Verksamhetsberättelsen 2012

Transkript

1 Kajsaniemigatan 3 B Helsingfors Utdrag ur Verksamhetsberättelsen 2012 m Clara Björk

2 Fotona tagna av: Sonja Londen Birgitta Kronberg :s värdegrund Vi tror på värdet att förmedla kunskap som är baserad på fakta är en landsomfattande intresseorganisation som bedriver påverkningsarbete samt sprider kunskap om hörselskadades behov och om hörselhandikapp, också i förebyggande syfte. Genom synlighet sprids information om frågor som är relaterade till hörseln. Vi tror på värdet av att förena personer som har svårigheter med hörseln förenar finlandssvenska hörselskadade, stärker vikänslan och stöder frivilligverksamhet samt arbetar för fungerande kommunikation. Social samvaro ger bättre självkänsla. Vi tror på värdet av att förstå möjligheterna i en funktionsnedsättning arbetar för ett tillgängligt samhälle där alla är delaktiga och jämlika. Hörselskadade får positiva erfarenheter och upptäcker nya möjligheter. Upplever du att din hörselnedsättning gör kulturlivet otillgängligt för dig? Ja 19,23 Nej 25,82 Medlemsundersökning 2012 Ibland 54,95

3 Ordinarie verksamhet Medlemsundersökning Förbundsstyrelsen har genomfört en utredning. Enkäten distribuerades till samtliga medlemsföreningar och totalt har 217 enkätsvar analyserats. Den regionala fördelningen bland svaren var Åboland/Åland 26 %, Nyland 29 % och Österbotten 45 %. Förbundets samhälleliga uppgift är att informera, vara en förbindelselänk och idka intressebevakning, framkommer i medlemsundersökningen. Bra hörselvård Respondenterna ombads uppge vilka faktorer som är viktiga för en bra hörselvård. De överlägset viktigaste faktorerna som nämndes var sakkunnig personal och att servicen sker på svenska. Övriga faktorer som nämndes var vikten av bra information och att servicen är lättillgänglig, dvs. att den är nära. Gällande hörselvården på svenska anser 38 procent av respondenterna att den fungerar bra, medan 39 procent anser den fungera tillfredsställande. Hörselvården på svenska i Finland får alltså av de som svarat på enkäten ett mycket bra betyg. Det är ändå skäl att konstatera att 7 procent av respondenterna anser att den inte fungerar. Det är också viktigt att notera att många låtit bli att svara på frågan (44 stycken). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att majoriteten av respondenterna i denna undersökning anser att hörselvården på svenska fungerar tillfredsställande. Trots detta är det viktigt att följa med utvecklingen emedan social och hälsovården står inför stora förändringar. Behovet av ett intressepolitiskt arbete i dessa frågor försvinner inte. Vilka situationer väljer du bort på grund av din hörselnedsättning? Procent Folksamlingar Med dåligt ljud/akustik Kulturevenemang Där det finns krav att delta Möten Föredrag TV-program Där det inte används hjälpmedel Privata/familjesituationer Medlemsundersökning 2012

4 Ordinarie verksamhet Webbsida och Facebook Förbundet har en egen webbsida, på Kulturhuset.fi, webbmasteruppgiften sköts av kanslisekreteraren. På webbsidan finns månadens fråga som byts ut varje månad. För att få ta del av resultatläget måste man rösta. Februari och april månaders frågor var bland dem som lockade flest röster. April månads fråga: Har hörselskadan påverkat ditt arbetsliv? fick flest röster år procent av respondenterna har svarat ja på frågan och 28 % svarat nej. 21 % av respondenterna uppgav att de blivit tvungna att byta jobb. I februari frågade förbundet: Har du skaffat din hörapparat... via den allmänna hälsovården (52%), privat (30%) och har inte hörapparat (18%). Förbundet har egen facebook sida Facebook har främst använts som informationsinlägg om aktuella händelser inom förbundet och forskning inom hörselområdet Har hörselskadan påverkat ditt arbetsliv, Har ej hörselskada 2% Nej 4% Måste byta jobb 21% Ja, positivt 45% Webbfrågan: Februari 2012 Ja, negativt 28% Hur mycket lyssnar du på musik med hörlurar? mer än 6 timmar per dag 3% 3-6 timmar per dag 15% Lyssnar inte alls 64% Webbfråga:September timmar per dag 18%

