Verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Allmänt Sid 1 Förbundets samhällsnytta Väsentliga händelser Uppskattning gällande utvecklingen för kommande period och värdegrund 2. Informationsverksamhet Sid 3 Tidskriften Vi hörs, Klippet, Ciceronen Internet 3. Anpassningsverksamhet Sid 5 4. Internationell verksamhet Sid 6 Nordiskt samarbete Samarbete på europeiska och internationella arenor Utvecklingssamarbete Andra viktiga händelser inom den internationella verksamheten 5. Medlemsföreningarnas verksamhet Sid 7 Österbottniska sommarsamlingen Föreningarnas verksamhet 6. Frivilligverksamhet Sid 9 Hörselrådgivarverksamhet Fortbildningsdag Nätverksarbete 7. Ungdomar Sid 10 Samarbete med Speres 8. Projekt Sid 11 Buller och Bång, Bättre ljudmiljö, TEXT iteater 9. Samarbete Sid 12 Tolkservice TTYR-gruppen Texttelefonservice TRIO SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Kuuloliitto ry 10. Intressepolitiskt arbete Sid Organisation Sid 15 Förbundskongress Insikt Kunskap Handling Förbundsmöte Förbundsstyrelse Förbundsstyrelsens utredning (Stöd i att höra, Bättre ljudmiljö) Arbetsgrupper 12. Förbundskansli Sid 20 Personal och köptjänster Anskaffningar, Förbundets produkter 13. Ekonomi Sid Bilaga Sid 26

2 1 (27) 1. Allmänt Förbundets samhällsnytta s samhälleliga nytta framkommer genom att vi sprider kunskap om hörselnedsättning på svenska, informerar om hörselskadades verklighet, arrangerar kurser, arbetar för en bättre ljudmiljö och idkar intressebevakning, samt för att vi är en förbindelselänk mellan svenskspråkiga föreningar för hörselskadade, men också mellan finlandssvenska hörselskadade och beslutsfattare/samhälleliga instanser. Föreningarnas verksamhet är samhällsnyttig i och med att personer med hörselnedsättning kommer med i ett socialt sammanhang, föreningarna bistår med råd och stöd och ger möjlighet till rekreation och delaktighet. Väsentliga händelser under räkenskapsperioden - Förbundet arrangerade sin tredje förbundskongress (högsta beslutande organ), som arrangeras vart tredje år. - RAY beviljade en höjning av det allmänna verksamhetsbidraget i syfte att utveckla frivilligverksamheten, bland annat inledde vi en ny hörselrådgivarutbildning. - FPAs ställda krav i upphandlingen resulterade i att förbundets grundkurs läggs ner år Väsentliga händelser under början av år RAYs bidrag minskas väsentligt och bidrar till osäkerhet i möjlig personalstyrka. - Kunskap i upphandling bör höjas i organisationen. Upphandling har inverkat på kursverksamheten. Förbundet hade ingen möjlighet att uppfylla de krav som FPA ställde på arrangörerna. Ingen grundkurs i samarbete med FPA arrangeras år Tema-kurserna som vi arrangerar i samarbete med RAY ändras att bidraget betalas mot kostnadsredovisning, och en redogörelse ska ingå hur förbundet tolkat upphandlingskravet. - Beredningsarbete gällande ansökning om finansiering för ett utvecklingssamarbete av utrikesministeriet. Uppskattning gällande utvecklingen för kommande period - Fokus under året kommer att vara på förbundets nya handlingsprogram : Insikt-Kunskap-Handling, samt förbundsstyrelsens arbete. Förbundet har en nyvald styrelse för kommande treårsperiod - Finland bereder ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. - Tolkservicen förmedlas av FPA själva från och med januari Genomgång av förbundskansliets processer gällande löpande ärenden. - En utredning om möjligheterna att hösten 2014 flytta förbundskansliet till SFV:s hus G18 görs under våren 2014.

3 2 (27) bildades den 13 november Förbundet arbetar för att skapa ett bättre samhälle för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med nedsatt hörsel, tinnitus, Ménières sjukdom, ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stöda föräldrar och andra anhöriga. Förbundet har tio medlemsföreningar och de hade vid årets slut sammanlagt medlemmar. Medlemsantalet har således ökat med 76 personer i jämförelse med år :s vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan vara delaktiga och att svenskspråkig information och hörselvård är tillgängliga. Ett samhälle med goda ljudmiljöer och där mänskliga rättigheter respekteras och hörselskador och hörselfrågor är allmänt kända. är en samhällspåverkare som lyfter fram finlandssvenska hörselskadades vardag. Förbundet finansierar sin verksamhet med bland annat medlemsavgifter, bidrag från Penningautomatföreningen (RAY), Svenska studiecentralen, olika stiftelser och fonder och tidskriften Vi hörs har haft inkomster via annonser, prenumeranter och lösnummer. :s värdegrund Vi tror på värdet att förmedla kunskap som är baserad på fakta är en landsomfattande intresseorganisation som bedriver påverkningsarbete samt sprider kunskap om hörselskadades behov och om hörselhandikapp, också i förebyggande syfte. Genom synlighet sprids information om frågor som är relaterade till hörseln. Vi tror på värdet av att förena personer som har svårigheter med hörseln förenar finlandssvenska hörselskadade, stärker vikänslan och stöder frivilligverksamhet samt arbetar för fungerande kommunikation. Social samvaro ger bättre självkänsla. Vi tror på värdet av att förstå möjligheterna i en funktionsnedsättning arbetar för ett tillgängligt samhälle där alla är delaktiga och jämlika. Hörselskadade får positiva erfarenheter och upptäcker nya möjligheter.

