Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2015

2 2 (29) VERKSAMHETSBERÄTTELSE ALLMÄNT.. sid 3 Väsentliga händelser Svenska hörselförbundets värdegrund 2. INFORMATION.. sid 4 Tidskriften Vi hörs, Klippet, Ciceronen, cirkulär Internet, synlighet 3. KURSVERKSAMHET.. sid 6 4. INTERNATIONELL VERKSAMHET sid 7 Nordiskt samarbete Samarbete på europeisk och internationell nivå 5. MEDLEMSFÖRENIGARNAS VERKSAMHET. sid 8 Föreningarnas verksamhet Förbundets nationella hörseldag& temadag Sommarsamlingar 6. FRIVILLIGVERKSAMHET sid UNGDOMAR sid 11 Ungdomskurs Samarbete med Speres 8. PROJEKT.. sid 12 Buller och Bång, Bolivia, Verktygslåda, TEXTiTEATER 9. SAMARBETE sid 15 TTYR Texttelefon TRIO Kampanj med Kuuloliitto 10. INTRESSEPOLITIK. sid 17 SAMS 11. ORGANISATION.. sid 18 Förbundsmöte Förbundsstyrelsen Arbetsgrupper 12. FÖRBUNDSKANSLI. sid 19 Förbundskansli Personal och köptjänster 13. EKONOMI sid BILAGOR... sid 24

3 3 (29) 1 Allmänt Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Förbundet ordnade sex anpassningskurser och en ungdomskurs Fortbildning för hörselrådgivarna Fyra nummer av Vi hörs utkom Projektet Buller och Bång besökte förskolor och skolklasser Förbundet ordnade en temadag för föreningarnas styrelser 26.3 Förbundet hade ett utvecklingssamarbete med APANH i Bolivia. Förbundet ordnade sinnenas kvällar i Helsingfors och Vasa i samarbete med Svenska pensionärsförbundet rf och Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf En valdebatt ordnades 1.4 i samarbete med SAMS I samband med förbundsmötet 24.4 ordnades en utbildning i sociala medier En nationell hörseldag ordnades i föreningar 2.10 samt ett hörselseminarium på G En handbok i påverkansarbete skrevs tillsammans med SAMS Förbundet deltog i arrangemangen av en självständighetsfest i samarbete med andra handikapporganisationer. f bildades den 13 november Förbundet arbetar för att skapa ett bättre samhälle för hörselskadade med svenska som modersmål. Målgruppen är personer med nedsatt hörsel, tinnitus, Ménières sjukdom, ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stöda föräldrar och andra anhöriga. Förbundet har nio medlemsföreningar och de hade vid årets slut sammanlagt 2909 medlemmar. Medlemsantalet har sjunkit i och med att Ålands hörselförening gick ur förbundet i maj f:s mål är ett tillgängligt samhälle med god ljudmiljö, där alla personer med olika typer av hörselhandikapp respekteras som individer och kan vara delaktiga på sina egna villkor. Förbundet finansierar sin verksamhet med bidrag från Penningautomatföreningen (RAY), medlemsavgifter och olika stiftelser och fonder. Tidskriften Vi hörs har haft inkomster via bidrag, annonsförsäljning, prenumeranter och lösnummersförsäljning. f:s värdegrund Vi tror på värdet att förmedla kunskap som är baserad på fakta f är en landsomfattande intresseorganisation som bedriver påverkningsarbete samt sprider kunskap om hörselskadades behov och om hörselhandikapp, också i förebyggande syfte. Genom synlighet sprids information om frågor som är relaterade till hörseln.

4 4 (29) Vi tror på värdet av att förena personer som har svårigheter med hörseln f förenar finlandssvenska hörselskadade, stärker vikänslan och stöder frivilligverksamhet samt arbetar för fungerande kommunikation. Social samvaro ger bättre självkänsla. Vi tror på värdet av att förstå möjligheterna i en funktionsnedsättning f arbetar för ett tillgängligt samhälle där alla är delaktiga och jämlika. Hörselskadade får positiva erfarenheter och upptäcker nya möjligheter. 2.Information Tidskriften Vi hörs Värdegrunden för medlemstidskriften Vi hörs är att utgöra en förbindelselänk mellan medlemmar, föreningar och förbund, synliggöra handikappet genom faktakunskap som behandlas i olika temanummer och förmedla sakkunskap och information på svenska. Tidskriften Vi hörs utkom med fyra temanummer under år Tema för numren var 1) Hörhjälpmedel 2) Alternativa vårdformer 3) Forskning inom hörselområdet samt 4) Samarbete ger mervärde. Upplagan var exemplar för nummer1 och 3200 för nummer 2-4. Tidskriften Vi hörs deltog i Bokmässan i Vasa och i Helsingfors Tidskriften fanns för utdelning på tidningsbordet i De Finlandssvenska tidskrifternas gemensamma monter i Vasa. I Helsingfors fanns Vi hörs för utdelning på tidningsbordet i De Finlandssvenska tidskrifternas gemensamma monter och dessutom hade Vi hörs en egen bordsplats i montern. Kansliets personal turades om att stå vid Vi hörs bord under alla fyra mässdagarna. Vi hörs fanns också nämnd med text och bild i Bokkatalogen som utkom i december Vi hörs redaktion har bestått av två personer, Birgitta Kronberg och Gita Lindholm. Annonsanskaffningen har skötts av redaktionen och som köptjänst av Jonny Åstrand. Informationsbladet Klippet Klippet är ett informationsblad bestående främst av tidningsurklipp, cirkulär och texter från Internet som på något sätt har anknytning till hörsel, förbundet eller föreningarna. Materialet samlas in från olika håll. Klippet utkom 6 gånger under år 2015 (26.2, 13.4, 24.6, 31.8, och 15.12) och ett exemplar distribuerades till medlemsföreningarna. Klippet fungerar också som arkivering av föreningarnas, förbundets och hörselområdets händelser under året.