5 Ordinarie verksamhet Information /Tidskriften Vi hörs Vi hörs har sedan år 2009 utkommit med fyra temanummer per år. Så också år Teman för de fyra numren var, Tinnitus öronsus, Fokus på ungas ljudmiljö, Hörhjälpmedel och Hörsel och familjen som resurs. Vi hörs redaktion har bestått av Birgitta Kronberg och Gita Lindholm. Upplagan var förutom Tinnitus öronsus numret som trycktes i exemplar. Tidskriften har distribuerats till medlemmarna i förbundets lokalföreningar, till bibliotek, hälsocentraler och hörcentraler, till olika myndigheter, finlandssvenska lokala dagstidningars redaktionskanslier samt till tidskriftens prenumeranter. Vi hörs har också getts ut som taltidning. Vi hörs deltog i Bokmässan i Vasa Där fanns tidskriften för utdelning på tidningsbordet i De Finlandssvenska tidskrifternas gemensamma monter. På bokmässan i Helsingfors hade Vi hörs ett eget bord i De Finlandssvenska tidskrifternas gemensamma monter och tidskriften fanns dessutom på det gemensamma tidningsbordet. Information/ material Information sprids också till medlemsföreningarna genom cirkulär och e-post brev samt informationsbladet Klippet. Klippet är en sammanställning av tidningsurklipp och övrig information med anknytning till hörseln som skickats till kansliet. Förbundet har tryckt broschyrer som bearbetades inom ramen för projektet SKRIV TILLgänglig Kultur (avslutades år 2011). Broschyrerna Teaterföreställning med BRA HÖRBARHET, Ansökan om SKRIVTOLKTJÄNST och Beställning och användning av SKRIVTOLK.

6 Ordinarie verksamhet Kursverksamhet Anpassningskurser är ett sätt att skapa bästa möjliga förutsättningar för hörselskadade i olika livsskeden och deras anhöriga att hantera sin vardagslivssituation. Förbundet har arrangerat en grundkurs, tre temakurser och två samarbetskurser. Grundkurs Förbundet ordnade en grundkurs med uppföljning. Kursen tog plats på Norrvalla Rehab Center i Vörå. Kursen arrangerades tillsammans med Folkpensionsanstalten FPA. Temakurs Temakurserna arrangeras med stöd av Penningautomatföreningen RAY. Inom temakursverksamheten har arbetet fortsatt med utvecklandet av olika uppföljningssätt. En kurs med 11 deltagare för personer med tinnitus på Hotel Victoria i Tammerfors. Enligt kursuppföljningen har sex personer sökt hjälp för sin livssituation och upplevde att deras livskvalitet förändrats positivt i och med kursen. En avslappningskurs med 14 deltagare på Runsala spa i Åbo. Nio deltagare upplevde enligt uppföljningen att livskvaliteten förbättrats i och med deltagandet i kursen. Alla som svarade hade fortsatt hemma med någon av de på kursen utlärda avslappningsmetoderna. En ny temakurs: Ny med min hörapparat med 7 deltagare på Sjundeå bad. Deltagarna provade under och efter kursen hörapparaten i olika miljöer och situationer och fyllde i en dagbok om deras erfarenheter. Samarbetskurs Två samarbetskurser ordnades. En parkurs tillsammans med Folkhälsan förbund på Norrvalla Rehab Center. Kursen hade 12 deltagare. Deltagarnas relation följdes upp genom ett frågeformulär som besvarades av båda parterna en månad före kursen, under kursen och en månad efter kursen. Förbundet ordnade även en samarbetskurs med Psykosociala förbundet rf som gick under namnet psyket och hörseln. Kursen hade 8 deltagare och ordnades på Härmä bad. Deltagarna upplevde att de fick mycket ny information om sambandet mellan psykisk ohälsa och hörseln och majoriteten av deltagarna ansåg sig ha fått konkreta råd för att förbättra livskvaliteten. Samarbetskursen mellan och Psykosociala förbundet rf var den första i sitt slag.

