Svenska hörselförbundet rf Verksamhetsberättelse Innehåll

Transkript

1 Svenska hörselförbundet rf Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll 1. Allmänt 1 2. Information 2 3. Kursverksamhet 5 4. Internationell verksamhet 6 5. Medlemsföreningarnas verksamhet 7 6. Frivilligverksamhet 9 7. Ungdomar Projekt Samarbete Intressepolitiskt arbete Organisation Förbundskansli Ekonomi Bilagor: 25 Månadens webbfråga 2011 Statistik 2011 Svenska hörselförbundet rf firar 25 år Svenska hörselförbundet rf är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med nedsatt hörsel, tinnitus, Ménières sjukdom, ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stödja föräldrar och andra anhöriga. Svenska hörselförbundet rf Kajsaniemigatan 3 B Helsingfors Telefon: Telefax: E-post: kansli@horsel.fi Hemsida: FO-nummer:

2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) 1. Allmänt Svenska hörselförbundet rf Förbundets samhälleliga nytta enligt deltagarna på förbundets 25-årsjubileums champiskryssning sprider svenskspråkig kunskap om hörselnedsättning arbetar för en bättre ljudmiljö intressebevakning Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Projektet SKRIV TILLgänglig kultur avslutades Vi hörs utkom med fyra temanummer i färg Medlemsantalet fortsätter att öka Förbundets 25-årsjubileum, Champiskryssningen Väsentliga händelser under början av år 2012 (tiden januari tills styrelsen undertecknar bokslutet) RAY - Bidraget mindre för ordinarie verksamheten än beräknat RAY anskaffningsbidrag Uppskattning gällande utveckling för kommande period Likviditeten förbättras Svenska hörselförbundet rf:s värdegrund Vi tror på värdet att förmedla kunskap som är baserad på fakta Svenska hörselförbundet rf är en landsomfattande intresseorganisation som bedriver påverkningsarbete samt sprider kunskap om hörselskadades behov och om hörselhandikapp, också i förebyggande syfte. Genom synlighet sprids information om frågor som är relaterade till hörseln Vi tror på värdet av att förena personer som har svårigheter med hörseln Svenska hörselförbundet rf förenar finlandssvenska hörselskadade, stärker vikänslan och stöder frivilligverksamhet samt arbetar för fungerande kommunikation. Social samvaro ger bättre självkänsla. Vi tror på värdet av att förstå möjligheterna i en funktionsnedsättning Svenska hörselförbundet rf arbetar för ett tillgängligt samhälle där alla är delaktiga och jämlika. Hörselskadade får positiva erfarenheter och upptäcker nya möjligheter. Svenska hörselförbundet bildades den 13 november Förbundet arbetar för att skapa ett bättre samhälle för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med nedsatt hörsel, tinnitus, Ménières sjukdom, ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stöda föräldrar och andra anhöriga. Förbundet har tio medlemsföreningar och de hade vid årets slut sammanlagt medlemmar. Medlemsantalet har således ökat med 177 personer i jämförelse med år 2010.

3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) Svenska hörselförbundet rf:s mål är ett tillgängligt samhälle, där alla personer med olika typer av hörselhandikapp respekteras som individer och kan vara delaktiga på sina egna villkor. Förbundet finansierar sin verksamhet med bland annat medlemsavgifter, bidrag från Penningautomatföreningen (RAY), Folkpensionsanstalten, Svenska studiecentralen, olika stiftelser och fonder och tidskriften Vi hörs har haft inkomster via annonser, prenumeranter och lösnummer. Förbundet har ansökt och beviljats medlemskap i SOSTE Finlands social och hälsa rf. Social- och hälsoorganisationernas samarbetsförening (YTY) som vi var medlem i ingår i SOSTE. Förbundsstyrelsen har beslutat att anta Egil.fi som understödjande medlem. 2. Information Tidskriften Vi hörs Vi hörs har sedan år 2009 utkommit med fyra temanummer per år. Så också år Teman för de fyra numren var, Frivilligarbete, Hörsel och kultur, Skrivtolk som stöd och Tillgängligt samhälle. Vi hörs redaktion har bestått av två personer, Birgitta Kronberg och Gita Lindholm. År 2011 utkom alla fyra nummer i fyrfärgstryck. I nummer 1 och 2 ingick en fyrsidig medlemsvärvningsblankett. Tidskriften kostar 7,23 per person. Upplagan var 3200 under året och sidantalet 36 för de tre första numren och 40 för nummer 4/2011. Tidskriften har distribuerats till medlemmarna i förbundets lokalföreningar, till bibliotek, hälsocentraler och hörcentraler, till olika myndigheter samt till tidskriftens prenumeranter. Dessutom, utgående från kongressens önskemål, har från och med år 2011 alla finlandssvenska lokala dagstidningars redaktionskanslier fått ett exemplar av varje nummer. Vi hörs har också getts ut som taltidning. Nytt för Vi hörs 2011 var hälsningsannonserna som redaktionen införde från och med nummer 1/2011. Vi hörs deltog i Bokmässan i Vasa Där fanns tidskriften för utdelning på tidningsbordet i De Finlandssvenska tidskrifternas gemensamma monter. På bokmässan i Helsingfors hade Vi hörs ett eget bord i De Finlandssvenska tidskrifternas gemensamma monter och tidskriften fanns dessutom på det gemensamma tidningsbordet. Styrelsemedlem Monica Bäckström var vid vårt bord en av mässdagarna och personalen turades om under de övriga dagarna. Vi hörs fanns också nämnd med text och bild i Bokkatalogen som utkom i december Isländska förbundet Heyrnarhjálp har publicerat delar av Vi hörs 2/2011 (Skrivtolk som stöd) i sin tidskrift Fréttabréf i december 2011 Annonsanskaffningen har köpts av Jonny Åstrand.

