursfördelning och styrning har landstingen Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län utvecklat samarbetet inom det samhällsmedicinska kompetensområdet. Sammarbetet kallas för CDUST. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004 har genomförts i samverkan mellan CDUST-länen. Omslagsfoto: Elisabeth Fardelin Bergslagens Grafiska AB, 2006

3 Förord Detta är en sammanställning av resultaten från den tredje länsövergripande undersökningen om länsbornas upplevda livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och livskvalitet. Tidigare undersökningar genomfördes 1993 och Datainsamlingen för denna undersökning utfördes under hösten 2004 som ett samarbete mellan fem landsting (Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro läns landsting). Merparten av frågorna år 2000 återkom i 2004-års enkät varför uppföljning över tid har kunnat göras. Att genomföra studier i flera län samtidigt ger möjligheter att studera trender och analyser på en större datamängd. Statens folkhälso-institut har också under samma tidsperiod genomfört en nationell studie om folkhälsan vilket har möjliggjort vissa jämförelser med nationella data. Resultaten från undersökningen Liv & hälsa 2004 har tidigare redovisats i både muntlig och skriftlig form för politiker och tjänstemän inom kommun och landsting samt andra organisationer i samhället. Den här boken är ytterligare ett led i redovisningen av resultaten. Det är en förhoppning att den ska vara en kunskapskälla och komma till användning för beslutsfattare och personer som på olika sätt och på olika nivåer i samhället arbetar med länsbornas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En arbetsgrupp har svarat för analys och skrivande av rapporten: Margareta Lindén-Boström, epidemiolog, Carina Persson, statistiker, Lars Hagberg, utredare och Berit Ydreborg, utredare Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting samt Charli Eriksson, professor Örebro universitet och Örebro läns landsting. Örebro i augusti 2006 Thomas Falk Chef Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Håkan Bergman Landstingsråd och ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Örebro läns landsting

4 2 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

5 INNEHÅLL Sammanfattning... 7 Den goda men ojämlika hälsan... 7 Material och metod... 7 Livsvillkor... 8 Levnadsvanor Hälsa och livskvalitet Inledning Att få komma till tals igen Bakgrund Syfte Material och metod Population och urval Enkätens innehåll Datainsamlingen Svarsfrekvens Kalibrering Tidigare befolkningsenkäter 1993 och Tolka resultaten rätt Livsvillkor Ekonomi Klara löpande utgifter Socialbidrag Kontantmarginal Hem och hushåll Trygghet och sociala relationer Personligt stöd Nedlåtande behandling Rädsla för överfall Utsatt för avsiktligt våld eller misshandel Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

6 Boende och boendemiljö Bostadstrivsel Störningar Social sammanhållning Arbete Arbetstrivsel Oro att förlora arbetet Politiskt deltagande, tilltro till myndigheter och framtidstro Politiskt deltagande Tilltro till myndigheter Framtidstro Levnadsvanor Fritid TV-tittande, datoranvändande och läsning Deltagande i studiecirklar, skapande aktiviteter och andra möten Socialt umgänge Att vistas i naturen Fysisk aktivitet Subventionerad fysisk aktivitet Mat Övervikt Alkohol Nykterister Riskkonsumtion Tobak Hälsa och livskvalitet Allmän hälsa Åldersjusterade skillnader i hälsa mellan olika grupper Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och dålig hälsa Psykisk hälsa Lågt psykiskt välbefinnande Psykiska symtom Smärta och värk Smärta och besvär Värk från rörelseorganen Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

7 Långvarig sjukdom Vanliga sjukdomar Funktionsnedsättningar Sjukskrivning Tandhälsa Referenser Bilaga 1: Kommuner och områden i Örebro län Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Örebro kommun - Innerstaden Örebro kommun - Hyreshusområden Örebro kommun - Småhusområden Örebro kommun - Ytterområden Bilaga 2: Frågekonstruktioner som används i rapporten Bilaga 3: Relativa risker för dåligt allmänt hälsotillstånd Faktorer som ingår i analysen Metod Resultat logistisk regression för kvinnor Resultat logistisk regression för män Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

8 6 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

9 Sammanfattning Den goda men ojämlika hälsan Den tredje genomförda befolkningsenkäten i Örebro län kan sammanfattas som att hälsan är relativt god men skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper finns kvar. Hälsan är beroende av de livsvillkor och levnadsvanor som länsborna har. Oavsett vilket område som studeras hänger folkhälsan intimt samman med socioekonomiska faktorer som utbildning och därmed möjlighet att välja eller att få ett arbete. Det tycks som den viktigaste folkhälsopolitiska insatsen är att skapa bra och utvecklande arbeten som ger möjlighet till ett meningsfullt liv och möjlighet att försörja sig. Material och metod Av länets invånare valdes personer mellan år att delta i enkätundersökningen Liv och hälsa Urvalet var slumpmässigt och representerade kön, olika åldersgrupper och geografiska områden. Enkäten omfattade 145 frågor som syftade till att ge kunskap inom olika områden som livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Den innehöll också frågor om förtroende för olika institutioner i samhället och politiken samt frågor om kontakt med vården och behov av stöd och hjälp. Datainsamlingen genomfördes under hösten 2004 under perioden augustioktober som ett samarbete mellan fem landsting, Upplands, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro läns landsting (CDUST). Totalt svarade 63 procent av dem som ingick i urvalet i Örebro län, nära personer. I länet har tidigare genomförts två liknande undersökningar 1993 och Merparten av frågorna år 2000 återkom i 2004 års enkät varför Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

10 uppföljning över tid har varit möjlig att göra. I 2004 års enkät ingår gruppen år vilken inte fanns med år Livsvillkor Länsinvånarnas livsvillkor inom områdena ekonomi, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer, boende, arbete, tillit till myndigheter och framtidstro har analyserats utifrån kön, ålder, utbildning och födelseland. Livsvillkoren är olika beroende på vilka förutsättningar som människor har. En av de viktigaste delarna är ekonomin. De personer som har svårt att klara sina löpande utgifter är framför allt yngre personer. Det är mer vanligt bland människor som bor i hyreslägenhet och är födda utanför Norden. Arbete eller arbetslöshet spelar en viktig roll. Att ha en kontantmarginal samvarierar i hög grad med utbildningsnivå, således är andelen som har kontantmarginal betydligt högre bland högutbildade än de som har kortast utbildning. Att ha någon att lita på och dela bekymmer med är en viktig del av tryggheten. Möjligheten att få personligt stöd i händelse av personliga problem och kriser är viktig för människan. I analysen av de data som finns i denna fråga framgick att män har något sämre tillgång till stöd i en krissituation än kvinnor. De människor som har en kortare utbildning och är utlandsfödda har även de en sämre situation i detta avseende. Unga kvinnor rapporterar oftare nedlåtande behandling än män. Även i denna fråga ses en socioekonomisk skillnad. En trygghetsaspekt är att kunna att gå ut utan rädsla för att bli överfallen eller ofredad. Denna rädsla är tre gånger vanligare bland kvinnor än män och den har ökat i omfattning sedan år 2000 för båda könen. Särskilt vanligt är det bland äldre kvinnor och boende i Örebros hyreshus eller innerstadsområden. Omfattningen av denna rädsla har ökat för alla kvinnor från 21 procent till 26 procent och från sex till nio procent för män. Att bli utsatt för våld är vanligast bland yngre män, drygt sex procent. Drygt hälften av länets invånare äger sin villa, radhus eller lägenhet. En tredjedel bor i hyrd lägenhet. Bostadssituationen avspeglar de ekonomiska 8 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

11 resurserna, således bor de som har sämre ekonomi oftare i hyreslägenheter där de trivs mindre bra än de som äger sin bostad. Var tionde länsbo störs av buller från omgivningen. Andelen som blir störda har ökat från år I Örebros innerstadsområden störs var femte person av buller. Även i hyreshusområden och i Hallsbergs kommun har det störande bullret ökat. Den sociala sammanhållningen i bostadsområdena uttryckt som att känna tillit, är störst bland dem som äger sin bostad med 60 procent mot 20 procent i hyreshusområden. I bilden från boendesituationen framtonar den segregation som råder. De resursstarka kan välja sitt boende men de som har sämre ekonomiska förutsättningar bor i de stora hyreshusområdena. Två viktiga aspekter av arbetet som belystes år 2000 var arbetstrivsel och rädsla att förlora arbetet. År 2004, trivs drygt åtta av tio med sitt arbete och andelen är något högre bland högutbildade. Ingen förändring noteras sedan år Ungefär en femtedel i den yngre åldersgruppen år är mycket eller ganska oroliga att förlora arbetet. Bland personer födda utom Norden är 39 procent rädda att förlora jobbet. Oron har sedan år 2000 ökat med cirka tre procentenheter för både kvinnor och män. Viktiga bestämningsfaktorer för hälsan är att ha inflytande över samhället som bland annat kan mätas i valdeltagande och politisk aktivitet. Det är betydligt färre unga människor som röstar och är anhängare av något parti. Bland myndigheter och samhällsorgan är tilltron störst till hälso- och sjukvården, följt av polisen och barnomsorgen. Sämst är tilltron till kommunalpolitiker, Arbetsförmedlingen, landstingspolitiker och EUparlamentet. Tilltron har sjunkit något sedan år 2000, mest har tilltron till försäkringskassan sjunkit, även socialtjänsten och Arbetsförmedlingen har förlorat i tilltro. Drygt hälften av länsinvånarna ser optimistiskt på framtiden för sin personliga del. Framtidstron minskar något med ökande ålder. De som har en högre utbildning har i större utsträckning en optimistisk syn på framtiden. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

12 Levnadsvanor I Liv och hälsa 2004 beskrivs levnadsvanorna indelade i fritid, fysisk aktivitet, mat, övervikt, alkohol och tobak. På fritiden används cirka tre timmar varje dag till att titta på TV eller använda datorn, yngre använder datorn mer än äldre personer. Att läsa tidningen dagligen är mer vanligt bland svenskfödda och personer som bor i villa/bostadsrätt. Deltagande i kurser och studiecirklar är vanligare bland äldre och bland kvinnor. Födda utom Norden deltar i dubbelt så stor utsträckning som födda i Sverige och personer med lång utbildning är mer intresserade än de med kort utbildning. Tendensen från år 2000 är att deltagande i olika aktiviteter inom fackföreningar samt politiska och kulturella organisationer minskar. Socialt umgänge med släkt och vänner är vanligast bland kvinnor och bland personer födda utom Norden. Bland länsborna är det knappt hälften som sällan eller aldrig vistas i naturen. Minst vanligt är det bland utlandsfödda och personer med kort utbildning. Minskad risk för ohälsa har de som är fysiskt aktiva. En rask promenad om 30 minuter dagligen är tillräcklig för de flesta. Ungefär en femtedel av befolkningen är fysiskt inaktiva på fritiden. Andelen inaktiva är större bland äldre. Även här ses skillnader i fysisk aktivitetsgrad beroende på utbildningsnivå och födelseland. Andelen som är fysiskt inaktiva har minskat i alla åldersgrupper från år 2000 till år Maten har stor betydelse för hälsan. Att äta 500 gram frukt och grönsaker dagligen rekommenderas. Konsumtion av frukt och grönsaker är vanligast bland högutbildade och personer födda utom Norden. Det är också vanligare bland dem som motionerar regelbundet. Andelen som inte dagligen äter frukt eller grönsaker dagligen är betydligt högre bland yngre personer. Det är också dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor att inte dagligen äta frukt eller grönsaker. Arbetslösa män och ensamboende personer väljer inte heller att äta frukt och grönsaker. Maten har stor betydelse för övervikt och fetma. Av kvinnor i länet är 44 procent överviktiga och bland män 56 procent. Fetma har 15 procent bland 10 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

13 män och 12 procent bland kvinnor. Övervikt och fetma ökar med åldern utom för den äldsta åldersgruppen. Bland dem som har kort utbildning och är födda utom Norden är andelen med övervikt betydligt högre. Fetma är vanligare bland arbetslösa och förtidspensionerade än bland dem som har en anställning. Jämfört med år 1993 har andelen kvinnor och män med övervikt ökat med cirka tio procentenheter. är nykterister i nästan dubbelt så hög grad som män, 21 jämfört med 12 procent. Länsbor som är födda utom Norden är nykterister i högre grad än födda i Norden. Andelen nykterister har ökat sedan år 2000 i de yngre åldersgrupperna men bland dem som dricker alkohol har tillfällena blivit fler varför alkoholkonsumtionen totalt sett inte minskat. Andelen riskkonsumenter är störst bland personer i åldersklassen år och minskar sedan successivt till den äldsta gruppen oavsett kön. Berusningskonsumtion är vanligast bland personer från Sverige och övriga Norden. Det finns också geografiska skillnader i berusningsdrickande. Jämfört med nationell nivå ligger andelen riskkonsumenter i länet några procentenheter lägre. Av länsinvånarna är det 16 procent bland kvinnor och 14 procent bland män som röker dagligen. Kortutbildade och de personer som hör till åldersgruppen år har flest dagligrökare. Var tredje man född utanför Norden är rökare och var fjärde man som är född i övriga Norden. Rökning förekommer mest i Örebros hyreshusområden. Andelen rökare har sjunkit sedan år 1993 i de flesta åldersgrupperna. Hälsa och livskvalitet Hälsan hos länsborna beskrivs i termer av allmänt hälsotillstånd, livskvalitet, långvariga sjukdomar, symtom och besvär. Andelen personer med god hälsa sjunker med ökande ålder. Personer med kort utbildning, som hyr sin bostad och som bor ensamma har en lägre andel med god hälsa. Utlandsfödda har en lägre andel som uppger en god hälsa. Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. Skillnader i hälsa mellan personer med olika livsvillkor är tydlig. Som Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

14 exempel kan nämnas att förvärvsarbetande och personer som inte är rädda att förlora jobbet upplever en god hälsa i större utsträckning än de som är arbetslösa och rädda att förlora jobbet. Från förra befolkningsstudien år 2000, har andelen med god hälsa ökat från 68 till 72 procent för kvinnor och bland män är den oförändrad, 73 procent. För män har upplevd god hälsa minskat med två procentenheter i åldersgruppen år och är oförändrad i åldersgruppen år. I den äldsta åldersgruppen år är det nästan 50 procent som fortfarande upplever en god hälsa. Lågt psykiskt välbefinnande är vanligast bland yngre kvinnor och män och särskilt uttalat bland kvinnor. Jämfört med år 2000 har inga större skillnader noterats. Psykiska symtom som ängslan/oro, nedstämdhet, värk i magen och huvudvärk är mer förekommande i yngre åldersgrupper och framför allt bland kvinnor. Trötthet/kraftlöshet och sömnproblem är också vanligare bland kvinnor. Vissa besvär sjunker från pensionsåldern men sömnproblem ökar särskilt bland äldre kvinnor. Smärtor och besvär är vanligast förekommande och ökar med stigande ålder. Särskilt vanligt är det bland kortutbildade och personer födda i övriga Norden. Värk i skuldror, nacke och axlar är vanligast i åldergruppen år medan besvär från rygg/höfter och övriga extremiteter är vanligare i högre åldrar. Besvären från rörelseorganen minskar efter pensionen men stiger sedan igen i den äldsta åldersgruppen. Värk i rörelseorganen är betydligt vanligare bland dem som har en kort utbildning. Den kortare utbildningen innebär oftast att dessa personer återfinns i yrken där den fysiska belastningen är stor. Långvarig sjukdom ökar med ökande ålder. Anmärkningsvärt är att kvinnor i åldersgruppen år har högre andel besvär än gruppen år, vilket kan tyda på att besvären avklingar efter uppnådd pensionsålder. Både män och kvinnor med kort utbildning har en högre andel långvarig sjukdom jämfört med dem som har en längre utbildning. Långvarig sjukdom är också relaterat till sysselsättning, således har de som är arbetslösa i större utsträckning långvarig sjukdom. Jämfört med år 2000 så har andelen med långvarig sjukdom minskat med fyra procentenheter. Hjärt-kärlsjukdom, 12 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

15 högt blodtryck och diabetes är vanliga sjukdomar framför allt i äldre åldersgrupper. Högt blodtryck är mest vanligt bland äldre kvinnor och hjärtkärlsjuklighet bland äldre män. Ofrivilligt urinläckage är ett stort problem bland äldre personer och i åldern år lider var tredje kvinna och var fjärde man av sådana besvär. Allergiska långvariga besvär uppger fyra av tio kvinnor och tre av tio män att de besväras av. Vanligast är ögon-näsbesvär. Andelen är något högre bland kvinnor än bland män och vanligare i yngre åldersgrupper. Den i särklass vanligaste funktionsnedsättningen är hörselnedsättning. I den äldsta åldersgruppen år, anger 52 procent bland kvinnor och 64 procent bland män hörselnedsättning. Synnedsättning och andra fysiska funktionshinder ökar också med ökande ålder. Sjukskrivning och förtidspension (sjukersättning) har ökat kraftigt i Sverige. Det är framför allt de långa sjukskrivningarna som har ökat och mest bland yngre kvinnor. Liv & hälsa visar att bland kvinnor har dubbelt så stor andel varit sjukskrivna av de med kort utbildning. För ensamstående med barn är risken för sjukskrivning 1.5 gånger så stor. För män ses inte samma skillnader relaterat till utbildning eller social situation. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är besvär från rygg, nacke, leder och muskler följt av psykiska besvär som utmattning och stress. Tandhälsan upplevs av ungefär 70 procent bland både män och kvinnor vara bra eller mycket bra. Andelen som uppfattar sin tandhälsa som bra är störst bland svenskfödda och bland personer med lång utbildning. I boken finns även en bilaga som ger en redovisning av de viktigaste resultaten för kommuner i Örebro län samt områden i Örebro kommun. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

16 14 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

17 Inledning Att få komma till tals igen En jämlikare fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta väl underbyggda hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor måste vi veta hur befolkningen mår och lever. Bra underlag behövs också för att anpassa utvecklingen av till exempel hälso- och sjukvård och kommunal service. Det är en stor grupp länsbor, som genom befolkningsenkäten Liv & hälsa 2004 fått komma till tals. Frågorna har utformats för att ge en bild av länsbornas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I undersökningen 2004 har frågor också handlat om vård och service för att ge ytterligare underlag för uppföljning och planering av landstingets och kommunernas insatser. Sverige är ett land med en välutvecklad offentlig statistik, men i många avseenden saknas uppgifter som behövs för att vidareutveckla hälsofrämjande och förebyggande arbete, vård, omsorg och annan samhällsservice. Därför har vi åter igen vänt oss till ett stort urval länsbor för att låta deras erfarenheter, situation och synpunkter komma fram. Förra undersökningen genomfördes år Resultaten presenterades i flera länsrapporter, Den odemokratiska hälsan (Eriksson, Lindén-Boström, Persson, Skarped, Wallin, Ydreborg 2001), Den pigga pensionären (Ydreborg 2001), och i en rad föredrag och samtal runt om i organisationer, kommuner och inom landstingets olika verksamheter. Förtroendevalda på olika nivåer får alltid tidigt del av resultat från undersökningen Liv & hälsa. Sedan förra undersökningen har vi i Sverige fått elva nationella folkhälsomål (Folkhälsoinstitutet 2005). För några av dessa behövs information direkt från medborgarna för att ge vägledning i uppföljningen av Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

18 dessa av riksdagen fastställda mål. Ett sätt att få denna kunskap är att genomföra befolkningsenkäter, som bidrar med uppgifter som inte går att finna i epidemiologiska register. Detta gäller till exempel levnadsvanor och vissa livsvillkor. Genom enkätundersökningar kan vi också få kunskap om dold eller okänd ohälsa. Landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län genomförde gemensamt Liv & hälsa 2000 (CDUST 2000), vilken följdes upp av 2004 års undersökning. Genom att samarbeta över länsgränserna har vi kunnat genomföra bättre och mer omfattande undersökningar. Samarbetet möjliggjorde gemensamma analyser av materialet från år 2000 avseende hälsans bestämningsfaktorer (Berglund, Eriksson, Eriksson, Feldman, Lambe, Molarius, Nordström 2003), etniska faktorers betydelse (Wallin, Carlberg 2003) och barnens hälsa sett ur föräldrarnas perspektiv (Lindén- Boström 2003). Genom Liv & hälsa 2004 skapas möjligheter att följa upp de tidigare resultaten. Vi har i stor utsträckning återkommit med likalydande frågor för att möjliggöra jämförelser över tid. En första gemensam rapport presenterade översiktligt resultaten i de fem landstingen (CDUST 2005). Varje landsting gör dessutom fördjupade analyser, tar fram separata rapporter och resultaten återförs till olika berörda inom kommun och landsting. De allra flesta kommuner använder Liv & hälsa i arbetet med de kommunala välfärdsboksluten. Dessutom kommer en särskild rapport om psykisk hälsa i CDUST regionen baserad på Liv & hälsa 2004 att publiceras hösten Denna rapport syftar till att belysa livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Örebro län år I rapporten belyses en del förändringar sedan Liv & hälsa Centrala uppgifter om länets kommuner och olika delområden i Örebro kommun presenteras översiktligt. Det är vår förhoppning att dessa uppgifter ska användas som underlag i landstingets planeringsarbete, behovsbeskrivningar och prioriteringar samt i kommunernas hälsofrämjande och förebyggande arbete. 16 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