7 Ordinarie verksamhet Föreningarnas verksamhet Den etablerade föreningsverksamheten i lokalföreningarna är av stor vikt för medlemmarna. Den egna föreningen är och blir en källa för information, hjälp och stöd, social gemenskap, identifiering och grupptillhörighet. Föreningarnas verksamhet består i huvudsak av frivilliga insatser. Ålands Hörselförening rf har en deltidsanställd som köptjänst. Sydösterbottens hörselförening rf och Svenska Hörselskadade i Västnyland rf firade 25-år. Svenska hörselskadade i Vasanejden rf firade sina 25-år i samband med julfesten. Svenska Hörselskadade i Karlebynejden rf arrangerade den Österbottniska sommarsamlingen den 12 augusti Medlemmar från Nykarlebynejden, Vasanejden och Sydösterbottens föreningar hade hörsammat inbjudan och cirka 130 personer deltog i samlingen. Medlemsträffarna i lokalföreningarna som också har en viktig social funktion arrangerades i varje förening med god uppslutning. Medlemsmöten är allt från varje vecka till några gånger per år. På medlemsmöten har lokalföreningarna inbjudna föreläsare, utbyte av egna erfarenheter och kulturella inslag. Lokalföreningarna har (9 av 10) arrangerat 74 medlemsmöten och nått personer. Informationstillfällen som är ett större evenemang med mål att nå ut till en bredare publik har alla föreningar arrangerat: 14 informationstillfällen som nått 763 personer Lokalverksamhet Medlemsmöten Informationstillfällen Föreläsningar Rekreation 2010 (10 av 10) 2011 (9 av 10) 2012 (9 av 10) Statistikblanketten 2012 Lokalföreningarna har medlemmar som representerar hörselområdet i olika samhälleliga organ, förtroendevald inom församlingen och handikapprådet. Svenska hörselskadade i Västnyland rf har i tre handikappråd; Raseborgs stad, Hangö stad och Kyrkslätt. En person med hörselskada blev invald i fullmäktige i Pargas. Lokalföreningarna har varit synliga i lokaltidningarna genom att aktivt informera och marknadsföra evenemangen. Svenska hörselskadade i Åboland rf föreläser regelbundet om hörsel för social- och hälsovårdsstuderanden. Många lokalföreningar har deltagande i olika mässor och seminarier med egna informationsmonter. Svenska hörselskadade i Vasanejden rf deltog i Friskvårdsmässan i Vasa, Sydösterbottens hörselförening rf i öppet hus på Familjecentret i Kristinestad. Ålands Hörselförening rf deltog i minimässa för personal vid Ålands Hälso- och sjukvård.