4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) Informationsbladet Klippet Klippet är en sammanställning av tidningsurklipp, cirkulär och övrig information som skickats till kansliet och som har anknytning till hörseln eller till förbundet. Klippet utkom sex gånger under året 07.02, 15.04, 10.06, 12.08, och Cirkulär och e-post brev Allmänna händelser inom förbundet och förbundsstyrelsens arbete informeras via cirkulärbrev. E-post brev har skickats för att främst informera om bidragsansökningar, seminarier, förbundsmötesinformation, bakgrundsmaterial för riksdagsvalsdebatt, upprop kring EU:s momsdiskusssion och utlåtanden som förbundet gjort. Fyra cirkulär per post och åtta e-postar har skickats till kontaktpersonerna inom medlemsföreningarna. Ciceronen Ciceronen är förbundets handbok. Varje medlemsförening har fått ett exemplar av Ciceronen. Uppdateringar till Ciceronen skickas ut från förbundskansliet vid behov. Internet Förbundet har en egen webbsida, på Kulturhuset.fi, webbmasteruppgiften sköts av kanslisekreteraren. På webbsidan finns månadens fråga som byts ut varje månad. För att få ta del av resultatläget måste man rösta. De frågor som fått mest uppmärksamhet var maj månads fråga Känner du att din hörselskada gör kulturlivet otillgängligt för dig? som gav 54 svar. Hela 78% av dem som svarade kände att kulturlivet allt som oftast var otillgängligt för dem. Juli månads fråga Hur mycket lyssnar du på MP3-spelare eller motsvarande spelare? gav 72 svar. Att 10 procent av respondenterna uppgav att de lyssnar på någon spelare mellan 1-3 timmar per dag och att 9 procent lyssnar mera än 3 timmar per dag är oroväckande. Förbundet har i januari 2011 öppnat en egen facebooksida Förbundet testade att diskutera bättre ljudmiljö via facebook vid tidpunkten av riksdagsval, dock visade sig detta vara en svår väg att nå kandidaterna. Facebook har främst använts som informationsinlägg om aktuella händelser inom förbundet och forskning inom hörselområdet. Vi inledde också en diskussion kring När blir ljud ett oljud och buller för dig? Att föra diskussion via facebook har inte lyckats. Vid årets slut gillade 47 personer förbundets facebooksida. Material Tryckt nya häften av förbundets stadgar och förbundets Handlingsprogram : Bättre ljudmiljö! Och i testförsök två olika Jag hör dåligt -kort. Samt ett allmänt visitkort med förbundets kontaktuppgifter. Dessutom har flera exemplar tryckts av förbundets broschyrer om tinnitus, Ménières sjukdom och Hyperakusi.

5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) Jubileumsåret till ära har mindre Bättre ljudmiljö block införskaffats. Arcada socionompraktikant Stephanie Rosenlindt har sammanställt ett bildspel kring inredning och ljudmiljö. Synlighet Förbundsordförande Birgitta Kronberg intervjuades med anledning av att förordningen om införande av ljud- och textningstjänst i televisionsprogram trädde ikraft i juli Åbo Underrättelser, Borgåbladet och Vasabladet hänvisade till intervjun. Verksamhetsledare Sonja Londen intervjuades i radio Vega i program Smältpunkt: Tystnad är svårt att hitta. Programmet sändes två gånger med repriser. Programmet nämndes med text och bild i Åbo Underrättelse och Hufvudstadsbladet, samt på Smältpunkts webbsida. Borgåbladets chefredaktör har uppmärksammat ljudmiljön och hörbarheten med hänvisning till Ordförandes hälsning i Vi hörs. En hänvisning till samma text gjordes också i Syd-Österbotten. Förbundets tryckta broschyrer fanns till utdelning på föreningsfestivalen i Åbo. HiA deltog i festivalen, som lånade Sound Ear bullerörat. Övrigt Studerande Anna Novak vid Aaltouniversitet gör sitt kandidatarbete med tema: Kommunikationen mellan hörande och hörselskadade. Enkäten distribuerades till förbundets styrelsemedlemmar. Tre geronteknologistuderanden besökte förbundskansliet i sitt beredelsearbete kring användningen av kommunikatorer inom äldre omsorgen. En Gerontechnologistuderande Jacqueline Mwangis från Arcada var på studiebesök till förbundskansliet med avsikt att bekanta sig med förbundet och få undervisning i skötsel av hörapparat. Nora Strömman och praktikant Stephanie Rosenlindt tog emot besöket. Journaliststuderande Anna Eriksson var på förbundskansliet och diskturerade tystnad med Sonja Londen och Gita Lindholm Hennes övningsarbete är att skriva en mera analyserande artikel, hon hade valt att skriva om tystnaden, inre tystnad och tystnaden i vår omgivning. Eriksson publicerade en artikel i ämnet i Vi hörs 1/2012. SOS-Aktuellt Tidskriften SOS-Aktuellt administreras av Finlands Svenska Handikappförbund rf. Förbundet subventionerar prenumerationen för medlemmar i lokalföreningarna med två euro. Förbundet har varit synlig i SOS-Aktuellt, bland annat genom

6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) kursnotiser i händelsekalendern. Ålands Hörselförening rf som vann medlemskampanjen och ökat procentuellt mest i Svenskfinland 2010 uppmärksammades i SOS Aktuellt. 3. Kursverksamhet Anpassningskurser är ett sätt att skapa bästa möjliga förutsättningar för hörselskadade i olika livsskeden och deras anhöriga att hantera sin vardagslivssituation. Förbundet arrangerar grundkurser och temakurser. Styrelsen tillsatta kursgrupp har sammankommit till fem möten. Medlemmarna är kursplanerare Maria Salonen (februari juni), Nora Strömman (från och med juli), verksamhetsledare Sonja Londen och Eyolf Karlsson. Gruppen kallar vid behov in olika experter till möten. Leg. Psykolog Thomas Londen har deltagit i två möten (delar av dem). Förbundets kurser annonserades i Vi hörs, Kyrkpressen, SOS-Aktuellt, på förbundets hemsida och via puffar i Åbo Underrättelse, Vasabladet och Borgåbladet. En anmälningsblankett har ingått i Vi hörs nummer 3 och 4/2011. Grundkurser Förbundet ordnade en anpassningskurs med Folkpensionsanstalten som finansiär. Kursen första del var och uppföljningen Som kursplats fungerade Norrvalla Rehab Center i Vörå och kursen hade 12 deltagare. På uppföljningen var 11 av 12 på plats. Maria Salonen var kursledare på första delen och Nora Strömman på uppföljningen. 43 personer anmälde sig till grundkursen. Temakurser Temakurserna arrangeras med stöd av Penningautomatföreningen. Inom temakursverksamheten har testats olika uppföljningssätt. Syftet med uppföljningen är att följa upp deltagarnas anpassning efter kursen, hurdan förändring kurserna bidragit med. En kurs för personer i arbetslivet ordnades på Hotel Victoria i Tammerfors den , som kursledare anlitades Catariina Salo. Kursen hade 12 deltagare. En kursuppföljning gjordes per e-post i slutet av året. Från resultatet framgick att ungefär hälften av respondenterna tyckte att trivseln på arbetsplatsen förändrats positivt efter kursen. En parkurs ordnades på Björkö wärdshus i Korsholm med Maria Salonen som kursledare. En uppföljning arrangerades den på Tropiclandia i Vasa, med Nora Strömman som kursledare, 6 par deltog. 14 personer anmälde intresset för kursen. Samtliga deltagare fyllde i en enkät som handlade om parets kommunikation och interaktion. Samma enkät tre gånger: före kursstarten, mellan kursdelarna och inför uppföljningsdelen. Det var första gången förbundet använde