19 Bakgrund Sverige är ett välorganiserat land där det sedan länge finns en tradition att samla olika uppgifter för att ge underlag för den offentliga verksamheten. Folkbokföringen är ett exempel på detta. På basen av olika datakällor görs återkommande nationella folkhälsorapporter. År 2005 presenterades den sjätte rapporten (Socialstyrelsen 2005) och 2006 publicerades den tredje sociala rapporten (Socialstyrelsen 2006). För detta krävs ett system för att samla, organisera, analysera, rapportera och sprida kunskap om hur hälsa, sjukdom, sociala förhållanden och deras bestämningsfaktorer är fördelade och utvecklas i befolkningen. Detta är väl utvecklat på den nationella nivån, men för att vara aktuell och relevant på den lokala nivån behövs lokala insatser. Att belysa behov och kunna göra prioriteringar förutsätter att lokal kunskap finns om hur situationen är. Alltsedan 80-talet har olika register använts för att belysa lokala förhållanden inom folkhälsoområdet (Eriksson, Granvik, Kindblad, Lindgren, Nyström, Rosén, Wall, 1981). En idé var att på basen av lokala data göra kommundiagnoser, som tydliggjorde områden där insatser skulle kunna göras (Eriksson, Haglund 1981). Till detta kommer att kunskap också behövs om metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet (Eriksson 2000). Här kommer dock bara vissa insatser när det gäller folkhälsorapporteringen att redovisas. Inom Örebro län har olika forsknings- och utvecklingsinsatser gjorts inom detta område (Eriksson, Stål 1982; Eriksson, Fahlström, Lindqvist, Pihl 1984; Eriksson 1988). Bland annat genomfördes den första befolkningsundersökningen i länet 1993 (Pihl, Persson, Ydreborg 1994). Resultaten från denna undersökning visar att de utsatta för ekonomisk stress oftare har psykiska besvär än personer som inte är utsatta för denna stress (Pihl, Starrin 1998). Utgångspunkten har varit att livsvillkor och levnadsvanor har en stor betydelse för befolkningens hälsa, vilket har starkt stöd i den internationella forskningen (Marmot 2004, Wilkinson 1996, 2005). Denna grundsyn är väl förankrad i den socialmedicinska och folkhälsovetenskapliga forskningen. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

20 Under åren har forskningen bland annat lett fram till doktorsavhandlingar kring betydelsen av social klass för sjukfrånvaro (Söderfeldt 1988), hälsa handling (Lindén 1991), hemtjänstpersonalens arbetssituation (Fahlström 1999), psykosocial arbetsmiljö bland sjukhusanställda (Hertting 2003) och beslut om förtidspension (Ydreborg 2005). En särskild kompetens har utvecklats kring folkhälsorapportering. En viktig inriktning har varit de återkommande studierna av skolbarns alkohol- och drogvanor (Lindén- Boström 2003). Folkhälsorapportering har genomförts med olika metoder kring barn i länet (Nyman, Lindén-Boström 2002) och i Kumla (Munksten, Persson 2002). Skillnader i tandhälsa hos barn och ungdomar i olika socioekonomiska grupper har redovisats (Persson, Fernberg 2003). Det ojämlika arbetslivet under 1990-talet har belysts (Elo, Häggström 2001). Befolkningsenkäten har också ingått i underlagsrapporten för behovsanalys inom landstinget (Hälsokansliet, Samhällsmedicinska enheten 2005). En kartläggning av narkotikasituationen i länet har också genomförts (Lindén- Boström, Persson, Kjellin 2006). Ett centralt perspektiv är den betydelse som skillnader i socioekonomiska villkor har för hälsoutvecklingen. I länsrapporten Den odemokratiska hälsan från Liv & hälsa 2000 redovisades de stora skillnader som då fanns (Eriksson o a 2001). I denna rapport är också detta perspektiv viktigt. Den internationella forskningen har betonat vikten av människors sociala position för hälsan (Marmot 2004; Wilkinson 1996, 2005) och i folkhälsopolitiken har behovet av insatser för att överbrygga hälsoklyftan mellan olika befolkningsgrupper prioriterats. Ett sätt att sammanfatta bakgrunden till befolkningens hälsa är att se hur befolkningens hälsa påverkas av olika bestämningsfaktorer som i sin tur kan påverkas av hälsofrämjande, förebyggande och vårdande insatser. I Figur 1 på sidan 21 presenteras ett sådant systemtänkande, som bygger på ett gemensamt utvecklingsarbete inom EU (Baser, Davies, Pelikan 2006). Utgångspunkten är individerna i befolkningen. 18 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

21 Den inre cirkeln i figur 1 visar att individens hälsa är beroende av en rad individuella bestämningsfaktorer av fysisk, psykisk och social natur. Dessa skapar förutsättningar för individens fysiska, psykiska och sociala hälsa, som utvecklas på basen av de biologiska förutsättningar som arv och tidig miljö skapat. Individerna i sin tur lever tillsammans i en socio-ekologisk miljö, där en rad sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer utgör jordmånen för miljöbaserade bestämningsfaktorer för hälsoutvecklingen. Det finns både olika resurser som fungerar som skyddsfaktorer och riskfaktorer som bidrar till en ogynnsam hälsoutveckling. Insatser för folkhälsan sker på en rad olika sätt. Genom hälsoskyddet försöker man undanröja riskfaktorer genom att till exempel verka för giftfria miljöer, rent vatten och god kvalitet på den luft vi inandas. I det förebyggande arbetet sker en rad insatser riktade bland annat mot smittsamma sjukdomar genom vaccination av barn för att förhindra sjukdomsutbrott. Andra förebyggande insatser är till exempel behandling av högt blodtryck för att förhindra att följdsjukdomar inträffar, rökslutarstöd och insatser vid skadlig alkoholkonsumtion. Sjukvårdens behandlande insatser har också betydelse för folkhälsan, dels genom att sjuka blir friska dels att sjukdomsspridning förhindras genom aktiv behandling. Hälsofrämjande insatser är inriktade på att främja en god hälsoutveckling och sker genom att stärka skyddsfaktorer och främja gynnsamma levnadsvanor och livsvillkor. I det hälsofrämjande arbetet är det centralt att människor utvecklar en kompetens att hantera vardagens utmaningar på ett hälsosamt sätt. Här är delaktighet och kommunikation viktiga förutsättningar. I arbetet med att förstå sammanhangen kan två olika kompletterande vägar tas. Den ena vägen är att försöka förstå vad det är som skapar sjukdom. I detta perspektiv söker man efter sjukdomars orsaker och utvecklingsmönster, patogenes. Utgångspunkten är olika former av ohälsa och därifrån söka rötterna till den negativa utvecklingen. Detta har varit ett dominerande perspektiv i den medicinska forskningen, men som under senare år börjat kompletteras med ett annat perspektiv. Det andra perspektivet utgår från den Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

22 positiva hälsan och söker efter rötterna och jordmånen för en positiv hälsoutveckling. Detta kallas för salutogenes (Salus = hälsa, genes = det som skapar). Här blir resurser och skyddsfaktorer särskilt viktiga. I denna undersökning ingår såväl olika former av ohälsa som positiv hälsa. RESURSER RISK FAKTORER Socio-ekologisk miljö Hälsoskydd Miljöbaserade bestämningsfaktorer Sociala, ekologiska, ekonomiska Individer Hälsofrämjande Förebyggande Hälsofrämjande Individuella Psykisk bestämningsfaktorer Social HÄLSA Fysisk Hälso- och sjukvård POSITIV HÄLSA OHÄLSA Salutogenes Patogenes Figur 1: Samspelet mellan individuella och miljömässiga bestämningsfaktorer för individens hälsa och olika insatser att påverka den (efter Bauer oa 2006). Syfte Avsikten med befolkningsundersökningen år 2004 är att i första hand kartlägga livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i CDUST-länen samt att studera förändringar sedan den föregående Liv & hälsa Dessa uppgifter kan sedan användas som underlag i landstingets planeringsarbete, behovsbeskrivningar och prioriteringar samt kommunernas hälsofrämjande och förebyggande arbete. 20 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

23 Material och metod Population och urval Örebro län hade år 2004 tolv kommuner med närmare innevånare, varav cirka hälften, personer bodde i Örebro kommun. Populationen för den här undersökningen definieras av samtliga levande personer födda mellan 1 september 1919 och 31 augusti 1986 (18-84 år) som vid tidpunkten för urvalsdragningen var folkbokförda i någon kommun i Örebro län. Av de ca länsbor som ingick i populationen valdes ut genom ett så kallat stratifierat obundet slumpmässigt urval. Populationen har delats in efter kommuntillhörighet: Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro kommun. I Örebro kommun bor cirka 47 procent av länets befolkning. Detta innebär att Örebro kommun till stora delar hamnar mycket nära de skattade andelarna för hela länet. Vi vet också sedan tidigare att det inom Örebro kommun finns områden med stora socioekonomiska och kulturella skillnader. För att försöka åskådliggöra detta delades Örebro kommun in i grupper med olika socioekonomisk karaktär: Innerstadsområdet, hyreshusområden, småhusområden, ytterområden samt övriga områden som inte är placerade i någon annan grupp. Områdena är framtagna av Gunnar Nicklasson, statistikchef på Örebro kommun och dessa områden beskrivs mer ingående i bilaga 1 på sidan 109ff. För att möjliggöra analyser uppdelade på kön och fyra åldersgrupper i varje delområde delades områdena också in i åtta strata: kvinnor och män år, år år samt år. I Örebro kommun drogs ett urval om totalt personer i åldern år. I de resterande elva kommunerna Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

24 gjordes ett urval på personer i åldern år. I båda fallen delades urvalet upp i hälften kvinnor och hälften män. Enkätens innehåll Enkäten består av 145 frågor som syftar till att skaffa kunskap om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa som berörs i denna bok. Enkäten innehåller dessutom frågor om: kontakter med vården, läkemedelskonsumtion samt behov av stöd och hjälp. I annan rapport kommer länsbornas kontakter med hälso- och sjukvården och deras åsikter om den att presenteras. Behovet av stöd och hjälp behandlas även i en kommande rapport om de äldres hälsa. Enkäten har konstruerats av en arbetsgrupp bestående av anställda på Samhällsmedicinska enheter eller motsvarande i landstingen i Uppsala, Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro (CDUST). De frågor som ingår i enkäten är antingen vedertagna och validerade frågor som tidigare använts i liknande undersökningar eller egna konstruktioner av arbetsgruppen inom de samverkande landstingen. För att möjliggöra jämförelser med de rikstäckande befolkningsenkäterna "Hälsa på lika villkor" som genomförs löpande av Statens folkhälsoinstitut är många av frågorna likadana i denna enkät. De frågekonstruktioner som används i denna rapport redovisas i bilaga 2. För en mer utförlig beskrivning av enkätfrågorna och deras uppkomst hänvisas till sammanställningen "Liv & hälsa frågornas bakgrund" 1. Datainsamlingen Datainsamlingen genomfördes hösten 2004 under perioden augusti till oktober månad, som ett samarbete mellan CDUST-landstingen. Urvalsdragning, postutskick och insamling av enkäter samt påminnelser handlades av Statisticon AB. Alla i urvalet fick en första enkät samt ett tackoch påminnelsekort. De som inte svarat fick dessutom upp till två påminnelser med ny enkät. 1 Frågornas bakgrund - Liv & hälsa 2004 kan beställas hos Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. 22 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

25 Efter inskanning av enkäter, kompletterades materialet med vissa registerdata från Statistiska centralbyrån för att skapa justeringsvikter. En första övergripande rapport över hela materialet presenterades våren 2005 (CDUST 2005). Svarsfrekvens Totalt svarade 63 procent av de personer som ingick i urvalet. Svarsfrekvenserna fördelade sig mycket olika beroende på kön, ålder, område, födelseland, utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. är mer svarsbenägna än män och svarsbenägenheten ökar med stigande ålder (förutom för den allra äldsta åldersgruppen) samt ju högre utbildningsnivån är, se figur 2. Dessutom svarar en större andel av personer födda i Norden än personer födda utanför Norden, vilket antagligen till stor del påverkats av att enkäten endast skickades ut i en svensk version och relativt goda språkkunskaper i det svenska språket krävdes för att kunna fylla i enkäten år år år år år Grundskola Gymnasium Eftergymn <2 år Eftergymn 2 år Sverige Övriga Norden Utanför Norden Procent Figur 2: Svarsfrekvens fördelat på kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland. Även mellan olika geografiska områden finns stora skillnader i svarsbenägenhet. De största skillnaderna ses dock inom Örebro kommun, se Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

26 figur 3. Det är säkert inte felaktigt att anta att liknande skillnader föreligger mellan olika områden inom övriga kommuner fastän vi inte kan se det i denna undersökning Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun varav Innerstadsområden varav Hyreshusområden varav Småhusområden varav Ytterområden Örebro län Procent Figur 3: Svarsfrekvens fördelat på kön och geografiskt område. I en särskild bortfallsuppföljning genomfördes telefonintervjuer av Statistiska centralbyrån. I urvalet till bortfallsuppföljningen ingick samtliga i bortfallet i Örebro kommuns hyreshusområden samt i Degerfors kommun. De som kontaktades ombads att svara på ett begränsat antal frågor ur enkäten. Dessa svar kommer att användas för att uppskatta det systematiska bortfallet. En särskild rapport som beskriver detta kommer att presenteras längre fram. 24 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

27 Kalibrering Det slutliga datamaterialet har viktats för att korrigera för de som inte svarat. Dels har olika stor andel av populationen (invånarna) i de olika urvalsgrupperna ingått i urvalet, dels har olika stor andel i dessa svarat på enkäten. Vikterna används för att uppskatta förhållanden i populationen med hjälp av de enkätsvar som inkommit. Denna viktningsmetod kallas för kalibreringsviktning som rätt använd kan minska både urvalsfel och bortfallsskevhet. Med hjälp av denna teknik utnyttjas starka hjälpvariabler (Särndal, Lundström 2005). Med stark hjälpvariabel menas en variabel som uppfyller en eller flera av följande egenskaper: Variabeln samvarierar väl med svarsbenägenheten Variabeln samvarierar väl med viktiga undersökningsvariabler Variabeln avgränsar viktiga redovisningsgrupper De hjälpvariabler som användes till den här undersökningen var: kön, ålder, område, födelseland, invandringsår, utbildningsnivå samt sysselsättningsstatus. Alla dessa uppgifter finns tillgängliga i register för befolkningen och uppfyller väl de kriterier som ställs på att vara en god hjälpvariabel. Uppgifter om utbildningsnivå är dock något bristfälliga för de allra äldsta åldersgrupperna över 75 år samt för personer födda utanför Norden. Tidigare befolkningsenkäter 1993 och 2000 I Örebro län har två tidigare enkätundersökningar genomförts som syftat till att kartlägga den vuxna befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Den första undersökningen genomfördes vintern 1993 till ett urval om länsbor i åldern år. Denna undersökning skiljer sig mycket i frågekonstruktion från de två senaste undersökningarna år 2000 och Jämförelser mellan 1993 och 2004 görs därför endast för rökvanor och övervikt/fetma. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

28 Den andra undersökningen våren 2000 genomfördes i samarbete med övriga CDUST -landsting. I urvalet för Örebro län ingick kvinnor och män i åldern år. Merparten av frågorna år 2000 har återkommit i 2004 års enkät. För flera av de frågor som redovisas i den här rapporten kan därför en uppskattning av förändringen mellan våren 2000 och hösten 2004 redovisas för åldersgruppen år. Det är emellertid viktigt att påpeka att vi uppskattar förändringen över tid genom att använda oss av två tvärsnittsundersökningar utan koppling mellan de personer som svarade våren 2000 respektive hösten För vissa av frågorna kan det faktum att de båda undersökningarna genomfördes under olika årstider dessutom påverka resultaten ytterligare. Hänsyn har tagits till detta i rapporten. Tolka resultaten rätt Det är främst de övergripande resultaten i undersökningen som läsaren ska ta fasta på. Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av enskilda olikheter mellan olika grupper i befolkningen. I tabeller och figurer justerar vi inte för olikheter i åldersfördelning mellan grupper. Om åldersfördelningen har haft stor betydelse och väsentligt förändrar slutsatserna redovisas detta i texten. Vid jämförelser över tid redovisas däremot åldersjusterad statistik. Observera att: Om inget annat nämns så justerar vi inte för olikheter i åldersfördelning mellan grupper i tabeller och figurer från undersökningen år Skalorna i diagrammen är antingen upp till 50 eller 100 procent. 26 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

29 Livsvillkor niskans vardag präglas av olika livsvillkor. Vi har olika kön, ålder och etnisk bakgrund, men dessa villkor kan vi inte påverka. Andra livsvillkor kan påverkas av individen och genom olika former av insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. I detta avsnitt redovisas länsinvånarnas livsvillkor inom områdena ekonomi, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer, boende och boendemiljö, arbete, politiskt deltagande, tilltro till myndigheter och framtidstro utifrån kön, ålder och etnisk bakgrund. Var fjärde person i åldern år har problem att klara löpande utgifter som hyra och avbetalningar. Födda utom Norden har större problem än svenskfödda att klara löpande utgifter och de saknar i större utsträckning kontantmarginal vid oförutsedda utgifter. Majoriteten av länsinvånarna har någon eller några personer i sin omgivning som kan ge dem personligt stöd i händelse av problem. upplever i högre grad än män att de blir nedlåtande behandlade. Andelen personer som avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen eller på annat sätt ofredad har ökat mellan år 2000 och Majoriteten trivs med sin bostad och den omgivande miljön. Andelen utlandsfödda som trivs bra med bostaden är mycket lägre än bland svenskfödda. Andelen som i sin bostad störs av buller utifrån har ökat från år 2000 till 2004, särskilt i Örebros innerstadsområden men även i Hallsberg och Örebros hyreshusområden. Oron att förlora arbetet har ökat mellan åren 2000 och Tilltron till hälso- och sjukvården är störst då det gäller olika samhällsorgan. Lägst förtroende har länsinvånarna för politikerna. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

30 Ekonomi En av de viktigaste delarna av våra livsvillkor är ekonomin. Att kunna försörja sig är ett tecken på att ungdomar blir vuxna. Inom folkhälsoforskningen har ett genomgående fynd varit att människors socioekonomiska villkor har stor betydelse för hälsa, sjukdom och död. I Liv & hälsa ingår några olika indikatorer på ekonomin: att under de senaste 12 månaderna klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar eller liknande, samt att få socialbidrag och en fråga om kontantmarginal. Klara löpande utgifter Drygt fyra av fem länsinnevånare klarar utan svårighet sina löpande utgifter. En betydande grupp, drygt personer, har angivit att de har problem med de löpande utgifterna. Det är dock en stor skillnad mellan olika åldersgrupper, se figur 4. Omkring var fjärde person i åldern år har problem att klara de löpande utgifterna. Var tionde som äger sin bostad har problem med löpande utgifter jämfört med var fjärde av boende i hyreslägenhet. Det är också vanligare bland dem födda utanför Norden, 27 procent jämfört med 16 procent bland födda i Sverige. Denna skillnad är särskilt stor när det gäller svårigheter under tre eller fler månader, där det är fyra gånger vanligare bland personer födda utom Norden jämfört med födda i Sverige, 23 mot 6 procent. Här spelar faktorer som arbete och arbetslöshet stor roll. 28 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

31 Procent månader 3 eller fler månader Figur 4: Andel som har haft svårigheter att klara löpande utgifter som hyra, avbetalningar och liknande under de senaste tolv månaderna uppdelat efter antal månader med svårigheter, kön och ålder Socialbidrag Socialbidragsmottagarna är betydligt färre än de som har svårt med att klara sina löpande utgifter. Det är ett par procent av länsinvånarna i åldern år som under senaste året fått socialbidrag minst en gång, vilket motsvarar färre än personer. Detta är en betydligt mindre grupp än de som har svårigheter att klara sina löpande utgifter. Drygt hälften av dem som fått socialbidrag har fått det sex månader eller fler under de senaste 12 månaderna. Här ses liknande skillnader mellan olika grupper som för frågan om man har svårigheter att klara löpande utgifter. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

32 Kontantmarginal Ytterligare ett sätt att belysa den ekonomiska situationen är kontantmarginalen. Vi frågade Om Du plötsligt skulle hamna i en situation, där Du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle Du klara det?. Tre av fyra länsinvånare skulle klara detta, se figur 5. har i alla åldersgrupper något oftare än män svårighet att skaffa fram kronor om det skulle behövas. Bland kvinnor under 50 år gäller detta omkring var tredje person. De som äger sin bostad har i stor utsträckning kontantmarginal, 84 procent. Bland födda utom Norden har drygt hälften kontantmarginal, 52 procent. Den ekonomiska buffertförmågan samvarierar också med utbildningsnivån, 87 procent av högutbildade och 67 procent av de med kortast utbildning har kontantmarginal. Procent Figur 5: Andel som inom en vecka kan skaffa fram kronor om de plötsligt skulle behöva det uppdelat efter kön och ålder. Inga påtagliga skillnader ses i denna ekonomiska aspekt mellan våren 2000 och hösten Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

33 Hem och hushåll Familjemönstren varierar mellan olika åldersgrupper, se tabell 1. Dessa skillnader återspeglar att man i olika åldrar befinner sig i olika faser av livscykeln. Den vanligaste hushållssammansättningen är att vara gift, sammanboende eller partner boende utan barn under 18 år, 43 procent. Därnäst förekommer sammanboende i olika former i kombination med boende helt eller delvis med barn under 18 år. I den yngsta gruppen bor omkring en av fem med annan person än partner och barn. I ålderskategorin år dominerar att vara gift, sambo eller partner och helt eller delvis bo med barn (omkring 60 procent oberoende av kön). I åldern år bor de flesta kvinnor och män med make/maka/partner men få med barn i hemmet. I den allra högsta åldersgruppen är de flesta kvinnor ensamboende medan männen fortsatt bor tillsammans med maka eller partner. Tabell 1: Familjestruktur i boendet uppdelat efter kön och ålder Ensamboende Varav: helt eller delvis med barn under 18 år Gift, sambo, partner Varav: helt eller delvis , med barn under 18 år Annan vuxen De som är gifta, sambos eller partners äger i stor utsträckning sin bostad. Ensamstående bor däremot oftast i hyrd lägenhet, omkring hälften, men en tredjedel äger villa, radhus eller lägenhet. Omkring fem procent av födda i Sverige och födda i övriga Norden är ensamstående boende helt eller delvis med barn under 18 år medan detta är dubbelt så vanligt bland dem födda utom Norden. I Liv & hälsa 2000 genomfördes en särskild analys av föräldrars livsvillkor och barns hälsa (Lindén-Boström 2003). Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