8 Ordinarie verksamhet Frivilligverksamhet Föreningarnas verksamhet baserar sig på frivilliga insatser. Personer som gör en insats frivilligt uppskattas till 151 personer (9 föreningar av 10). Det frivilliga arbetet är det praktiska arbetet med att planera, förbereda och genomföra verksamheten samt föreningsadministration som register, protokoll och bokföring. Vara i kontakt med kommuner och andra organisationer. Föredragshållare på medlemsmöten och ordnar kurser inom föreningen. Hörselrådgivarverksamheten Förbundet ordnade ett fortbildningstillfälle på Hotel Arthur i Helsingfors. Temat var nya hörhjälpmedel på marknaden. 17 hörselrådgivare deltog i dagen. Hörselrådgivarverksamheten är aktiv och uppskattad bland föreningsmedlemmarna. 24 aktiva hörselrådgivare runt om i Svenskfinland (9 föreningar av 10). Verksamheten har bestått bland annat av öppen rådgivning, mottagning, hembesök och informationstillfällen. Öppen rådgivning är en annonserad plats och tid, hörselrådgivarna har tillsammans arrangerat 60 rådgivningar och träffat 320 personer. Mottagningar som arrangeras i samband med medlemsmöten (en timme före) har varit 61 stycken och råd getts till 577 personer. Hörselrådgivarna har gjort 238 stycken hembesök. Telefon, sms och mejl är också kanaler som används i rådgivningen: 692 tillfällen är registrerade, de är många fler till antalet.

9 Utdrag ur verksamhetsberättelsen 2012 Ordinarie verksamhet Internationell verksamhet Norden Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté NHS är en samarbetsplattform med medlemmar från alla nordiska länderna, Sverige, Norge, Danmark, Island, Färöarna och Finland. NHS har en anställd intressepolitisk sekreterare Cilla Schroeder, Svenska hörselförbundet rf har arbetsgivaransvaret. NHS arrangerar varje år tre möten ledarmöte och års- och temadag och kanslichefsmöte. Ledarmötet arrangerades i Köpenhamn och NHS års- och temadagar i Reykjavik, på Island. Birgitta Kronberg, Sonja Londen och Cilla Schroeder deltog inom ramen för NHS budget. Styrelsemedlemmarna Ulla-Maj Storsjö och Bo-Henry Simell deltog med stöd av personligt beviljade bidrag. Temadagens tema var textning som tillgänglighet. Alla nordiska länderna hade egna inlägg. Sonja Londen berättade om förbundets erfarenheter kring textning och kultur och skrivtolkutbildningen. NHS har en resursgrupp. Medlemmarna är en styrelsemedlem ur varje medlemsorganisation. Styrelsemedlem Ulla-Maj Storsjö är förbundets representant i resursgruppen. Kanslichef Friða Gunnarsdóttir, Heyrnarhjálp på Island Internationellt är medlem i Europeiska (EFHOH)och Internationella (IFHOH) nätverken för hörselorganisationer. IFHOHs världskongress: Bättre livskvalitet som arrangeras vart 4:e år arrangerades den juni 2012 i Bergen, Norge. Knappa 400 deltagare från olika delar av världen samlades på hörselskadades världskongress. Bättre livskvalitet för personer med hörselskada behandlades ur flera synvinklar. Framsteg inom forskning, olika aspekter på ljudmiljö, psykosocialt stöd och hörselskada i olika åldrar presenterades och behandlades under kongressen. På plats fanns hörselskadade från ett 40-tal länder. Kajsaniemigatan 3 B Helsingfors tfn: FO-nummer :