4 3 (27) 2. Informationsverksamhet Förbundsordförande Birgitta Kronberg intervjuades i Radio Vega Åboland med anledning av att öronspecialisten Jaakko Salonen disputerade vid Åbo universitet i ämnet hörselnedsättningar bland äldre i Åbo. Intervjun skickades också ut i riksradion Radio Vega. Kronberg intervjuades i radioprogrammet Svängrum: intolerans och slutenhet. Programmet diskuterade isolering, fördomar och anpassning. Svängrum sändes i riksradion Radio Vega och fanns tillgängligt på Yle Areenan. Tidskriften Vi hörs Medlemstidskriften Vi hörs värdegrund är att utgöra en förbindelselänk mellan medlemmar, föreningar och förbund, synliggöra handikappet med faktakunskaper som behandlas i olika temanummer samt förmedla sakkunskap och information på svenska. Tidskriften Vi hörs utkom med fyra temanummer under år Teman för de fyra numren var: Hörselvård på svenska för årets först nummer, Stöd i att höra för nummer två, Hörsel och självbild för nummer tre och Bättre ljudmiljö för alla för nummer fyra. Upplagan var exemplar för alla nummer. Nytt för det här året var att den blå vågen som löpt över pärmens nedre del togs bort, vilket gör att pärmbilden nu syns i sin helhet. Vi hörs har deltagit i projektet tidskrifter, genom att delta i tidningskliniken och i bokmässan. Vi hörs fanns för utdelning på tidningsbordet i De Finlandssvenska tidskrifternas gemensamma monter på bokmässan i Vasa och i Helsingfors Vi hörs fanns också nämnd med text och bild i Bokkatalogen som utkom i december En enkätläsarundersökning gjordes på förbundets kongress i november Totalt har 42 svar analyserats. Vi hörs läses av läsarna, 29 % uppgav att de läser tidskriften från pärm till pärm och 52 % läser det mesta. Respondenterna ombads berätta om de saknar något i tidskriften och man lyfte bland annat fram flera personporträtt, information om rättigheter och hörhjälpmedel och rapporter om nordiskt samarbete. Läsarna uppskattar tidskriften med temanummer, varierat innehåll, upplysning och uppdatering om vad som händer. Tidskriften upplevs inte vara för högtravande och det är en facktidning värd att spara. Vi hörs redaktion har bestått av två personer, Birgitta Kronberg och Gita Lindholm. Annonsanskaffningen har köpts av Jonny Åstrand.

5 4 (27) Klippet Klippet är ett internt informationsblad. Det besående främst av tidningsurklipp, cirkulär och texter från Internet som på något sätt har anknytning till hörsel, förbundet eller föreningarna. Materialet samlas in från olika håll. Kanslisekreteraren sammanställer det inkomna materialet. Klippet utkom sex gånger under år 2013 (15.2, 22.4, 11.6, 12.8, och 16.12). Det distribuerades till alla medlemsföreningar. Klippet sammanställs också för att arkivera föreningarnas, förbundets och hörselområdets händelser under året. Ciceronen Ciceronen är förbundets handbok. Varje medlemsförening har fått ett exemplar av Ciceronen. En uppdatering gjordes den till Ciceronen. Internet Förbundet upprätthåller en egen webbsida under Kulturhuset. Förbundets kanslisekreterare fungerar som webbmaster för förbundets webbsida. Medlemsföreningarna har möjlighet att starta upp egna webbsidor under förbundets sida. För närvarande har tre av föreningarna sidor under Kulturhuset och förbundet. Förbundet har en fråga på webbsidans ingångssida som byts ut varje månad. Frågan i november var den som lockade till flest svar. Frågan var: Hör du sämre då du vistas i mörker? (svara också på frågan om du är hörselskadad eller hör bra, endast ett svarsalternativ kan väljas). Jag är hörselskadad, Ja (14 st., 30 %), Jag är hörselskadad, Nej (23 st., 50 %), Min hörsel är bra, Ja (4 st., 9 %), Min hörsel är bra, Nej (5 st., 11 %). Det totala antalet röster var 46. Förbundet har egen facebooksida, Facebook har främst används för informationsinlägg om aktuella händelser inom förbundet och övriga händelser samt forskning inom hörselområdet. Förbundets facebooksida uppdateras av förbundets ordförande och verksamhetsledare. Vid årets början var gillamarkeringarna 62 stycken och ökat till 124 vid årets slut. När det var 98 personer som gillade vår sida, satte vi in frågan: Vem månne blir nummer 100 som gillar oss? Ett par öronproppar väntar på dig. Facebook sidan uppdaterades av Birgitta Kronberg dagligen under förbundskongressen.

6 5 (27) 3. Anpassningsverksamhet Förbundet ordnade 2013 fyra anpassningskurser med finansiering av RAY och en grundkurs för hörselskadade med finansiering av FPA. Anpassningskurserna bestod av en kurs för personer med Ménières sjukdom, en ungdomskurs, en parkurs och en avslappningskurs. Kursen för personer med Ménières sjukdom ordnades den på Hotell Victoria i Tammerfors, och hade 10 deltagare, var av 9 kvinnor och en man. Kursprogrammet bestod av forskningsresultat, behandlingsmetoder, balansövningar och anpassningsprocessen. Den ordnades en ungdomskurs på Silja Serenade med 10 deltagare, var av 6 var flickor och 4 stycken var pojkar. Kursens tyngdpunkt låg på karriär och självförtroende och kursen hade föreläsningar angående en rockstjärnas självförtroende, avslappning, självinsikt och livslångt lärande. Förbundets parkurs ordnades på Kaisankoti i Esbo den och hade 14 deltagare, var av 9 var kvinnor och 5 var män. Under kursen fick deltagarna en introduktion i tecken som stöd, audionomers arbete, hörhjälpmedel, sociala förmåner och parrelationens dynamik. Den ordnades en avslappningskurs på Runsala spa med 8 deltagare, var av 6 var kvinnor och 2 var män. Yogainstruktör Magnus Appelberg fungerade som ledare under kursen och dagarna var indelade i olika avslappningsmetoder. Temakursernas utvärdering och uppföljning har skett i muntlig och skriftlig form. Deltagarna har beroende på kurs utvärderat sin situation före kursen och efter kursen samt poängsatt kursens olika delar. Kursdeltagarna har poängterat vikten av att få träffa andra i samma situation och den positiva atmosfären som ofta förekommer i grupperna, samt varit nöjda med informationen kursen gett dem. Förbundet ordnade en grundkurs för hörselskadade med Folkpensionsanstalten. Kursen var uppdelad i två delar, var av den ena delen tog plats och den andra delen på Härmä spa i Ylihärmä. Kursen hade 12 deltagare, var av 9 var kvinnor och 3 var män. Under andra delen deltog 8 klienter. Fyra deltagare inhiberade sin ankomst på grund av sjukdom. Kursdeltagarna fick en allmän bild av hörselhandikappet, undervisning i alternativa kommunikationsformer, lösningar inom hörhjälpmedel, grupp- och enskilda diskussioner med läkare och psykolog och fysiska aktiviteter ledda av fysioterapeuter. Deltagarna hade under mellanperioden uppgifter förankrade till de personliga målsättningarna, och uppgifterna gicks igenom under uppföljningsperioden. Deltagarna utvärderade kursen och föreläsarna muntligt, genom poängsättning och genom skriftliga kommentarer. Deltagarna lyfte fram vikten av information och speciellt angående hörapparater och hjälpmedel. Kursen gav en en chans till utbyte av erfarenheter, gav nya vänner och ett mera positivt förhållningssätt till den egna hörselskadan.