34 Trygghet och sociala relationer I Liv & hälsa belyses trygghet och sociala relationer med en rad olika frågor. I denna rapport kommer vi att redovisa de fyra frågorna om personligt stöd, nedlåtande behandling, rädsla för överfall och utsatt för avsiktligt våld eller misshandel. Personligt stöd Möjligheten att få personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser är en viktig faktor i det sociala nätverk som människor har. Detta har betydelse för hälsan. I enkäten ställdes en fråga om personen har någon eller några i sin omgivning som kan ge sådant personligt stöd. Tre av fyra länsbor säger att de har det helt säkert och var femte troligen. Ett par procent uppger att de troligen inte har eller saknar sådant stöd. Majoriteten av länsinvånarna har alltså någon eller några personer i sin omgivning som kan ge dem personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i livet. 32 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

35 Det finns dock vissa skillnader mellan kvinnor och män i olika åldrar, se figur 6. över 34 år har lägre tillgång till personligt stöd än kvinnor. I detta avseende finns en viss skillnad mellan utbildningsnivåer, där de med högsta utbildningsnivån har säker tillgång till personligt stöd oftare än de med kortast utbildning, 80 mot 70 procent. De utlandsfödda är mindre ofta säkra på personligt stöd än födda i Sverige, 59 mot 75 procent. Procent Ja, helt säkert Ja, troligen Figur 6: Andel som har tillgång till någon eller några personer i sin omgivning som kan ge personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser uppdelat efter kön och ålder. Nedlåtande behandling Nära var fjärde länsinvånare har under de senaste tre månaderna upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt. Det är vanligast bland unga i åldern år där 38 procent har erfarenhet av nedlåtande behandling. Sådan erfarenhet minskar i förekomst ju äldre personerna är. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

36 Det finns också en stor skillnad mellan kvinnor och män, se figur 7. Det är betydligt vanligare med erfarenhet av nedlåtande behandling bland kvinnor än män i alla åldersgrupper. I åldern år har 44 procent av kvinnor och 32 procent av männen sådan erfarenhet och det är dubbelt så vanligt bland kvinnor än män i åldern år. Procent Figur 7: Andel som upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt under de senaste tre månaderna uppdelat efter kön och ålder. En viss skillnad i upplevelse av nedlåtande behandling finns mellan personer med olika utbildningsnivå. Den är lägst bland dem med högst utbildning och högst bland dem med lägst utbildning, 21 mot 30 procent. Ett likartat mönster ses med avseende på boende. Det är minst vanligt med erfarenhet av nedlåtande behandling under de tre senaste månaderna bland dem som äger sin bostad, 21 procent, följt av dem med hyrt radhus eller villa samt hyrd lägenhet, 30 procent. Allra vanligast är det bland dem som bor i annat boende, nära 30 procent. Denna grupp är dock liten, endast tre procent av länsinvånarna. Med hänsyn tagen till födelseland är upplevelse av nedlåtande behandling vanligast bland personer födda utanför Norden, 28 procent, följt av svenskfödda, 24 procent, och födda i övriga Norden, 20 procent. 34 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

37 Från år 2000 till år 2004 har andelen som upplevt nedlåtande behandling minskat hos både kvinnor och män. Bland kvinnor har andelen minskat från 46 procent år 2000 till 31 procent år 2004 och bland män har andelen minskat från 35 procent till 21 procent. I undersökningen 2004 frågades även efter vem som behandlar dem på ett nedlåtande sätt. Var tionde hade blivit nedlåtande behandlad av arbetskamrat eller chef. Näst vanligast var att familjemedlem eller släkting behandlade dem på ett nedlåtande sätt, åtta procent av befolkningen. Var tjugonde angav nära bekant och var tjugofemte butiks- och servicepersonal som källa till den nedlåtande behandlingen. Var femte kvinna och var sjunde man i åldern år angav att de blivit nedlåtande behandlade av arbetskamrater eller chefer. har i större utsträckning än män blivit nedlåtande behandlade av olika personer med ett undantag, främmande person på allmän plats. Detta har män något oftare än kvinnor erfarenhet av. Bland de yngsta männen har nära var tionde sådan erfarenhet. Rädsla för överfall En tredje trygghetsaspekt är att inte behöva avstå från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Totalt är det 18 procent av länsinvånarna som har svarat att det hänt att de avstått från att gå ut på grund av otrygghet. Detta är vanligast bland de allra äldsta, åringarna, där 26 procent har sådan erfarenhet. Här finns stora könsskillnader. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

38 Det är omkring tre gånger så vanligt i alla åldersgrupper att kvinnor någon gång avstått från att gå ut på grund av rädsla för överfall eller ofredande jämfört med män, se figur 8. Procent Figur 8: Andel som svarat att det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade uppdelat efter undersökningsår, kön och ålder. Boendeformer har betydelse för upplevelse av otrygghet. Det är vanligare att personer som bor i hyreslägenhet och det som definieras som annat boende någon gång avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, 22 procent jämfört med 16 procent bland de med hyrd villa/radhus eller ägd bostad. Skillnaderna mellan människor med olika födelseland är små. Denna form av otrygghet är vanligare i Örebro kommun än länet i övrigt och det förekommer mest bland kvinnor i hyreshus-, småhus- eller innerstadsområdet, 39, 34 respektive 31 procent. Bland män är det vanligast bland de som bor i hyreshusområden i Örebro, 16 procent. Omfattningen av att såväl kvinnor som män avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad har ökat mellan år 2000 och För kvinnor har detta ökat från 21 till 26 procent och för männen från 6 till 9 procent bland personer i åldern Ökningen är mest uttalad i de yngre åldersgrupperna, se figur Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

39 Utsatt för avsiktligt våld eller misshandel En annan aspekt på trygghet är att bli utsatt för avsiktligt våld eller misshandel. Nära fem procent av länsinvånarna har under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för avsiktligt våld eller misshandel. Detta är vanligast i den yngsta åldersgruppen, drygt sex procent. Det är vanligare bland yngre män än yngre kvinnor, åtta procent mot fem procent. I åldern år är det ingen skillnad mellan kvinnor och män, drygt tre procent. Boende och boendemiljö I vardagslivet spelar boendet en central roll. I detta avsnitt ges en bild av bostaden och boendemiljön. I Örebro län bor en tredjedel i hyrd lägenhet medan sex procent hyr radhus eller villa. Drygt hälften av invånarna äger villa, radhus eller lägenhet. En liten grupp bor i annan form av boende, fyra procent. Detta återspeglar skillnad i ekonomiska resurser, det vill säga konkurrenskraft på bostadsmarknaden. Bostadstrivsel Majoriteten trivs mycket bra med sin nuvarande bostad. De som äger sin bostad trivs bra i högre utsträckning än dem som hyr lägenhet, 72 mot 47 procent. Bland de utlandsfödda är andelen som trivs bra också lägre, 37 procent jämfört med 65 procent för födda i Sverige, delvis beroende på att det är vanligare att utlandsfödda till bor i hyreslägenhet. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

40 Bostadstrivseln är lägre i yngre åldrar bland både kvinnor och män, se figur 9. Procent Totalt Mycket bra Ganska bra Figur 9: Andel som trivs bra med sin nuvarande bostad uppdelat efter ålder. Trivseln med bostadens omgivande miljö är stor. Sex av tio trivs mycket bra med den omgivande miljön och nära tre av tio ganska bra. Även här finns en skillnad mellan olika åldersgrupper, se figur 10. Procent Totalt Mycket bra Ganska bra Figur 10: Andel som trivs bra med bostadens omgivande miljö uppdelat efter ålder. 38 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

41 Störningar En annan aspekt av bostadens miljö är om det förekommer störningar i och runt bostaden. Sju av tio länsbor upplever aldrig nedskräpad utemiljö runt den egna bostaden. Denna andel är lägre i den yngsta åldersgruppen, 65 procent. Upplevelsen av nedskräpad utemiljö är fem gånger vanligare bland boende i hyreslägenhet jämfört med dem som äger sin bostad, 24 respektive 5 procent. Det är också nästan dubbelt så vanligt med nedskräpade utemiljöer runt bostaden för födda utanför Norden jämfört med födda i Sverige, 20 respektive 11 procent. Var tredje länsbo redovisar störande grannar. Majoriteten av kvinnor och män upplever aldrig störande grannar med undantag för den yngsta åldersgruppen. Det är vanligare att man upplever störande grannar ofta eller ibland om man bor i hyrd lägenhet i jämförelse med dem som äger sin bostad, 28 respektive åtta procent. Störande grannar är en dubbelt så vanlig upplevelse bland utlandsfödda som bland svenskfödda, 30 mot 14 procent. Drygt var tionde länsinvånare upplever att de ofta störs av buller utifrån. Andelen som störs av buller utifrån har ökat från år 2000 till år Denna ökning är mest uttalad i innerstadsområdena i Örebro där var femte störs av buller. En ökning ses också i Örebros hyreshusområden och i Hallsberg där 13 procent av befolkningen störs av buller utifrån. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

42 Att störas av buller utifrån i den egna bostaden är något vanligare bland de yngre, se figur 11. Procent Figur 11: Andel som ofta eller ibland i den egna bostaden störs av buller uppdelat efter kön och ålder. Social sammanhållning Den sociala sammanhållningen och tilliten till människor i bostadsområdet är andra viktiga aspekter. Här redovisas hur länsinvånarna reagerat på påståendet Man kan lita på människorna i det här området. Majoriteten tycker att påståendet stämmer mycket väl eller ganska väl medan en av tio tycker att det inte stämmer särskilt väl eller inte alls. 40 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

43 Här finns en åldersskillnad i det att de yngre inte känner samma tillit som äldre, se figur 12. Detta hänger samman med att yngre oftare bor i hyreslägenhet, där andelen med hög tillit är 20 procent jämfört med 60 procent bland dem som äger sitt boende. Bland födda utanför Norden är motsvarande andel 22 procent, dessa personer bor till största delen i hyrd lägenhet. Procent Stämmer mycket väl Stämmer ganska väl Stämmer inte Figur 12: Bedömning av påståendet Man kan lita på människorna som bor i det här området uppdelat efter kön och ålder. Sammanfattningsvis framkommer en bild av bostadsmarknadens segregation. De som äger sin bostad villa, radhus eller lägenhet trivs bättre med bostaden och den omgivande miljön. Denna grupp har också en mindre nedskräpad utemiljö eller mindre ofta störande grannar. De litar även i större omfattning på människorna i bostadsområdet. Bilden är motsatt för dem som hyr sin lägenhet. Denna grupp omfattar i större utsträckning ekonomiskt resurssvaga såsom lågutbildade och personer födda utanför Norden. Ingen skillnad ses mellan 2000 och 2004 i boende och boendemiljö förutom då det gäller buller utifrån. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

44 Arbete När det gäller arbetsliv omfattar redovisningen personer i åldern år. Det finns personer som även arbetar sedan de uppnått pensionsåldern, men i detta sammanhang inriktas redovisningen på personer som förvärvsarbetar i den nämnda åldersgruppen. De två utvalda aspekterna i denna redovisning, som också var av stor betydelse för hälsan i Liv & hälsa 2000 är arbetstrivsel och rädsla att förlora arbetet (Berglund et al, 2003). Arbetstrivsel Drygt åtta av tio i arbetsför ålder trivs med sitt arbete. Omkring 13 procent trivs varken bra eller dåligt medan en liten minoritet (sex procent) trivs dåligt med arbetet. Arbetstrivseln skiljer sig mellan olika åldrar men med liten könsskillnad, se figur 13. Den är något högre bland högutbildade i jämförelse med lågutbildade (86 mot 78 procent). Den skiljer sig dock inte mellan personer med olika födelseland. Ingen förändringar har skett mellan år 2000 och Procent Mycket bra Ganska bra Figur 13: Andel som trivs bra i sitt nuvarande arbete uppdelat efter kön och ålder. 42 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

45 Oro att förlora arbetet Drygt fyra procent är mycket oroliga och tolv procent ganska oroliga att förlora arbetet det närmaste året. Detta är vanligare bland män än bland kvinnor och en klar skillnad finns mellan olika åldersgrupper, se figur 14. Procent Mycket oroliga Ganska oroliga Figur 14: Andel som är oroliga att förlora arbetet inom det närmaste året uppdelat efter kön och ålder. Oron att förlora arbetet är vanligare bland dem som hyr lägenhet eller radhus, cirka en femtedel än bland dem som äger sin bostad, cirka en tiondel. Andelarna för de som är oroliga att förlora arbetet skiljer sig särskilt mycket mellan personer med olika födelseländer. Oron är högst bland personer födda utanför Norden, 39 procent, följt av födda i övriga Norden, 16 procent, och födda i Sverige, 14 procent. Oron för att förlora arbetet har ökat mellan år 2000 och Hos männen i åldern år har den ökat från 10 till 13 procent och bland kvinnorna från 11 till 14 procent. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

46 Politiskt deltagande, tilltro till myndigheter och framtidstro Politiskt deltagande Delaktighet och inflytande i samhället anses bland annat vara viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. Som bestämningsfaktorer för målområdet används delaktighet och inflytande, vilket kan mätas med valdeltagande och politisk aktivitet. Nära tre av fyra länsbor år uppger att de röstade i det senaste kommunalvalet år 2002, 14 procent var röstberättigade men röstade inte, 8 procent minns inte om de röstade och 5 procent var inte röstberättigade. Det är vanligare att man har röstat bland äldre personer. Andelen som röstade i senaste kommunalvalet är lägst för åldersgruppen år bland både kvinnor och män. Figur 15 visar andelen som röstat bland de personer som var röstberättigade, personer som inte minns om de röstade eller ej är inte heller med i beräkningen. Det är ingen direkt skillnad mellan andelen som röstat mellan kvinnor och män i samma åldersgrupp. Procent Figur 15: Andel bland röstberättigade som minns om de röstade eller ej som röstade i det senaste kommunalvalet uppdelat efter kön och ålder. 44 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

47 födda utanför Norden hade ett något lägre röstdeltagande i det senaste kommunalvalet, 79 procent, än kvinnor födda i Sverige respektive övriga Norden, 84 respektive 83 procent. Bland svenskfödda män var andelen som röstade i senaste kommunalvalet 86 procent, medan endast 71 procent av männen födda i övriga Norden uppger att de röstat. Andelen röstande bland män födda utanför Norden var 71 procent. Andelen röstande är högre bland personer med eftergymnasial utbildning, 90 procent, än bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning, 83 respektive 82 procent. Samtliga andelar är beräknade på de som uppger att de har rösträtt och minns om de röstade eller ej. I den yngsta gruppen är det färre som är intresserade av politik. anger, i alla åldersgrupper, i högre grad än kvinnor att de är intresserade av politik, se figur 16. Procent Figur 16: Andel som uppgett att de är intresserade av politik uppdelat efter kön och ålder. Utbildningslängd och intresse för politik följs åt. Bland kvinnor med kort utbildning är 27 procent intresserade av politik och bland de med lång utbildning är 47 procent intresserade. För män är motsvarande andelar 38 respektive 52 procent. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

48 Äldre är i större utsträckning än yngre anhängare av ett parti och män i större utsträckning än kvinnor, se figur 17. Det finns ingen tydlig samvariation mellan att vara övertygad anhängare av något politiskt parti och olika livsvillkor. Egna företagare är det dock i större utsträckning och födda utanför Norden är det i mindre grad. Cirka två procent har deltagit i politiska möten. Något större andel män har deltagit och andelen deltagare är högst i åldrarna år. Procent Figur 17: Andel som är övertygad anhängare av något parti uppdelat efter kön och ålder. Tilltro till myndigheter De som svarat på enkäten har troligen inte egen erfarenhet av alla samhällsorgan som berörs. Det förtroende som uttrycks bygger därför bara delvis på egna erfarenheter och troligt är att förtroendet därför kan ha påverkats av den vid svarstillfället aktuella bilden i media. 46 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

49 De flesta möter i någon form hälso- och sjukvården som också inger störst förtroende. Därefter följer polisen, barnomsorgen och skolan, se figur 18. Förtroendet för skola och barnomsorg är väsentligt högre i den yngsta åldersgruppen jämfört med den äldsta. Den grupp som utnyttjar skola och barnomsorg tycks ha större förtroende för den än de som i mindre utsträckning berörs. Det samma gäller förtroendet för äldreomsorgen. De som i störst grad utnyttjar arbetsförmedlingen (de yngsta) har dock lägre förtroende för den än äldre. Genomgående inger politiker lägst förtroende. Bland politiker är förtroendet störst för riksdagspolitiker och lägst för EUpolitiker Procent Hälso- & sjukvården Polisen Barnomsorgen 53 Skolan Försäkringskassan Domstolarna 42 Äldreomsorgen Riksdagen Regeringen Socialtjänsten Kommunalpolitiker Arbetsförmedlingen Landstingspolitiker EU-parlamentet Figur 18: Åldersjusterad andel för länsbor år som har mycket stort eller ganska stort förtroende för olika samhällsorgan uppdelat efter undersökningsår. 100 Mellan år 2000 och 2004 har förtroendet för några samhällsorgan minskat. Andelen med mycket stort eller ganska stort förtroende för Försäkringskassan har minskat från 50 till 42 procent. Motsvarande andelar har också minskat för Socialtjänsten från 26 till 21 procent och för Arbetsförmedlingen från 23 till 19 procent. Det finns inga uttalade könsskillnader i uppfattning Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

50 om förtroende. Personer med lång utbildning har större förtroende för hälsooch sjukvården än personer med kort utbildning. Vidare är förtroendet större bland födda i Sverige än bland födda utomlands. Framtidstro Drygt hälften av länsinvånarna ser optimistiskt på framtiden för sin personliga del, medan en mindre andel ser pessimistiskt på den (sju procent). Det är en stor skillnad i syn på framtiden mellan personer i olika åldersgrupper, se figur 19. Andelen som ser optimistiskt på sin framtid blir mindre ju äldre gruppen är. Detta förklaras av att gruppen som varken är optimistisk eller pessimistisk blir större, men det är först i åldern som andelen som ser pessimistiskt på sin framtid ökar. I gruppen med den högsta utbildningen är det 25 procent som ser mycket optimistiskt på sin framtid jämfört med 13 procent bland dem med lägst utbildning. Procent Optimistiskt Varken eller Pessimistiskt Figur 19: Syn på framtiden för personlig del uppdelat efter kön och ålder. 48 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

51 Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Levnadsvanorna är det som vanligtvis får störst uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet, kanske just för att det oftare är lättare för individen att påverka sina levnadsvanor än sina levnadsförhållanden. Länsbon ägnar i genomsnitt tre timmar per dag åt att sitta framför TV och dator på sin fritid. Närmare halva befolkningen vistas sällan eller aldrig i naturen. En femtedel av befolkningen är nästan eller helt fysiskt inaktiva på sin fritid. Andelen som motionerar regelbundet har ökat från år 2000 till Halva befolkningen har övervikt eller fetma. Övervikt är något vanligare bland män medan fetma är något vanligare bland kvinnor. Andelen med övervikt inklusive fetma har sedan 1993 ökat med ca tio procentenheter. födda utanför Norden är de som dricker alkohol i minst utsträckning. Andelen riskkonsumenter av alkohol är störst i åldersgruppen år. Att röka dagligen är vanligast i åldersgruppen år. Andelen dagligrökare har minskat sedan Snusning visar i motsats till rökning en uppåtgående trend sedan Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

52 Fritid Enligt Statistiska centralbyråns undersökning Tid för vardagsliv (SCB 2003) utgör arbete i hemmet en stor del av vår fritid. Utöver den tid som ägnas åt förvärvsarbete, hemarbete, studier och personliga behov som sömn och måltider finns cirka fem timmar fri tid per dag för förvärvsarbetande. TV-tittande, datoranvändande och läsning En stor del av vår fritid ägnas åt att sitta framför TV och dator. I genomsnitt ägnar vi tre timmar per dag åt det, något färre timmar för kvinnor än för män, se figur 20. Personer födda utom Norden ägnar 20 procent mer tid åt tv/dator än personer födda inom Norden. Timmar:minuter 4 3:36 3:12 3:12 3:18 3:00 3:00 3 2:48 2:54 2:48 2: Figur 20: Genomsnittligt antal timmar och minuter per dag som spenderas framför TV och/eller dator uppdelat efter kön och ålder. I stort sett hela befolkningen tittar regelbundet på TV, men användningen av dator på fritiden varierar. Födda utanför Norden använder dator varje vecka i större grad än födda i Norden. Bland kvinnor och män med lång utbildning använder 80 respektive 88 procent datorn på fritiden varje vecka, medan motsvarande andel för de med kort utbildning är 34 och 46 procent. Det är lika vanligt att boende i hyreslägenhet använder dator som de som bor 50 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

53 i villa/bostadsrätt. Det är framför allt yngre åldersgrupper som använder datorn, se figur 21. Procent Figur 21: Andel som på fritiden använder dator varje vecka eller oftare uppdelat efter kön och ålder. Att läsa tidningar eller böcker varje dag är vanligast bland äldre. Endast 56 procent av männen år läser dagligen tidningar eller böcker, motsvarande andel bland män år är 96 procent, se figur 22. Procent Figur 22: Andel som dagligen läser tidningar och/eller böcker uppdelat efter kön och ålder. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

54 Dubbelt så stor andel bland födda utanför Norden läser inte dagligen. En lägre andel bland boende i hyreslägenhet läser tidningar eller böcker dagligen än boende i villa/bostadsrätt. Deltagande i studiecirklar, skapande aktiviteter och andra möten deltar i kurser och studiecirklar i nästan dubbelt så stor utsträckning som män elva respektive sex procent deltar minst en gång per månad. Störst andel aktiva finns bland personer 65 år och äldre. Födda utom Norden deltar i dubbelt så stor utsträckning som födda i Sverige. Det är nästan dubbelt så vanligt att personer med lång utbildning deltar som personer med kort utbildning. Även i skapande aktiviteter som exempelvis musik, konst, dans och sömnad deltar kvinnor i större utsträckning än män. Av kvinnorna deltar 32 procent och av männen 16 procent i någon aktivitet minst en gång per vecka. Ålder har ingen betydelse för deltagande bland männen, medan äldre kvinnor är aktiva i högre grad än yngre. Det är ingen större skillnad i deltagarandel relaterat till utbildningsnivå eller födelseland. En del av vår fritid ägnar vi åt att delta i möten inom olika organisationer. Deltagande i idrottsföreningar är vanligast med 14 procent. I kulturella sällskap deltar sex procent och lika stor andel deltar i religiösa samfund. Fackliga möten lockar tre procent av befolkningen och två procent går på politiska möten. Andelen som deltar i religiösa samfund och kulturella sällskap är relativt lika oberoende av ålder, medan deltagande i idrottsföreningar minskar kraftigt med stigande ålder. I jämförelse med år 2000 finns en tendens till att deltagande i aktiviteter hos fackföreningar och politiska och kulturella organisationer minskar. Socialt umgänge Umgänge med släkt och vänner är vanligt, men varierar i omfattning, se figur 23. Bland kvinnorna är det 23 procent som inte umgås med släkt eller vänner varje vecka och bland männen är det 28 procent. De som i störst 52 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