10 Ordinarie verksamhet / Samarbete Ungdomsverksamhet En mindre kampanj/utredning arrangerades i samband med tidskriften Vi hörs deltagandet i bokmässan i Helsingfors oktober Under bokmässans första dag delades kort ut med texten var rädd om din hörsel, den är den enda du har. På korten hade nitats hörselproppar. Under de följande mässdagarna fick besökarna som stannade upp vid montern svara på en enkät. 77 personer svarade på enkäten. Två frågor ingick i kampanjen: Använder du öronproppar när du går på konsert eller andra därmed jämförbara tillställningar? 19 procent ja, 25 procent ibland, 48 procent nej och 8 procent går inte på dylika evenemang. Den andra frågan: Lyssnar du på musik eller radio via hörlurar? 22 procent uppger att de lyssnar 1-3 timmar per dag, 3 procent lyssnar 3-6 timmar, 62 procent lyssnar inte alls och 13 procent svarade inte på frågan. Förbundet och SPERES Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum träffas regelbundet och utbyter erfarenheter och planerade händelser. Förbundet samarbetar med SPERES gällande stödperioder. Syftet med samarbetet är att ge möjlighet för unga vuxna med hörselnedsättning att under SPERES stödperioder fungera som rollmodell för barn och unga med hörselnedsättning och få erfarenhet av att vara hjälpledare. SPERES arrangerade 5 stödperioder år Skrivtolk på svenska Skrivtolkarna arrangerade i april 2012 uppföljningsdagar för skrivtolkar som gick utbildningen på Axxell år Axxells koordinator Carola Gröndahl, verksamhetsledare Sonja Londen och tio skrivtolkar som gick utbildningen deltog i dagarna. Förbundets erfarenheter och dokument från skrivtolkutbildningen har använts i intressepolitiska arbetet på Island. TTYR-gruppen Sonja Londen representerar i Tulkkitoiminnan yhteistyryhmä (TTYR). TTYR är ett organ som har hand om olika tolkrelaterade ärenden och frågor i Finland, strävar efter att utveckla tolkjänsten och upprätthåller tolkregistret. TTYRs beslutande föreningar är Kuuloliitto ry, Kuurojen liitto ry, Suomen viittomakielen tulkit ry och Suomen kuurosokeat ry. Övriga som deltar i möten är Kuulovammaisten lasten vanhempien liitto ry, Humanistinen ammattikorkeakoulu, Diakonia-ammattikorkeakoulu, Kuurojen palvelusäätiö och Suomen kirjoitustulkit ry. Får du fram textningen för hörselskadade på tv? Ja: 56 % Nej: 35 % (Ja SVT men Nej Yle: 9 %) Medlemsundersökning 2012

11 Ordinarie verksamhet / Samarbete Texttelefon service Gita Lindholm har deltagit i Texttelefonarbetsgruppens (Tekstipuhelin-palvelutyöryhmä) möten. Svenskspråkiga användare av ITTP tjänsten (texttelefontjänst över internet) har ökat och servicen på svenska har förbättrats i det avseendet att det nu finns flera samtalsförmedlare som behärskar svenska eller har svenska som modersmål och överflyttning av samtal mellan förmedlarna löper smidigare. Tjänsten sköts nu av Vakka- Suomen Puhelin Oy / Protone Oy. TRIO Triosamarbetet är ett samarbete som initierat. Samarbetet är mellan Svenska pensionärsförbundet rf, Förbundet Finlands svenska synskadade rf och. Verksamhetsledarna och ordföranden träffas regelbundet. Förbundens tidskrifter distribueras till varandras styrelsemedlemmar. Ett konkret resultat är utgivningen av Vi hörs och God Tid som taltidningar. Förbundet Finlands svenska synskadade koordinerar utgivningen och ansvarar för finansieringsadministrationen. Utgivningen av taltidningarna sker med stöd av Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman och SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf. En gemensam skrivelse gällande Kyrkpressen läsbarhet som ordföranden undertecknade skickades till chefredaktören May Wikström. Kuuloliitto ry :s och Finska hörselförbundet rf:s verksamhetsledare har regelbundet hållit kontakt kring aktuella ärenden. Konsumentparlament Förbundet har deltagit i processen att bereda ärenden till konsumentparlamentet hösten Förbundets inlägg om att ljudmiljön skulle vara ett av teman gick ej igenom. SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf stiftades den 14 september Förbundet hade en aktiv roll i att skapa SAMS. Målsättningen är att SAMS ska fungera som ett samarbetsforum inom det finlandssvenska handikappfältet och utgår i sitt arbete från FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen av hur Finland bereder lagar och hur Finland uppfyller kraven i konventionen är SAMS roll och funktion. Styrelsemedlem Tor Wernér är förbundets representant i SAMS styrelse med Birgitta Kronberg som suppleant. Juridisk ombud i Svenskfinland inom handikappsektorn har övergått till eget verksamhetsområde inom SAMS från och med januari SAMS bidrag är en egen helhet inom SAMS verksamhet. SAMS har tilldelats uppdraget att ansvara för ett av Svenska kulturfondens förbundspaket gällande sociala området. Vad gäller medlemsföreningarna i vårt förbund hade SAMS styrelse beslutat sig för ett förbundspaket.