7 6 (27) 4. Internationell verksamhet Under år 2013 var internationella frågor ett viktigt inslag i Svenska hörselförbundet rf:s arbete. Förbundet samarbetade med hörselskadades organisationer både nordiskt och internationellt, samt följde med arbetet för hörselskadades rättigheter på europeiska och internationella arenor. Genom internationellt samarbete deltar i att stärka hörselskadades situation runt om i världen. Det internationella hörselarbetet blir också en allt viktigare del av det nationella arbetet, eftersom situationen för finlandssvenska hörselskadade i allt högre grad påverkas av internationella processer, som t.ex. ratificeringen av FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning. Genom internationellt samarbete skapar vi ett mera rättvist och tillgängligt samarbete för hörselskadade runt om i världen och i Finland. Nordiskt samarbete Den viktigaste plattformen för Svenska hörselförbundets nordiska samarbete är Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté NHS. I samarbetskommittén ingår förbundets systerorganisationer från de nordiska länderna. Medlemmarna inom NHS träffas för att utbyta kunskap och erfarenheter, jämföra system och intressepolitiska strategier, samt idka gemensamt intressepolitiskt påverkansarbete på en nordisk, europeisk och internationell nivå. NHS har en gemensam intressepolitisk sekreterare som koordinerar arbetet tillsammans med ordförandelandet. Under år 2013 arbetade NHS med frågor om standardisering inom hörselområdet. NHS förde en dialog om behovet av att utveckla flera standarder för hörhjälpmedel tillsammans med den europeiska takorganisationen för leverantörer av hörhjälpmedel EHIMA. Dialogen fortsätter under år Under år 2014 genomförde NHS också sin första samnordiska undersökning om vilka erfarenheter av stöd i arbetslivet som hörselskadade i åldern har. Deltagarantalet i undersökningen var inte så stort som förväntat, men undersökningen var ett viktigt första steg. Under år 2013 deltog Svenska hörselförbundet i tre nordiska möten: NHS ledarmöte i Oslo den 12.3, NHS årsmöte och temadag den i Köpenhamn, samt NHS kanslichefsmöte den i Stockholm. NHS resursgrupp,som är ett beredande organ inom NHS, träffades två gånger under år Under det gångna året arbetade gruppen bl.a. med en jämförelse om audiologirelaterade utbildningar i Norden, och med en guide om teleslingan. Ulla- Maj Storsjö representerade i resurgruppen.

8 7 (27) Samarbete på europeiska och internationella arenor följer med arbetet inom de europeiska och internationella takorganisationerna för hörselskadade EFHOH och IFHOH. EFHOH höll sitt årsmöte i Prag den 5-7 april Förbundet hade ingen representant på årsmötet. Ansvariga för internationella verksamheten Cilla Schroeder deltog som observatör för NHS. Utvecklingssamarbete har startat ett utredningsarbete för att utreda förbundets möjligheter att starta ett utvecklingssamarbete för att stärka hörselskadades organisationer i andra länder. Utvecklingssamarbete är inte endast en möjlighet att stärka hörselskadade i andra länder, utan också en unik chans för förbundet att stärka vår intressepolitiska kompetens och våra kunskaper om internationella frågor. Under år 2013 fortsatte utredningsarbetet. Samarbetspartner i utredningsprocessen har varit Hörselskadades Riksförbund (HRF) och finska handikapporganisationernas utvecklingssamarbete FIDIDA. Förbundet har inlett kontakt med den bolivianska föräldraorganisationen för hörselskadade barn APANH, med syftet att lära känna organisationen och utreda i fall de kunde vara en lämplig samarbetspartner. Andra viktiga händelser inom den internationella verksamheten I september 2013 grundade en grupp för den internationella verksamheten. Gruppens syfte är att fördjupa förbundets kunskaper i internationella frågor, samt delta i utredningsarbetet om ett eventuellt utvecklingsprojekt. Gruppen består av tre medlemmar, och arbetet koordineras av Cilla Schroeder. Under år 2013 beviljade föreningen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman ett bidrag på 5000 euro till Svenska hörselförbundet för att utveckla förbundets internationella verksamhet. 5. Medlemsföreningarnas verksamhet Den etablerade föreningsverksamheten i lokalföreningarna är av stor vikt för medlemmarna. Den egna föreningen är och blir en källa för information, hjälp och stöd, social gemenskap, identifiering och grupptillhörighet. Föreningarnas verksamhet består i huvudsak av frivilliga insatser. Ålands Hörselförening rf har en deltidsanställd. Flera föreningar köpte teleslinga (av GnResound) inom ramen för projektet Bättre ljudmiljö. En informationsdag arrangerades i användningen av den nyinköpta Univox-slingan, en i Vasa och en i Pargas Förbundsordförande Birgitta Kronberg deltog i Svenska Hörselskadade i Västnyland rf:s vårmöte.