7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) en dylik enkät. Enkäten kommer att utvecklas och modifieras för kommande liknande kurser. Den planerade familjekursen för familjer där en eller båda föräldrarna har en hörselskada: Familjen som resurs, inhiberades på grund av för få anmälningar. Samarbetskurs Förbundet beviljades bidrag av Bildningsforum för att ordna en danskurs för hörselskadade i samarbete med Vasa Arbis. Ett nytt försök till att nå deltagare gjordes i januari 2011 för en tredagars kurs. Planen var att prova olika tillgänglighetsformer som skrivtolkning, FM-system och teleslinga. En intresseförfrågan gjordes bland föreningsmedlemmar och via facebook. Intresset var svagt och förbundet beslöt att inhibera kursen. Instruktioner för danslärare utarbetades. I och med samarbetet har Vasa Arbis lärare och koordinatorer mera insikt och kunskap om personer med hörselskada. Inledande diskussioner för samarbete i kursverksamhet har inletts med Förbundet Folkhälsan i Österbotten och med Psykosociala förbundet rf. 4. Internationell verksamhet Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté NHS. Förbundsordförande Birgitta Kronberg var ordförande för NHS till och med årsmötet i Gjøvik, Norge. Ordförande Birgitta Kronberg har varit inbjuden att berätta om NHS verksamhet på Høreforeningens landsmöte (motsvarar vår kongress) i Kolding, Danmark. Årsmötet 2009 beslöt att anställa en intressepolitisk sekreterare från och med år 2010 som försök fram till årsmötet Svenska hörselförbundet rf har arbetsgivaransvar, den intressepolitiska sekreteraren anställs inom förbundet och finansieras av NHS. Catariina Salo timanställdes som intressepolitisk sekreterare. Salo slutade 15 januari Under våren anlitades olika personer för olika uppdrag inom NHS, samtidigt som ny person söktes för tjänsten. Resursgruppens arbete koordinerades av Harriet Snellman och Catarina Harjunen. Raija Koskinen beredde temadokumentunderlag och juli 2011 anställdes Cilla Schroeder. NHS ledarmöte var i Köpenhamn , Birgitta Kronberg var ordförande för mötet och Sonja Londen sekreterare. Årsmöte och temadag i Gjøvik, Norge. Temadagen: En felles måte å arbeide på Standardisering og kvalitet. En första diskussion kring en nordisk resolution angående standardisering fördes. Förutom Birgitta Kronberg och Sonja Londen deltog styrelsesuppleant Gunnel Cederberg. Cilla Schroeder deltog som NHS intressepolitisk sekreterare.

8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) På årsmötet beslöt att NHS intressepolitiska sekreterare fortsätter enligt samma struktur: Svenska hörselförbundet rf som arbetsgivare och plats, anställningen omformas till en tillsvidareanställning, arbetstid samma max 25 procent. Ordförandeskapet som roterar och byts vartannat år övertogs nu av Hörselskadades riksförbund, Sverige. Kanslichefsmöte i Stockholm den Sonja Londen deltog i mötet. Cilla Schroeder deltog som NHS intressepolitisk sekreterare och blev en dag längre i och med att Sverige nu är ordförandeland. NHS har en resursgrupp som är ett beredande organ som får sina uppdrag av NHS ledar- och årsmöten. Gruppen är ett stöd för intressepolitiska sekreteraren (bereder frågor). Gruppen har jobbat med riktlinjer för installation och upprätthållande av teleslingor i allmänna lokaler. Arbetet fortsätter. Styrelsemedlem Ulla-Maj Storsjö är Svenska hörselförbundet rf:s representant i gruppen. Övriga nordiska evenemang: Hörselskadades riksförbund 90-årsjubielum i Stockholm, förbundsordförande Birgitta Kronberg framförde förbundets gratulationer. Birgitta Kronberg deltog också i intressegruppskonferensen som Hrf arrangerade följande. Gunnel Cederberg deltog (privat) i Nordiska sommarveckan för vuxendöva på Åbo Kristliga institut & kongresscentrum. På en av dagarna var STiKs projektkoordinator Maria Salonen och berättade om erfarenheterna av teatertextning. EFHOH och IFHOH Efhohs årsmöte arrangerades i Wien, Österrike Sonja Londen representerade förbundet. Valkommitténs struktur diskuterades och det poängterades att valberedningens roll är att aktivt söka efter kandidater till styrelsen. En motion bereds i ärendet. 5. Medlemsföreningarnas verksamhet Den etablerade föreningsverksamheten i lokalföreningarna är av stor vikt för medlemmarna. Den egna föreningen är och blir en källa för information, hjälp och stöd, social gemenskap, identifiering och grupptillhörighet. Föreningarnas verksamhet består i huvudsak av frivilliga insatser. Svenska hörselskadade i Västnyland rf och Ålands Hörselförening rf har en deltids anställd. Helsingforsregionens hörselförening rf firade 85 år. Sonja Londen framförde förbundets hälsning och höll ett inlägg om arbetet bland hörselskadade under de senaste tio åren. Svenska hörselskadade i Åboland rf firade 30 år. Verksamhetsledare Sonja Londen framförde förbundets hälsning och höll festtalet. Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf firade 25 år.