55 andel umgås med släkt och vänner är den yngsta gruppen. De som är födda utom Norden umgås i större utsträckning med släkt och vänner än födda inom Norden. Procent Figur 23: Andel som inte umgås med släkt och vänner varje vecka uppdelat efter kön och ålder. Att vistas i naturen Av gruppen födda utom Norden vistas två tredjedelar sällan eller aldrig i naturen, vilket kan jämföras med 44 procent för födda inom Norden. Vanorna varierar med utbildning, speciellt för kvinnor. Bland de med kort utbildning vistas 56 procent sällan eller aldrig i naturen jämfört med 36 procent av de med hög utbildning. Motsvarande andel är för dem som hyr bostad, 56 procent, vilket kan jämföras med 40 procent bland dem som äger sitt hus eller sin lägenhet. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

56 Bland både män och kvinnor är det 46 procent som sällan eller aldrig vistas i naturen. Det är vanligast i den yngsta och äldsta gruppen, se figur 24. Procent Figur 24: Andel som mindre än en gång i månaden strövar i naturen, fiskar, jagar, gör båtturer eller liknande uppdelat efter kön och ålder. Fysisk aktivitet Förändringar i samhället har inneburit att allt mindre fysisk aktivitet finns som en naturlig del av vardagen. Den rörelse vi tidigare fått genom arbete och transporter måste de flesta numera göra särskilda ansträngningar för att få. En vanlig rekommendation är att vuxna ska vara fysiskt aktiva med en intensitet som motsvarar rask promenad minst 30 minuter per dag. Det ger en minskad risk för sjukdom, men ännu mer fysisk aktivitet och högre intensitet ger ytterligare hälsovinster. Att inte alls röra sig eller att röra sig mycket lite innebär ökad risk för ohälsa, speciellt i samband med övervikt/fetma. Ungefär en femtedel av befolkningen är fysiskt inaktiva på fritiden. Andelen ökar med stigande ålder och drygt en tredjedel av de allra äldsta är fysiskt inaktiva, se figur Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

57 Procent Figur 25: Andel som är fysiskt inaktiva uppdelat efter kön och ålder. Fysiskt inaktiv har definierats som promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än två timmar per vecka. Även andelen som motionerar regelbundet är lägre bland äldre. Andelen som motionerar är högre bland män i åldersgrupperna år och år. I åldern år är det dock inte någon större skillnad mellan könen. Procent Figur 26: Andel som motionerar regelbundet uppdelat efter kön och ålder. Motionerar regelbundet har definierats som minst en gång per vecka omklädd för löpning, tennis, cykling, motionsgymnastik eller liknande fysisk aktivitet som leder till svettning eller väsentligt höjer pulsen. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

58 Studerande motionerar i högre grad än jämnåriga som inte studerar, 60 procent jämfört med 48 procent. De med hög utbildning är i dubbelt så stor utsträckning fysiskt aktiva som de med låg utbildning. Samma förhållande gäller för regelbunden motion. Utbildningens längd samvarierar starkare med fysisk aktivitet och motion för kvinnor än för män. födda i Sverige är fysiskt aktiva och motionerar regelbundet i dubbelt så stor utsträckning som kvinnor födda utanför Norden. För män är skillnaden 1,5 gånger så stor. Andelen som motionerar regelbundet har ökat från år 2000 till år 2004 i alla åldersgrupper, se figur 27. Procent Figur 27: Andel som år 2000 och 2004 motionerade regelbundet uppdelat efter kön och ålder. Motionerar regelbundet har definierats som minst en gång per vecka omklädd för löpning, tennis, cykling, motionsgymnastik eller liknande fysisk aktivitet som leder till svettning eller väsentligt höjer pulsen. Andel som är fysisk inaktiva har haft en likartad förändring mellan 2000 och 2004, det vill säga en minskad andel i alla åldersgrupper och för både kvinnor och män. 56 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

59 Subventionerad fysisk aktivitet Av alla anställda får 63 procent någon form av uppmuntran att motionera från sina arbetsgivare. Vanligast är subvention av motion på fritid i form av till exempel ekonomiskt stöd till träningskort som 38 procent erbjuds och därefter följer möjlighet att träna på arbetstid med 23 procent. Landstinget är den arbetsgivare som med 79 procent i störst grad erbjuder träning/motion på arbetstid. Staten med 70 procent är den arbetsgivare som i störst grad erbjuder subventioner. Som jämförelse erbjuder privata företag träning/motion på arbetstid till sex procent av de anställda, se figur 28. Procent Privat Kommun Landsting Staten 15 Subvention Arbetstid Figur 28: Andel som av arbetsgivare erbjuds subvention av träningskort eller liknande respektive andel som erbjuds att träna/motionera på arbetstid uppdelat efter olika arbetsgivare. (Anm. En person kan ha erbjudits fler än en subventionstyp) Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

60 Erbjudande om att träna/motionera på arbetstid utnyttjas i högre grad än subvention av träningskort med mera. Skillnaden är större för dem som skattar sin hälsa som dålig än för dem som skattar den som bra, se figur 29. Drygt tre fjärdedelar av dem som anser sig ha dålig hälsa och som har någon form av subvention av sin arbetsgivare utnyttjar att träna/motionera på arbetstid. Mindre än hälften av gruppen med dålig hälsa utnyttjar subventionerat träningskort och liknande. Procent God hälsa Dålig hälsa God hälsa Dålig hälsa Subvention Arbetstid Figur 29: Andel som utnyttjar erbjudande från arbetsgivare om motion eller träning uppdelat efter kön, hälsa och typ av erbjudande. Med god hälsa avses att hälsan skattats som bra eller mycket bra och med dålig hälsa att den skattats som dålig eller mycket dålig. Mat Övervikt och lågt intag av frukt och grönsaker är två av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och för tidig död i industriländer. Vidare är tre av de övriga riskfaktorerna, högt blodtryck, högt serumkolesterol och järnbrist, relaterade till ohälsosamma matvanor (WHO 2002). Flera epidemiologiska studier har visat på positiva samband mellan mängd konsumerad frukt och grönt och minskad risk att drabbas av olika sjukdomar. Cirka en femtedel av insjuknande i mag-tarmcancer, 58 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

61 matstrupscancer, hjärtsjukdom och slaganfall beror på lågt intag av frukt och grönt (WHO 2002). Ett av Riksdagen beslutat målområde för folkhälsan är goda matvanor och säkra livsmedel. Som indikator på goda matvanor har valts andel av befolkningen som äter minst 500 gram frukt och grönsaker per dag. För att äta en sådan mängd måste de flesta göra det vid flera tillfällen per dag. I undersökningen, Liv & hälsa kan utläsas hur ofta befolkningen äter frukt och grönsaker. Det är endast 16 procent av befolkningen som äter frukt och grönsaker minst fyra gånger per dag fördelat på 22 procent av kvinnorna och 10 procent av männen. Olika åldersgrupper konsumerar olika ofta. Högst andel konsumerar minst fyra gånger dagligen i åldern år och lägst andelar återfinns i de allra yngsta och äldsta åldersgrupperna, se figur 30. Procent Figur 30: Andel som äter grönsaker, rotfrukter, frukter eller bär minst fyra gånger dagligen uppdelat efter kön och ålder. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

62 Det är 1,5 gånger så vanligt att äta frukt och grönsaker minst fyra gånger per dag bland dem som har hög utbildning jämfört med dem som har låg. Det är vanligare bland personer födda utom Norden än födda inom Norden. Frukt och grönsakskonsumtion och motionsvanor samvarierar och bland dem som motionerar regelbundet är det dubbelt så stor andel som äter frukt och grönsaker fyra gånger per dag jämfört med dem som är fysiskt inaktiva. Det är också intressant att belysa vilka som har lägst konsumtion av frukt och grönsaker. Det är dubbelt så vanligt att män jämfört med kvinnor inte äter frukt eller grönsaker dagligen. De högsta andelarna som inte dagligen konsumerar frukt och grönsaker återfinns i de yngre åldrarna, se figur 31. Procent Figur 31: Andel som inte dagligen äter grönsaker, rotfrukter, frukter eller bär uppdelat efter kön och ålder. Bland dem som har låg utbildning är det dubbelt så vanligt som bland dem med hög utbildning. Störst andel som inte äter frukt eller grönsaker dagligen är det bland arbetslösa män med 30 procent, vilket kan jämföras med 14 procent för män med anställning. Motsvarande andelar för kvinnor är 14 och sex procent. Vidare är det dubbelt så vanligt bland ensamboende som bland samboende. 60 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

63 Övervikt Övervikt och fetma bidrar till sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, gallsten, sömnapné, rygg- och ledbesvär, vissa cancersjukdomar samt sänkt livskvalitet (SBU 2002). I frågeformuläret fick de svarande ange vikt och längd. Dessa mått har sedan använts för att räkna fram Body Mass Index (BMI) 2 för att definiera gränser för undervikt, normalvikt, övervikt inklusive och exklusive fetma samt fetma. Av kvinnorna i länet har 45 procent övervikt eller fetma. Motsvarande andel bland männen är 56 procent. Andelen kvinnor med fetma är 15 procent och bland män är den 12 procent. Andelen med övervikt eller fetma är större i länet än i landet som helhet. Förekomsten av övervikt och fetma stiger med ökande ålder, men minskar i de äldsta åldersgrupperna, se figur 32. Procent Övervikt, ej fetma Fetma Figur 32: Andel med övervikt, ej fetma (25 BMI < 30) eller fetma (BMI 30) uppdelat efter kön och ålder. 2 BMI= vikt (kg)/längd 2 (m 2 ) undervikt (BMI < 18,5) normalvikt (18,5 BMI <25) övervikt inklusive fetma (25 BMI), övervikt exklusive fetma (25 BMI < 30) fetma (30 BMI) Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

64 Det är nästan dubbelt så vanligt med fetma bland personer med kort utbildning som bland dem med lång. Skillnaderna är något mindre avseende övervikt exklusive fetma. Bland invandrare från Norden är andelen med övervikt eller fetma större än i övriga befolkningen. Andelen med övervikt eller fetma bland invandrade kvinnor från Norden är 55 procent, vilket kan jämföras med 44 procent för övriga befolkningen. Motsvarande tal för män är 72 och 56 procent. Bland invandrarna från Norden är andelen med fetma 22 procent för kvinnorna och 19 procent för männen. Fetma förekommer i större utsträckning bland arbetslösa och förtidspensionerade än bland de med anställning, se figur 33. Det är ingen väsentlig skillnad mellan grupperna avseende andelen överviktiga. Procent Anställd Arbetslös Förtidspensionär Anställd Arbetslös Förtidspensionär Figur 33: Andel av befolkningen år med fetma (BMI 30) uppdelat efter kön och sysselsättning. 62 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

65 Jämförelser av andelen med övervikt eller fetma kan också göras med undersökningarna 1993 och år 2000 för personer i åldern år. Andelen kvinnor med övervikt eller fetma i åldern år har under perioden ökat från 32 till 41 procent och andelen män från 47 till 57 procent. År 1993 var andelen med fetma 8 procent bland både män och kvinnor år och 2004 hade andelen ökat till 14 procent för kvinnor och 13 procent för män. Bland kvinnorna har andelen med fetma ökat mest i åldersgrupperna år och år och bland männen är ökningen störst i åldersgruppen år, se figur 34. Procent varav fetma 1993 varav fetma 2000 varav fetma Figur 34: Andel med övervikt inklusive fetma år 1993, 2000 och 2004 uppdelat efter kön och ålder. Andel med fetma redovisas i botten av staplarna. Andelen med övervikt inklusive fetma har mellan år 2000 och 2004 ökat med två procentenheter i hela åldersgruppen år för både kvinnor och män. Ökningen har främst skett bland de yngsta kvinnorna och bland män i åldern år. Andelen med fetma har ökat mellan år 2000 och 2004 från 12 till 14 procent. Andelen med fetma bland kvinnor har ökat från 12 till 15 procent och andelen bland män har ökat från 11 till 13 procent. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

66 De grupper som är fysiskt inaktiva och samtidigt har fetma har särskilt stor risk för ohälsa. För såväl kvinnor som män är fyra procent av befolkningen berörd. Bland de med kort utbildning är andelen sex procent och bland de med lång två procent. För de som är födda utanför Norden är andelen sju procent och för sjukskrivna eller "förtidspensionerade" är andelen tio procent. Alkohol Alkoholkonsumtionen har under senare år ökat i befolkningen. Det ökade drickandet befaras på sikt leda till högre alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet med stora samhällsekonomiska och humanitära kostnader som följd. Befolkningens alkoholvanor kan beskrivas ur olika synvinklar. Ett vanligt sätt är att utgå från det problematiska drickandet, det vill säga det som är relaterat till olika typer av alkoholrelaterade skador. En annan utgångspunkt är att beskriva dem som inte dricker alls eller dricker i ytterst små mängder. De som inte druckit alkohol alls under de senaste 12 månaderna kallas här fortsättningsvis nykterister. 64 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

67 Nykterister är nykterister i nästan dubbelt så hög grad som män, 21 procent jämfört med 12. Andelen är avsevärt högre bland äldre. I gruppen år är det 17 procent som inte druckit alkohol mot 57 procent av åringarna. Motsvarande mönster finns bland männen även om andelen nykterister genomgående är lägre än bland kvinnorna, se figur 35. Procent Figur 35: Andel som inte druckit alkohol under de senaste 12 månaderna uppdelat efter kön och ålder. Utbildningsnivå är starkt sammankopplad med att inte dricka alkohol. Drygt var tredje kvinna, 35 procent, med förgymnasial utbildning är nykterist, vilket kan jämföras med 17 procent bland dem som har gymnasial och 13 procent i gruppen med eftergymnasial utbildning. Också bland män är andelen som inte dricker alkohol störst bland lågutbildade. Ungefär två av tio män med endast förgymnasial utbildning avstår från alkohol. Motsvarande andel bland dem med gymnasial och eftergymnasial utbildning är nio procent. Mönstret kvarstår även med hänsyn tagen till ålder. Att inte dricka alkohol är klart kulturbetingat. Det visar sig att de länsbor som är födda utanför Norden är nykterister i högre grad än infödda svenskar och övriga nordbor. Två av tio svenskfödda kvinnor är nykterister jämfört Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

68 med närmare hälften av de utomnordiska. För männen är motsvarande förhållande 10 respektive 29 procent. Från de tre befolkningsundersökningarna som genomförts i länet är det möjligt att i åldersgruppen år jämföra andelen som inte dricker alkohol. För kvinnornas del har andelen nykterister ökat både bland åringarna, från 12 till 17 procent, och bland åringarna, från 10 till 15 procent. Däremot har andelen minskat i gruppen år från 24 till 16 procent. För männens del har inga större förändringar skett under tidsperioden. Trots att andelen nykterister ökat i vissa åldersgrupper eller hållit sig på en relativt oförändrad nivå innebär inte det att alkoholkonsumtionen minskat. Snarare är det så att antalet dryckestillfällen blivit fler bland dem som dricker, vilket lett till en totalt sett ökad konsumtion. Riskkonsumtion I 2004 års undersökning finns två möjligheter att beskriva befolkningens alkoholvanor ur ett riskperspektiv. Detta dels genom de så kallade AUDITfrågorna 3 och dels genom en enskild fråga som berör berusningsdrickande, vilka indikerar riskfylld alkoholkonsumtion. Andelen riskkonsumenter i länet är sex procent i åldersgruppen år, enligt AUDIT, både bland kvinnor och män. Det är dock stora åldersmässiga variationer. Andelen riskkonsumenter är störst bland åringarna, cirka var sjunde, för att sedan successivt minska och vara obefintlig i den äldsta ålderskategorin. Detta mönster går igen både bland kvinnor och män, se figur Riskkonsumtion enligt AUDIT beräknas utifrån tre frågor som ger ett index: hur ofta och hur mycket vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värdet som har 6-12 poäng och män som har 8-12 poäng klassas som riskkonsumenter. 66 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

69 Berusningsdrickande är ett riskbeteende både för individen själv och för omgivningen. Att berusa sig minst två till tre gånger per månad kan sägas spegla mer avancerade alkoholvanor. Berusningsdrickande är mer än dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor, 15 procent jämfört med 6 procent. Det är också ett klart åldersrelaterat beteende där yngre dricker sig berusade i högre utsträckning än äldre. i åldersgruppen år har den största andelen berusningskonsumtion med 29 procent, se figur 36. Procent AUDIT Berusning AUDIT+berusning <1 <1 <1 <1 < Figur 36: Andel med riskfyllda alkoholvanor uppdelat efter kön och ålder. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

70 Berusningskonsumtion visar inga större skillnader med avseende på utbildningsnivå vare sig bland kvinnor eller bland män. Däremot har etnisk bakgrund betydelse. Bland kvinnor födda utom Norden är det två procent som dricker så att de blir berusade minst två gånger per månad, se figur 37. Motsvarande andel bland svenskfödda är åtta procent. För männens del är det de som är födda i övriga Norden som har den största andelen med berusningskonsumtion, 29 procent. Även bland männen är det de som är födda utanför Norden som i lägst utsträckning dricker sig berusade. Procent Sverige 5 Övriga Norden 2 Utom Norden Sverige Övriga Norden 11 Utom Norden Figur 37: Andel som berusar sig minst två gånger per månad uppdelat efter födelseland och kön. Det är stora skillnader mellan geografiska områden i länet när det gäller berusningsdrickande. Både bland kvinnor och män är det minst förekommande i Laxå och vanligast i Örebros innerstadsområden. I Laxå berusar sig åtta procent av männen och två procent av kvinnorna minst två gånger per månad. Motsvarande andel för innerstaden i Örebro är 23 respektive 9 procent. 68 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

71 Jämfört med nationell nivå 4 ligger andelen riskkonsumenter, när hänsyn tas både till berusning och till AUDIT-frågorna, någon eller några procentenheter lägre bland länsinvånarna. Tobak Tobaksvanor omfattar både rökning och snusning, där snusning nästan uteslutande är en manlig vana. Rökning är en av de största hälsoriskerna som den enskilde själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras på grund av rökning. Ungefär var sjätte länsinvånare mellan 18 och 84 år röker varje dag, det vill säga 16 procent bland kvinnor och 14 bland män. För männens del är det helt i nivå med vad som gäller för landet i sin helhet. Länets kvinnor har dock en något lägre andel dagligrökare än svenska kvinnor generellt vars andel är 19 procent (Boström, Nykvist 2004). Lägst andel dagligrökare finns både bland kvinnor och män i åldersgruppen 65 år eller äldre. Det är åringarna som i störst utsträckning röker varje dag, se figur 38. Procent 50 Röker dagligen Snusar dagligen <1 < Figur 38: Andel som röker och/eller snusar dagligen fördelat efter kön och ålder 4 Redovisningen av Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 (Boström, Nykvist 2004) görs för en annan åldersindelning än vad som gäller för Liv & hälsa varför länsdata räknats om för att möjliggöra jämförelse. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

72 Utbildningsnivå är relaterad till rökning på så sätt att högutbildade röker i mindre utsträckning än andra. Detta mönster kvarstår även med hänsyn taget till ålder. De som är dagligrökare i störst utsträckning är kvinnor och män i årsåldern med förgymnasial utbildning. Etnisk bakgrund är för männens del klart relaterad till rökning. Var tredje man som är född utanför Norden röker varje dag, se figur 39. Men även var fjärde man som är född i övriga Norden är dagligrökare. Detta är en dubbelt så hög andel som gäller för svenskfödda män. För kvinnornas del märks ingen skillnad i andelen som röker dagligen beroende på födelseland. Procent Sverige Övriga Norden Utom Norden Sverige Övriga Norden Utom Norden Figur 39: Andel dagligrökare fördelat efter födelseland och kön. Rökning är vanligast i Örebros hyreshusområden. Där är var tredje man dagligrökare och var femte kvinna. I länet i övrigt är det Ljusnarsbergs kommun som har störst andel, 20 procent, som röker varje dag både bland kvinnor och män. 70 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

73 Andelen tobaksrökare visar en nedåtgående trend sedan Då rökte cirka var femte kvinna och man i åldern år dagligen. År 2004 är dessa andelar 18 och 15 procent. Främst märks minskningen bland åringarna, se figur 40. Procent Figur 40: Andel dagligrökare år 1993, 2000 och 2004 uppdelat efter kön och ålder. Snusning visar jämfört med rökning den motsatta trenden. För männens del har andelen som snusar dagligen ökat från 17 till 23 procent. Även om andelen kvinnor som snusar totalt sett är låg är tendensen uppåtgående. Under tioårsperioden har andelen dagliga användare av snus ökat från en till tre procent. För år 2004 ligger andelen som snusar i länet i nivå med vad som gäller för hela landet (Boström, Nykvist 2004). Snusning är också en åldersrelaterad vana, se figur 38. Främst är det män i åldern år som snusar, vilket gäller drygt var fjärde man. I den äldsta åldersgruppen är andelen sex procent. Bland kvinnor över 65 år förekommer snusning inte alls. Att snusa är inte bara en i stort sett manlig vana, det är dessutom en vana som i hög grad bara förekommer bland män födda i Norden. Omkring var fjärde man som är född antingen i Sverige eller i övriga Norden snusar, vilket kan jämföras med fyra procent bland övriga utlandsfödda. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