9 8 (27) Österbottniska sommarsamlingen Den 13:nde i ordningen av Österbottniska sommarsamlingen arrangerades i Vasa den 18 augusti Textad högmässa i Korsholms kyrka och program i församlingssalen. I och med att Svenska hörselskadade i Vasanejden rf var värd inleddes den fjärde turordningen. 140 personer deltog i samlingen. Vice ordförande Bo-Henry Simell framförde förbundets hälsning och från förbundskansliet deltog Lina Firon. Föreningarnas verksamhet Medlemsträffarna i lokalföreningarna som också har en viktig social funktion arrangerades i varje förening med god uppslutning. Medlemsmöten är allt från varje vecka till några gånger per år. På medlemsmöten har lokalföreningarna inbjudna föreläsare, utbyte av egna erfarenheter och kulturella inslag. Lokalföreningarna har (7 av 10) arrangerat 62 medlemsmöten och nått personer. Informationstillfällen, större evenemang med mål att nå ut till en bredare publik, har alla föreningar arrangerat. Sammanlagt är de 8 till antalet och har nått 492 personer. Förningarna arrangerar också verksamhet i form av klubbverksamhet. Helsingforsregionens hörselförening rf har klubbverksamhet, Canastaklubb och Hörselskadade i Arbetslivet HiA Bowling. HiA har arrangerat caféträffar runt om i Svenskfinland. Lokalföreningarna har medlemmar som representerar hörselområdet i olika samhälleliga organ, förtroendevald inom församlingen, fullmäktige och handikapprådet. Svenska hörselskadade i Västnyland rf har representanter i tre handikappråd; Raseborgs stad, Hangö stad och Kyrkslätt. Skrivtolkningen uppmärksammas genom att skrivtolka egna möten. Svenska hörselskadade i Vasanejden rf arrangerade skrivtolkad gudstjänst och textade de vackraste julsångerna. Textad revy har också blivit ett årligen återkommet uppskattat evenemang. Lokalföreningarna har varit synliga i lokaltidningarna genom att aktivt informera och marknadsföra sina evenemang. HiA:s föreläsningsserie om god ljudmiljö med Jonas Christensson (Ecophon) noterades i Vasabladet. Vasabladet publicerade dessutom en artikel om ljudmiljön i skolan på första sidan. I föreningarna finns aktiva lokala föredragshållare. Svenska hörselskadade i Åboland rf och HiA föreläser regelbundet om hörsel för social- och hälsovårdsstuderande. Många lokalföreningar har deltagit i olika mässor och seminarier med informationsmaterial om föreningen och/eller med egna informationsmonter. Föreningarna (7 av 10) har sammanlagt hållit 9 föredrag och nått 511 åhörare. Svenska hörselskadade i Åboland rf arrangerar årligen en resa tillsammans med Åboland synskadade rf. Rekreationsverksamheten består av årligen återkommande

10 9 (27) evenemang. I verksamheten beaktas hörselskadan på olika sätt med hjälp av t.ex. textning och hörselslinga. Svenska hörselskadade i Borgånejden rf arrangerade SPA -resor till Estland. Flera föreningar arrangerade dagsutflykter till närområden, resor av olika slag samt utställnings- och teaterbesök. Totalt har (7 av 10) föreningar arrangerat 23 rekreationsevenemang med 745 deltagare. 6. Frivilligverksamhet Föreningarnas verksamhet baserar sig på frivilliga insatser. Personer som gör en insats frivilligt uppskattas till 87 personer (5 föreningar av 10). Till det frivilliga arbetet hör styrelsearbetet, det praktiska arbetet med att planera, förbereda och genomföra verksamheten samt föreningsadministration så som register, protokoll och bokföring. Det lokala bevakningsarbetet är också beroende av frivilliga insatser. Föreningarna har i flera repriser lyft fram behov av informella träffar föreningarna emellan. Förbundet arrangerade en decemberträff för föreningsaktiva som gick av stapeln den på hotell Radisson Blu i Vasa med 25 deltagare från fem medlemföreningar och på hotell Hamburger Börs i Åbo med 6 deltagare från en medlemsförening. Decemberträffarna ordnades för att de föreningsaktiva skulle få en chans att träffas och umgås, och få tankar kring föreningsarbetet. Föreläsare var Niklas Hill, författare till boken Medlemsmodellen. En uppdaterad version av Medlemsmodellen med exempel från Svenskfinland delades ut i ett exemplar per förening. Hörselrådgivarverksamhet Hörselrådgivarverksamheten är aktiv och uppskattad bland föreningsmedlemmarna med 20 aktiva hörselrådgivare runt om i Svenskfinland (7 föreningar av 10). Verksamheten har bestått bland annat av öppen rådgivning, mottagning, hembesök och informationstillfällen. Öppen rådgivning innebär rådgivning som utannonserats i förväg. Sammanlagt har hörselrådgivarna arrangerat 13 rådgivningar och träffat 72 personer. Mottagningar som arrangeras i samband med medlemsmöten (en timme före) har varit 60 stycken till antalet och råd har givits till 596 personer. Hörselrådgivarna har gjort 142 stycken hembesök. Telefon, sms och mejl är också kanaler som används inom rådgivningen tillfällen är registrerade, men de är i verkligheten många fler till antalet. Fortbildningsdag. Årets fortbildningsdag för aktiva hörselrådgivare arrangerades den 26 april 2013 på hotell Arthur i Helsingfors. Temat var självständighet och sociala förmåner. Psykolog Thomas Londen och audionom Anita Valjakka föreläste och tog upp praktiska aspekter angående rollfördelningen mellan klienten och hörselrådgivaren. 16 hörselrådgivare

11 10 (27) deltog i dagen som leddes av Nora Strömman. Hörselrådgivarutbildning för nya hörselrådgivare startades Förbundets fyraåriga utvecklingsprojekt: ABC Att Backa upp Chansen som lämnades in till RAY beviljades inte bidrag. RAY valde att för ett år öka på det allmänna bidraget med motivering att satsa på frivilligverksamheten. Förbundet inledde en ny utbildning för hörselrådgivare med 14 anmälda deltagare varav 13 deltagit i utbildningen. Utbildningen planerades till en helhet på fyra tvådagarsblock, varav två block genomfördes under Utbildningsblock I gick av stapeln på hotell Arthur i Helsingfors och hade 11 deltagare. Teman i block I var introduktion till hörselrådgivarverksamheten, psykologiskt perspektiv och klientbemötande, örats fysiologi och hörselskador samt tinnitus och Ménières sjukdom. Föreläsare under blocket var psykolog Thomas Londen, hörselrådgivare Ella Björkman, öronläkare Lena Hafrén och Lina Firon och Sonja Londen från förbundet. Det andra utbildningsblocket gick av stapeln på hotell Arthur i Helsingfors och hade 11 deltagare. Teman under blocket var hörselskadades juridiska rättigheter, hyperakusi, hörselrehabilitering i Finland, vägen till hörapparat, anpassning av hörapparat, cochleaimplantat och hörselskadade barn i skolan. Föreläsare på block II var jurist Ulrika Krook, audionom Anita Valjakka, blivande hörselrådgivare och CIanvändare Åsa Stentröm, hörselpedagog Eivor Larpes och Lina Firon från förbundet. Nätverksarbete Lina Firon från förbundet har träffat representanter för systerorganisationerna Kuuloliitto ry och Hörselskadades Riksförbund (HRF) för att diskutera förbundets roll i stödjandet av medlemsföreningarnas verksamhet och frivilligverksamheten. 7. Ungdomar Samarbete med Speres Verksamhetsledare Sonja Londen och kursplanerare Nora Strömman har träffat koordinator Annina Jansson och hörselpedagogerna Eivor Larpes och Lena Nyström från SPERES Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum. Träffarnas syfte är att utbyta erfarenheter och informera om aktuella och planerade händelser. Gruppen har träffats två gånger. Förbundet har ett samarbetsavtal med SPERES gällande stödperioder som SPERES arrangeras för hörselskadade barn och unga i skolan. Syftet med samarbetet är att ge möjlighet för unga vuxna med hörselnedsättning att under en stödperiod fungera som roll modell för barn och unga med hörselnedsättning och samtidigt få