9 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) Österbottniska sommarsamlingen Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf var värdar för den årliga återkommande Österbottniska sommarsamlingen. Sommarsamlingen arrangerades i Oravais och samlade dryga 180 personer från alla österbottniska lokalföreningar. Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos var inbjuden talare och förbundsordförande Birgitta Kronberg framförde förbundets hälsning. Föreningarnas verksamhet Medlemsträffarna i lokalföreningarna som också har en social funktion arrangerades i varje förening med god uppslutning. Medlemsmöten är allt från varje vecka till några gånger per år. På medlemsmöten har lokalföreningarna inbjudna föreläsare. Lokalföreningarna har (9 av 10) arrangerat 77 medlemsmöten och nått personer. Helsingforsregionens hörselförening rf har klubbverksamhet, Canastaklubb. Svenska hörselskadade i Vasanejden rf har arrangerat kurser i TSS - Tecken som stöd. Sydösterbottens hörselförening rf har arrangerat Må bra-dagar för sina medlemmar och Ålands hörselförening rf datorkurser. Skrivtolkningen uppmärksammas och marknadsförs aktivt av föreningarna, genom att skrivtolka egna möten. Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf har informerat om skrivtolkningen för en pensionärsförening. Skrivtolkade gudstjänster har Svenska hörselskadade i Borgånejden rf och Svenska hörselskadade i Vasanejden rf arrangerat, som också har textat de vackraste julsångerna. Kurser i tjänsten skrivtolk har arrangerats av Svenska hörselskadade i Vasanejden rf och HiA Hörselskadade i arbetslivet rf. Föreningarna har aktivt jobbat med att teater och revyer textas. Lokalföreningarna har medlemmar som representerar hörselområdet i olika samhälleliga organ, förtroendevald inom församlingen och handikapprådet. Svenska hörselskadade i Västnyland rf har i tre handikappråd; Raseborgs stad, Hangö stad och Kyrkslätt. Svenska hörselskadade i Västnyland rf har lämnat in en skrivelse till Raseborgs stad gällande slingor i offentliga lokaler. Gällande EUkommissionens planer för skatt för ideella föreningar har Helsingforsregionens hörselförening rf och HiA Hörselskadade i arbetslivet rf reagerat på. Lokalföreningarna har varit synliga i lokaltidningarna genom att aktivt informera och marknadsföra evenemangen. Sydösterbottens hörselförening rf:s ordförande har med en insändare i Syd-Österbottens tidning lyft fram bakgrundsmusikens störande effekter. HiA Hörselskadade i arbetslivet rf hade en egen bilaga Hör Hit!, fylld med hörselinformation i Österbottniska Posten. Svenska hörselskadade i Åboland rf föreläser regelbundet om hörsel för social- och hälsovårdsstuderanden. Många lokalföreningar har deltagande i olika mässor och seminarier med egna informationsmonter; HiA Hörselskadade i arbetslivet rf deltog i föreningsfestivalen i Åbo, Svenska hörselskadade i Vasanejden rf deltog i Friskvårdsmässan i Vasa och Sydösterbottens hörselförening rf i en Seniordag i Kristinestad.

10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) Helsingforsregionens hörselförening rf och HiA Hörselskadade i arbetslivet rf arrangerade en gemensam hörseldag i Helsingfors med inbjuden föreläsare från Örebro: Berth Danemark. Att (åter)erövra samtalet. Svenska hörselskadade i Åboland rf arrangerar årligen en resa tillsammans med Åboland synskadade rf. Rekreationsevenemang är årligen återkommande händelser och evenemangen har ökat i antal i jämförelse med år I verksamheten beaktas hörselskadan på olika sätt: tex textning och hörselslinga. Svenska hörselskadade i Borgånejden rf arrangerade SPA -resor till Estland, HiA Hörselskadade i arbetslivet och Helsingforsregionens hörselförening rf arrangerade en teaterresa till Åbo, Svenska hörselskadade i Åboland rf en resa till Bohuslän och Svenska hörselskadade i Vasanejden och Sydösterbottens hörselförening rf till olika textade teaterföreställningar. Flera föreningar arrangerade dagsutflykter till närområden, tex Svenska hörselskadade i Karlebynejden och Helsingforsregionens hörselförening rf. Rekreationsverksamheten har en stor betydelse för medlemmarna. Föreningarna (9 av 10) har arrangerat 36 evenemang som nått personer. 6. Frivilligverksamhet Föreningarnas verksamhet baserar sig på frivilliga insatser. Personer som gör en insats frivilligt uppskattas till 133 personer (8 föreningar av 10). Det frivilliga arbetet är det praktiska arbetet med att planera, förbereda och genomföra verksamheten samt föreningsadministration som register, protokoll och bokföring. Vara i kontakt med kommuner och andra organisationer. Föredragshållare på medlemsmöten och ordnar kurser inom föreningen. Hörselrådgivarverksamheten Ett fortbildningstillfälle ordnades den på Hotel Arthur för föreningarnas hörselrådgivare. 18 personer deltog i tillfället, av vilka två var förbundets anställda. Hörselrådgivarverksamheten är aktiv och uppskattad bland föreningsmedlemmarna. 25 aktiva hörselrådgivare runt om i Svenskfinland (9 föreningar av 10). Verksamheten har bestått bland annat av öppen rådgivning, mottagning, hembesök och informationstillfällen. Öppen rådgivning är en annonserad plats och tid, hörselrådgivarna har tillsammans arrangerat 58 rådgivningar och träffat personer. Mottagningar som arrangeras i samband med medlemsmöten (en timme före) har varit 24 stycken och råd getts till 562 personer. Hörselrådgivarna har gjort 371 stycken hembesök. En ökande informationskanal är telefon och mejl, information via telefon 387 stycken och 450 rådgivningar via mejl har registrerats. Förbundet har tillsammans med hörselrådgivarna och tänkta samarbetspartners utarbetat en plan för ett fyraårigt utvecklingsprojekt: ABC Att Backa upp Chansen. En genomgång av hörselrådgivarnas svar och projektplan diskuterades på hörselrådgivarfortbildningsdagen. En ansökan inlämnades till RAY.

11 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) 7. Ungdomar Verksamhetsledare Sonja Londen och kursplanerare Nora Strömman träffar regelbundet SPERES Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum. Utbyter erfarenheter, aktuella och planerade händelser. Sonja Londen och Nora Strömman har en gång tillsammans och Sonja Londen en gång ensam träffat koordinator Annina Jansson, hörselpedagogerna Eivor Larpes och Lena Nyström. Förbundet har ingått ett samarbetsavtal med SPERES gällande de stödperioder som SPERES arrangerar. Syftet med samarbetet är att ge möjlighet för unga vuxna med hörselnedsättning att under SPERES stödperioder fungera som roll modell för barn och unga med hörselnedsättning och få erfarenhet av att vara hjälpledare. Svenska hörselförbundet rf inledde samarbetsmöten med SPERES Finlandssvensk specialpedagogiskt resurscentrum år År 2011 utmynnade det till ett samarbetsavtal gällande stödperioder som SPERES arrangerar. SPERES arrangerade 4 stödperioder år Samarbetsavtal ingicks mars 2011 och syftet är att ge möjlighet för unga vuxna med hörselnedsättning att under SPERES stödperioder fungera som roll modell för barn och unga med hörselnedsättning och få erfarenhet av att vara hjälpledare. Svenska hörselförbundet rf vill på detta sätt engagera olika ungdomar vid olika perioder och ersätter ungdomens resekostnader och betalar ett hjälpledararvode. Tre ungdomar i engagerades första året; en 17-årig flicka (Åland), 19-årig flicka (Tenala) och en 17- årig pojke (Åland) som var på två stödperioder. I utvärderingen framkommer att ungdomarnas självkänsla växer under dagarna som hjälpledare och att de blir modigare som personer. Förbundet förmedlade kontakter till en ungdom med hörselnedsättning (Ekenäs) till ett sommarläger för barn i åk 4-6 för att berätta om hörselskada. En ungdomskurs planerades den Tyvärr anmälde sig endast 5 personer till kursen som således inhiberades. 8. Projekt Buller och Bång Buller och Bång är ett projekt för barn och personal i daghem. Projektets syfte är att informera om ljudmiljön och påverkningsmöjligheter av denna i vardagen. Projektet startade 2009 med ett pilotprojekt då en Buller och Bång - väska byggdes upp. Väskan består av ett hörseltest för barn, instrument för en skrammelorkester, mätinstrument för ljudnivån i daghemmet samt informationsmaterial för personalen och högläsnings och audiovisuellt material för barngruppen. Buller och Bång har under de senaste tre åren riktat sig huvudsakligen till barn i åldern 5-7 år. Projektet var mindre aktivt i och med att projektkoordinatorn Nora Strömman var