74 72 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

75 Hälsa och livskvalitet För att kunna beskriva hälsan hos länets befolkning så har deltagarna fått svara på ett antal frågor som berör hälsa och sjukdom. Frågor har ställts om det allmänna hälsotillståndet, livskvalitet, långvariga sjukdomar och upplevda symtom eller besvär. Personer födda i Sverige, med eftergymnasial utbildning och som äger sitt boende anger i större utsträckning än andra att de har en god hälsa. Det är vanligare med lågt psykiskt välbefinnande bland yngre, födda utanför Norden och bland kvinnor. Symtom som ängslan/oro, nedstämdhet, trötthet/ kraftlöshet och huvudvärk sjunker vid uppnådd pensionsålder och ökar sedan för den äldsta gruppen i undersökningen. Smärtor och besvär ökar med ökande ålder och är vanligare bland kvinnor och särskilt bland de med kort utbildning. Nästan sex av tio kvinnor upplever värk från rörelseorganen, andelen bland männen är något lägre. Värk från rörelseorganen är vanligast hos personer med kort utbildning. I gruppen 65 år och äldre anger drygt var femte kvinna och var fjärde man att de lider av hjärt-/ kärlsjukdom och fyra av tio har högt blodtryck. Urinläckage är vanligt förekommande bland äldre, var tredje kvinna och var fjärde man i den äldsta åldersgruppen år. Fyra av tio kvinnor och tre av tio män anger att de har allergiska besvär eller sjukdomar, ögon eller näsbesvär är vanligast. Allergiska besvär är vanligast i yngre åldersgrupper. Över 50 procent i gruppen år har hörselnedsättning. Knappt sju av tio anser att de har en god tandhälsa. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

76 Allmän hälsa I enkäten ställdes en fråga om hur det egna allmänna hälsotillståndet bedömdes. I fortsättningen menas, om inget annat nämns, med "God hälsa" de som har svarat "Mycket bra" eller "Bra" på frågan "Hur bedömer Du ditt allmänna hälsotillstånd?". Med "Dålig hälsa" avses de som svarat "Dåligt" eller "Mycket dåligt". Detta avsnitt ger först en övergripande beskrivning av skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Sedan redovisas samband mellan bakgrundsfaktorer, levnadsvanor och livsvillkor med det allmänna hälsotillståndet. Geografiska skillnader mellan länets kommuner och områden i Örebro kommun beskrivs i slutet av boken i "Bilaga 1: Kommuner och områden i Örebro län" på sidan 109ff. 74 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

77 Andelen med god hälsa sjunker med ökande ålder för både kvinnor och män. Andelen med dålig hälsa är lägst i den yngsta åldersgruppen och högst i den äldsta. Däremot är andelen med dålig hälsa relativt konstant, 7-9 procent för både kvinnor och män i åldern år. Yngre kvinnor, år, har en något lägre andel med god hälsa och en något högre andel med dålig hälsa än männen. Det omvända gäller för den allra äldsta åldersgruppen år, se figur 41. Procent Bra/Mycket bra Varken eller Dåligt/Mycket dåligt Figur 41. Andelar med olika självskattat allmänt hälsotillstånd uppdelat efter kön och ålder. Bland personer födda i Sverige återfinns högre andelar med god hälsa än bland kvinnor och män födda utanför Sverige. Andelen med god hälsa är också lägre för kvinnor och män födda i övriga Norden än bland personer födda utanför Norden. God hälsa är vanligare bland personer med högre utbildning än bland personer med endast förgymnasial sådan. Bland personer som hyr sitt boende är andelarna med god hälsa lägre än bland personer som äger det. Skillnader återfinns också mellan personer som bor ensamma och personer som är gifta, sambos eller partners där det är vanligare med god hälsa bland de sammanboende. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

78 Jämfört med den förra befolkningsundersökningen år 2000 har den åldersstandardiserade andelen med god hälsa ökat något, från 68 till 72 procent för kvinnor år. Motsvarande andel för männen var 73 procent både år 2000 och Andelen med god hälsa har ökat i samtliga åldersgrupper för kvinnorna och de flesta åldersgrupper bland männen. Andelen med god hälsa bland män år har dock minskat med två procentenheter från 77 till 75 procent, se figur 42. Procent Figur 42. Andelar med god hälsa uppdelat efter undersökningsår, kön och ålder. 76 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

79 Åldersjusterade skillnader i hälsa mellan olika grupper De olika studerade grupperna har stora skillnader i åldersfördelning. Till exempel innehåller gruppen födda utanför Norden en mycket högre andel personer i åldern år än personer födda i Norden. I figurerna 42 till och med 45 har vi tagit hänsyn till detta och justerat för olikheter i åldersfördelning med hjälp av åldersstandardisering 5. För kvinnor födda i övriga Norden blir nu den ålderjusterade andelen med god hälsa något högre än för kvinnor födda utanför Norden. Dessa andelar är dock fortfarande mycket lägre än andelen med god hälsa bland kvinnor födda i Sverige. De åldersjusterade skillnaderna i andel med god hälsa består för kvinnor med olika utbildningsnivå. Endast 64 procent av dem med förgymnasial utbildning har god hälsa jämfört med 81 procent bland kvinnor med eftergymnasial sådan. Trots åldersjustering är det fortfarande vanligare att kvinnor som äger sitt boende upplever bättre hälsa än kvinnor som hyr sitt boende, se figur 43. Födelseland Sverige Födelseland övriga Norden Födelseland utanför Norden Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Hyr lägenhet Hyr radhus/villa Äger boendet Ensamstående ej barn Ensamstående med barn Sammanboende ej barn Sammanboende med barn Procent Figur 43. Åldersjusterade andelar med god hälsa för kvinnor uppdelat efter olika grupper i samhället. 5 Enligt standardpopulationsmetoden med tioårsklasser och åldersfördelningen i Riket per den 31/12 år 2003 som standardpopulation. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

80 Skillnaderna i god hälsa mellan ensamboende respektive sammanboende kvinnor minskar vid justering för ålder, medan skillnaderna består bland männen, se figur 43 och 44. Den åldersjusterade andelen med god hälsa bland män födda i övriga Norden är mycket lägre än bland män födda i Sverige, 17 procentenheter, eller utanför Norden, 10 procentenheter. De åldersjusterade skillnaderna i andel med god hälsa består för grupper av män med olika utbildningsnivå. Endast 67 procent av männen med förgymnasial utbildning har god hälsa medan detta gäller 82 procent bland dem med eftergymnasial utbildning. Trots åldersjustering är det fortfarande vanligare att män som äger sitt boende upplever bättre hälsa än män som hyr sitt boende, se figur 44. Födelseland Sverige Födelseland övriga Norden Födelseland utanför Norden Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Hyr lägenhet Hyr radhus/villa Äger boendet Ensamstående ej barn Ensamstående med barn Sammanboende ej barn Sammanboende med barn Procent Figur 44. Åldersjusterade andelar med god hälsa för män uppdelat efter olika grupper i samhället. 78 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

81 Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. En grundläggande förståelse för dessa samband är viktig för att kunna påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. Skillnader i andelar med god hälsa bland olika grupper är tydlig. Figur 45 och 46 beskriver förhållandet för män och kvinnor tillsammans eftersom endast försumbara skillnader i mönster mellan könen har framträtt. Nära åtta av tio förvärvsarbetande har god hälsa, vilket ska jämföras med att endast sex av tio arbetslösa har god hälsa. Ungefär lika stor skillnad i andel med god hälsa är det mellan personer som inte är oroliga att förlora arbetet och personer som är mycket eller ganska oroliga. Det är också mycket vanligare att ha god hälsa bland personer som inte haft några svårigheter att betala sina löpande utgifter de senaste tolv månaderna än bland personer som har haft svårigheter. Stora skillnader i andel med god hälsa finns också mellan de som blivit respektive inte blivit nedlåtande behandlade samt mellan de som helt säkert respektive inte tror sig ha personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser, se figur 45. Förvärvsarbetande 79 Arbetslösa 62 Ej orolig att förlora arbetet 78 Mycket eller ganska orolig 61 Ej svårt klara löpande utgifter 75 Svårt klara löpande utgifter 56 Ej nedlåtande behandlad 76 Nedlåtande behandlad 61 Helt säkert personligt stöd 76 Inget personligt stöd Procent Figur 45. Åldersjusterade andelar med god hälsa för länsbor i åldern år* med olika livsvillkor. *(för "förvärvsarbetande/ arbetslösa" och "oro för att förlora arbetet" år) Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

82 Bland personer som aldrig vanerökt är andelen med god hälsa 76 procent medan endast 61 procent av dagligrökarna har god hälsa. Endast sex av tio av de fysiskt inaktiva, som rör på sig på fritiden mindre än två timmar per vecka har god hälsa till skillnad mot tre av fyra i övriga gruppen som rör sig mer. Det är också betydligt vanligare att normalviktiga har god hälsa än personer med undervikt eller fetma. Andelen med god hälsa är något lägre bland personer som dricker alkohol så att de känner sig berusade två gånger i månaden eller oftare än bland personer som sällan eller aldrig är berusade, se figur 46. Aldrig vanerökt 76 Röker dagligen 61 Motion minst 2 timmar/vecka 75 Mindre än 2 timmar/vecka 60 Normalvikt 77 Undervikt 65 Fetma 57 Berusar sig sällan eller aldrig Någon gång Minst 2 ggr/månad Procent Figur 46. Åldersjusterade andelar med god hälsa för länsbor i åldern år med olika levnadsvanor. 80 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

83 Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och dålig hälsa Sambanden mellan ohälsa, livsvillkor och levnadsvanor är komplexa. Genom analyser av samband med hjälp av logistisk regression är det möjligt att ta hänsyn till flera faktorer samtidigt. I detta avsnitt redovisas relativa risker som beräknats från sådana sambandsanalyser. De relativa risktalen visar hur många gånger större risken är att ha dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd jämfört med att inte ha det, givet vissa förhållanden. De faktorer som valts ut till analysen är de som i denna och tidigare undersökningar visat starka samband med ohälsan. De valda faktorerna kan delas in i tre grupper: Livsvillkor: Boende, familjesituation, utbildning, sysselsättning, ekonomi, nedlåtande behandling, rädd för att gå ut och personligt stöd. Levnadsvanor: Fysisk aktivitet, kostvanor, alkoholvanor, rökvanor och kroppsvikt (BMI). Bakgrundsfaktorer: Kön (separata analyser), ålder och födelseland. Sambandsanalyserna visar delvis på olika mönster för kvinnor och män. För att visa vilka faktorer som har starka samband med ohälsa för kvinnor respektive män har två separata analyser gjorts uppdelat på kön. En del faktorer förekommer enbart i kvinnornas modell och andra i männens, majoriteten finns dock med i båda modellerna men har olika starka samband för kvinnor och män. Resultaten sammanfattas i figur 47 och 48 på kommande sidor. De grupper som redovisas i figurerna har alla statistiskt signifikanta oddskvoter för att ha dålig hälsa, definierat som att ha svarat "dåligt" eller "mycket dåligt" på frågan om det egna allmänna hälsotillståndet. Oddskvoterna är omräknade till relativa risker i förhållande till referensgruppen. Tabellen nedanför respektive figur redovisar referensgruppen samt den relativa risken för att ha dålig hälsa för de signifikanta grupperna. För en mer utförlig beskrivning av tillvägagångssättet samt oddskvoter och relativa risker för alla faktorer som ingår i analysen se "Bilaga 3: Relativa risker för dåligt allmänt hälsotillstånd". Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

84 Av de kvinnor mellan 18 och 84 år som besvarat alla de aktuella frågorna angav 334 att de upplevde dålig hälsa. I figur 47 visas sambanden i form av relativa risker för att ha dålig hälsa. Livsvillkor - kvinnor: Den grupp kvinnor som har den högsta relativa risken att ha dålig hälsa gentemot referensgruppen är förtidspensionärerna, som har mer än tio gånger så hög risk att ha dålig hälsa i relation till kvinnor som arbetar som anställda. Dessutom har ålderspensionärer två och en halv gång högre risk och arbetslösa knappt två gånger så hög risk. som inte har tillgång till någon i sin omgivning som kan ge personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i livet har mer än dubbelt så hög risk i relation till kvinnor med tillgång till detta stöd. som haft problem med de löpande utgifterna har upp till dubbelt så hög risk att ha dålig hälsa i relation till de som inte haft några problem. som upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt har nästan dubbelt så hög risk att ha dålig hälsa som de som inte upplevt detta. I relation till referensgruppen, kvinnor som äger sin bostad, har gruppen som har "annat boende" nästan dubbelt så hög risk att ha dålig hälsa. De som hyr sin bostad har alltså inte någon statistiskt säkerställd skillnad i hälsa mot referensgruppen. som har avstått att gå ut på grund av rädsla för överfall, rån eller liknande har 1,3 gånger så hög risk som andra att ha dålig hälsa. Levnadsvanor - kvinnor: Fysiskt inaktiva kvinnor har nära tre gånger så hög risk att ha dålig hälsa som kvinnor som rör sig på fritiden minst två timmar i veckan. som uppger att de inte druckit alkohol de senaste 12 månaderna har 1½ gång högre risk än kvinnor som druckit alkohol men inte är riskkonsumenter av alkohol. De kvinnor som klassas som riskkonsumeneter av alkohol har alltså inte någon statistiskt säkerställd skillnad i hälsa mot referensgruppen. 82 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

85 Bakgrundsfaktor - kvinnor: födda utanför Norden har 1½ gång så hög risk för ohälsa som svenskfödda. kvinnor Förtidspensionär (10,4) Född utanför Norden (1,5) Ålderspensionär (2,5) Dricker ej alkohol (1,5) Arbetslös (1,8) Fysiskt inaktiv (2,8) Dåligt personligt stöd (2,1) Rädd att gå ut (1,3) Dålig ekonomi (2,0) Annat boende (1,8) Nedlåtande behandlad (1,8) Grupper RR Grupper RR Arbetar som anställd Ref Äger boendet Ref "Förtidspensionär" 10,4 Annat boende (hyr ej bostad) 1,8 Ålderspensionär 2,5 År ej rädd att gå ut Ref Arbetslös 1,8 Rädd att gå ut 1,3 Har personligt stöd Ref Ej fysiskt inaktiv Ref Har inte personligt stöd 2,1 Fysiskt inaktiv 2,8 Ej problem med löpande utgifter Ref Ej riskkonsument av alkohol Ref Har problem 3 månader eller fler 2,0 Har ej druckit senaste 12 mån 1,5 Ej nedlåtande behandlad Ref Född i Sverige Ref Nedlåtande behandlad 1,8 Född utanför Norden 1,5 Figur 47. Relativ risk att ha dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd, kvinnor år. De frågor som inte blev statistiskt signifikanta i den slutliga modellen för kvinnor är livsvillkoren familjesituation och utbildning, levnadsvanorna kostvanor, rökvanor och kroppsvikt samt bakgrundsfaktorn ålder. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

86 Av de män mellan 18 och 84 år som besvarat alla de aktuella frågorna angav 304 att de upplevde dålig hälsa. I figur 48 visas sambanden i form av relativa risker för att ha dålig hälsa. Livsvillkor - män: Den grupp män som har den högsta relativa risken att ha dålig hälsa gentemot referensgruppen "arbetar som anställd" är förtidspensionärerna, med en nästan tio gånger så hög risk. som haft problem med de löpande utgifterna 3 eller fler av de senaste 12 månaderna har 2,3 gånger så hög risk i relation till de som inte haft några problem alls under de senaste 12 månaderna. som upplevt att någon behandlat dem på ett nedlåtande sätt har dubbelt så hög risk att ha dålig hälsa som de som inte upplevt detta. som inte har tillgång till någon i sin omgivning som kan ge personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i livet har nästan dubbelt så hög risk i relation till män med tillgång till stöd. som har avstått att gå ut på grund av rädsla för överfall, rån eller liknande har 1,5 gånger så hög risk att ha dålig hälsa som män som inte avstått från att gå ut på grund av rädsla för detta. Levnadsvanor - män: Fysiskt inaktiva män har nära tre gånger så hög risk att ha dålig hälsa som män som rör sig på fritiden minst två timmar i veckan. Bakgrundsfaktor - män: Jämfört med referensgruppen, män i åldern år, har män i de olika åldersgrupperna från 1,8 till 5,3 gånger högre risk att ha dålig hälsa. Risken är högre ju äldre åldersgruppen är. De frågor som inte blev statistiskt signifikanta i den slutliga modellen för män är livsvillkoren boende, familjesituation och utbildning, levnadsvanorna kostvanor, alkoholvanor, rökvanor och kroppsvikt samt bakgrundsfaktorn födelseland. 84 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

87 män Förtidspensionär (9,8) år (1,8) Dålig ekonomi (2,3) år (2,1) Nedlåtande behandlad år (3,4) Dåligt personligt stöd år (5,3) Rädd att gå ut (1,5) Fysiskt inaktiv (2,8) Grupper RR Grupper RR Arbetar som anställd Ref Ej fysiskt inaktiv Ref "Förtidspensionär" 9,8 Fysiskt inaktiv 2,8 Ej problem med löpande utgifter Ref år Ref Har problem 3 månader eller fler 2, år 1,8 Ej nedlåtande behandlad Ref år 2,1 Nedlåtande behandlad 2, år 3,4 Har personligt stöd Ref år 5,3 Har inte personligt stöd 1,9 År ej rädd att gå ut Ref Rädd att gå ut 1,5 Figur 48. Relativ risk att ha dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd, män år. Analyserna för kvinnor re spektive män skiljer sig åt framförallt i bakgrundfaktorerna. För kvinnor skiljde sig gruppen födda utanför Norden statistiskt signifikant från referensgruppen medan bakgrundsfaktorn ålder inte visade på något sådant samband och vice versa bland männen. En trolig anledning till att ålder inte kom med i modellen som förklarande faktor för kvinnorna kan vara att gruppen äldre än 65 år istället finns representerade dels bland gruppen ålderspensionärer och dels bland gruppen som varken äger eller hyr sin bostad. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

88 Psykisk hälsa Lågt psykiskt välbefinnande Ett sätt att mäta den psykiska hälsan är att studera det psykiska välbefinnandet. För att mäta detta har ett frågebatteri om 12 frågor kallat General Health Questionnaire (GHQ-12) använts. 6 De högsta andelarna med lågt psykiskt välbefinnande återfinns bland de yngsta åldersgrupperna år. na har i samtliga åldersgrupper högre andelar med lågt psykiskt välbefinnande än männen i samma åldersgrupp, se figur 49. Bland länets invånare år upplever 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen lågt psykiskt välbefinnande. Procent Figur 49. Andel med lågt psykiskt välbefinnande (enligt GHQ-12) uppdelat efter kön och ålder. Nästan var tredje kvinna i länet som är född utanför Norden har lågt psykiskt välbefinnande, knappt var femte kvinna född i Sverige och var sjätte kvinna född i övriga Norden. Bland män födda utanför Norden har 24 procent lågt psykiskt välbefinnande medan motsvarande andel för män födda inom Norden är 14 procent, se figur Frågebatteriet beskrivs mer ingående i Bilaga 2: Frågekonstruktioner som används i rapporten. 86 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

89 Procent Sverige Övriga Norden Utom Norden Sverige Övriga Norden Utom Norden Figur 50. Andel med lågt psykiskt välbefinnande (enligt GHQ-12) uppdelat efter kön och födelseland. Jämfört med undersökningen år 2000 har ingen större förändring skett. Andelen kvinnor år med lågt psykiskt välbefinnande var 22 procent år 2000 och 21 procent år Motsvarande andelar för männen var 13 procent år 2000 och 15 procent år Psykiska symtom I enkäten ställdes sex frågor om man under de tre senaste månaderna upplevt besvär eller symtom som helt eller delvis kan relateras till den psykiska hälsan. De sex frågorna var: ängslan och oro, nedstämdhet, värk i magen, huvudvärk, trötthet och kraftlöshet samt sömnproblem. De tillgängliga svarsalternativen var: "har ej besvärats", "någon enstaka gång", "vid ett flertal tillfällen" samt "i stort sett hela tiden". Om inget annat anges i texten så avser "haft besvär" att man svarat något av alternativen "vid ett flertal tillfällen" eller "i stort sett hela tiden". Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

90 Drygt var fjärde kvinna år uppger att de har känt ängslan och oro. Andelarna är lägre för de äldre åldersgrupperna med en måttlig ökning för den allra äldsta åldersgruppen. Bland män är det åldersgruppen år som har de högsta andelarna. För nedstämdhet finns samma mönster men med något lägre andelar, se figur 51. Mönstret är likartat med psykiskt välbefinnande, se figur 49. Procent Ängslan och oro Procent Nedstämdhet Figur 51: Andel som har besvärats vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de tre senaste månaderna av ängslan och oro eller nedstämdhet uppdelat efter symtom, kön och ålder. Andelen kvinnor år som upplevt ängslan och oro har sjunkit fyra procentenheter mellan åren 2000 och För männen har motsvarande andel sjunkit med en procentenhet. Andelen kvinnor som känt nedstämdhet har minskat med två procentenheter från 20 procent till 18 procent medan motsvarande andel bland männen var 11 procent vid båda undersökningarna. Andelen som uppger huvudvärk är högre bland yngre personer än bland äldre. Det är framförallt kvinnorna som upplever huvudvärk. Tre av tio kvinnor i åldern år uppger huvudvärk. Även värk i magen visar ett liknande mönster men på en lägre nivå, se figur 52. Procent Huvudvärk Procent Värk i magen Figur 52: Andel som har besvärats vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de tre senaste månaderna av huvudvärk eller värk i magen uppdelat efter symtom, kön och ålder. 88 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

91 Ungefär var tredje kvinna och var femte man i åldern år har känt trötthet och kraftlöshet. Bland kvinnorna är andelen med sömnproblem högre för äldre, medan andelen är som störst bland männen i åldersgruppen år, se figur 53. Procent Trötthet och kraftlöshet Procent Sömnproblem Figur 53: Andel som har besvärats vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de tre senaste månaderna av trötthet och kraftlöshet eller sömnproblem uppdelat efter symtom, kön och ålder. En delförklaring till att yngre kvinnor har mer huvudvärk än äldre samt att mönstret är omvänt för sömnproblem anses vara att kvinnligt könshormon påverkar de upplevda besvären. Andelen kvinnor år som upplevt trötthet och kraftlöshet har sjunkit från 37 procent år 2000 till 30 procent år Även för männen har andelen sjunkit från 26 till 20 procent. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda, men tolkningen måste göras med vetskap om att undersökningen genomfördes under olika årstider (vår och höst). Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