5 5 (29) Cirkulär Allmänna händelser inom förbundet och förbundsstyrelsens arbete informerades via cirkulärbrev. Elva cirkulärbrev skickades till föreningarna år Ciceronen Ciceronen är förbundets handbok. Varje medlemsförening har fått ett exemplar av Ciceronen. Under år 2015 har ingen uppdatering gjorts till Ciceronen. Internet Förbundet upprätthåller en egen webbsida ( under Webbhuset. Förbundets kanslisekreterare fungerar som webbmaster för förbundets webbsida. Webbsidan har under detta år förnyats, bland annat så att vi nu kan byta vinjettbilden själva. Ingångssidan har också uppdaterats så att händelsekalender är synlig genast då webbsidan startar upp. Medlemsföreningarna har möjlighet att starta upp egna webbsidor under förbundets sida. För närvarande har fem av föreningarna sidor under Webbhuset och förbundet. Förbundet har en fråga på webbsidans ingångssida som byts ut varje månad. Vem skulle du önska att vi samarbetar mera med? Förbundets 0 % 0 % 22 % 39 % medlemsföreningar Andra funktionshinderförbund Barn-, ungdoms- eller pensionärsföreningar Företag 13 % Ministerier Vet inte 26 % Endast ett svarsalternativ kunde väljas. Förbundet har egen facebooksida Facebook har främst används som informationsinlägg om aktuella händelser inom förbundet och övriga händelser samt forskning inom hörselområdet. Vid årets slut var gilla-markeringarna 238 stycken. Synlighet Förbundet har delat ut material på alla sina seminarier, evenemang och på kurserna. Förbundet delade ut öronproppar och information angående buller på Bokmässan 2015 och under festivalen Världen i byn.

6 6 (29) 3. Kursverksamhet Anpassningskursernas målsättning är att skapa bästa möjliga förutsättningar för hörselskadade i olika livsskeden och deras anhöriga för att hantera sin vardagslivssituation. Förbundet har arrangerat fem temakurser och en samarbetskurs år Förbundets kurser har annonserats i Kyrkpressen, God Tid, Borgåbladet, Östra Nyland, Vasabladet, Åbo Underrättelser, Pargas Kungörelser och SOS-aktuellt. Medlemsföreningarnas kontaktpersoner, hörselrådgivarna, rehabiliteringshandledare och audionomer har även kontaktats. En anmälningsblankett har ingått i alla nummer av Vi hörs Beskrivningen över kurserna finns på förbundets hemsida och kursblanketten kan fyllas i på nätet. Temakurser Temakurserna arrangeras med stöd av Penningautomatföreningen (RAY). Inom temakursverksamheten har arbetet fortsatt med utvecklandet av olika uppföljningssätt. Förbundet ordnade år 2015 fem temakurser med finansiering av RAY. Temakursernas utvärdering och uppföljning har skett i muntlig och skriftlig form. En kurs för personer med Ménières sjukdom ordnades på hotell Cumulus Pinja i Tammerfors den januari Under kursen hölls föreläsningar om orsaker till Ménières sjukdom, psykosociala aspekter och anpassningsprocessen samt livskvalitet och kostens betydelse. Målsättningen var att ge deltagarna kunskap och redskap för att bearbeta sin egen livssituation, samt jobba för en positivare inställning till de utmaningar sjukdomen för med sig. Till kursen anmälde sig 8 personer, varav fyra kvinnor och tre män deltog. Uppföljningen av kursen skedde två månader efter kursen via en e-postenkät som deltagarna svarade på. Av utvärderingen kan man sluta sig till att deltagarna fick med sig mycket information som hjälpte dem bearbeta och hantera sin Ménières. En kurs för hörselskadade personer i arbetslivet ordnades på Ruissalo Spa i Åbo den april Målsättningen med kursen var att ge deltagarna kunskap och färdigheter som är viktiga för att de själva ska må bra på arbetsplatsen. På kursen hölls föreläsningar om mental träning, livskvalitet, hörhjälpmedel och juridiska rättigheter. Kursen hade 6 kvinnliga deltagare och en manlig. I synnerhet föreläsningen i livskvalitet uppskattades och gruppandan med givande utbyte av erfarenheterer värderades högt. En Må Bra-kurs ordnades som kryssning med Silja Serenade september. Föreläsningarna innan avfärd behandlade teman som självkänsla, självförtroende

7 7 (29) och livsglädje. 10 personer deltog, varav alla utom en var kvinnliga. Förbundet ordnade en kurs för dem som nyss skaffat hörapparat eller dem som planerar att skaffa hörapparat. Kursen med namnet att skaffa och använda hörapparat ordnades på hotell Cumulus Pinja i Tammerfors, november. Sex personer deltog, varav fem var kvinnor och en man. Möjlighet till vägledning i skötseln av hörapparat uppskattades högt på kursen. En parkurs arrangerades på Ruissalo Spa i Åbo den november. Parkurser är efterfrågade och överskottet i kursverksamheten från tidigare år gav möjlighet att sätta in en extra parkurs under På kursen behandlades tema som kommunikationsmodeller, psykosociala aspekter och deltagarna erbjöds diskussionstillfälle i grupp under ledning av psykolog. Även föreläsning om hörhjälpmedel och hörseln/ hörselnedsättning ingick. I kursen deltog 14 personer, dvs sju par. Samarbetskurser En parkurs ordnades tillsammans med Folkhälsan förbund på Norrvalla i Vörå, mars I kursen deltog 7 par, dvs 14 personer. Syftet med kursen var att såväl den hörselskadade som den anhöriga skulle få en bättre förståelse för hörselskadades situation. Målsättningen var också att deltagarna skulle få bättre förutsättningar att tillsammans anta livets utmaningar och bättre kunna hantera sin vardag. Kursuppföljningen gjordes genom ett frågeformulär som besvarades av båda parterna efter kursen. 4 Internationell verksamhet Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté, NHS NHS är ett samarbetsorgan för gemensamt påverkansarbete och ömsesidigt lärande mellan hörselskadades organisationer i Norden. NHS fungerar som ett forum för koordinering av nordiska synpunkter i förhållande till arbetet med hörselskadades intressen i Europa. I samarbetskommittén ingår hörselskadades centralorganisationer från de nordiska länderna. NHS söker gemensamma ståndpunkter för att påverka beslutsfattare, företag och andra relevanta aktörer att ta hänsyn till hörselskadades behov i frågor som är angelägna för hörselskadade i hela Norden. NHS har en gemensamt anställd intressepolitisk sekreterare, Cilla Schroeder, som koordinerar arbetet. Cilla Schroeders fysiska arbetsplats är på f. Ordförandeskapet inom NHS roterar mellan de större medlemsorganisationerna. År 2015 övertog norska HLF ordförandeskapet från svenska Hörselskadades Riksförbund (HRF). Ordförandeskapet löper två år åt gången.