12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) tjänsteledig halva året. Nora Strömman har besökt Lagstads förskola, Esbo centrum Hörselhunden Hasse besökte två grupper: Solkatterna med 21 barn och 4 vuxna och Regnbågen 11 barn och 3 vuxna. Tre barn var borta från besöket i Regnbågengruppen som också kommer att få varsin bok av Hörselhunden Hasse. Hörselhunden Hasse nämndes vid intervju av personal på Pjånkis daghem på Kimito i tv-programmet Närbild SKRIV TILLgänglig kultur (STiK) Målsättningen med projektet var att skapa ett mera tillgängligt kulturliv för hörselskadade. Att verka på gräsrotsnivå och på så sätt jobba lokalt med personer med hörselskada (nedsatt hörsel, tinnitusdrabbade, Ménières sjuka och hörapparat- och kokleaimplantatanvändare) och verksamma inom amatörteatrar. Att utveckla olika metoder för att kulturlivet blir mera tillgängligt också med beaktande av hörselskadade. Projektet verkade med en förlängning till och med Projektet STiK var ett samarbetsprojekt med Svenska Österbottens Ungdomsförbund rf (SÖU), med Svenska hörselförbundet rf som huvudpart. Projektet finansierades av Aktion Österbotten och ingick i Leader-programmet. Projektet stöddes också av Stiftelsen 7:nde mars fonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Harry Schaumans Stiftelse och Svenska kulturfonden. Maria Salonen var projektkoordinator och projektet förverkligas i Österbotten. I ledningsgruppen har förutom projektkoordinatorn ingått verksamhetsledare Sonja Londen, SÖU:s grafiker Harriet Snellman, Carina Järvinen, Gunnel Cederberg och Åsa Blomstedt har varit inkallad som sakkunnig (Aktion Österbotten). Fokuset har varit att avsluta projektet och skapa produkterna. Projektet textade olika teater-föreställningar och erfarenheterna har sammanställts till en kom ihåg lista. Två föreställningar textades Karleby Ungdomsförenings nyårsrevy, Oopåålapåtte och Mästarens väg på Frank Mangs Center i Närpes. Inom projektet har en teatergrupp träffats och testat olika metoder. Centralt för metoderna var att metoden ska vara ett stöd för läppavläsningen. Två metoder har utvecklats Dublinmetod och Synopsis. Inom Dublinmetoden läser man tillsammans igenom manuset och träffas 2-3 gånger före man går på teatern. En träff med regissören och/eller huvudrollsinnehavaren från teatern fördjupar förståelsen av pjäsen. Metoden Synopsis får man en sammanfattning av manuset, en beskrivning av hela pjäsens händelseförlopp. Händelserna i pjäsen beskrivs per akt. Inom projektet har en materialmapp utarbetats för utbildningen av utbildare att ansöka och beställa skrivtolk. Mappen samlar information om hur man ansöker om skrivtolk, beställer och använder skrivtolktjänsten. Materialet färdigställdes under året och har distribuerats inte endast till de österbottniska föreningarna utan till alla medlemsföreningarna. Projektet har utvecklat tre olika broschyrer. Två inom skrivtolktjänsten och en inom tillgängligheten på teater. En första version av en innehåll och plan för en kurs att utbilda teatertextare har utarbetats. Under projektets gång blev det allt mera klart att teatertextning har

13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) sina egna särdrag som kan formas till en egen uppgift/profession, teatertextare. Programmet har sammanställts utgående från insamlat material och erfarenheter projektet införskaffat. Vi har med glädje konstatera att antalet textade föreställningar har ökat i Svenskfinland och nya innovativa tekniska lösningar testas och tas ibruk. Personer med hörselskada har varit på teater och projektet har skapat material som möjliggör att resultaten av projektet lever vidare. Projektet SKRIV TILLgänglig kultur har bidragit med att utvecklingen går mot en allt ljusare och mera tillgänglig framtid på landsbygden, vi ser framför oss ett levande, jämlikt och tillgängligt kulturliv i Österbotten! Projektets material är tillgängligt på projektets hemsida 9. Samarbete Skrivtolkutbildning på svenska Förbundet har aktivt följt upp skrivtolkarna efter avslutad utbildning, bland annat via e-post och via en sluten grupp på facebook. Efter avslutad utbildning hade tolkregistret i maj 2011 upptagit 12 svenskspråkiga skrivtolkar. Förbundets tidskrift nummer 3/2011 med temat skrivtolk som stöd har skickats till alla skrivtolkar som gick utbildningen. Ett av förbundets frågor som vi lyfte fram vid överflyttningen har hörsammats och visat sig fungera, det behövs inget läkarintyg vid ansökan om tjänsten. Vi känner till åtminstone två ansökningar där hörselrådgivarens utlåtande har bifogats. Förbundet har tillsammans med tolkregister samarbetsgruppen och Axxell skickat ett brev gällande oron för tolkarnas möjligheter att få anställning och arbete. FPA öppnade möjligheten för deras godkända firmor att anställa svenskspråkiga skrivtolkar våren Skrivtolkarna fick anställning dock uteblev de svenskspråkiga uppdragen. Vid övergången av tolktjänsten hösten 2010 från kommunerna till FPA var Åland inte med. Åland har stiftat en lag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om tolkningstjänst för handikappade personer, lagen trädde ikraft Inga märkbara skillnader mellan lagarna. Förbundet gick inför att alltid anlita skrivtolktjänsten via tolkfirma för att uppdragen skulle registreras i FPAs system. Dock fick vi sluta med detta för kostnaderna blev så höga att kursernas budget räckte inte till. Skrivtolkarna på förbundets kurser anställs direkt av förbundet. Våra systerorganisationer på Island och på Färöarna har påbörjat en diskussion om att starta en gemensam skrivtolkutbildning. Svenska hörselförbundet rf:s roll är stöda vid planeringen och att vara sakkunnig. De har fått ta del av våra erfarenheter och vårt material gällande utbildningen.