92 Totalt har 45 procent, 53 procent av alla kvinnor och 37 procent av alla män haft något av de uppräknade sex besvären. För både kvinnor och män är andelen som är besvärsfria högre efter pensionsåldern 65 år, vilket kan tyda på att arbetslivet spelar en stor roll för upplevelsen av besvär. Andelen besvärsfria sjunker dock något för den äldsta åldersgruppen år, se figur 54. Procent I stort sett hela tiden Vid ett flertal tillfällen Någon enstaka gång Besvärsfria alla delfrågor Figur 54: Andel som har haft något av de sex psykiskt relaterade besvären under de tre senaste månaderna uppdelat efter frekvens kön och ålder En högre andel har haft minst ett psykiskt besvär eller symtom bland ensamstående kvinnor med hemmavarande barn jämfört med kvinnor med andra familjeförhållanden. Dessa skillnader gäller även om hänsyn tas till att grupperna har olika åldersfördelning. I undersökningen angav tolv procent av kvinnorna och åtta procent av männen att de under de senaste tolv månaderna lidit av utmattningssyndrom. Depression angav totalt 13 procent bland kvinnorna och 10 procent bland männen. Båda sjukdomarna är vanligast i yngre åldrar och bland kvinnor. 90 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

93 Smärta och värk Smärta och besvär I enkäten ställdes en fråga om man hade smärtor eller besvär den dagen då enkäten fylldes i 7. De tillgängliga svarsalternativen var: "Jag har varken smärtor eller besvär", "Jag har måttliga smärtor eller besvär" samt "Jag har svåra smärtor eller besvär". Om inget annat anges i texten så avses med "smärta eller besvär" att man angett något av svarsalternativen "måttliga" eller "svåra" smärtor eller besvär. Andelen med smärtor eller besvär ökar med stigande ålder. är drabbade i högre grad än män, se figur 55. Utbildning och födelseland hänger också samman med förekomst av besvär. Bland kvinnor med kort utbildning har 66 procent smärtor eller besvär jämfört med 44 procent bland kvinnor med högre utbildning. Motsvarande andelar för männen är 57 och 37 procent. Av kvinnor som är födda i övriga Norden berörs 68 procent och av männen 65 procent. Det kan jämföras med 55 och 49 procent av personer födda i Sverige samt 64 och 50 procent av personer födda utom Norden. Procent Figur 55: Andel som har måttliga/svåra smärtor eller besvär uppdelat efter kön och ålder. 7 Denna fråga ingår som en av fem delfrågor i frågebatteriet EQ-5D Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

94 Värk från rörelseorganen I enkäten ställdes tre frågor om värk i rörelseorganen under de tre senaste månaderna före ifyllandet av enkäten. De tre frågorna var uppdelade på olika delar av rörelseapparaten: skuldror, nacke eller axlar, rygg eller höfter samt händer, armar, ben knän eller fötter. De tillgängliga svarsalternativen var: "har ej besvärats", "någon enstaka gång", "vid ett flertal tillfällen" samt "i stort sett hela tiden". Om inget annat anges i texten så avses med "värk" att man angett något av svarsalternativen "vid ett flertal tillfällen" eller "i stort sett hela tiden". Värk från rörelseorganen är det vanligaste upplevda symtomet i befolkningen jämfört med till exempel huvudvärk eller värk i magen. Mer än hälften av länets invånare i åldern år har upplevt värk någonstans i rörelseorganen, 58 procent bland kvinnorna och 44 procent bland männen. I tabell 2 kan utläsas att värk i skuldror, nacke, eller axlar är vanligast i åldersgruppen år bland både kvinnor och män. Andelen personer med värk i rygg eller höfter samt extremiteterna tenderar däremot att öka med stigande ålder. Tabell 2: Procentuell andel som har besvärats av värk i rörelseorganen vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de tre senaste månaderna uppdelat efter de olika delfrågorna, kön och ålder Skuldror, nacke eller axlar Varav: i stort sett hela tiden Rygg eller höfter Varav: i stort sett hela tiden Händer, armar, ben, knän eller fötter Varav: i stort sett hela tiden Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

95 För både kvinnor och män är andelarna som haft värk någonstans i rörelseorganen lägre efter pensionsåldern för att sedan stiga igen i den allra äldsta åldersgruppen. Liknande mönster anges för personer som haft värk vid ett flertal tillfällen. Andelen besvärsfria är högst i åldersgruppen år. I denna åldersgrupp är andelen män utan besvär dubbelt så hög som för kvinnorna, 28 respektive 14 procent. Ungefär var tionde kvinna över 34 år är besvärsfri jämfört med var femte man i motsvarande ålder, se figur 56. Procent I stort sett hela tiden Vid ett flertal tillfällen Någon enstaka gång Besvärsfria alla delfrågor Figur 56: Andel som har besvärats av värk någonstans i rörelseorganen (tre delfrågor) under de tre senaste månaderna uppdelat efter frekvens, kön och ålder. Andel med värk i rörelseorganen är högre bland personer födda utanför Sverige. Bland kvinnor födda i Sverige har 57 procent värk mot 63 procent bland kvinnor födda i övriga Norden och 65 procent bland kvinnor födda utanför Norden. Motsvarande andelar för männen är 43 procent bland svenskfödda, 58 procent bland män födda i övriga Norden och 48 procent bland män födda utanför Norden. Personer födda utanför Sverige har också högre andel som svarat att de har värk från fler områden i rörelseapparaten. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

96 Värk i rörelseorganen är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning. Andelen bland kvinnor med endast förgymnasial utbildning är 62 procent mot 50 procent bland kvinnor med eftergymnasial utbildning. Motsvarande mönster återfinns hos männen, se figur 57. Personer med kortare utbildningar återfinns ofta i yrken där den fysiska arbetsbelastningen är stor. Procent Förgymn Gymnasial Eftergymn Förgymn Gymnasial Eftergymn Figur 57: Andel som har besvärats av värk i rörelseorganen vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de tre senaste månaderna uppdelat efter kön och utbildningsnivå. Andelen kvinnor och män med besvär från rörelseapparaten är i stort sett oförändrad mellan undersökningarna åren 2000 och Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

97 Långvarig sjukdom I enkäten ställdes en fråga om förekomst av långvarig sjukdom (längre än sex månader), bestående besvär efter olycksfall, nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem, vilket här definieras som långvarig sjukdom. Förekomsten av långvarig sjukdom ökar med stigande ålder. Någon större skillnad finns inte mellan män och kvinnor. mellan år är dock ett undantag. De har oftare en långvarig sjukdom än jämnåriga män och män i åldersgruppen år, se figur 58. Procent Figur 58: Andel som har någon långvarig sjukdom (längre än 6 månader), bestående besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem uppdelat efter kön och ålder. Personer med lång utbildning har i mindre utsträckning långvarig sjukdom än de med kort. För kvinnor är skillnaden 26 jämfört med 36 procent och för männen 24 jämfört med 32 procent. Det är ingen större skillnad mellan de som hyr eller äger sin bostad, men däremot finns skillnader relaterat till sysselsättning. Av personer med anställning har 22 procent bland kvinnor och 20 procent bland män en långvarig sjukdom, och av arbetslösa är 28 och 29 procent drabbade. De som är födda i övriga Norden har långvarig sjukdom i större utsträckning än personer födda i Sverige och utom Norden. Av kvinnorna Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

98 har 41 procent och av männen 43 procent långvarig sjukdom, vilket kan jämföras med 30 och 27 procent av födda i Sverige och 33 och 34 procent av födda utom Norden. Jämfört med år 2000 har andelen med långvarig sjukdom minskat med fyra procentenheter. Minskningen är störst i åldersgruppen år. Andelen kvinnor år som hade långvarig sjukdom var 34 procent år 2000 och sjönk år 2004 till 30 procent. Denna minskning är statistiskt säkerställd. Motsvarande andelar för männen var 30 procent år 2000 och 28 procent år Vanliga sjukdomar Våra största folksjukdomar drabbar oss olika bland annat beroende på ålder, kön och socioekonomisk tillhörighet, se figur 59. Bland personer 65 år och äldre anger drygt var femte kvinna och var fjärde man att de lider av hjärt-kärlsjukdom. I samma åldersgrupp, 65 år och äldre, anger 41 procent av kvinnorna och 37 procent av männen att de har högt blodtryck. Diabetes förekommer lika mycket bland kvinnor som män men andelen med diabetes ökar med stigande ålder. Andel diabetiker varierar emellan kommuner och kommundelar i Örebro. I yngre år dominerar psykiska besvär, som är mindre vanligt bland äldre. En större andel kvinnor än män uppger att de har depression. 96 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

99 Hjärt-kärlsjukdom Högt blodtryck Procent Procent Procent 50 Diabetes Procent 50 Depression Figur 59: Andel som har svarat att de under de senaste 12 månaderna haft följande långvariga sjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes eller depression uppdelat efter kön och ålder. Hjärt- och kärlsjukdomar är vanligast bland personer födda i övriga Norden och depression är vanligast bland födda utom Norden. Ofrivilligt urinläckage är vanligare bland äldre både bland kvinnor och män. I gruppen 65 år och däröver uppger 27 procent bland kvinnor och 14 procent bland männen att de lider av denna åkomma. Var tredje kvinna och var fjärde man i åldern år uppger sådana besvär. Ungefär tio procent av kvinnor och män besväras av sjukdom från mage eller tarm. Av kvinnor i den äldsta åldersgruppen, år anger elva procent att de lider av ledgångsreumatism. Motsvarande andel bland män är åtta procent. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

100 Förutom sjukdomarna ovan är allergiska besvär och sjukdomar vanligt förekommande. Fyra av tio kvinnor och tre av tio män i länet uppger att de har någon form av de långvariga allergiska sjukdomarna/besvären: astma, allergiska ögon- eller näsbesvär, födoämnesallergi, eksem eller nickelallergi. Andelen med allergiska sjukdomar eller besvär är högst bland kvinnor födda i övriga Norden, 46 procent, motsvarande andel bland kvinnor födda i Sverige är 40 procent, och i länder utanför Norden 43 procent. Skillnaden mellan personer med olika födelseland är väsentligt mindre bland männen. Bland de rapporterade besvären är allergiska ögon- eller näsbesvär det vanligast förekommande, se figur 60. Procent 50 Allergiska ögon eller näsbesvär Figur 60: Andel som har svarat att de under de senaste 12 månaderna haft allergiska ögon- eller näsbesvär uppdelat efter kön och ålder. har genomgående högre andelar med allergiska besvär än män oavsett vilken typ av besvär det gäller. Andelen med allergiska besvär är högre bland yngre förutom för personer som har astma där andelarna är något högre bland äldre, se figur Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

101 Procent Astma Procent Födoämnesallergi Procent Eksem Procent Nickelallergi Figur 61: Andel som har svarat att de under de senaste 12 månaderna haft följande långvariga sjukdomar: astma, födoämnesallergi, eksem eller nickelallergi uppdelat efter kön och ålder. Funktionsnedsättningar Den i särklass vanligaste funktionsnedsättningen är hörselnedsättning. Knappt var sjätte kvinna och drygt var fjärde man i åldern år är drabbade. Bland män och äldre personer återfinns även högre andelar som har öronsus (tinnitus) än bland kvinnor och yngre personer, se figur 62. Procent 100 Hörselnedsättning Procent 100 Öronsus (Tinnitus) Figur 62: Andel som har svarat att de under de senaste 12 månaderna haft följande långvariga funktionsnedsättningar: hörselnedsättning eller tinnitus uppdelat efter kön och ålder. Synnedsättning som inte kan korrigeras med glasögon är mindre vanligt förekommande före pensionsåldern. Personer som har fysiskt funktionshinder ökar med stigande ålder. I den allra äldsta åldersgruppen är det drygt 20 procent som har fysiskt funktionshinder. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

102 Det är vanligare bland män födda i övriga Norden att ha en hörselnedsättning, 38 procent mot 27 procent och 13 procent bland män födda i Sverige respektive utanför Norden. Även kvinnor födda i övriga Norden har en något högre andel med hörselnedsättning, 20 procent mot 16 procent för kvinnor födda i Sverige och utanför Norden. Sjukskrivning Sjukskrivning och förtidspension har ökat under senare delen av 90-talet och i början av 2000-talet. Under var på riksnivå 14 procent av alla personer i åldrarna år sjukskrivna eller förtidspensionerade. Under 2003 var de statliga kostnaderna 110 miljarder kronor. Två företeelser är centrala för förståelsen av relationen mellan arbetsliv och sjukfrånvaro. Den ena rör den sjuklighet som skapas av arbetslivet och den andra rör möjligheten att arbeta trots sjukligheten. Arbetslivet tycks i allt mindre grad vara anpassat till personer med sjuklighet (Statens folkhälsoinstitut, 2004). En högre andel yngre än äldre har någon gång varit sjukskriven under de senaste tolv månaderna. Det är dock vanligare att ha längre tids sjukskrivning bland dem över 35 år, se figur 63. I den yngsta gruppen var det ungefär lika stor andel kvinnor som män som varit sjukskrivna, men i högre åldrar är sjukskrivning vanligare bland kvinnor. För män är det ingen större skillnad i andel som varit sjukskrivna relaterat till utbildning eller social situation (vem man bor tillsammans med). Bland kvinnor har dubbelt så stor andel varit sjukskrivna bland de med kort utbildning som de med hög. Även social situation påverkar. Det är 1,5 gånger så stor andel ensamstående kvinnor med barn som varit sjukskrivna som kvinnor med barn som är samboende eller ensamstående kvinnor utan barn. 100 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

103 Procent Lång Kort Figur 63: Andel som var sjukskrivna 1-28 dagar (kort) respektive 29 dagar och mer (lång) under de senaste 12 månaderna vid svarstillfället uppdelat efter kön och ålder. Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning är besvär från rygg, nacke, leder eller muskler. Därefter följer psykiska besvär som utbrändhet, utmattning eller stress. I den yngsta åldersgruppen drabbas i dubbelt så hög grad kvinnor som män av långtidssjukskrivning medan det i den äldsta gruppen inte är någon större skillnad mellan könen. Tandhälsa Bland samtliga kvinnor i åldern år har 71 procent svarat att de tycker den egna tandhälsan är bra eller till och med mycket bra. Motsvarande andel bland männen är 69 procent. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

104 Andelen som uppfattar sin tandhälsa som god är vanligare bland yngre för både män och kvinnor. Andelen som uppfattar sin tandhälsa som dålig eller mycket dålig är dock ungefär densamma oavsett ålder och kön, se figur 64. Procent Bra/mycket bra Varken eller Dålig/mycket dålig Figur 64: Den självskattade tandhälsan, procentuella andelar uppdelat efter kön och ålder. Andelen med god självskattad tandhälsa är högre för kvinnor och män födda i Sverige än för de som är födda i annat land, se figur 65. Procent Sverige Övriga Norden Utom Norden Sverige Övriga Norden Utom Norden Bra/mycket bra Varken eller Dålig/mycket dålig Figur 65: Den självskattade tandhälsan, procentuella andelar uppdelat efter kön och födelseland. 102 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

105 Bland kvinnor och män med eftergymnasial utbildning är andelen med god tandhälsa betydligt högre än bland personer med lägre utbildning. Fyra av fem kvinnor och tre av fyra män med eftergymnasial utbildning har god tandhälsa medan endast knappt två av tre personer med förgymnasial utbildning har det. Personer som äger sin bostad har i större utsträckning god tandhälsa än de personer som hyr sitt boende, se figur 66. Procent Hyr lägenhet Hyr radhus eller villa Äger boendet Hyr lägenhet Hyr radhus eller villa Äger boendet Bra/mycket bra Varken eller Dålig/mycket dålig Figur 66: Den självskattade tandhälsan, procentuella andelar uppdelat efter kön och boendeform. som är gifta eller sammanboende har en betydligt bättre självskattad tandhälsa än ensamstående kvinnor. Tandhälsan hos kvinnorna skiljer sig inte åt mellan de kvinnor som har eller inte har hemmavarande barn under 18 år. Bland männen är det den grupp som bor ensamma med barn under 18 år som har lägst andel med god respektive högst andel med dålig självskattad tandhälsa. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

106 Besvär med karies, känsliga tandhalsar, tandgnissling/pressning och blödande tandkött är de vanligaste besvären, se figur 67. Dessa besvär förekommer mest i de yngsta åldersgrupperna och avtar med ökande ålder. Besvär med tandlossning och tuggsvårigheter är däremot vanligast bland äldre. Procent K M K M K M K M K M K M Karies Känsliga tandhalsar Blödande tandkött Tandgnissling Tandlossning Tuggsvårigheter Figur 67: Andelar som upplevt besvär med tandhälsan uppdelat efter kön och besvär. Andelarna med besvär från karies, blödande tandkött och tandlossning är högre bland kvinnor födda utanför Norden. Bland männen är andelarna med dessa besvär högre för män födda i övriga Norden och utanför Norden än för svenskfödda män. 104 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

107 Referenser Baser G, Davies J K, Pelikan J The EUHPID Health Development Model for the classification of public health indicators. Health Promotion International, 2006; 21(2):153-9 Berglund K, Eriksson C, Eriksson HG, Feldman I, Lambe M, Molarius A, Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa år CDUST, Liv & hälsa år 2000, rapport nr 8, Boström G, Nykvist K. Levnadsvanor och hälsa de första resultaten från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2004:08. CDUST. Liv och hälsa Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. Liv & hälsa år 2004, CDUST rapport nr 1, Elo S, Häggström H. Det ojämlika arbetslivet. s arbetsliv, livsvillkor och hälsa under 1990-talet. Örebro läns landsting: Folkhälsorapport Örebro län, Elo S, Nicolas I, Boström K. Vårdrapport - Länsbornas kontakter med hälsooch sjukvården och deras åsikter om den, Liv & hälsa 2004, Örebro läns landsting, Eriksson C-G. Focus groups and other methods for increased effectiveness of community intervention - a review. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 1988; Suppl 1: Eriksson C. Learning and knowledge-production for public health a review of approaches to evidence-based public health. Scandinavian Journal of Public Health, 2000; 28: Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

108 Eriksson C-G, Fahlström G, Lindqvist K, Pihl A. Lokala levnadsnivåundersökningar. En arbetsmetod inom primärvården och socialt arbete. Socialmedicinsk Tidskrift, 1984; 61: Eriksson C-G, Granvik M, Kindblad I, Lindgren G, Nyström L, Rosén M, Wall S. Health problems in a Swedish county - what can we learn from official sources? Social Science and Medicine, 1981; 15C: Eriksson C-G, Haglund B. Kommundiagnos - vad är det? Socialmedicinsk Tidskrift, 1981; 58(4-5): Eriksson C, Lindén-Boström M, Persson C, Skarped G, Wallin A-M, Ydreborg B. Den odemokratiska hälsan! En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa Örebro: Samhällsmedicinska enheten, Eriksson C-G, Stål R. Att söka kunskap på fältet - problem och möjligheter ur Örebros perspektiv. Socialmedicinsk Tidskrift, 1982; 59: Fahlström G. Ytterst i organisationen. Om undersköterskor, vård- och sjukvårdsbiträden i äldreomsorgen. Uppsala Universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, enheten för socialmedicin, Hertting A. The Health Care Sector: A challenging or Draining Work Environment. Psychosocial work experiences and health among hospital employees during the Swedish 1990s. Stockholm: Department of Public Health Sciences, Division of Psychosocial Factors and Health, Karolinska Institute, Hälsokansliet och Samhällsmedicinska enheten. Behovsanalys i sikte. Underlag för behovsanalys. Örebro: Hälsokansliet, Samhällsmedicinska enheten, Lindén K. hälsa handling. Göteborgs universitet: Institutionen för socialt arbete, 1991 Lindén-Boström M. Drogvanor bland elever i årskurs 9 i Örebro län Örebro: Nota Bene, rapportserie från Samhällsmedicinska enheten, nr 19, Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

109 Lindén-Boström M (red) Föräldrars livsvillkor och barn hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år Liv & hälsa år 2000, CDUST rapport nr 9, Lindén-Boström M, Persson C, Kjellin L. Narkotikasituationen i Örebro kommun och Örebro län. Örebro: Mementum, Rapportserie från Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro, nr 37, Marklund S, Bjurvald M, Hogstedt C, Palmer E, Theorell T (red) Den höga sjukfrånvaron problem och lösningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Marmot M. Status Syndrome. How your social standing directly affects your health. London: Bloomsbury, 2004 (på svenska 2006). Melinder K, Schærström A (red) Platsen, individen och folkhälsan - teorier, metoder och tolkningar. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 2005:16 Munksten B, Persson C. Att vara barn i Kumla kommun en betraktelse över barns liv och hälsa och kommunens organisation av arbetet med barn och ungdom. Örebro läns landsting: Nota Bene, rapportserie från Samhällsmedicinska enheten, nr 16, Nyman E, Lindén-Boström M (red) Barns situation i Örebro län ur hälsooch sjukvårdens perspektiv. Örebro läns landsting, Barncentrum, Persson C, Fernberg O. Socioekonomiska kluster i Örebro län tandhälsan bland barn och ungdom. Örebro läns landsting: Nota Bene, rapportserie från Samhällsmedicinska enheten, nr 22, Pihl A., Persson C, Ydreborg B. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Örebro län. Befolkningsenkäten Örebro: Samhällsmedicinska enheten, Pihl A, Starrin B. Ekonomiska påfrestningar, socialt stöd och ohälsa. Socialmedicinsk tidskrift, 75 (6): , SBU. Fetma - problem och åtgärder. 2002, SBU: Stockholm. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm: Liber förlag, Socialstyrelsen. Social rapport Stockholm: Liber förlag, Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