12 11 (27) erfarenhet av att vara hjälpledare. Speres arrangerade sex stödperioder år vill på detta sätt engagera olika ungdomar vid olika perioder och ersätter ungdomens resekostnader och betalar ett hjälpledararvode. Sju ungdomar i engagerades under året, tre pojkar i åldern och fyra flickor i åldern mellan 19 och 25 år. I utvärderingen framkommer att ungdomarna upplever hjälpledaren rollen som lärorik för ungdomen själv krävde vilja och förmåga att stiga fram och höras och ungdomen är en positiv förebild. De unga bidrar till att diskussionen om min hörsel blir mera mångsidig. Förbundet köpte en annons i His master s noise Jubileumsmagasin med uppmaningen att skydda hörseln. Yngre personer läser magasinet som har en spridning i hela Svenskfinland. 8. Projekt Buller och Bång Buller och Bång-projektet fick år 2012 finansiering av Undervisningsministeriet samt Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne för att besöka 15 lågstadieskolor i Svenskfinland och informera om bullrets inverkan på hörseln. Ett pilotbesök gjordes av Cilla Schroeder till Salpar skola i Sibbo och material bearbetades utgående från besöket. Nora Strömman besökte Yles barnprogram BUU-klubben och deltog med inslag under två dagar. Programmet sändes på Yle fem. Projektet har en administrativ grupp: Nora Strömman, Sonja Londen och rektor på Salpar skola i Sibbo Kasper Nyberg. Ett informationsmaterial om hörseln med tillhörande uppgiftsbok har utarbetats. Målgruppen är barn på årskurs 1. Illustrationerna och layouten är gjord av Kasper Strömman. Bättre ljudmiljö Projektet Bättre ljudmiljö är ett anskaffningsbidrag beviljat av Penningautomatföreningen RAY för att ge medlemsföreningarna möjlighet att köpa tekniska hörhjälpmedel som förbättrar ljudmiljön/hörbarheten i verksamheten på något sätt. Det andra syftet med projektet är att utföra en utredning som bidrar med information om hur olika tekniska hjälpmedel fungerar i olika situationer. Information som förbundet och föreningarna sedan kan använda i informationsverksamheten. Förbundet koordinerar anskaffningsprojektet och alla anskaffningar har gjorts. TEXT iteater Text i teater är ett projekt i samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet. Inom projektet har förbundet utfört ett samarbete med teater Viirus i Helsingfors. Vi gick in för turnépjäsen Skamlöst, av och med Christoffer Strandberg. Sonja Londen såg förhandsföreställningen Inom projektet har man också testat mobila lösningar för textning av teater. Textningen fungerar så att teatern har ett internt nätverk, medan teaterbesökaren laddar ner en App (program) för textning till sin

13 12 (27) egen enhet. Texten skickas sedan till teaterbesökarens läsplatta eller smarttelefon via det interna nätverket. Förbundets kongressdeltagare fick bekanta sig med den mobila lösningen för textning på förbundets kongress i november En teaterföreställning av Skamlöst med Christoffer Strandberg gjordes som pilotförsök. 9. Samarbete Tolkservice Samarbetsforum för tolkservice som FPA ansvarar för och som bildades efter påtryckning år 2012 har regelbundet träffats. Tolkanvändare upplevde under år 2013 osäkerhet och oklarhet gällande användning av tolkservice vid allmänna evenemang. Det rådde olika uppfattningar om vem som ska ersätta tolkservicen och huruvida annonsering av evenemanget med tolkservicen inverkar på beslutet. Verksamhetsledarna för hörselorganisationerna var inbjudna till FPA för att diskutera vem som skall stå för kostnaderna av tolkservicen vid större evenemang. Det rådde olika uppfattningar om vem som ska ersätta tolkservisen. Hörselorganisationerna har sedan tillsammans skickat skrivelser till beslutande organ. Tolkanvändare har fått avslag på sin ansökan vid större evenemang med motivering att det är arrangören som ska bekosta tolkservicen. Tolkanvändare har även fått avslag när tolkuppdraget också innehållit översättning mellan två språk. Det här resulterade i att tre svenskspråkiga kokleaimplantatanvändare inhiberade sitt deltagande i Kuuloliittos finskspråkiga CI-veckoslut. En förfrågan om erfarenheterna bland finlandssvenska skrivtolkanvändare har gjorts genom e-post till medlemsföreningarnas kontaktpersoner. Till förbundets kännedom har inte kommit andra erfarenheter om att användningen av tolkservicen skulle ha begränsats. Förbundet har aktivt följt upp skrivtolkarna efter avslutad utbildning, bland annat via e-post och via en sluten grupp på facebook. TTYR-gruppen Sonja Londen representerar i Tulkkitoiminnan yhteistyryhmä (TTYR). TTYR är ett organ som har hand om olika tolkrelaterade ärenden och frågor i Finland och som strävar efter att utveckla tolkjänsten och upprätthåller tolkregistret. TTYRs beslutande föreningar är Kuuloliitto ry, Kuurojen liitto ry, Suomen viittomakielen tulkit ry och Suomen kuurosokeat ry. Övriga som deltar i möten är Kuulovammaisten lasten vanhempien liitto ry, Humanistinen ammattikorkeakoulu, Diakonia-ammattikorkeakoulu, Kuurojen palvelusäätiö och Suomen kirjoitustulkit ry. Sonja Londen tog initiativ till diskussion kring nivåsättning av skrivtolkarna/arbetet.