12 Ordinarie verksamhet Intressepolitiskt arbete Kommunalvalet den 28 oktober 2012 uppmärksammades med ett flygblad - Har du koll på att alla hör dig? Förbundets påverkansarbete har haft resultat. Förbundsordförande Birgitta Kronberg har varit i kontakt med Viking Lines nybygge Viking Grace gällande installation av teleslingor. De bekräftade att de kommer att installera slingor. Ett synligt resultat gällande textning av teaterföreställningar är anskaffningen av textningsapparatur på Svenska teatern i Helsingfors. Alla föreställningar textas av teaterföreställningen Kristina i Duvemåla på Svenska teatern i Helsingfors, ett resultat i förbundets och föreningars långvariga påverkansarbete. Ett annat påtryckningsarbete tillsammans med andra hörselorganisationer och TTYRgruppen resulterade i att FPA bildade ett samarbetsforum gällande tolktjänsten. Samarbetsforumets första och inledande möte hölls i Helsingfors. Förbundet har lämnat in följande utlåtanden/skrivelser: Kommunikationsministeriet Ett e-post brev till Kommunikationsministeriet med anledning av att Kommunikationsministeriet fyllde 120 år i september Utlåtande angående regeringens proposition till lagar om ändring av lagen om Rundradion Ab och av lagen om statens televisions- och radiofond. Folkpensionsanstalten En gemensam skrivelser tillsammans med Kuurojen Liitto ry, Kuuloliitto ry, Suomen Kuurosokeat ry och Svenska hörselförbundet har skickats till fpa med uppmaning att en plattform för samarbete i tolkfrågor bör inrättas. Verksamhetsledarna för nämnda organisationer uppvaktade fpa den 18 april Fpa representerades av FPA:s direktör Helena Pesola, förmånsdirektör Elise Kivimäki och förmånschef på FPA:s hälsoavdelning Kari Vilkama. På mötet beslöts att ett samarbetsforum i tolkfrågor bildas. Vilket var gruppens mål med uppvaktningen. FPA utkom med ett pressmeddelande och nyheten uppmärksammades i teckenspråksnyheterna. Nordisk resolution NHS uppmaning till hörselkliniker och andra utprovare av hörapparater i Norden att utgå från CEN-standarden gällande hörapparatutprovning i sitt arbete. NHS resolution till leverantörer av hörhjälpmedel för att uppmärksamma bristen på internationell standarder gällande hörhjälpmedel. Gemensamma skrivelser Verksamhetsledarna för, Kuuloliitto ry, Kuurojen Liitto ry och Suomen Kuurosokeat ry gällande vår oro för att fler och fler hälsovårdscentraler övergår till återuppringningsservice vid tidsbeställning. Finlandssvenska organisationers gemensamma skrivelse gällande rays fördelning av avkastningen. Förbunden och organisationerna ansåg att beslutet om att regeringen i samband med budgetramarna kommit överens om att styra en större del av RAY:s avkastning direkt till att täcka statens kostnader är ologiskt och strider mot regeringens principiella handlingslinjer. Mottagare riksdagsledamot.