8 8 (29) År 2015 har NHS arbetat med att vidareutveckla en samnordisk guide om teleslinga. Guiden kommer att översättas och distribueras i hela Norden. Under det gångna året har NHS gjort ett aktivt påverkansarbete mot Nordiska ministerrådet och Nordens Välfärdscenter. På NHS årsmöte och temadag i Uppsala representerades förbundet av viceordförande Carl-Gustav Andila och tf verksamhetsledare Nora Strömman. Temat för NHS temadag var Hörselvården i förändring- vart är vi på väg?. Tf verksamhetsledare Nora Strömman representerade f på NHS ledarmöte i Oslo 9.3 och på kanslichefsmötet i Köpenhamn EFHOH, IFHOH och IFHOHYP Förbundet är medlem i följande europeiska och internationella hörselnätverk: Det europeiska nätverket European Federation of Hard of Hearing people (EFHOH), det internationella nätverket International Federation of Hard of Hearing people (IFHOH) och det internationella nätverket för hörselskadade ungdomar IFHOHYP. EFHOHs årliga årsmöte arrangerades år 2015 i Essen, Tyskland Förbundet representerades av styrelsemedlem Lena Wenman. De europeiska hörselorganisationerna skrev under en deklaration om kvalitativ hörselvård. På IFHOHYP:s årsmöte i Amsterdam representerades förbundet av Camilla Mattljus och Victor Rehn. Camilla Mattljus valdes som medlem i IFHOHYP:s Study Session-kommitté, som ansvar för att planera IFHOHYP:s utbildningar. Victor Rehn valdes till styrelsemedlem. Övriga internationella evenemang Victor Rehn representerade f på IFHOHs skolning angående FN-konventionen och mänskliga rättigheter i Köpenhamn. 5 Medlemsföreningarnas verksamhet Föreningarnas verksamhet HiA - Hörselskadade i Arbetslivet rf arrangerade en föreläsningsturné med Jerker Rönnberg om Kognitiv hörselvetenskap. Sammanlagt 240 personer deltog i föreläsningarna, som ordnades i Mariehamn tillsammans med Ålands hörselförening rf, i Vasa och i Helsingfors tillsammans med Helsingforsregionens hörselförening rf. HiA ordnade sitt traditionella ridläger för unga den juni och en guldhelg tillsammans med studerande från Novia i Åbo med program för personer i alla åldrar.

9 9 (29) Sydösterbottens hörselförening rf deltog med ett bord i Fritids- och kulturmässan i Kristinestad och höll en hörseldag i Närpes stadshus FinFonic gjorde under dagen hörseltest på 36 personer och hörselrådgivarna hann ta emot 29 klienter. Svenska hörselskadade i Åboland rf har bland annat ordnat en hjälpmedelsmässa 16.4 för hörsel och syn på Kimitoön i samarbete med Åbolands synskadade rf där 140 personer deltog. 98 personer från föreningen deltog i den första sommarsamlingen i Södra Finland som ordnades av Svenska hörselskadade i Västnyland rf med Svenska hörselskadade i Åboland rf som medarrangör. Föreningen ordnade även en hemlig resa till Hangö och två sommarresor till Lettland och Riga. Svenska Hörselskadade i Karlebynejden rf bytte under året 2015 namn till Hörselföreningen i Karlebynejden rf. Föreningen ordnade bland annat ett infotillfälle på Stadsbiblioteket under förbundets nationella hörseldag 2.10 och deltog i den Österbottniska sommarsamlingen. Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf stod värd för den Österbottniska sommarsamlingen som samlade ca 130 personer till Kållby. Svenska hörselskadade i Vasanejden rf deltog bland annat med ett bord på friskvårdsdagen i Botniahallen. Föreningen höll i en skriv- och teckenspråkstolkad högmässa och har aktivt ordnat Mimoselträffar med teman minne, syn och hörsel i samarbete med Folkhälsan. Svenska hörselskadade i Borgånejden rf firade 30-årsjubileum ombord på JL Runeberg Föreningen ordnade under året två sparesor till Estland, en välbesökt hörseldag och föreläsningar om bland annat samtalsterapi och om förmågan att leva här och nu. Svenska hörselskadade i Västnyland rf har bland annat ordnat Sinnenas dag i Kyrkslätt bibliotek med urpremiär på videodokumentet Förstå din hörsel. Föreningen arrangerade även den första sommarsamlingen i Södra Finland med ca 200 deltagare. Helsingforsregionens hörselförening rf flyttade år 2015 till en ny lokal på Tölögatan i Helsingfors. En föreläsning med professor Jerker Rönnberg arrangerade i samarbete med Hörselskadade i Arbetslivet rf och Helsingforsregionens hörselförening har så gott som varje vecka ordnat verksamhet, förutom under flyttperioden.

10 10 (29) Temadag för föreningarna Förbundet ordnade en temadag för samtliga föreningar på G18. Syftet med temadagen var att diskutera föreningarnas och förbundets roll. Hur vi kan marknadsföra oss bättre, lära oss av varandra och stöda varandra. Maria Österåker föreläste om marknadsföring och fungerade som moderator. Temadagens målgrupp var föreningarnas styrelser och nio av tio föreningar deltog. Sammanlagt hade dagen 34 deltagare, personalen medräknad. Maria Österåker föreläste om marknadsföring Sommarsamling i Södra Finland Verksamhetsledare Nora Strömman och kanslisekreterare Gita Lindholm representerade förbundet på den första sommarsamlingen i Södra Finland den Samlingen arrangerades i Karis av Svenska hörselskadade i Västnyland rf och med Svenska hörselskadade i Åboland rf som medarrangör. Cirka 200 personer deltog i samlingen. Österbottniska sommarsamlingen Viceordförande Carl-Gustaf Andila representerade förbundet på den österbottniska sommarsamlingen den 16 augusti Samlingen arrangerades i Kållby med Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf som värd. Cirka 120 personer deltog i samlingen.