14 13 (27) Inledande diskussioner har förts med Sirpa Lauren, expert i tolkfrågor på Kuuloliitto ry och ordförande Eva Salmela på Suomen kirjoiutustulkit ry. Ärendet har förts vidare till TTYR och sedan för kännedom till FPA. Nivåsättningen har inte beaktats i FPAs upphandlingsrunda inför år TTYRs arbete har haft fokus på innehållet i upphandlingsdokumenten gällande tolkservicen och flyttningen av förmedlingen från olika förmedlingsfirmor runt om i Finland till FPAs egen förmedlingsfirma i Åbo. Texttelefonservice Gita Lindholm har deltagit i Texttelefonarbetsgruppens (Tekstipuhelinpalvelutyöryhmä) möten och i Helsingfors. Användningen av ITTP tjänsten (texttelefontjänst över internet) har pågått som under senaste år Svenskspråkiga användare har fått service på svenska. Tjänsten sköts av Vakka- Suomen Puhelin Oy / Protone Oy. TRIO Triosamarbetet är ett samarbete som initierat. Samarbetet är mellan Svenska pensionärsförbundet rf, Förbundet Finlands svenska synskadade rf och. Verksamhetsledarna och ordföranden träffas regelbundet. Förbundens tidskrifter distribueras till varandras styrelsemedlemmar. Ett konkret resultat är utgivningen av Vi hörs och God Tid som taltidningar. Förbundet Finlands svenska synskadade koordinerar utgivningen och ansvarar för finansieringsadministrationen. Utgivningen av taltidningarna sker med stöd av Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman. Taltidningen har annonserats i samtliga förbunds medlemstidskrifter. Annonsen om taltidningen har också publicerats i Kyrkpressen. Broschyr om taltidningarna har bearbetats. Verksamhetsledarna har regelbundet träffats och berett arbetet och den 24 maj 2013 träffades ordföranden och verksamhetsledarna på Förbundet Finlands svenska synskadade rf:s kansli och den 21 november 2013 på Svenska pensionärsförbundet rf. Den gemensamma skrivelse gällande Kyrkpressen läsbarhet som ordföranden undertecknade 2012 har öppnat en dialog med Kyrkpressen. Ett gemensamt seminarium diskuteras med tema akustik och ljus i offentliga byggnader. SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf stiftades den 14 september Förbundet hade en aktiv roll i att skapa SAMS. Målsättningen är att SAMS ska fungera som ett samarbetsforum inom det finlandssvenska handikappfältet och utgår i sitt arbete från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. SAMS roll och funktion är att följa upp hur Finland bereder lagar och hur Finland uppfyller kraven i konventionen. SAMS är administratör för verksamheten Juridiskt ombud, som är en juridisk stödfunktion inom det finlandssvenska handikappområdet, vars syfte är att ge

15 14 (27) service till alla handikappgrupper i Svenskfinland. Förutom SAMS medlemsförbund är Finlands Svenska Handikappförbund rf och Finlands svenska socialförbund parter i verksamheten. Målgruppen för verksamheten är svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning och deras närstående. Verksamheten består av juridisk intressebevakning, föreläsningsverksamhet och kostnadsfri juridisk rådgivning. Styrelsemedlem Tor Wernér har varit förbundets representant i SAMS styrelse med Birgitta Kronberg som suppleant. På SAMS höstmöte valdes Svenska hörselförbundet rf:s styrelsemedlem Tor Wernér till SAMS ordförande för år SAMS höstmöte avslutades med en runda bord diskussion med en representant från varje medlemsförening och SAMS styrelsemedlem Mulucen Cederborg. Diskussion om hälsovårdsreformen och leddes av hbl:s ledarskribent Susanna Ginman. Sonja Londen representerade vårt förbund. SAMS bidrag är en egen helhet inom SAMS verksamhet. SAMS har tilldelats uppdraget att ansvara för ett av Svenska kulturfondens förbundspaket gällande sociala området. Vad gäller medlemsföreningarna i vårt förbund hade SAMS styrelse beslutat sig för ett förbundspaket. Vid närmare utredning framkom att förbundspaketets summa baserade sig på beviljat förbundspaket året innan, med en liten höjning. :s styrelse beslöt att fördela förbundspaketet mellan föreningar som ansökt bidrag. SAMS styrelse har diskuterat förbundspaketen, förfaringssättet gällande föreningarna i SAMS medlemsförbund. Vårt förbunds avsikt har varit att våra föreningar ska få en mera jämlik behandling med övriga ansökanden. På SAMS höstmöte delgavs att från och med år 2014 betalas föreningarnas bidrag ut av SAMS bidrag direkt. Kuuloliitto ry Verksamhetsledare Sonja Londen och Finska hörselförbundet rf:s (Kuuloliitto ry) verksamhetsledare Pekka Lapinleimu har regelbundet hållit kontakt. Utbyte av aktuella ärenden. 10. Intressepolitiskt arbete Förbundets påverkansarbete har haft resultat. Ett synligt resultat gällande textning av teaterföreställningar har utvecklas vidare till ett mobilt system. Påtryckningsarbete mot FPA tillsammans med andra hörselorganisationer och TTYRgruppen. Gällande allmän tolkning på större evenemang som vi själva arrangeras. Organisationerna har sammanställt en skrivelse som lyfter fram FPAs sätt att se på allmän tolkning. Skrivelsen har skickats till omsorgsminister Susanna Huovinen, förtroendevalda i FPA, Vatu-centralen och gruppen för handikappförmåner och