13 Förbundskongress 2013 Beredelser och information om kommande förbundskongress i november 2013 inleddes. Förbundslogon utarbetades av Harriet Snellman. Buller och Bång Projekt Buller och Bång har varit ett projekt för barn och personal i daghem. Projektets syfte var att informera om ljudmiljön och påverkningsmöjligheter av denna i vardagen. Projektet startade 2009 med ett pilotprojekt. Buller och Bång har under de senaste åren riktat sig huvudsakligen till barn i åldern 5-7 år. Projektet Buller och Bång besökte Rödskogs förskola och Bemböle förskola (våren och hösten 2012) och har därmed besökt 22 daghemsgrupper under åren Sammanlagt har 424 barn och 54 vuxna från daghemspersonalen tagit del av Buller och Bång-projektets information Nora Strömman har varit projektledare. Bättre ljudmiljö Projektet Bättre ljudmiljö är ett anskaffningsbidrag beviljat av Penningautomatföreningen RAY för att ge medlemsföreningarna möjlighet att köpa tekniska hörhjälpmedel som förbättrar ljudmiljön/hörbarheten i verksamheten på något sätt. Det andra syftet med projektet är att utföra en utredning som bidrar med information om hur olika tekniska hjälpmedel fungerar i olika situationer. Information som förbundet och föreningarna sedan kan använda i informationsverksamheten. Förbundet koordinerar anskaffningsprojektet. En sammanställning har gjorts av de erfarenheterna som föreningarna har av de hjälpmedel de hittills använt i föreningsverksamheten. Föreningarna har beskrivit miljöer som kunde förbättras och som förekommer inom verksamheten. Verksamheten återkommer i samma lokal och ljudet bör isoleras på ett sätt att grannar inte stör. Buller - störande ljud som förekommer utanför lokalen. Verksamheten roterar i olika (icke egna) lokaler där det inte finns ljudanläggningar, eller om det finns ljudanläggningar (audiosystem) saknas teleslinga. I en större sal är det svårt att höra och inte alltid möjligt att läsa på läpparna. Under en träff kan det vara flera personer som står för inläggen och inläggen kan variera från föredrag till underhållning och också deltagarna som ställer frågor. Resor och utfärder arrangeras och information ges i buss. Guidningar både utomhus och inomhus, deltagarantalet kan vara mellan personer. Det finns behov av att se text som stöd i att bättre höra. Olika sätt som skapar möjligheter att visa text och bilder för en större samling.

14 Förbundsmötet och Hedersmedlem Förbundsmötet var den 14 april 2012 på Hotell Polaris i Pedersöre. Publikationen Medlemsmodellen: Rekrytera, aktivera och behålla medlemmar av Niklas Hill och Angeli Sjöström delades ut, ett exemplar till varje förening. Hedersmedlem Clara Björk Förbundsmötet utsåg Clara Björk till hedersmedlem i. Hon mottog personligen uppvaktningen på förbundsmötet. Björk var en av undertecknarna vid bildandet av förbundet, hon har aktivt varit med och utvecklat olika verksamheter inom förbundet, både kursverksamheten och hörselrådgivningen inom frivilligverksamheten. Clara Björk har också varit medlem i förbundsstyrelsen. Ekonomi Förbundets ordinarie verksamhet visar ett minus resultat. Den ordinarie verksamheten är i behov av mera årliga anslag för att kunna upprätthålla en kvalitativ ordinarie verksamhet. Förbundet är helt beroende av att förutom allmänna RAY-bidraget erhålla understöd och bidrag från stiftelser och fonder, samt donationer och frivilliga bidrag. Bokslutet visar en förlust på totalt ,99 för året. Personalkostnaderna har ökat i och med att kursplaneraren året innan (2011) var tjänstledig ett halvår. Styrelsens kostnader har märkbart minskat i och med e-post styrelsemöten och att arbetsgrupperna främst har arbetat per e-post. Medlemsavgiften höjdes från och med Förbundet har två fria fonder: Hörselfonden grundades 2004 med inbetalningar gjorda till minne av Mary-Ann Procopé. Fondens ändamål är att främja informationsverksamheten inom förbundet, publicering av svenskspråkigt material kring hörselfrågor (gäller inte tidskriften Vi hörs). Intäkter är försäljning av förbundets kondoleanser och kort. Jubileumsfonden grundades 2006 i samband med förbundsordförande Birgitta Kronbergs 60- årsdag. Fonden avser i första hand att utgöra en insamlingsfond genom att erbjuda möjligheter för personer, företag och organisationer att genom bidrag till fonden utveckla förbundets arbete för ett mera tillgängligt samhälle där alla hörselskadade skall vara fullt delaktiga och jämlika.