11 11 (29) 6 Frivilligverksamhet Hörselrådgivarverksamheten Årets fortbildningsdag ordnades den 9 oktober 2015 i Vasa. 21 hörselrådgivare från olika håll i Svenskfinland deltog i fortbildningen, som Dick Lundmark från Audienta och audionom Heidi Nilsson från Dextra skulle leda. Programmet modifierades, med anledning av föreläsares insjuknande. Förbundet har också tryckt upp ett vykort som hörselrådgivarna kan använda för att informera om sin verksamhet och vykorten distribuerades till hörselrådgivarna. Kursplanerare Annika Bärlund skötte informationen till hörselrådgivarna under året. 7 Ungdomar Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne har beviljat bidrag till ungdomsverksamheten och en del av bidraget användes för kursverksamhet och utveckling av ungdomsverksamheten. En ungdomsträff arrangerades som kryssning med Viking Grace Totalt 10 hörselskadade ungdomar anmälde sig till ungdomsträffen och 7 ungdomar deltog. På programmet stod bl.a. föreläsning av en av ungdomarna som är aktiv i den internationella verksamheten för ungdomar. Han berättade om sitt deltagande i en utbildning i Köpenhamn arrangerad av IFHOH. Programmet inkluderade också föreläsning av mental couch som berättade om hur man med hjälp av mental träning kan förbättra sin koncentration, stressförmåga och hälsa. Av utvärderingen framkom att ungdomarna uppskattar ungdomsträffar som förbundet arrangerar och att de gärna ser att förbundet regelbundet ordnar ungdomsträffar och kurser i framtiden. Samarbete med Speres Förbundet har ett samarbetsavtal med SPERES (fr.o.m SKILLA) gällande stödperioder som SPERES arrangerar för hörselskadade barn och unga i skolan. Med en stödperiod avses en period på tre dagar med övernattning där personer med hörselnedsättning träffar andra med hörselnedsättning, får verktyg för att stärka sin identitet och får stöd i inlärningen. Under 2015 har fyra ungdomar med hörselnedsättning fungerat som hjälpledare via Svenska hörselförbundet för de lågstadie-elever som deltagit i stödperioderna. Hjälpledarna har erhållit reseersättning och ett arvode om 150 euro för tre dagar. Elin Westerlund var på stödperioden för flickor i årskurs 1-6 och Emmy Nyström Thomas Sandström var på stödperioden för pojkar i årskurs 1-6 och Nicolina Meriläinen den för stödperioden för flickor i årskurs 1-6. Ungdomarna har varit uppskattade av barnen. Ungdomarna har tyckt att uppdraget varit roligt och intressant och de har fått arbetserfarenhet.

12 12 (29) Sonja Londen är invald som ordinarie medlem i referensgruppen för SPERES med Gita Lindholm som suppleant. 8 Projekt Buller och Bång Projektet Buller och Bång har som målsättning att informera barn om hörseln, örats anatomi och hur buller påverkar vår hörsel. Projektet startade 2007 med materialinsamling. Projektets maskot Hörselhunden Hasse fick även en egen bok, som delades ut under de fyra pilotbesöken som gjordes till daghem under Hörselhunden Hasse har hittills berättat om hörseln till ca 800 barn och 91 vuxna. Projektet fick vidarefinansiering av Undervisnings- och kulturministeriet samt Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne för att under perioden utvidga konceptet till första årets klassister. Under 2015 har projektet Buller och Bång besökt fyra förskolor och sammanlagt 5 grupper. Hörselhunden Hasse har således berättat om bullrets påverkan på hörseln och örats anatomi för 75 barn och 11 vuxna år Fler besök gjordes inte, eftersom Hörselhunden övergick till andra arbetsuppgifter. I stället fortsätter projektet från årsskiftet 2016 med nya krafter och anställa en ny hund. Under besöket till Landsängens daghem 2.11 deltog även redaktör Malin Wikström. Hon skrev en artikel angående projektet Buller och Bång till tidningen Hem och skola i december. Bolivia-projektet År 2015 inledde f:s Bolivia-projekt tillsammans med föräldraorganisationen för hörselskadade barn APANH sitt första verksamhetsår. I Finland koordinerades projektet av Cilla Schroeder, och i Bolivia av Gabriel Alessandri och Giovanna Arcudo. Projektet finansierades av finska Utrikesministeriet och med bidrag från Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Oticon-fonden. Projektet fick en senare start än planerat då tid behövdes för att göra vissa ändringar i budgeten och projektplanen. Trotts detta var det första projektåret mycket lyckat. Inom projektet gjordes kostnadsfria öron- och hörselundersökningar på 149 barn. De familjer som konstaterats ha ett barn med hörselskada fortsatte efter undersökningarna i projektets Föräldraskola. Genom Föräldraskolan får föräldrar till

13 13 (29) hörselskadade barn kunskap om hörselskador, hur de kan stödja sitt barn och information om barnets rättigheter. Under 2015 ordnades fem av sju planerade träffar av Föräldraskolan (de återstående två ordnas i början av 2016). 27 familjer deltog aktivt, och ytterligare föräldrar deltog oregelbundet. Under år 2015 höll projektet informationstillfällen om hörselskador på 32 skolor. Projektets arbete med att utbilda lärare till hörselskadade elever i hörselpedagogiska metoder framsköts till år 2016 p.g.a. de lokala myndigheterna pausade lovansökningarna för att få arbeta i skolor. I Finland har projektet deltagit i festivalen Världen i Byn och på Helsingfors bokmässa. Information om projektet har publicerats i varje nummer av tidsskriften Vi Hörs. I december publicerades en sexsidig bilaga om projektet i tidningen Vi Hörs. Den finska projektgruppen består av speciallärare Lena Nyström, Lena Wenman samt Camilla Mattjus och Victor Rehn. År 2015 träffades gruppen 4 gånger. Projektledare Cilla Schroeder och Lena Wenman gjorde en uppföljningsresa till Bolivia i september f är med i Samverkan inom funktionshinder rf, som är en organisation för funktionshinderorganisationernas utvecklingssamarbete. Sonja Londen är styrelsemedlem och Cilla Schroeder suppleant. År 2015 representerade Cilla Schroeder förbundet i Samverkan inom funktionshinders styrelse. Verktygslåda Under år 2015 förberedde Svenska hörselförbundet tillsammans med SAMS en utbildning i påverkansarbete för finlandssvenska funktionshinderföreningar. Utbildningsserien förverkligas med bidrag från Leo, Mary och Mary-Ann Hackmans stiftelse, Otto Malms donationsfond och Nygréns stiftelse. Målet med utbildningsserien är att öka samarbetet mellan personer med olika typer av funktionsnedsättningar för att förhindra utsatthet och öka delaktighet. I dagens läge saknas information och material om påverkansarbete inom funktionshinderfältet och FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning på svenska. Finskspråkiga funktionshinderorganisationer och studiecentralerna har utvecklat material om påverkansarbete och FN-konventionen, och projektet kommer att använda detta material för att tillämpa informationen till en finlandssvensk kontext. Under år 2015 har projektet arbetat med att utveckla material som kommer att användas som grund för utbildningarna och planera utbildningsserien. År 2016 är sex utbildningar planerade på olika håll i Svenskfinland.