16 15 (27) handikappservice i FPA:s hälsoavdelning. I december skickades en skrivelse till eduskunnan oikeusasiamiehen kanslia. Skrivelsen noterades också i Turun Sanomat. Påtryckningen har resulterat i att FPA har ändrat sin syn ärendet. Allmän tolkning kan både marknadsföras och beställas av en organisation, dock så att timmarna tas av en tolkanvändare. I forumet sitter representanter för, Kuuloliitto ry, Dövas förbund rf, Kuurosokeat, CP-förbundet rf, Kehitysvammaisten-liitto ry och FPA representeras av Etuusjohtaja Elise Kivimäki, Etuuspäällikkö Kari Vilkama och Suunnittelija Riikka Heikkinen. Kommunikationsverket gav i juni 2013 ett beslut som ålägger teleföretag att tillhandahålla personer med hörsel- och talskada ett symmetriskt internetabonnemang som möjliggör användning av videosamtals- och distanstolkningstjänster i stället för telefonitjänster. I slutet av året fick förbundet en inbjudan till ett inledande möte i januari Kommunikationsverket som önskar möta och skapa samarbetsrelationer med organisationer som representerar personer med hörsel- och talskada. 11. Organisation Förbundskongress Insikt Kunskap Handling :s tredje förbundskongress Insikt Kunskap Handling på Sokos Hotel Vanda i Dickursby. Kongressen samlade 108 deltagare från hela Svenskfinland. Under dagarna användes både videobild av talaren som stöd för läppavläsning och skrivtolk som stöd i att höra bättre. Kongressen innehöll förutom förhandlingar om nytt treårigt handlingsprogram och val av ny förbundsstyrelse också föredrag. Ett pressmeddelande skickades ut efter kongressen. Kongressen antog handlingsprogrammet Insikt-kunskap-handling. Det treåriga programmet är indelat i tre områden med tre målsättningar. Programmet är indelat i En organisation i tiden (flexibel, höja kunskap och utveckla samarbetet), Intressepolitiskt hörselarbete (bättre ljudmiljö, kvalitativ hörselvård och FN:s konvention) och fördjupa insatser (attitydarbete, hörselfrågor och öka intresset hos studeranden). Christoph Treier berättade om insikt och motivation för föreningsaktiva. Det arrangerades också ett eget program/personlig handledning med Christoph Treier

17 16 (27) för ungdomarna. Våra nordiska systerorganisationer från Sverige och Island var också inbjudna att berätta om arbetet i deras förbund. Också vår finska systerorganisation Kuuloliitto presenterade sin verksamhet. Nordiska Hörselskadades Samarbetskommittés ordförande Jan-Peter Strömgren ärade kongressen genom att delta under lördag och söndag. Comfort Audio AB, Batteriservice EGIL, Widex Akustik Oy och GnResound ställde ut sina produkter under lördagen och berättade i en paneldiskussion om framtidsutsikterna gällande hörhjälpmedel. Kongressen avslutades med en teaterföreställning Skamlöst av och med Christoffer Strandberg (Teater Viirus). Föreställningen testade samtidigt ett mobilt textningssystem. Föreställningens tal skickades ut till läsplattor och smarttelefoner. Kongressen dokumenterades i form av en fotobok, som har distribuerats till alla medlemsföreningar, medlemmar i styrelsen (avgående och nyvalda), bidragsgivarna, kongressens mötesordförande, hedersmedlem och nordiska föreläsarna. Vi hörs nummer 1/2014 har temat förbundskongressen. Kongressen hade ett nytt upplägg i jämförelse till tidigare kongresser. Tid för möteshandlingarna avsätts en dag. Mötesordförande var Svenska studiecentralens rektor Björn Wallén. Fredagen (ankomstdagen) reserverades för föreläsningar och söndagen för inbjudna representanter för förbundets systerorganisationer. Programmet på fredag kväll bidrog medlemsföreningarna med. Förbundskongressens beredningsgrupp: Birgitta Kronberg, Gita Lindholm, Nora Strömman och valkommitténs sammankallare Monica Hedström-Järvinen. Deltagarnas respons på förbundskongressdagarna samlades in via en enkät. Alla som svarade på enkäten var nöjda med kongressen och det fanns ingen skillnad i åldersgrupperna. Speciellt nämndes god stämning och möjligheten att träffa andra från hela Svenskfinland. Ungdomarnas deltagande uppskattades och arrangemangens upplägg och kongressplatsen upplevdes som bra. Kongressalen var dock en aning trång, teleslingan fungerade inte tillfredsställande och det var för bullrigt i dansrestaurangen. Mötesordförande Björn Wallén fick positiv respons som en person som kunde sin sak. Förbundsmötet Medlemmarna sammankom till förbundsmötet den 23 april 2013 på Västra Nylands Folkhögskola, Karis. Som mötesordförande valdes Svenska Hörselskadade i Västnyland rf:s representant Göran Nordström. Sju föreningar (av tio) hade representant på mötet. Hedersmedlem Clara Björk ärade förbundsmötet med sin närvaro. Totalt deltog 22 personer. Resultaten av enkät-medlemsundersökning som

18 17 (27) gjordes år 2012: utredning av medlemmarnas erfarenheter gällande bättre ljudmiljö, stöd i att bättre höra och bra hörselvård presenterades av Thomas Londen. Hedersordförande Börje Sjöbloms minne hedrades med en tyst minut. Nytt för året var att förbundsmötet fastställde röstlängd inför förbundskongressen och antog riktlinjer för valkommitténs arbete. Förbundsmötet valde valkommitténs medlemmar: Monica Hedström-Järvinen (sammankallare), Denise Nygård och Ralf Hellman. Förbundsstyrelsen Styrelsen har sammankommit till åtta möten. Två av styrelsemöten arrangerades i samband med en diskussionsdag (styrelse och personal) planeringsdag gällande handlingsprogrammet och träffades personal och styrelse på kongresshotellet i Dickursby. Diskussions- och planeringsdag kring arrangemangen. Styrelsen har också träffat Muluken Cederborg (SAMS styrelsemedlem) i samband med ett styrelsemöte. Cederborg bekantade sig med vårt förbund och en allmän diskussion gällande handikappfrågor fördes. Förbundsstyrelsen träffade nyvalda styrelsemedlemmarna den 10 december 2013 i en gemensam diskussionsdag. Juridiskt ombud Ulrika Krook från SAMS berättade om aktuella intressepolitiska processer. Kvällen innan avslutade styrelsen sin period med en middag på Sokos Hotell Vaakuna, Helsingfors. Förbundsordförande Birgitta Kronberg deltog i den återkommande finlandssvenska organisationskonferensen i Tammerfors. Kronberg deltog i en av de två dagarna, dagen var riktade till ordföranden. Temat var nordiskt samarbete och förändringsledarskap. Birgitta Kronberg har berättat om hörselfrågor på Pensionärsföreningen ETTAN rf i Helsingfors. Förbudet har representerats av förtroendevalda och personal på SAMS vår- och höstmöte. Birgitta Kronberg och Tor Wernér deltog i SAMS årligen återkommande organisationsseminarium inom det sociala området i Tammerfors. Styrelsen deltog i FPAs informationstillfälle om förändringarna som träder i kraft från och med januari 2014 på Helsingforsregionens hörselförenings lokal. Svenska studiecentralens rektor Björn Wallén har tilldelats förbundets Iittala skål.