14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) TTYR-gruppen Sonja Londen har representerat Svenska hörselförbundet rf i Tulkkitoiminnan yhteistyöryhmä (TTYR). TTYR är ett organ som har hand om olika tolkrelaterade ärenden och frågor i Finland, strävar efter att utveckla tolktjänsten och upprätthåller tolkregistret. TTYRs beslutande föreningar är Kuuloliitto ry, Kuurojen liitto ry, Suomen viittomakielen tulkit ry och Suomen kuurosokeat ry. Övriga som deltar i möten är Kuulovammaisten lasten vanhempien liitto ry, Humanistinen ammattikorkeakoulu, Diakonia-ammattikorkeakoulu, Kuurojen palvelusäätiö och Suomen kirjoitustulkit ry. Text-gruppen Styrelsemedlem Eyolf Karlsson har representerat förbundet i Text-gruppen som Kuuloliitto koordinerade. I gruppen ingick också representanter för Kuurojen liitto, Eläkeliitto, Venäjäseura, Stakes, Social- och hälsovårdsministeriet, Suomen Kuurosokeat, Invaliidiliitto och Erilaisten oppijoiden liitto. Statsrådets förordning om införande av ljud- och textningstjänst i televisionsprogram trädde i kraft den 1 juli Gruppen har inte sammankommit. Texttelefon service Protone Oy, ett dotterbolag till Vakka-Suomen Puhelin (VSP), handhar texttelefontjänsten. Uppföljningen av tjänsten är ett samarbete mellan flera organisationer. Gita Lindholm är Svenska hörselförbundet rf:s representant. I gruppen ingår dessutom representanter för Suomen Kuurosokeat ry, Suomen CPliitto ry, Kuurojen liitto ry, Kuuloliitto ry och Kiinteistö Oy Valkea talo. Under året sammankom gruppen till tre möten. TRIO Triosamarbetet är ett samarbete som Svenska hörselförbundet rf initierat. Samarbetet är mellan Svenska pensionärsförbundet rf, Förbundet Finlands svenska synskadade rf och Svenska hörselförbundet rf. Verksamhetsledarna och ordföranden träffas regelbundet. Förbundens tidskrifter distribueras till varandras styrelsemedlemmar. Ett konkret resultat är utgivningen av Vi hörs och God Tid som taltidningar. Förbundet Finlands svenska synskadade koordinerar utgivningen och ansvarar för finansieringsadministrationen. Utgivningen av taltidningarna sker med stöd av Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman. Verksamhetsledarna har träffats och berett arbetet och träffades Trion på Svenska hörselförbundet rf:s kansli. SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Samarbete inom handikappsektorn har lyfts fram både inom sektorn själv och påtryckning utifrån. Handikappsektorn har strävat efter att utveckla en mera strukturerad gemensam intressebevakning inom det finlandssvenska handikappfältet. Förbundet rf tog en aktiv roll i mars 2010 att ett nytt förbund bör bildas med nytt namn för att visa att något nytt bildats. Psykosociala förbundet rf, Svenska hörselförbundet, Förbundet Finlands Svenska Synskadade och Förbundet

15 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) De Utvecklingsstördas Väl stiftade SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf den 14 september Tor Wernér med Birgitta Kronberg som suppleant har suttit i SAMS styrelse. Till ordförande valdes Psykosociala förbundet rf:s ordförande Gustav Skuthälla. Svenska hörselförbundet rf:s verksamhetsledare Sonja Londen har tillsammans med chefredaktör Sofia Stenlund från -förbundet Finlands Svenska Synskadade rf skött administrationsärenden och fungerat som styrelsens sekreterare tills verksamhetsledare Nina af Hällström anställdes i april Målsättningen är att SAMS ska fungera som ett samarbetsforum inom det finlandssvenska handikappfältet från och med den Effektivera det finlandssvenska handikappolitiska intressebevakningen, alla former av utanförskap och isolering skall förhindras. Målet är att uppnå ett samhälle för alla. SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf utgår i sitt arbete från FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ser till att våra rättigheter garanteras i lagstiftning och att samhällets och allmänhetens attityder till personer med funktionsnedsättning förändras SAMS har också tilldelats uppdraget att ansvara för ett av Svenska kulturfondens förbundspaket gällande sociala området. Vad gäller medlemsföreningarna i vårt förbund hade SAMS styrelse beslutat sig för ett förbundspaket på euro. Vid närmare utredning med SAMS verksamhetsledare framkom att förbundspaketets summa baserade sig på Svenska kulturfondens beviljade bidrag året innan. Svenska hörselförbundet rf:s styrelse beslöt att fördela paketet mellan dem som ansökt bidrag för verksamhet år SAMS arrangerade ett seminarium i Tammerfors i november Birgitta Kronberg, Bo-Henry Simell, Ulla-maj Storsjö och Sonja Londen deltog. Tor Wernér deltog också representant för SAMS styrelse. Förfaringssättet gällande SAMS-bidrag är under utveckling. Dock blev klart på seminariet att gällande våra medlemsföreningar uppmanades de att ansöka om bidrag direkt av SAMS. Juridisk ombud i Svenskfinland inom handikappsektorn RAY har beviljat bidrag för två juridisk ombud. Juridisk verksamhet inom handikappsektorn i Svenskfinland är ett samarbete mellan Svenska hörselförbundet rf och med de övriga finlandssvenska handikappförbunden: Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, Förbundet De Utvecklingsstördas Väl, Finlands Svenska Handikappförbund rf och med Psykosociala förbundet rf. Dessutom är Finlandssvenska Socialförbundet med i samarbetet. Verksamhetens ekonomiska administration ansvarade Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf för. Juridiska ombuden har varit Ulrika Krook ( ) och Johanna Lindholm ( ). Werner Orre är från och med Ulrika Krooks vikarie. Sonja Londen deltog i en strategidag i Helsingfors. Juridiska ombuden arrangerade inga referensgruppsmöten med informatörer och handledare. En planeringsgrupp tillsattes för planering av en valdebatt i Helsingfors Svenska hörselförbundet rf:s representant i planeringsgruppen har varit Thomas Londen. Verksamheten har under året utvecklats och söker sin form. Under