14 14 (29) Förbundets nationella hörseldag 2.10 Förbundets nationella hörseldag ordnades för första gången. Meningen är att föreningarna under denna dag synliggör sin verksamhet med stöd från förbundet. Fem föreningar av nio ordnade program på den egna orten 2.10 klädda i vita västar med texten Vi öron och delade ut broschyrer, ballonger, godis och öronproppar som förbundet köpt in tack vare bidrag från Stiftelsen Tre Smeder och Gesellius fond. Svenska hörselskadade i Borgånejden rf var på Borgå torg från och på Grand kl Svenska hörselskadade i Åboland rf var i Pargas vid K-supermarket Reimari kl Svenska hörselskadade i Västnyland rf var i Karis, vid Bangatans K- market kl Hia - hörselskadade i Arbetslivet var på Vasa torg kl och Hörselföreningen i Karlebynejden rf var i Karleby vid Stadsbiblioteket kl Sydösterbottens hörselförening rf ordnade en egen informationsdag på Närpes stadshus kl. 13 och Svenska hörselskadade i Vasanejden informerade om hörseln I Botniahallen på friskvårdsmässan Förbundet förmedlade information om tillställningarna och gjorde en uppmaning på sin faceboksida: Vi uppmanar alla med en hörselnedsättning att imorgon, fredagen den 2.10 byta ut sin profilbild på facebook till sitt öra, för att uppmärksamma omgivningen om hur många som har en hörselnedsättning - en synlig eller en osynlig. Hias tält på Vasa torg Svenska hörselskadade i Åboland, Pargas Den 5.10 ordnade förbundet ett hörselseminarium på G18 i Helsingfors med anledning av förbundets första nationella hörseldag Ca 70 personer deltog i evenemanget.

15 15 (29) Som föreläsare hade vi audionom Anita Valjakka, forskare Ilmari Pyykkö och Kristiina Torp från Signalhundsförbundet tillsammans med Tuulia Sundgren, Timo Heino och hundarna Asko och Midas. Deltagarna och signalhundstuderande Midas tillsammans med Timo Heino TEXTiTEATER Under år 2015 avslutades projektet Bra hörbarhet- TEXT ITEATER vars syfte var att testa och utveckla hörselvänlig teater. Projektet har arbetat inom två områden: att testa tekniska lösningar och utveckla en tillgänglighetssymbol för teatertextning. Inom projektet har förbundet samarbetat med bland annat teater Viirus, tjänsten Kultur för alla och relevanta aktörer inom hörsel- och funktionshinderområdet. År 2015 slutfördes arbetet med att utveckla en symbol för textad teater. 9 Samarbete TTYR-gruppen Titi Rolin representerade f i Tulkkitoiminnan yhteistyöryhmä år 2015 (TTYR). TTYR är ett samarbetsorgan av olika tolkrelaterade ärenden och frågor i Finland som strävar efter att utveckla tolktjänsten. TTYRs beslutande föreningar är Kuuloliitto ry, Kuurojen liitto ry, Suomen viittomakielen tulkit ry och Suomen kuurosokeat ry. Övriga som deltar i möten är Kuulovammaisten lasten vanhempien liitto ry, Humanistinen ammattikorkeakoulu, Diakonia-ammattikorkeakoulu, Kuurojen palvelusäätiö och Suomen kirjoitustulkit ry.

16 16 (29) Texttelefon service Gita Lindholm har deltagit i Texttelefonarbetsgruppens (Tekstipuhelinpalvelutyöryhmä) möten och i Helsingfors. Svenskspråkiga användare av ITTP tjänsten (texttelefontjänst över internet) har ökat och servicen på svenska har förbättrats i det avseendet att det nu finns flera samtalsförmedlare som behärskar svenska eller har svenska som modersmål och överflyttning av samtal mellan förmedlarna löper smidigare. Tjänsten sköts av Vakka-Suomen Puhelin Oy / Protone Oy. TRIO Triosamarbetet är ett samarbete som f initierat. Samarbetet är mellan Svenska pensionärsförbundet rf, Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf och f. Verksamhetsledarna träffas regelbundet och förbundens tidskrifter distribueras till varandra. Ett konkret resultat är utgivningen av Vi hörs och God Tid som taltidningar. Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf koordinerar utgivningen och ansvarar för finansieringsadministrationen. Utgivningen av taltidningarna sker med stöd av Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman. Verksamhetsledarna har regelbundet träffats och berett ärenden. Sinnenas kvällar De tre förbunden ordnade 2015 två informationsdagar angående hörsel och syn som gick under namnet Sinnenas kväll/sinnenas dag. Tillfället i Helsingfors på G18 hade ca 50 deltagare och tillfället i Vasa deltagare. Dagarna innehöll information om hörsel- och synsjukdomar, hjälpmedel och personliga erfarenheter. Tillfällena understöddes av Stiftelsen Tre Smeder och Stiftelsen Blindgården. 10.Intressepolitik

17 17 (29) SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf stiftades den 14 september Målsättningen är att SAMS ska fungera som ett samarbetsforum inom det finlandssvenska handikappfältet och utgår i sitt arbete från FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Från f är Tor Wernér ordinarie styrelsemedlem och Birgitta Kronberg suppleant i SAMS styrelse. År 2015 var Tor Wernér ordförande för SAMS. SAMS Juridiska ombud bildar svenskspråkigas intressentnätverket inom patient- och handikappsektorn. De handhar svenskspråkiga frågor och delger information. Cilla Schroeder har deltagit i intressentnätverket från förbundet. Verksamhetsledarna inom SAMS har träffats regelbundet. Valdebatt med SAMS f och SAMS ordnade en gemensam valdebatt på G18 inför riksdagsvalet. Samtliga partikanslier kontaktades av SAMS. Valdebatten den 1 april samlade ett 30-tal personer på G18, i Helsingfors. Debatten leddes av FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård. I panelen satt Karl-Mikael Grimm, Centerpartiet Thomas Wallgren, Socialdemokraterna Marika Sorja, Sannfinländarna Edward Krogius, Kristdemokraterna i Finland Pirkko Kotila, Vänsterförbundet Markus Drake, De Gröna Pia-Lisa Sundell, Svenska folkpartiet Arbetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning, offentlig upphandling, service och stöd enligt behov och många andra viktiga frågor diskuterades.