15 Förbundet Förbundskansli Förbundet har sitt kansli i en hyrd lokal på Kajsaniemigatan 3 B 13 i Helsingfors. Antalet anställda vid årets slut var tre heltidsanställda verksamhetsledare Sonja Londen, kanslisekreterare Gita Lindholm och Kursplanerare Nora Strömman. Kursplanerare var tjänstledig utan lön en del av maj månad och i juli och december. Förbundet hade två timanställda, bokförare Jim Lindgren och NHS intressepolitisk sekreterare Cilla Schroeder, som i huvudsak arbetade inom NHS. Verksamhetsledare Sonja Londen blev föräldraledig från mitten av december Thomas Londen har varit tillfälligt anställd för att göra en första genomgång av insamlat material förbundets undersökningar. Socionomstuderande Jenni Rantanen från Arcada var på en fyraveckors praktik på förbundskansliet. köper tjänster av Ab Jakobstads bokföringsbyrå gällande löneräkningen, bokföringen av Qwerty Oy. Städningen av kansliet köps av Anssari Oy och datorstöd av Teknikfixaren. Personalens företagshälsovård köps av Mehiläinen/Forums läkarstation i Helsingfors. bildades den 13 november Förbundet arbetar för att skapa ett bättre samhälle för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med nedsatt hörsel, tinnitus, Ménières sjukdom, ljudöverkäns-lighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stöda föräldrar och andra anhöriga. Förbundet har tio medlemsföreningar och de hade vid årets slut sammanlagt medlemmar. Medlemsantalet har således ökat med 108 personer i jämförelse med år Förbundet har antagits som understödjande medlem i Finlands skrivtolkar rf. :s mål är ett tillgängligt samhälle, där alla personer med olika typer av hörselhandikapp respekteras som individer och kan vara delaktiga på sina egna villkor. Förbundet finansierar sin verksamhet med bland annat medlems-avgifter, bidrag från Penningautomatföreningen RAY, Svenska studiecentralen, Folkpensionsanstalten, olika stiftelser och fonder och tidskriften Vi hörs har haft inkomster via annonser, prenumeranter och lösnummer. Utvecklingen av medlemsantalet Antal Årtal

16 Stött vår verksamhet Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse Folkpensionsanstalten Konstsamfundet Penningautomatföreningen, RAY SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman Stiftelsen Tre Smeder Svenska Folkskolans vänner Svenska studiecentralen Torsten och Sirkka Söderholms fond Undervisnings- och kulturministeriet William Thurings Stiftelse Annonsörer och privatpersoner Tack till alla som år 2012 understött verksamheten inom :s medlemmar: Helsingforsregionens hörselförening rf HiA Hörselskadade i arbetslivet Svenska hörselskadade i Borgånejden rf Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf Svenska hörselskadade i Vasanejden rf Svenska hörselskadade i Västnyland rf Svenska hörselskadade i Åboland rf Sydösterbottens hörselförening rf Ålands Hörselförening rf Understödande medlemmar: Comfort Audio AB Batteriservice EGIL Widex Akustik Oy Heders medlem : Clara Björk Styrelse: Ordförande Birgitta Kronberg, Pargas Vice ordförande Bo-Henry Simell, Karleby Ordinarie Monica Bäckström, Jorois Ordinarie Ulla-Maj Storsjö, Sideby Ordinarie Tor Wernér, Karis Suppleanter Gunnel Cederberg, Korsholm SuppleantSture Söderlund, Ödkarby (Juli 2013)