110 SCB. Tid för vardagsliv. Örebro: Statistiska centralbyrån, Statens folkhälsoinstitut. Den höga sjukfrånvaron sanning och konsekvens, Statens folkhälsoinstitut, 2004 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, Särndal C-E, Lundström S. Estimation in Surveys with Nonresponse. Chichester: John Wiley & Sons, Söderfeldt B. Inequality in health. A comparative methodological analysis of a new way of measure social class. Sundbyberg: Karolinska institutet, Socialmedicinska institutionen, Ydreborg B. Den pigga pensionären. Om äldres hälsa i Örebro län år En delrapport om åringar från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år Örebro: Samhällsmedicinska enheten, Ydreborg B. To be in-between. The road to disability pension with reference to the Swedish social insurance system. Linköping: Linköping university Medical Disserations No. 929, Wallin A-M, Carlberg M. Hälsan ur ett etniskt perspektiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år Liv & hälsa år 2000, CDUST rapport nr 7, WHO, World Health Report , WHO. Wilkinson R.Unhealthy societies: the afflictions of inequality. London: Routledge, Wilkinson R. The Impact of Inequality How to make sick societies healthier. New York: New York Press, Örebro kommun. Bokslut 2004 för välfärd och hållbar utveckling I Örebro kommun. Örebro: Örebro kommun, Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

111 Bilaga 1: Kommuner och områden i Örebro län När vi studerar till exempel fördelningen av andelen dagligrökare för de olika kommunerna i länet skiljer dessa andelar sig åt. Detta är ett faktum som vi kunde konstatera redan vid den första befolkningsundersökningen i länet år På de kommande sidorna har vi sammanfattat några av de viktigaste frågorna i Liv & hälsa 2004 som indikerar olika gruppers livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Inledningsvis redovisas länets andelar för ett antal viktiga frågor för länets kvinnor () och män () samt markeringar för kommunerna där andelar för kvinnor respektive män har jämförts med länsgenomsnittet. 8 Ett + indikerar ett värde bättre än länet det vill säga en högre andel av en positivt laddad fråga såsom god hälsa eller en lägre andel av en negativt laddad fråga såsom dagligrökare. På samma sätt indikerar ett ett värde sämre än länet samt 0 ett värde liknande länet. Vissa kommuner och områden särskiljer sig från länsgenomsnittet. Vad detta kan bero på är inte helt klarlagt eftersom det är många olika faktorer som styr vad som påverkar våra livsvillkor, levnadsvanor och vår hälsa. I en rapport från Statens folkhälsoinstitut (Melinder, Schærström 2005) anges en rad olika analysmetoder för att undersöka vad som styr skillnader i hälsa mellan befolkningar på olika platser. Att studera något på grupp- eller områdesnivå brukar benämnas "ekologiska studier". Vid studier av detta slag finns en risk att dra "ekologiska felslut", vilket innebär att man vid studier på en viss aggregationsnivå kan dra slutsatser om samband som kanske inte gäller på en annan aggregationsnivå. Ett exempel på detta är att en analys av skillnader mellan kommuner i länet skulle se olika ut om Örebro kommun 8 Andelen för varje område har jämförts med det approximativa 95-procentiga konfidensintervallet för länsgenomsnittet för kvinnor respektive män. Andelarna som ingår i tabellerna är för män respektive kvinnor år förutom för frågan om man är orolig att förlora arbetet där andelen är beräknad på män och kvinnor år. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

112 som helhet användes istället för Örebro kommuns olika områden 9 med olika socioekonomisk karaktär. De olika områdena inom Örebro kommun som studeras specifikt är: Innerstadsområdet; Områden i innerstaden Örebro med blandade boendeformer dominerade av flerfamiljshus med hyres- eller bostadsrätt. Cityområdet kring Drottninggatan och Storgatan samt områdena närmast intill. Norrut sträcker sig området till Svampen. Söderut avgränsas området av Södermalmsallén. Västerut går området till Älvtomtagatan, österut till Bygärdesgatan. Hyreshusområden; Större sammanhängande hyreshusområden. Gruppen Hyreshusområden har delats i två grupper. Utvecklingsområden: Vivalla, Baronbackarna, Markbacken, Varberga, Tornfalkgatan, Brickebacken. Övriga: Norrby, Rosta, Grönsångaregatan, Västhaga, delar av Ladugårdsängen, delar av Almby, Tybble. Småhusområden; Sammanhållna områden med småhus/villor inom Örebro tätort. Lillån, Hagaby-Ringstorp, Hjärsta (nya och gamla), Mellringe, Björkhaga, Oxhagen, Rynninge, Holmen, Rostastrand, Eklunda, Sörby, Större delen av Almby, Brickeberg, Nasta, Brunnsgärdet, Brunnsängen, Adolfsberg. Ytterområden; Områden utanför stadskärnan bestående av såväl mindre tätorter som renodlad landsbygd/glesbygd. De små tätorterna med omgivande landsbygd: Ervalla, Ölmbrotorp, Hovsta, Ekeby-Almby, Marieberg, Mosås, Norra Bro, Garphyttan, Latorp, Vintrosa, Glanshammar, Stora Mellösa, Odensbacken, Askersby, Kilsmo, Brevens Bruk, Hampetorp 9 Framtagna av Gunnar Nicklasson, statistikchef, Örebro kommun och grundat på nyckelkodsindelning av Örebro kommun. 110 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

113 Åldersfördelningen i Örebro län är mycket lik fördelningen för hela Riket. Örebro län har en relativt jämn fördelning av invånare i femårsklasser mellan år. Antalet invånare avtar sedan med ökande ålder, något mer bland männen. De allra yngsta 0-9 år har något lägre andelar av befolkningen i jämförelse med gruppen år. Åldersfördelning i Örebro län per den 31 december Källa: Statistiska centralbyrån Vid jämförelser mellan kommuner väljer man ibland att redovisa åldersjusterade tal eftersom ålder har stor betydelse för de allra flesta frågor som studeras i undersökningen och åldersstrukturen för de olika kommunerna skiljer sig åt. I denna redovisning av andelar för kommunerna har dock inte åldersjusterade värden använts. Vi vill istället betrakta åldersfördelningen som en viktig del i en kommuns samhällsstruktur. Vid respektive text om kommunen beskrivs istället den åldersstruktur som kommunen hade år Därefter kommenteras de frågor där männen eller kvinnorna i kommunen skiljer sig från länsgenomsnittet. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

114 Livsvillkor Tabellen beskriver avvikelser från länsgenomsnittet samt den procentuella andelen bland kvinnor respektive män i länet som har svårt att klara löpande utgifter 10, inte har kontantmarginal 11, är rädda för att bli överfallna 12, är oroliga att förlora arbetet 13, har personligt stöd 14 samt som ser optimistiskt på framtiden 15. En högre andel bland kvinnorna än bland männen tror sig inte ha kontantmarginal. Däremot är det lika stor andel bland både kvinnor och män som haft svårt att klara löpande utgifter minst tre av de senaste tolv månaderna. En betydligt högre andel bland kvinnorna än bland männen avstår ibland från att gå ut av rädsla för att bli överfallna. En något högre andel bland de yrkesarbetande kvinnorna år är oroliga att förlora arbetet inom det närmsta året jämfört med männen. En något högre andel bland kvinnorna än bland männen har tillgång till personligt stöd. En något högre andel bland män än bland kvinnor ser optimistiskt på framtiden för sin egen del. 10 De som haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande minst tre av de senaste tolv månaderna. 11 De som inte skulle klara av att skaffa fram :- inom en vecka. 12 De som svarat att det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. 13 De som är mycket eller ganska oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året (bland personer år som har arbete). 14 De som svarat att de har någon eller några personer som kan ge personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i sitt liv. 15 De som ser mycket eller ganska optimistiskt på framtiden för sin egen del. 112 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

115 Det område i länet som skiljer sig mest från länsgenomsnittet är hyreshusområden i Örebro kommun. De har för både män och kvinnor värden "sämre än länet" för samtliga redovisade livsvillkorsfrågor. Småhusområden i Örebro kommun har däremot flest värden, tio av tolv, "bättre än länet". Askersunds kommun är den kommun som har flest värden, åtta av tolv, "bättre än länet". Ljusnarsbergs kommun har flest värden, åtta av tolv, "sämre än länet". Livsvillkor: Skillnader mellan länsgenomsnittets konfidensintervall och områden i Örebro län samt procentuell andel i länet för kvinnor respektive män år.* Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro varav Innerstad varav Hyreshusområden varav Småhusområden varav Ytterområden Andel i länet (%) Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden = "bättre än länsgenomsnittet"; - = "sämre än länsgenomsnittet"; 0 = värde "ungefär lika med länsgenomsnittet" *(för "orolig att förlora arbetet" gäller år) Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

116 Levnadsvanor Tabellen beskriver avvikelser från länsgenomsnittet samt den procentuella andelen bland kvinnor respektive män i länet som är riskkonsumenter av alkohol 16, är dagligrökare 17, har goda kostvanor 18, är fysiskt inaktiva på fritiden 19, är överviktiga 20 samt har fetma 21. Nästan dubbelt så hög andel bland männen är riskkonsumenter av alkohol jämfört med kvinnorna i länet. En högre andel kvinnor är dock dagligrökare. Det är vanligare att kvinnor har goda kostvanor. Andelen kvinnor med fysiskt inaktiv fritid samt överviktiga kvinnor är lägre än motsvarande andelar bland männen. Däremot är andelen kvinnor med fetma högre än andelen män med fetma. Det område i länet som har flest värden "sämre än länet" är hyreshusområden i Örebro kommun som har tio av tolv värden "sämre än länet". Småhusområden i Örebro kommun har däremot flest värden, elva av tolv, "bättre än länet". Örebro och Karlskoga kommun är de kommuner som har flest värden, fem av tolv, "bättre än länet" och samtidigt lägst antal, tre av tolv värden "sämre än länet". Degerfors, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner har flest värden, åtta av tolv, "sämre än länet". 16 De som klassats som riskkonsumenter enligt frågeinstrumentet AUDIT (The Alkohol Use Disorders Identification Test) och/eller druckit alkohol så att de blivit berusade två gånger per månad eller oftare. 17 De som röker dagligen. 18 De som angivit att de konsumerar grönsaker, rotfrukter, frukt och/eller bär fyra gånger per dag eller oftare. 19 De som rör sig eller anstränger sig kroppsligt på fritiden mindre än två timmar i veckan. 20 De som klassas som överviktiga enligt Body Mass Index (BMI 25). 21 De som klassas som feta enligt Body Mass Index (BMI 30). 114 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

117 Levnadsvanor: Skillnader mellan länsgenomsnittets konfidensintervall och områden i Örebro län samt procentuell andel i länet för kvinnor respektive män år. Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro varav Innerstad varav Hyreshusområden varav Småhusområden varav Ytterområden Andel i länet (%) Riskkonsument av alkohol Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid Övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) = "bättre än länsgenomsnittet"; - = "sämre än länsgenomsnittet"; 0 = värde "ungefär lika med länsgenomsnittet" Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

118 Hälsa Tabellen beskriver avvikelser från länsgenomsnittet samt den procentuella andelen bland kvinnor respektive män i länet med god hälsa 22, god tandhälsa 23, långvarig sjukdom 24 samt lågt psykiskt välbefinnande 25. Andelen män som har god hälsa är något högre än andelen kvinnor medan det omvända gäller för andelen med god tandhälsa. Andelen kvinnor med långvarig sjukdom och lågt psykiskt välbefinnande är högre än motsvarande andelar bland männen. Hyreshusområden i Örebro kommun är "sämre än länet" för samtliga redovisade hälsofrågor. Småhusområden i Örebro kommun är det område som flest värden, sju av åtta "bättre än länet". Av kommunerna har Kumla och Askersunds kommuner flest värden, fyra av åtta, "bättre än länet". Lindesbergs kommun är den kommun som har flest värden "sämre än länet", fem av åtta. 22 De som bedömt sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller bra. 23 De som bedömt sin tandhälsa som mycket bra eller bra. 24 De som svarat att de har långvarig sjukdom (längre än 6 månader), bestående besvär efter olycksfall, nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. 25 De som angivit tre eller fler negativt laddade svarsalternativ i ett frågebatteri kallat GHQ12 (General Health Questionnaire) om tolv frågor har klassats som att de har lågt psykiskt välbefinnande. 116 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

119 Hälsa: Skillnader mellan länsgenomsnittets konfidensintervall och områden i Örebro län samt procentuell andel i länet för kvinnor respektive män år. Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro varav Innerstad varav Hyreshusområden varav Småhusområden varav Ytterområden Andel i länet (%) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykiskt välbefinnande = "bättre än länsgenomsnittet"; - = "sämre än länsgenomsnittet"; 0 = värde "ungefär lika med länsgenomsnittet" Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

120 Askersunds kommun Åldersstruktur Askersunds kommun har en äldre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är lägre och andelen personer år är högre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 43 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 4 procent av länets befolkning år, i Askersunds kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Askersunds kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Personligt stöd : Framtidstro Bättre än länsgenomsnittet : Löpande utgifter, rädsla för överfall, framtidstro : Löpande utgifter, kontantmarginal, rädsla för överfall, oro att förlora arbetet, personligt stöd 118 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

121 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma : Fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma Bättre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor : Rökvanor,,kostvanor Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd : Allmänt hälsotillstånd, långvarig sjukdom Bättre än länsgenomsnittet : Tandhälsa, psykiskt välbefinnande : Tandhälsa, psykiskt välbefinnande Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Askersund Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Askersunds kommun finns det cirka 950 riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

122 Degerfors kommun Åldersstruktur Degerfors kommun har en äldre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är lägre och andelen personer år är högre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 43 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 4 procent av länets befolkning år, i Degerfors kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Degerfors kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Kontantmarginal, oro att förlora arbetet, personligt stöd : Oro att förlora arbetet, framtidstro Bättre än länsgenomsnittet : Rädsla för överfall, framtidstro : Personligt stöd 120 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

123 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Rökvanor, kostvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma : Alkoholvanor, kostvanor, fysiskt inaktiv fritid Bättre än länsgenomsnittet : - : Rökvanor, övervikt Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, långvarig sjukdom : - Bättre än länsgenomsnittet : Psykiskt välbefinnande : Långvarig sjukdom, psykiskt välbefinnande Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Degerfors Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Degerfors kommun finns det cirka 950 riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

124 Hallsbergs kommun Åldersstruktur Hallsbergs kommun har en äldre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är lägre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 43 år. I hela länet var medelåldern 42 år. År 2004 bodde personer, 6 procent av länets befolkning år, i Hallsbergs kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Hallsbergs kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : - : Löpande utgifter, kontantmarginal, framtidstro Bättre än länsgenomsnittet : Rädsla för överfall, oro att förlora arbetet, framtidstro : Oro att förlora arbetet 122 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

125 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Rökvanor, övervikt, fetma : Rökvanor, fysikt inaktiv fritid, övervikt, fetma Bättre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor, kostvanor : Alkoholvanor, kostvanor Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : - : Långvarig sjukdom, psykiskt välbefinnande Bättre än länsgenomsnittet : Tandhälsa, psykiskt välbefinnande : - Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Hallsberg Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Hallsbergs kommun finns det cirka riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

126 Hällefors kommun Åldersstruktur Hällefors kommun har en betydligt äldre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är lägre och andelen personer år är högre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 45 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 3 procent av länets befolkning år, i Hällefors kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Hällefors kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Kontantmarginal, oro att förlora arbetet, framtidstro : Kontantmarginal, framtidstro Bättre än länsgenomsnittet : Löpande utgifter, rädsla för överfall, personligt stöd : Löpande utgifter, rädsla för överfall, oro att förlora arbetet 124 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

127 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Rökvanor, kostvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma : Alkoholvanor, övervikt, fetma Bättre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor : - Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa Bättre än länsgenomsnittet : Psykiskt välbefinnande : Psykiskt välbefinnande Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Hällefors Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Hällefors kommun finns det cirka 650 riskkonsumenter av alkohol 950 dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

128 Karlskoga kommun Åldersstruktur Karlskoga kommun har en äldre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är lägre och andelen personer år är högre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 43 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 11 procent av länets befolkning år, i Karlskoga kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Karlskoga kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Framtidstro : - Bättre än länsgenomsnittet : Löpande utgifter, kontantmarginal : Löpande utgifter, kontantmarginal, personligt stöd 126 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

129 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor, övervikt : Övervikt Bättre än länsgenomsnittet : Kostvanor : Alkoholvanor, rökvanor, fysiskt inaktiv fritid, fetma Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Långvarig sjukdom : Allmänt hälsotillstånd Bättre än länsgenomsnittet : Psykiskt välbefinnande : Långvarig sjukdom, psykiskt välbefinnande Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Karlskoga Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Karlskoga kommun finns det cirka riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

130 Kumla kommun Åldersstruktur Kumla kommun har en yngre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är lägre och andelen personer år är något högre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 40 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 7 procent av länets befolkning år, i Kumla kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Kumla kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Kontantmarginal, framtidstro : Löpande utgifter, framtidstro Bättre än länsgenomsnittet : - : Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

131 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Rökvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma : Fysiskt inaktiv fritid, övervikt Bättre än länsgenomsnittet : - : - Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa : - Bättre än länsgenomsnittet : Långvarig sjukdom : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, långvarig sjukdom Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Kumla Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Kumla kommun finns det cirka riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

132 Laxå kommun Åldersstruktur Laxå kommun har en betydligt äldre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är betydligt lägre och andelen personer år är högre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 44 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 2 procent av länets befolkning år, i Laxå kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Laxå kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Kontantmarginal, oro att förlora arbetet, personligt stöd, framtidstro : Kontantmarginal, oro att förlora arbetet Bättre än länsgenomsnittet : Rädsla för överfall : Löpande utgifter 130 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

133 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Övervikt : Kostvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt Bättre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor, fysiskt inaktiv fritid : Alkoholvanor, rökvanor Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa Bättre än länsgenomsnittet : Långvarig sjukdom, psykiskt välbefinnande : Psykiskt välbefinnande Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Laxå Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Laxå kommun finns det cirka 250 riskkonsumenter av alkohol 500 dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt 900 personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav 650 personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

134 Lekebergs kommun Åldersstruktur Lekebergs kommun har en åldersstruktur liknande länet i genomsnitt. Andelen personer år är lägre medan andelen kvinnor i åldern år är något högre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 41 år vilket är samma som i hela länet. År 2004 bodde personer, 3 procent av länets befolkning år, i Lekebergs kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Lekebergs kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : - : - Bättre än länsgenomsnittet : Rädsla för överfall, oro att förlora arbetet, personligt stöd : Kontantmarginal, rädsla för överfall, personligt stöd 132 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

135 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Rökvanor, kostvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt : Fysiskt inaktiv fritid Bättre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor, fetma : Rökvanor Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Tandhälsa, långvarig sjukdom : Allmänt hälsotillstånd Bättre än länsgenomsnittet : - : Tandhälsa, psykiskt välbefinnande Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Lekeberg Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Lekebergs kommun finns det cirka 600 riskkonsumenter av alkohol 750 dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav 600 personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

136 Lindesbergs kommun Åldersstruktur Lindersbergs kommun har en något äldre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är lägre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 42 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 8 procent av länets befolkning år, i Lindesbergs kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Lindesbergs kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Löpande utgifter, kontantmarginal : Rädsla för överfall, oro att förlora arbetet, personligt stöd, framtidstro Bättre än länsgenomsnittet : Rädsla för överfall : Löpande utgifter 134 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

137 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Rökvanor, kostvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma : Övervikt, fetma Bättre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor : Alkoholvanor, rökvanor Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, långvarig sjukdom Bättre än länsgenomsnittet : Psykiskt välbefinnande : - Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Lindesberg Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Lindesbergs kommun finns det cirka riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

138 Ljusnarsbergs kommun Åldersstruktur Ljusnarsbergs kommun har en betydligt äldre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är betydligt lägre och andelen personer år är betydligt högre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 45 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 2 procent av länets befolkning år, i Ljusnarsbergs kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Ljusnarsbergs kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Löpande utgifter, kontantmarginal, oro att förlora arbetet, personligt stöd, framtidstro : Kontantmarginal, oro att förlora arbetet, framtidstro Bättre än länsgenomsnittet : Rädsla för överfall : Rädsla för överfall, personligt stöd 136 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

139 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Rökvanor, kostvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma : Rökvanor, övervikt, fetma Bättre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor : Alkoholvanor Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd, långvarig sjukdom : Allmänt hälsotillstånd, långvarig sjukdom Bättre än länsgenomsnittet : - : Psykiskt välbefinnande Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Ljusnarsberg Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Ljusnarsbergs kommun finns det cirka 400 riskkonsumenter av alkohol 800 dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt 850 personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav 800 personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

140 Nora kommun Åldersstruktur Nora kommun har en något äldre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är lägre och andelen personer år är högre än länsgenomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 42 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 4 procent av länets befolkning år, i Nora kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Nora kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Löpande utgifter, personligt stöd, framtidstro : - Bättre än länsgenomsnittet : Rädsla för överfall, oro att förlora arbetet : Kontantmarginal, rädsla för överfall, oro att förlora arbetet, personligt stöd, framtidstro 138 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

141 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Kostvanor, fysiskt inaktiv fritid, fetma : Kostvanor, övervikt Bättre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor, rökvanor, övervikt : Alkoholvanor, fysiskt inaktiv fritid Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, psykiskt välbefinnande : Långvarig sjukdom Bättre än länsgenomsnittet : - : - Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Nora Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Nora kommun finns det cirka 700 riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

142 Örebro kommun Åldersstruktur Örebro kommun har en något yngre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är dock högre än länsgenomsnittet och andelen år något lägre än genomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 39 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 47 procent av länets befolkning år, i Örebro kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Örebro kommum och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Rädsla för överfall : - Bättre än länsgenomsnittet : Framtidstro : Framtidstro 140 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

143 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor : Alkoholvanor, rökvanor Bättre än länsgenomsnittet : Rökvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma : Övervikt Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Lågt psykiskt välbefinnande : Lågt psykiskt välbefinnande Bättre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd : Allmänt hälsotillstånd, långvarig sjukdom Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Örebro Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Örebro kommun finns det cirka riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

144 Örebro kommun innerstaden Åldersstruktur Örebro kommun har en något yngre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är dock högre än länsgenomsnittet och andelen år något lägre än genomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 39 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 47 procent av länets befolkning år, i Örebro kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Örebro kommum Innerstaden och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Rädsla för överfall : Rädsla för överfall Bättre än länsgenomsnittet : Löpande utgifter, kontantmarginal, oro att förlora arbetet, personligt stöd, framtidstro : Kontantmarginal, personligt stöd, framtidstro 142 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