18 18 (29) Kuuloliitto ry f har tillsammans med Kuuloliitto, Kuulovammaisten Lasten Vanhempien Liitto och Astma- och Allergiförbundet inlett ett samarbete för att utveckla förbundens medelinsamling och utveckla nya former av företagssamarbete. Under år 2015 har förbunden arbetat med att utveckla en samarbetskampanj för att göra allmänna utrymmen mera tillgängliga tillsammans med företag i byggnadsbranschen. Arbetet fortsätter under år Verksamhetledaren har under året träffat Kuuloliittos verksamhetledare och diskuterat aktuella händelser. Skrivelser har deltagit i SAMS skrivelser angående en nationell koordinator för den svenska vården samt angående ungdomslagen. Tf verksamhetsledare Nora Strömman talade för behovet av en nationell koordinator på ett hörande i riksdagen Organisation Förbundsmötet Förbundsmötet ordnades den 24 april 2015 på G18 i Helsingfors. Åtta föreningar (av tio) hade representant på mötet. Totalt deltog 18 personer, inklusive styrelsen (6 personer), personal (2 personer) samt skrivtolkar (2 personer). Helsingforsföreningens ordförande Harriet von Koskull valdes till mötesordförande. Dagen avslutades med en utbildning angående sociala medier, som hölls av Johanna Björkell från Gaudiell.

19 19 (29) Johanna Björkell Hedersmedlem Clara Björk Bild Solveig Sandvik-Nyberg Förbundsstyrelsen Styrelsen bestod år 2015 av ordförande Birgitta Kronberg, viceordförande Carl- Gustaf Andila, ordinarie styrelsemedlemmarna Christina Rolin, Lena Wenman och Tor Wernér. Suppleanten Solveig Sandvik-Nyberg avsade sig sin suppleantplats under året. Anne Sjökvist avsade sig sin suppleantplats Styrelsen sammankom åtta gånger under 2015, var av ett var ett e-postmöte. Arbetsgrupper Ekonomiutskottet har sammankommit 8 gånger under året. I gruppen ingick Birgitta Kronberg och Nora Strömman. 12. Förbundskansli Förbundet hyr ett rum på 73 kvadratmeter på tredje våningen i SFV-huset på. Under 2015 byggdes mellanväggar till kansliet. Kansliet fick ett mötesutrymme för 6 personer, ett kopieringsrum, ett arbetsrum och ett loft för arkiv. Kansliet har ett fullt utrustat pentrykök. Sanitetsutrymmen är gemensamma för husets invånare och husets mötesutrymme samt festsal kan reserveras vid behov. Ett arbete med arkivbildning och schemalägga dokumenthantering har inletts. De nya lokaliteterna har bidrag till flera spontana besök från personer med hörselfrågor.

20 20 (29) Personal Antalet anställda var vid årets slut fyra heltidsanställda och en halvtidsanställd: tf verksamhetsledare Nora Strömman, kanslisekreterare/redaktör Gita Lindholm, Cilla Schroeder med ansvar för den internationella verksamheten samt NHS, kursplanerare Annika Bärlund och arkivarie Sonja Londen. Verksamhetsledare Sonja Londen var alterneringsledig fram till Från och med arbetade Sonja Londen halvtid som arkivarie och ansvarade för sammanställning av förbundets 30-årshistorik. Köptjänster f köper tjänster av Ab Jakobstads bokföringsbyrå gällande löneräkningen och bokföringen av Qwerty Oy. Datorstöd köps av Teknikfixaren. Personalens företagshälsovård köps av Forums Mehiläinen i Helsingfors. Anskaffningar Till förbundskansliet införskaffades en skärmvägg, Comfort Digisystem, en matta, en tavla, en palm, en projektorduk och arkivhyllor. Förbundets produkter Förbundet utvecklade under 2015 en öronkalender för år 2016, ett 30-årskort med 30 öron, en ny förbundsbroschyr, föreningskort, medlemskort, hörselrådgivarkort, tala tydligt-hörselbadgar och visitkort. Förtjänsttecken Förbundet införskaffade 2015 förtjänsttecken i silver och guld. Silvertecknet kan anhållas efter 5 år av förtjänstfullt arbete för föreningen. Guldtecknet efter ytterligare 10 år.

21 21 (29) 13 Ekonomi Förbundets ordinarie verksamhet visar ett negativt resultat på ,29 euro. Den ordinarie verksamheten är i behov av mera årliga anslag för att kunna upprätthålla en kvalitativ ordinarie verksamhet. Förbundet är helt beroende av att förutom allmänna RAY-bidraget erhålla understöd och bidrag från stiftelser och fonder, samt donationer och frivilliga bidrag. Bokslutet visar ett negativt resultat på totalt ,00 euro för året. Mimi Wiik med bokföringsbyrå QWERTY OY har handhaft bokföringen och uppgjort bokslutet. Som revisor har fungerat CGR Tom Sandell som ansvarig revisor. Ordinarie verksamhet För den ordinarie verksamheten erhölls ett allmänt understöd på euro från RAY, övriga allmänna bidrag euro för den ordinarie verksamheten erhölls från Svenska Folkskolans vänner och SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf. Övriga bidrag för verksamhet inom den ordinarie verksamheten erhölls från Konstsamfundet för tidskriften Vi hörs och av Waldemar von Frenckells stiftelse för historiken. SFV bildning beviljade bidrag för hörselrådgivarseminariet. Inom den internationella verksamheten har förbundet arbetsgivaransvar för Nordiska Hörselskadades Samarbetskommittés (NHS) intressepolitiska sekreterare. Medlemsavgiften till NHS baserar sig på antalet medlemmar i förbunden och kostnaderna för intressepolitiska sekreteraren och NHS möten ersätts inom ramen för NHS budget. Med andra ord kostnaderna för intressepolitiska sekreteraren ersätts mot redovisning av NHS. Ordförandens och verksamhetsledarens resekostnader och uppehälle för NHS mötena ersätts av NHS. Övrig stadgeenlig verksamhet Temakurserna finansieras med bidrag beviljade av RAY och deltagaravgifterna. Verksamheten har fått riktat verksamhetsunderstöd (RAY Ak-bidrag) från och med år I samarbetskurserna har samarbetspartnerna ersatt kostnaderna med cirka hälften av kostnaderna. Kursverksamheten hade oanvänt RAY Ak-bidrag från år 2014: 9220 euro. För kursverksamheten år 2015 beviljade RAY ,00 euro. Totala kostnaderna för tema- och samarbetskurserna blev ,47 euro. Kursplanerarens lön har bokförts på ordinarie verksamhetens lönekostnader. RAY understöder lokalföreningarnas verksamhet med ett riktat AK-bidrag på ,00 euro. Detta bidrag förmedlar förbundet till föreningarna. Fördelningen var ett grundbidrag på euro per förening för allmänna kostnader, oberoende av föreningens storlek. Största delen av understödet fördelades enligt antalet medlemmar i föreningarna. En del av pengarna budgeterades för gemensamma kostnader.