16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) strategidagen poängterades att ombudens roll är juridisk sakkunskap och att vara ett stöd för organisationerna i intressepolitiska frågor. Ombuden har en viktig roll i att lyfta fram aktuella frågor och bereda samt att gå igenom utlåtanden ur ett juridiskt perspektiv. Det är förbunden själva som undertecknar utlåtanden. Rådgivningen som juridiska ombuden upprätthåller ger värdefull baskunskap om samhälleliga problemställningar. Under året har också överflyttningen av verksamheten från Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf till SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf beretts. Juridiska ombuden bildade ett svenskspråkigt intressentnätverk inom patient- och handikappsektorn. Ett forum där svenskspråkiga frågor och information dryftas. Styrelsemedlem Tor Wernér har representerat förbundet i nätverket. Kuuloliitto ry Verksamhetsledare Sonja Londen och Finska hörselförbundets verksamhetsledare Pekka Lapinleimu har regelbundet hållit kontakt. Utbyte av aktuella ärenden. Potentiella bidragsgivare för ett gemensamt projekt gällande hörselundersökning vid en ålder på 50 har utretts. Sonja Londen representera Svenska hörselförbundet rf vid Kuuloliittos förbundsmöte på Ljusa huset i Helsingfors och framförde förbundets hälsning. 10. Intressepolitiskt arbete Det har varit många händelser som förbundsstyrelsen reagerat på under året. Ärenden gällande skrivtolkningen har varit en av tyngdpunkterna både av den orsaken att det är första året som ansvaret för tjänstens är hos FPA och för att svenskspråkiga skrivtolkar kom ut i arbetslivet. Förbundet har bland annat i samarbete med TTYR och Axxell per brev skickat en skrivelse om utexaminerade tolkars möjligheter att få arbete. Förbundet har via gratulationsbrev påmint Anna-Maja Henriksson (vald till justitieminister)om vikten att jobba med hörselfrågor. Förbundet undertecknade tillsammans med flera organisationer inom tredje sektorn en appell: en vädjan om att frivilligverksamheten skall uppmärksammas i nästa regeringsprogram. Gita Lindholm deltog vid överräckningen av appellen på riksdagshuset. Förbundet har lämnat in följande utlåtande/skrivelser: Kommunikationsministeriet utlåtande angående Statsrådets förordning om ljud- och texttjänsterna för tvprogram

17 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) Justitieministeriet utlåtande till Justitieministeriet angående betänkande 24/2011: Teckenspråkigas språkliga rättigheter Social- och hälsovårdsministeriet kommentar angående Social- och hälsovårdsministeriets förslag till förordning gällande hjälpmedel inom den medicinska rehabiliteringen kommentar gällande regeringens proposition till lag om tryggande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster för äldre personer. Angående regeringens proposition till lag om tryggande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster för äldre personer. Folkpensionsanstalten Sonja Londen var inbjuden att framföra erfarenheterna av skrivtolkningen vid ett uppföljningstillfälle arrangerat av FPA. kommentar till avdelningen för hälsovård inom FPA gällande information till potentiella kunder till en pilotgrupp att testa distanstolkning. utlåtande om tolkbegreppen. kommenterat informationsbrevet gällande distanstolkningstestet. förbundet har också tagit del av och stödde TTYR:s utlåtande gällande FPA-termer gällande internationell sjukvård och tolkningstjänster för handikappade personer. Övriga kommentar gällande EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens framtid. Kommentar riktades till till Europeiska Unionen och till Carl Haglund. verksamhetsledare Sonja Londen har tillsammans Gunnel Grönroos och Raija Koskinen inlämnat ett utlåtande till Utbildningsstyrelsen gälllande specialyrkesexamen i arbetskonsulent. förbundet har meddelat riksdagens kulturutskott att vi understöder Dövas förbunds utlåtande gällande proposition till riksdagen med förslag till lag om Institutet för de inhemska språken. förbundet har tillsammans med textelefonservicen (TPP-gruppen) undertecknat ett utlåtande som backar upp Dövas förbunds skrivelse riktade till kommuner med uppmaning att FPAs distanstolknings service ersätter inte kommunens beviljade texttelefon service. Och att dylika beslut måste hävas och inga nya göras. 11. Organisation Förbundet firade 25-årsjubileum i form av en minikryssning från Åbo, Champiskryssning. 168 personer deltog i kryssningen. Inbjudna gäster var Hedersordförande Börje Sjöblom och Harriet Vainio, Clara Björk och Viveca Hellöre med på kryssningen. Förbundet bjöd dem och föreläsaren Hanna Björkstrand på en kvällsbit på fredagskvällen. Susanna Antolainen och Kimmo Saloranta som

18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) förbundet uppmärksammade var ej på plats. Ett gemensamt jubileumsevenemang arrangerades i konferensutrymmena Hanna Björkstrand från Mental Capital Care AB föreläste om Möjligheter på Internet, Henrik Ås, personal på Viking Line berättade tillsammans med sin kollega om Champagne som jubileumsdryck. Musikunderhållning bjöd Eddie Oliva på. Deltagare har tackat för Champiskryssningen per telefon, e-post, med annonshälsning i Vi hörs och via Åbo Underrättelse. Föreningarna hade hörsammat uppvaktningen genom att hälsa via Vi hörs. Sonja Londen hade sammanställt en kort historik av förbundets 25-årsverksamhet som delades ut till alla deltagarna, bilaga. Champiskryssningen koordinerades av Birgitta Kronberg. Förbundsmötet Medlemmarna sammankom till förbundsmötet på Handicampen, Mariehamn. Ålands hörselförenings ordförande Ralf Hellman var mötesordförande och alla tio medlemsföreningar var representerade, tio ordinarie medlemmar var således på plats. Styrelsens tillsatta arbetsgrupper berättade om arbetsgruppernas arbeten. Ålands hörselförening rf arrangerade dagen innan en guidad rundtur med styrelsemedlem Sture Söderlund som uppskattad guide. Rundturen avslutades med en middag på Saltviks gamla husmodersskola. Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen har haft sex möten varav två i samband med utvecklingsdagar. Styrelsen, styrelsen tillsatta arbetsgrupper och förbundets personal har sammankommit till två gemensamma diskussionstillfällen, ett före styrelsemötet (1/2011: mars) och ett före styrelsemötet (5/2011: oktober). Styrelsens medlemmar har representerat och/eller berättat om förbundet i olika sammanhang. Temadag för mor- och farföräldrar med handikappade barnbarn i Åbo. Arrangör CP-förbundet. Birgitta Kronberg berättade om hörseln. Styrelsemedlem Tor Wernér deltog i Finlands Svenska handikappförbund rf organisationsdag i Helsingfors. Förbundsstyrelsens utredning Undersökning: Bättre ljudmiljö och bra hörselvård Syftet med utredningen var att samla information som kan användas i förbundets och föreningarnas arbete med att skapa en bättre ljudmiljö och bra hörselvård för oss alla. Enkäten har pilottestats på förbundets 25-årsjubileums kryssning den oktober personer deltog i kryssningen, av vilka 4 var personal. Möjliga antal respondenter var 164. Inlämnade enkäter var 83 så svarsprocenten blev 50,61%. I november 2011 hade förbundet en praktikant från Arcada. Stephanie Rosenlindt