145 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor : Alkoholvanor, rökvanor, kostvanor Bättre än länsgenomsnittet : Rökvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma : Fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Psykiskt välbefinnande : - Bättre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, långvarig sjukdom : Allmänt hälsotillstånd, långvarig sjukdom Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Örebro varav Innerstadsomr Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Örebro kommun Innerstaden finns det cirka riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

146 Örebro kommun Hyreshusområden Åldersstruktur Örebro kommun har en något yngre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är dock högre än länsgenomsnittet och andelen år något lägre än genomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 39 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 47 procent av länets befolkning år, i Örebro kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Örebro kommum Hyreshusområden och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Löpande utgifter, kontantmarginal, rädsla för överfall, oro att förlora arbetet, personligt stöd, framtidstro : Löpande utgifter, kontantmarginal, rädsla för överfall, oro att förlora arbetet, personligt stöd, framtidstro Bättre än länsgenomsnittet : - : Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

147 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor, rökvanor, kostvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma : Alkoholvanor, rökvanor, fysiskt inaktiv fritid, fetma Bättre än länsgenomsnittet : - : Övervikt Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, långvarig sjukdom, psykiskt välbefinnande : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, långvarig sjukdom, psykiskt välbefinnande Bättre än länsgenomsnittet : - : - Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Örebro varav Hyreshusomr Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Örebro kommun Hyreshusområden finns det cirka riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

148 Örebro kommun Småhusområden Åldersstruktur Örebro kommun har en något yngre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är dock högre än länsgenomsnittet och andelen år något lägre än genomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 39 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 47 procent av länets befolkning år, i Örebro kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Örebro kommum Småhusområden och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : Rädsla för överfall : - Bättre än länsgenomsnittet : Löpande utgifter, kontantmarginal, oro att förlora arbetet, personligt stöd, framtidstro : Löpande utgifter, kontantmarginal, rädsla för överfall, oro att förlora arbetet, framtidstro 146 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

149 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : - : - Bättre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor, rökvanor, kostvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma : Alkoholvanor, rökvanor, fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : - : - Bättre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, långvarig sjukdom, psykiskt välbefinnande : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, långvarig sjukdom Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Örebro varav Småhusomr Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Örebro kommun Småhusområden finns det cirka riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

150 Örebro kommun Ytterområden Åldersstruktur Örebro kommun har en något yngre befolkning än länet i genomsnitt. Andelen personer år är dock högre än länsgenomsnittet och andelen år något lägre än genomsnittet. Medelåldern var i kommunen totalt 39 år. I hela länet var medelåldern 41 år. År 2004 bodde personer, 47 procent av länets befolkning år, i Örebro kommun. I avsnitten om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa jämförs andelar för kvinnornas i kommunen med konfidensintervallet för kvinnornas andel i hela länet och motsvarande för männen. Om kvinnorna eller männen i kommunen har andelar bättre eller sämre än länet för respektive kön kommenteras detta. Åldersfördelning i Örebro kommum Ytterområden och Örebro län Källa: Statistiska centralbyrån. Livsvillkor Sämre än länsgenomsnittet : - : Oro att förlora arbetet Bättre än länsgenomsnittet : Kontantmarginal, rädsla för överfall, oro att förlora arbetet : Kontantmarginal, rädsla för överfall 148 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

151 Levnadsvanor Sämre än länsgenomsnittet : - : Fysiskt inaktiv fritid, övervikt, fetma Bättre än länsgenomsnittet : Alkoholvanor, rökvanor, kostvanor, fysiskt inaktiv fritid, fetma : Alkoholvanor, rökvanor Hälsa Sämre än länsgenomsnittet : - : Lågt psykiskt välbefinnande Bättre än länsgenomsnittet : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa : Allmänt hälsotillstånd, tandhälsa Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Rädsla för att bli överfallen Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Riskkonsument av alkohol K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M K M Örebro varav Ytteromr Örebro län Dagligrökare Goda kostvanor Fysiskt inaktiv fritid övervikt (BMI 25 och högre) Fetma (BMI 30 och högre) God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykistk välbefinnande I Örebro kommun Ytterområden finns det cirka riskkonsumenter av alkohol dagligrökare personer som inte äter tillräckligt med frukt och grönt personer med fysiskt inaktiv fritid personer med övervikt (varav personer med fetma) i åldern år hösten 2004 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

152 150 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

153 Bilaga 2: Frågekonstruktioner som används i rapporten I samtliga kapitel har frågorna analyserats utifrån följande huvudindelning: Kön (från register) kvinnor män Ålder (från register) år år år år år Geografiskt område (från register) länets tolv kommuner innerstads-, hyreshus-, småhus- och ytterområden i Örebro kommun fördelat med hjälp av nyckelkodsområdesindelning Familjeförhållanden i boendet (från enkätsvar) ensamstående boende med barn under 18 år helt eller delvis ensamstående ej boende med barn under 18 år helt eller delvis gift/sambo/partner ej boende med barn under 18 år helt eller delvis gift/sambo/partner boende med barn under 18 år helt eller delvis annan än make/maka, sambo, partner eller barn under 18 år Boendeform (från enkätsvar) hyr lägenhet, radhus eller villa äger lägenhet, radhus eller villa annan boendeform Födelseland (från register) Sverige övriga Norden utanför Norden Utbildningsnivå (från register om registerdata saknas har enkätsvar använts) Kort/låg (förgymnasial utbildning, grundskola eller motsvarande) mellan (gymnasial utbildning) Lång/hög (eftergymnasial utbildning) Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

154 De frågekonstruktioner som används i rapporten är: Goda matvanor: Skapat av en kombination av två frågor som mäter hur ofta man äter grönsaker/rotfrukter respektive frukt/bär. De som angivit att de konsumerar grönsaker, rotfrukter, frukt och/eller bär fyra gånger per dag eller oftare anses ha "goda matvanor" 26. Body Mass Index (BMI): Självrapporterad kroppsvikt i kilogram / (självrapporterad längd meter) 2 används för att dela in i grupper enligt den standard som fastställts av WHO 1997: Undervikt (BMI< 18,5) Normalvikt (18,5 BMI <25) Övervikt, ej fetma (25 BMI <30) Fetma (30 BMI) Fysisk inaktivitet: För att mäta fysisk inaktivitet ställs en fråga om hur mycket man i genomsnitt under de senaste 12 månaderna anstränger sig kroppsligt på fritiden. Fysisk inaktivitet definieras av att man valt alternativet "Lite motion" som innebär att man promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än två timmar i veckan på fritiden. Riskkonsument av alkohol: För att mäta riskkonsumtion av alkohol används fyra frågor som härstammar från frågeinstrumentet AUDIT (The Alkohol Use Disorders Identification Test) samt en fråga från Statens folkhälsoinstitut om berusning. Riskkonsumtion enligt AUDIT beräknas utifrån de tre AUDIT-frågorna och ger ett index: hur ofta och hur mycket alkohol som dricks vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värdet som har 6-12 poäng och män som har 8-12 poäng klassas som riskkonsumenter. Utifrån svaren på frågan om berusning definieras andel som druckit alkohol så att de känt sig berusade två gånger per månad eller oftare. Ytterligare ett mått på riskkonsument används i rapporten det är andel av de som är riskkonsumenter enligt AUDIT och/eller berusar sig två gånger i månaden eller oftare 27. Lågt psykiskt välbefinnande: Ett index skapas av tolv frågor i ett validerat frågebatteri kallat GHQ12 (General Health Questionnaire 12). Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. De som angivit tre eller fler negativt laddade svarsalternativ har klassats som att de har lågt psykiskt välbefinnande. 26 Samma definition på "goda matvanor" som används av Statens folkhälsoinstitut i redovisningen av de rikstäckande befolkningsenkäterna "Hälsa på lika villkor", se även 27 Samma definition på "riskkonsument av alkohol" som används av Statens folkhälsoinstitut i redovisningen av de rikstäckande befolkningsenkäterna "Hälsa på lika villkor", se även Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

155 Bilaga 3: Relativa risker för dåligt allmänt hälsotillstånd Logistiska regressionsanalyser har använts för att beskriva bakgrundfaktorers, livsvillkors och levnadsvanors samband med den självskattade ohälsan, här mätt som att svara "mycket dåligt" eller "dåligt" på frågan: "Hur bedömer Du ditt allmänna hälsotillstånd?". En logistisk regressionsanalys bidrar till att göra jämförelserna mer renodlade. Många av de variabler som har samband med självskattad ohälsa kan sinsemellan ha starka samband. Det sambandsmått som man får, visar inverkan av en faktor, med hänsyn tagen till alla andra faktorer i modellen. Faktorer som ingår i analysen De faktorer som valts ut till analysen är de som i denna och tidigare undersökningar visat starka samband med ohälsan. De valda faktorerna kan delas in i tre grupper: Livsvillkor: Boende, familjesituation, utbildning, sysselsättning, ekonomi, nedlåtande behandling, rädd för att gå ut och personligt stöd. Levnadsvanor: Fysisk aktivitet, kostvanor, alkoholvanor, rökvanor och kroppsvikt (BMI). Bakgrundsfaktorer: Kön (separata analyser), ålder och födelseland. Tabellen på nästa sida beskriver de raka oddskvoterna, med 95% approximativt konfidensintervall och motsvarande relativa risker för var och en av de 17 faktorerna mot att ha dålig hälsa. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

156 Raka Oddskvoter (OR) och relativa risker (RR) för samtliga 17 faktorer: Dålig/ mycket dålig hälsa 95% KI för OR Faktor grupp OR Ug Ög RR Kön Man ref ref Kvinna 1,0 0,9 1,1 1, år ref ref år 1,8 1,4 2,4 1,8 Ålder år 2,5 1,9 3,3 2, år 2,3 1,8 3,0 2, år 4,4 3,2 6,0 3,9 Sverige ref ref Födelseland Övriga Norden 2,0 1,5 2,6 1,8 Utanför Norden 2,0 1,6 2,5 1,9 Äger lägenhet, radhus eller villa ref ref Boende Hyr lägenhet, radhus eller villa 1,6 1,4 1,9 1,6 Annat boende 2,6 1,9 3,6 2,4 Gift/Sambo/Partner boende (helt eller delvis) med barn under 18 år ref ref Ensamstående ej barn under 18 år 2,3 1,8 2,9 2,2 Familesituation i Ensamstående boende med barn under 18 år boendet 2,1 1,4 3,0 2,0 Gift/Sambo/Partner ej boende med barn under 18 år 1,6 1,3 2,0 1,6 Annat 0,9 0,6 1,4 0,9 Eftergymnasial ref ref Utbildning Förgymnasial 2,5 2,0 3,2 2,4 Gymnasial 1,5 1,2 1,9 1,4 Anställd ref ref Egen företagare 1,3 0,8 2,1 1,3 Studerande 0,7 0,4 1,3 0,7 Sysselsättning Arbetslös 2,5 1,7 3,6 2,4 Ålderspensionär 3,2 2,6 4,0 3,0 Förtidspensionär 18,8 14,7 24,0 12,2 Föräldraledig 0,4 0,1 1,6 0,4 Annat 4,7 3,2 6,8 4,2 Inga problem med löpande utgifter ref ref Problem med Problem 1-2 månader löpande utgifter 1,9 1,5 2,4 1,8 Problem 3-12 månader 3,2 2,6 4,1 2,8 Nedlåtande Ej nedlåtande behandlad ref ref behandlad Nedlåtande behandlad 1,7 1,5 2,0 1,6 Rädd att gå ut Personligt stöd Fysisk aktivitet Kostvanor Är inte rädd att gå ut Har personligt stöd Fysisk aktivitet på fritiden minst 2 timmar per vecka Äter frukt, bär, grönsaker eller rotfrukter minst 4ggr per dag ref ref ref ref ref ref ref ref Är rädd att gå ut Har inte personligt stöd Fysiskt inaktiv fritid Äter inte frukt, bär, grönsaker eller rotfrukter minst 4ggr per dag 1,8 3,1 3,3 0,7 1,6 2,5 2,8 0,6 2,2 3,9 3,8 0,9 1,7 2,7 2,9 0,7 Ej Riskkonsument ref ref Alkoholvanor Riskkonsument (audit+berusning) 1,1 0,8 1,4 1,0 Har ej druckit alkhol senaste 12 mån 2,4 2,0 2,8 2,2 Rökvanor Ej dagligrökare ref ref Dagligrökare 1,8 1,5 2,1 1,7 Normalvikt ref ref Kroppsmassa enl Undervikt 2,4 1,4 4,0 2,2 BMI Övervikt, ej fetma 1,1 0,9 1,3 1,1 Fetma 1,8 1,5 2,2 1,7 154 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

157 Metod Analysen har genomförts i följande steg: 1. En binomial logistisk regressionsanalys med 16 oberoende variabler genomfördes med hjälp av dataprogrammet SPSS (metod: Forward Stepwise LR) för kvinnor respektive män. Den beroende variabeln var en fråga om det egna allmänna hälsotillståndet. Frågans fem olika svarsalternativ delades in i två grupper "dåligt/mycket dåligt" och "varken bra eller dåligt/bra /mycket bra" (referensvärde) 2. De oberoende variabler som inkluderades i modellen enligt första steget användes i en ny binomial logistisk regressionsanalys (metod: Enter) De oddskvoter som erhölls i steg 2 räknades om till relativa risker genom att utnyttja värden för antal svarande i respektive svarsgrupp fördelat på den beroende variabeln och de enskilda oberoende variablerna, se härledning i rutan nedan. 29 Härledning av oddskvoter till relativa risker: = D C B A OR och ( ) ( ) + + = D C C B A A RR 1) A OR C B D C B D A OR = = 2) ( ) ( ) ( ) = + + = + + = C D B A A C D C B A A RR 1 = ( ) ( ) = + + = + + A OR B B A A C A OR C B B A A 1 1 ( ) ( ) ( ) ( ) B A OR B A B A OR B B A A A B A OR B A B A A + + = = = Detta ger: RR=(A+B*OR)/(A+B) 28 Detta innebar att några fler svarande kunde inkluderas i analysen eftersom endast de som svarat på alla frågor i analysen kan inkluderas. 29 Härledningen är framtagen av Hans G Eriksson, Utredningssekreterare/statistiker, Samhällsmedicinska enheten, Landstinget Sörmland Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

158 Resultat logistisk regression för kvinnor Oddskvoter (OR) med konfidensintervall och relativa risker (RR) för den slutliga logistiska regressionsmodellen för de kvinnor år i Örebro län som svarat på alla i analysen ingående frågor: Dålig/ mycket dålig hälsa 95% KI för OR Faktor antal svar grupp OR Ug Ög RR 4449 Sverige ref ref Födelseland 217 Övriga Norden 1,6 1,0 2,6 1,5 262 Utanför Norden 1,6 1,0 2,6 1, Äger lägenhet, radhus eller villa ref ref Boende 1759 Hyr lägenhet, radhus eller villa 1,1 0,8 1,4 1,1 155 Annat boende 1,9 1,1 3,3 1, Anställd 145 Egen företagare 0,8 0,3 2,3 0,8 314 Studerande 0,6 0,3 1,3 0,6 Sysselsättning 276 Arbetslös 1,9 1,1 3,3 1, Ålderspensionär 2,6 1,8 3,7 2,5 313 Förtidspensionär 15,8 11,0 22,7 10,4 145 Föräldraledig 0,4 0,1 1,7 0,4 185 Annat 3,7 2,2 6,4 3, Inga problem ref ref Problem med löpande 497 Problem 1-2 månader utgifter 1,9 1,3 2,8 1,8 291 Problem 3-12 månader 2,3 1,5 3,4 2,0 Nedlåtande behandlad Rädd att gå ut Personligt stöd 3628 Ej nedlåtande behandlad 3725 Är inte rädd att gå ut 4745 Har personligt stöd ref ref ref ref ref ref 1300 Nedlåtande behandlad 1203 Är rädd att gå ut 183 Har inte personligt stöd 1,9 1,3 2,4 1,4 1,0 1,6 2,5 1,8 3,8 1,8 1,3 2,1 Fysisk aktivitet på 4086 Minst 2 timmar per vecka ref ref fritiden 842 Fysiskt inaktiv fritid 3,1 2,4 4,1 2, Ej Riskkonsument ref ref Alkoholvanor 332 Riskkonsument (audit+berusning) 1,0 0,6 1,7 1, mån 1,5 1,2 2,0 1,5 De frågor som inte blev statistiskt signifikanta i den slutliga modellen för kvinnor är livsvillkoren familjesituation och utbildning, levnadsvanorna kostvanor, rökvanor och kroppsvikt samt bakgrundsfaktorn ålder. 156 Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004

159 Resultat logistisk regression för män Oddskvoter (OR) med konfidensintervall och relativa risker (RR) för den slutliga logistiska regressionsmodellen för de män år i Örebro län som svarat på alla i analysen ingående frågor: 95% KI för OR Faktor antal svar grupp OR Ug Ög RR år ref ref Ålder Sysselsättning Problem med löpande utgifter Nedlåtande behandlad Rädd att gå ut Personligt stöd Fysisk aktivitet på fritiden Dålig/ mycket dålig hälsa år 1,8 1,0 3,2 1, år 2,2 1,3 3,9 2, år 3,6 1,4 9,4 3, år 5,9 2,1 16,9 5, Anställd ref ref 339 Egen företagare 1,2 0,6 2,1 1,1 208 Studerande 0,8 0,3 2,5 0,8 217 Arbetslös 1,7 0,9 3,2 1, Ålderspensionär 1,7 0,7 3,9 1,6 197 Förtidspensionär 15,2 10,0 23,2 9,8 12 Föräldraledig 0,0 0,0. 0,0 99 Annat 5,0 2,6 9,8 4, Inga problem ref ref 386 Problem 1-2 månader 1,8 1,2 2,7 1,7 217 Problem 3-12 månader 2,5 1,6 4,0 2, Ej nedlåtande behandlad ref ref 707 Nedlåtande behandlad 2,1 1,5 2,9 2, Är inte rädd att gå ut ref ref 401 Är rädd att gå ut 1,6 1,1 2,3 1, Har personligt stöd ref ref 294 Har inte personligt stöd 2,1 1,4 3,0 1, Minst 2 timmar per vecka ref ref 865 Fysiskt inaktiv fritid 3,1 2,4 4,0 2,8 De frågor som inte blev statistiskt signifikanta i den slutliga modellen för män är livsvillkoren boende, familjesituation och utbildning, levnadsvanorna kostvanor, alkoholvanor, rökvanor och kroppsvikt samt bakgrundsfaktorn födelseland. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län

160

161 Folkmängd Folkmängd (förändring ) Andel (%) 75 år och äldre Andel (%) yngre än 25 år Andel (%) kvinnor Andel (%) med eftergymnasial utbildning Andel (%) utrikesfödda Andel (%) förvärvsarbetande av samtliga 16+ år Förvärvsinkomst (medelvärde per invånare, tkr) Andel (%) lägenheter i flerbostadshus* Medellivslängd kvinnor (medelvärde ) Medellivslängd män (medelvärde ) 1. Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län Om inget annat anges avser staistiken år 2004; Källa: Statistiska centralbyrån * Andel lägenheter av det kalkylerade bostadsbeståndet uppdelat på flerbostadshus och småhus.

162 Inom ramen för undersökningen Liv & hälsa år 2004 har följande rapporter givits ut: 1. Liv & hälsa Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. (2005) 2. Liv & hälsa 2004 en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i Värmland. Forskning och folkhälsa, Utvecklingsstaben, Landstinget i Värmland (2005) 3. Sörmlänningar tycker om vården. Resultat från Liv & hälsa Fou-enheten, Landstinget Sörmland (2005) 4. Feldman I. Länsinvånarna är nöjda med vården men - Resultat från Liv & hälsa Samhällsmedicinska enheten. Uppsala läns landsting. (2005) 5. Folkhälsomål kopplat till Liv & hälsa - Södermanlands kommuner. Folkhälsoenheten och FoU enheten, Landstinget Sörmland. (2005) 6. Kalander Blomqvist M, Janson S (red). Värmlänningarnas liv och hälsa Landstinget i Värmland och Karlstads universitet (2005) 7. Västmanlänningarnas hälsa. Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik år Landstinget Västmanland (2006) 8. Berglund K, Brantefors B, Feldman I, Fichtel Å, Jonason E, Lindberg C. Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län. Samhällsmedicinska enheten, Uppsala läns landsting (2006) 9. Lindén-Boström M, Eriksson C, Hagberg L, Persson C, Ydreborg B. Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (2006) Inom ramen för undersökningen Liv & hälsa år 2000 har följande rapporter givits ut: 1. Liv och hälsa år Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. (2000) 2. Carlsson P, Lambe M. Liv & hälsa år 2000 i Uppsala län och dess kommuner. Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Landstinget i Uppsala län. (2000) 3. Ydreborg B. Den pigga pensionären. Om äldres hälsa i Örebro län år Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. (2001) 4. Eriksson C, Lindén-Boström M, Persson C, Skarped G, Wallin A-M, Ydreborg B. Den odemokratiska hälsan! En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. (2001) 5. Janson S, Molarius A, Starrin B, Svensson N, Eriksson U-B. Folkhälsan i Värmland Del 2. Resultat från enkätstudien Liv & hälsa Arbetsrapport nr Institutionen för samhällsvetenskap, Karlstads Universitet. (2002) 6. Hälsan i Sörmland 2002 en kommunbeskrivning. FoU-enheten, Landstinget Sörmland.(2002) 7. Wallin A-M, Carlberg M. Hälsan ur ett etniskt perspektiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. (2003) 8. Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Feldman I, Lambe M, Molarius A, Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa (2003) 9. Lindén- Boström M (red). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa (2003)) Dessutom har ett tiotal artiklar i vetenskapliga tidskrifter publicerats med materaial från Liv & hälsa 2000 och Postadress: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten, Box 1613, Örebro. Besöksadress: S Grev Roseng, Örebro. E-post: samhallsmedicin@orebroll.se Telefon , telefax