22 22 (29) Projekt Buller och Bång Projektet Buller och Bångs verksamhetskostnader blev år ,14 Projektverksamheten visar ett överskott på 6206,86 euro som flyttades över till Bolivia Utrikesministeriet stödde förbundets utvecklingsprojekt i Bolivia med 68000,00 euro och Hörselskadades Riksförbund stödde projektet med 4343,00 euro. Projektets egenfinansieringsdel täcktes med understöd från Oticonfonden. Kostnaderna för projektet var ,15 euro. Verktygslådan Projektet Verktygslåda för dina rättigheter fick bidrag från Hackmans stiftelse, Otto A Malms donationsfond samt Nygréns stiftelse. Verksamhetskostnaderna var ,00. Överskottet på 6500,00 euro flyttades över till 2016 eftersom projektet fortsätter våren Nationella hörseldagen Projektet Nationella hörseldagen fick ett bidrag om 8000 euro av Stiftelsen Tre Smeder samt ett bidrag om 2000 euro från Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond. Samtliga medel användes. Tillförda medel Föreningarna betalar medlemsavgift enligt medlemsantalet per den Medlemsavgiften var år ,50 euro per föreningsmedlem och 2,00 euro för barn under 18 år och det år man fyller 18 år. En ideell förening betalar 100 euro och företag 350 euro. Hörselfonden grundades 2004 med inbetalningar gjorda till minne av Mary-Ann Procopé. Fondens ändamål är att främja informationsverksamheten inom förbundet och publicering av svenskspråkigt material kring hörselfrågor (gäller inte tidskriften Vi hörs). Intäkter är försäljning av förbundets kondoleanser och kort. Fondens medel används förutom till publicering av material, till tryckning av flera adresser och gratulationskort. Under året har kuvert, kort, pinsar, förtjänsttecken och hörselbadgar införskaffats. Nettoöverskottet på 1271,82 har fonderats. Jubileumsfonden grundades 2006 i samband med förbundsordförande Birgitta Kronbergs 60-årsdag. Fonden avser i första hand att utgöra en insamlingsfond genom att erbjuda möjligheter för personer, företag och organisationer att genom bidrag till fonden utveckla förbundets arbete för ett mera tillgängligt samhälle där

23 23 (29) alla hörselskadade skall vara fullt delaktiga och jämlika. Under året har privata inbetalningar gjorts, totalt 230,00 euro. Jubileumsfondens netto överskott då bankens ränta inkluderas är 241,67 vilket har fonderats. Finansieringsverksamhet f har värdepapper i fonder. Fondplaceringen har förbundet i Aktia Secura A som är värda ,71 (anskaffningsvärde ,31) euro. Värdet har under året ökat med 302,87 euro. Förbundet hade vid årets slut ,00 euro i Aktia debenturlån och en ny placering i masskuldelånsbrev gjordes 2015 till ett värde av ,00 euro.

24 24 (29) Svenska hörselförbundets basuppgifter Understöd för verksamheten 2015 Konstsamfundet Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse Otto A Malms donationsfond Penningautomatföreningen, RAY SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman Stiftelsen Tre Smeder Svenska Folkskolans vänner Svenska studiecentralen (SFV bildning) Utrikesministeriet Waldemar von Frenckells stiftelse Annonsörer och privatpersoner Ett stort tack till alla som år 2015 understött verksamheten! f:s medlemmar: Helsingforsregionens hörselförening rf HiA Hörselskadade i arbetslivet rf Svenska hörselskadade i Borgånejden rf Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf Svenska hörselskadade i Vasanejden rf Svenska hörselskadade i Västnyland rf Svenska hörselskadade i Åboland rf Sydösterbottens hörselförening rf Ålands Hörselförening rf (till och med ) Understödande medlemmar: Comfort Audio AB Batteriservice EGIL Widex Akustik Oy Audienta AB Hedersmedlem: Clara Björk Förtjänsttecken har tilldelats år 2015: Bo-Henry Simell, silver Karin Wikberg, silver Margareta Sundberg, guld Hörselföreningen i Karlebynejden rf Hörselföreningen i Karlebynejden rf Hörselföreningen i Karlebynejden rf

25 25 (29) Ulla-Maj Storsjö, silver Bertel Strandberg, silver Gösta Geisor, silver Gudrun Karlsson, silver Kurt Mattsson, silver Kati Norrgrann, silver Gunnel Cederberg, guld Styrelse: Ordförande Birgitta Kronberg, Pargas Ordinarie Christina Rolin, Kyrkslätt Ordinarie Tor Wernér, Karis Sydösterbottens hörselförening rf Sydösterbottens hörselförening rf Svenska hörselskadade i Vasanejden rf Svenska hörselskadade i Vasanejden rf Svenska hörselskadade i Vasanejden rf Svenska hörselskadade i Vasanejden rf Svenska hörselskadade i Vasanejden rf Vice ordförande Carl-Gustaf Andila, Vasa Ordinarie Lena Wenman, Helsingfors Suppleant Solveig Sandvik-Nyberg, Jakobstad (avsagt sin plats 2015) samt Anne Sjökvist (avsagt sin plats 2014)

26 26 (29) MÅNADENS FRÅGA ÅR Har du märkt att mediciner skulle påverka din hörsel? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja, 2 st, 10 % Kanske, 3 st, 14 % Nej, 10 st, 48 % Vet inte, 2 st, 10 % Har ingen hörselskada, 4 st, 19 % Totalt: 21 röster 2. Fick du skrivtolk under år 2014 då du beställt en sådan? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja, alltid, 6 st, 18 % Ja, oftast, 5 st, 15 % Inte alltid, 10 st, 30 % Nej, 3 st, 9 % Har inte beställt skrivtolk, 9 st, 27 % Totalt: 33 röster 3. Inför riksdagsvalet, har du hittat en kandidat som du tycker att för fram hörselfrågor? Ja, 3 st, 23 % nej, 9 st, 69 % vet inte, 0 st, 0 % är inte aktuellt för mig, 1 st, 8 % Totalt: 13 röster 4. Hur hittade du f? via en medlemsförening, 7 st, 30 % medlemsvärvning, 10 st, 43 % facebook, 0 st, 0 % förbundets webbsida, 2 st, 9 % tidskriften Vi hörs, 0 st, 0 % annons i annan tidskrift, 2 st, 9 % på annat sätt, 2 st, 9 % Totalt: 23 röster 5. Har du fått tillräckligt information om tillgängliga hörhjälpmedel? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja, 2 st, 29 % Nej, 3 st, 43 % vet inte, 1 st, 14 % behöver inte hörhjälpmedel, 1 st, 14 % Totalt: 7 röster