19 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) sammanställde enkätsvaren. Arbetsgruppen Bättre ljudmiljö sammankom och tog del av Staphanies arbete i november och gruppen kunde konstaterade att vissa enkätfrågor behöver justeras för att bättre fungera. Gruppen konstaterade att enkäten ger riktgivande svar och kan väl bearbetas vidare och användas i nytt sammanhang. Att få olika grupper att svara på enkäten och olika åldrar är en utmaning men kunde vara intressant. Arbetsgrupper En ekonomigrupp att följa upp den ekonomiska situationen, budget och bokföring under året, gruppen har sammankommit regelbundet. I gruppen ingår Birgitta Kronberg, Bo-Henry Simell och Sonja Londen. Tre arbetsgrupper tillsattes på styrelsens och personalens diskussionsdag : Bättre ljudmiljö, Bra hörselvård och Stöd i att höra. I arbetsgruppen ingår en styrelsemedlem och två andra förtroendevalda personer. Arbetsgruppernas uppgifter diskuterades och definierades i mars Den gemensamma dagen i oktober utvärderades arbetsgruppernas arbete, Bättre ljudmiljö och bra hörselvård enkäten bearbetades och utgående från utvecklingsdagens diskussion definierades arbetsgruppernas arbete. Arbetsgruppen Bättre ljudmiljö fortsätter sin fokus på enkäten och bearbetar grundinformation som förbundet och föreningarna kunde använda vid arbetet kring kommunalvalet Arbetsgruppen Bra hörselvård arbetar vidare med idén om dagboken och hörapparatmaterialet. Arbetsgruppen Stöd i att höra fokuserar på kundprofilblanketten. Arbetsgrupperna arbetsform har varit att de är tillsatta av styrelsen. En styrelseledamot har varit kontaktpersonen mellan arbetsgruppen och förbundsstyrelsen, och har på varje styrelsemöte rapporterat om läget i arbetsgruppen. Styrelsen har diskuterat läget och vid behov omformulerat uppdraget. Konkreta resultat är en pilottestning av en undersökning och tryckning av två jag hör dåligt kort. Dessutom har arbetsgrupperna varit som bollplank inom sitt område och hjälp vid enkätförfrågningar och remissutlåtanden som verksamhetsledaren på förbundet har sammanställt. Arbetsgruppernas inledande arbete under januari -mars 2011 diskuterades i Åbo 4-5 mars I dagen deltog förutom arbetsgruppernas medlemmar, förbundsstyrelsens ordförande, vice ordförande och förbundets personal. Arbetsgrupperna presenterade sitt arbete på förbundsmötet i april 2011 och har träffats 2-3 gånger och regelbundet haft mejl- och telefonkontakt. Bättre ljudmiljö: Koordinator Monica Bäckström Arbetsgruppen har fokuserat på en grundläggande utredning bland medlemmarna. En enkät som skulle samla på bakgrundsfakta för kommande arbete inom förbundet. Information som kan användas både inom förbundet och av föreningarna. Enkäten sammanställdes av gruppen men alla tre arbetsgrupper bidrog med enkätens frågor. Enkäten delades in i tre delar, en del per arbetsgrupp. Enkäten finslipades på förbundets utvecklingsdag Förbundet firade 25-

20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE (24) årsjubileum i form av en champis-kryssning 25 oktober En pilotundersökning arrangerades genom att enkäten delades där ut till alla deltagarna. Gruppen har konstaterat att enkäten ger riktgivande svar och kan väl bearbetas vidare och användas i nytt sammanhang. Enkäten har justerats en aning och i februari 2012 skickats till alla lokalföreningarna. Målet är att samla c 300 svar från hela Svenskfinland (30 per förening). En första sammanställning av resultaten presenteras på förbundsmötet i april Bra hörselvård: Koordinator Ulla-Maj Storsjö Arbetsgruppen har berett frågor till ovannämnda enkät. Arbetsgruppen har samlat på och gått igenom befintligt material gällande hörapparatanvändning och dess skötsel. En dagbok som en hörapparatanvändare använder under sina första 30 dagar vid ny hörapparat bearbetas av gruppen. Gruppen har dessutom bistått verksamhetsledaren med information gällande en utredning om patientsäkerhet inom vården. Stöd i att höra: Koordinator Tor Wernér Arbetsgruppen har berett frågor till ovannämnda enkät. Arbetsgruppen har jobbat med materialformning. Bland annat ett jag hör dåligt kort. Två olika modeller har tryckts och kommer att framläggas på förbundsmötet i april Utgående från responsen utvecklas kortet vidare. Gruppen jobbar också med att sammanställa vad som kunde ingå i en kundprofil-blankett. En blankett om beaktar personens hela livssituation och som är ett stöd i besök vid hörapparatutprovning. Gruppen har tagit del av förslaget till förordning gällande hjälpmedel inom medicinska rehabiliteringen och skickat kommentarer till verksamhetsledaren som sedan sammanställt ett officiellt utlåtande. Förbundets resa Förbundet arrangerar resor som samlar resenärer från hela Svenskfinland. Detta år var resmålet att åka norra skärgårdsvägen till Åland. Förbundet planerade två resor, en från Österbotten och en från Nyland. Antalet anmälda räckte till en gemensam resa personer deltog i resan. Resenärer deltog både från Österbotten och Nyland. En lunch hos Ålands hörselförening rf:s ordförande ingick i resan. Birgitta Kronberg som var reseledare koordinerade resan. Resan arrangerades i samarbete med Turix. 12. Förbundskansli Förbundet har sitt kansli i en hyrd lokal på Kajsaniemigatan 3 B 13 i Helsingfors. Gällande projektet SKRIV TILLgänglig kultur hyrde förbundet till den sista april en kansliplats av SSG i Vasa på Handelsesplanaden och under den avslutande projekttiden hyrdes lokal på Vasaesplanaden 17 av Stiftelsen Kiisto. Socionomstuderande Stephanie Rosenlindt från Arcada utförde sin praktik på förbundskansliet