27 27 (29) 6-7. Minskar dina hörselproblem under semestern? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja, 4 st, 20 % Tidvis, 6 st, 30 % Nej, 8 s, 40 % vet inte, 1 st, 5 % har inga hörselproblem, 1 st, 5 % Totalt: 20 röster 8. Har du varit nöjd med kvalitén på skrivtolkningen? (endast ett svarsalternativ kan väljas) ja, 4 st, 15 % oftast, 9 st, 33 % nej, 10 st, 37 % vet inte 1 st, 4 % har inte anlitat skrivtolk 3 st, 11 % Totalt: 27 röster 9. Hur ofta besöker du förbundets Facebook? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Varje vecka 8 st, 44 % Varje månad 4 st, 22 % Några gånger per år 2 st, 11 % Aldrig 4 st, 22 % Totalt: 18 röste 10. Har du deltagit i ett evenemang som någon av våra medlemsföreningar arrangerat i september-oktober? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja, i Österbotten, 14 st, 39 % Ja, i Åboland 10 st, 28 % Ja, i Nyland, 4 st, 11 % Nej, har inte deltagit, 8 st, 22 % Totalt: 36 röster 11. Vem skulle du önska att vi samarbetar mer med? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Förbundets medlemsföreningar 18 st., 39 % Andra funktionshinderförbund 12 st., 26 % Barn-, ungdoms- eller pensionärsföreningar 6 st., 13 % Företag 10 st., 22 % Ministerier 0 st., 0 % Vet inte 0 st., 0 % Totalt: 46 röster 12. Mycket fisk förbättrar hörseln enligt en svensk studie. Tänker du börja äta mera fisk? (endast ett svarsalternativ kan väljas) Ja 0 st. 0 % Kanske 2 st. 13 % Nej 12 st. 75 % Vet inte 2 st. 13 % Totalt: 16 röster

28 28 (29) Bolivia-projektet År 2015 inledde f:s Bolivia-projekt tillsammans med föräldraorganisationen för hörselskadade barn APANH sitt första verksamhetsår. I Finland koordinerades projektet av Cilla Schroeder, och i Bolivia av Gabriel Alessandri och Giovanna Arcudo. Projektet finansierades av finska Utrikesministeriet och med bidrag från Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Oticon-fonden. Projektets bolivianska personal Gabriel och Giovanna I Bolivia går hörselskadade barn i skola under svåra förhållanden. Många föräldrar saknar kunskap och information om hörselskador, och därför vet de inte hur de ska bemöta sina barn och deras behov. En del föräldrar har råd att köpa hörapparater eller kokleaimplantat till sina barn, men de är en minoritet. Förutom brist på hjälpmedel är barnens rättigheter till utbildning också svaga. Många barn går inte i skola. De hålls hemma för att föräldrarna skäms, eller så har föräldrarna fått höra att hörselskadade barn inte kan lära sig, och att de därför inte behöver gå i skola. Projektet strävar efter att stärka barnens rättigheter till utbildning genom föräldrastöd, lärarutbildning och påverkansarbete. Projektet fick en senare start än planerat då det behövdes tid för att föra in ändringar i budgeten och projektplanen. Trots detta var det första projektåret mycket lyckat. Projektaktiviteterna inleddes med gratis hörselundersökningar. Projektet genomförde en informationskampanj i radio, tv och tidningar för att informera om hörselskador och möjligheten att kostnadsfritt låta undersöka misstänkta fall. Kampanjen var framgångsrik, och 149 barn anmälde intresse för att få sin hörsel undersökt. Barnen genomgick först en allmän öron- och hälsoundersökning för att bedöma vilka barn som var i behov av ett hörseltest. En stor del av barnen hade olika sorters öroninfektioner eller små objekt som täppte till örongången. På 118 barn gjordes en hörselundersökning. Flera av barnen som deltog i hörselundersökningarna var barn vars familjer annars inte haft råd att göra en hörselundersökning. De familjer som i hörselundersökningarna konstaterats ha ett barn med hörselskada fortsatte efter undersökningarna i projektets Föräldraskola. Föräldraskolan är en stödverksamhet för föräldrar till hörselskadade barn. Genom Föräldraskolan får föräldrarna kunskap om hörselskador, hur de kan stödja sitt barn och information om barnets rättigheter. I Föräldraskolan kan föräldrarna dela erfarenheter och få stöd av andra i samma situation. Under 2015 ordnades fem av sju planerade träffar av Deltagare i Föräldraskolan

29 29 (29) Föräldraskolan (de återstående två ordnas i början av 2016). 27 familjer deltog aktivt, och ytterligare föräldrar deltog oregelbundet. Inom Föräldraskolan ordnades tre verkstäder om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som drogs av människorättsexperten Miguel Angel Larrabazal. I december fick barnen och deras föräldrar träffa en psykolog och en talterapeut för att stödja barnets kommunikationsfärdigheter. Projektets arbete med att utbilda lärare till hörselskadade elever i hörselpedagogiska metoder framsköts till år 2016 p.g.a. de lokala myndigheterna pausade lovansökningarna för att få arbeta i skolor. I Finland har projektet deltagit i festivalen Världen i Byn och på Helsingfors bokmässa. Information om projektet har Miguel Angel drar utbildning i mänskliga rättigheter publicerats i varje nummer av tidsskriften Vi Hörs. I december publicerades en sexsidig bilaga om projektet i tidningen. En artikel om projektet publicerades i publikationen Nätarenan. Den finska projektgruppen består av speciallärare Lena Nyström, styrelsemedlem Lena Wenman, Camilla Mattjus och Victor Rehn. År 2015 träffades gruppen 4 gånger. Projektledare Cilla Schroeder och Lena Wenman gjorde en uppföljningsresa till Bolivia i september 2015.