19 18 (27) Förbundsstyrelsens utredning Enkäten Bättre ljudmiljö och bra hörselvård! utarbetad av arbetsgrupperna, Stöd i att höra, Bättre ljudmiljö och Bra hörselvård distribuerades till samtliga medlemsföreningar den 8 februari Enkätundersökning utfördes bland medlemmarna i de lokala hörselföreningarna och totalt har 217 enkätsvar analyserats. Den regionala fördelningen bland svaren var Åboland/Åland 26 %, Nyland 29 % och Österbotten 45 %. Könsfördelningen var 56 % kvinnor och 44 % män. Medelåldern 73,3 år. En presentation av resultatet framfördes på förbundsmötet Resultaten har också presenterats i Vi hörs. I undersökningen ingick tre delar. I Vi hörs nummer 1/2013 ingick en sammanfattning av resultaten gällande frågor om hörselvården, i nummer 2/2013 om Stöd i att höra och i nummer 4/2013 om Bättre ljudmiljö. Bra hörselvård presenterades i verksamhetsberättelsen Stöd i att höra Enkätundersökningen bekräftar att många av respondenterna upplever att hörselnedsättningen bidrar till att kulturlivet är otillgängligt. Det är endast drygt 20% av respondenterna som uppger att kulturlivet är tillgängligt. Många hörselskadade (18,9%) upplever att de i praktiken är utestängda från kultur på grund av dålig tillgänglighet. Detta är ett praktiskt problem. Användning av teleslinga och textning av teaterförställningar gör det möjligt för hörselskadade att ta del av kulturliv och bli mera delaktiga. Respondenterna ombads också uppge huruvida de använder teleslinga då det är möjligt. Vid närmare granskning av svaren enligt åldersfördelning (yngre och äldre än 65 år) kom det fram att personer äldre än 65 år oftare använder teleslinga än de som är yngre än 65 år. Tillgång till skrivtolkar är en oerhört angelägen delaktighetsfråga. För en del hörselskadade är skrivtolk en avgörande förutsättning för fungerande kommunikation, för andra är det ett viktigt stöd i kommunikationssituationer och sociala sammanhang överlag. Respondenterna ombads berätta om de har kommit i kontakt med tjänsten skrivtolkning. Mer än hälften av respondenterna har kommit i kontakt med skrivtolkningen. Det är också viktigt att notera att 16,1 procent låtit bli att svara på frågan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kulturlivet upplevs otillgängligt på grund av hörselnedsättning. Stödfunktioner som teleslinga och skrivtolk används men dessa kunde användas i ännu större utsträckning för att göra kulturlivet mera tillgängligt. Utgående från denna undersökning kan vi också konstatera att förbundets och föreningarnas arbete i att lyfta fram skrivtolkningen har gett resultat. Enkätresultaten bekräftar således att det finns ett behov av intressepolitiskt arbete i frågor som gäller stöd i att höra och att arbetet ger positiva

20 19 (27) resultat. Än en gång ett stort tack till alla ni som svarade på enkäten. Bättre ljudmiljö Respondenterna ombads uppge vilja situationer de väljer bort på grund av sin hörselnedsättning. De överlägset mest nämnda situationerna är folksamlingar, situationer med dåligt ljudåtergivning, lokaler med dålig akustik och kulturevenemang. Respondenterna ombads också uppge var de hittar den ljudmiljö där de trivs. Det egna hemmet och naturen är de miljöer där ljudmiljön upplevs som mest trivsamt. Gällande dålig ljudmiljö nämndes exempel som tal/prat, bakgrundsljud och akustiska olägenheter. Det är också viktigt att notera att många låtit bli att svara på den frågan (66 stycken). Respondenterna ombads ge exempel på ljud som mest stör. Det mest störande är människotal, hög volym, prasslande tidningspapper, personer som talar i telefon och miljöljud som trafikbuller och vägarbete. Respondenterna ombads även ge exempel på vad de anser att den lokala hörselföreningen gjort för att förbättra ljudmiljön. Användningen av olika stödfunktioner och teknik lyftes fram av flera respondenter. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att undersökningen bekräftar att större folksamlingar och evenemang väljs bort på grund av hörselnedsättningen och att de mest trivsamma miljöerna är bekanta miljöer som hemmet och naturen. Enkätresultaten lyfter också fram föreningarnas viktiga uppgift både som föregångare genom att själva använda teknik som förbättrar ljudmiljön och som rådgivare och påverkare. Varför har förbundet gjort denna enkät? För att få en bättre ljudmiljö och en god hörselvård krävs förebyggande, regelbundet och långsiktigt arbete och är en viktig aktör i detta arbete. Förbundet behöver fakta att kunna hänvisa till i sin verksamhet. Styrelsen strävar därför till att utveckla ett instrument att användas i insamling av data som stöd i förbundets intressepolitiska arbete. En enkät som samlar in personliga erfarenheter och ger en överblick på hörselområdet i hela Svenskfinland är således viktig. Med regelbunden enkätuppföljning kan vi också visa på utvecklingen inom området. Behovet av intressepolitiskt arbete försvinner inte och enkätresultaten bekräftar att det finns ett behov av intressepolitiskt arbete i frågor som gäller alla tre delområden: bättre ljudmiljö, bra hörselvård och stöd i att höra. Resultaten bekräftar också att arbetet vi gör inom förbundet och föreningarna ger positiva resultat. Arbetsgrupper En ekonomigrupp med uppgift att följa upp den ekonomiska situationen, budget och bokföring under året. Gruppen har sammankommit regelbundet. I gruppen ingår Birgitta Kronberg, Bo-Henry Simell och Sonja Londen.

21 20 (27) Tre arbetsgrupper tillsatta av styrelsen utgående från Handlingsprogrammet: Bättre ljudmiljö, Bra hörselvård och Stöd i att höra avslutades i och med att handlingsprogrammets period slutade. I arbetsgruppen ingick en styrelsemedlem och två andra förtroendevalda personer. Arbetet har haft fokus på innehåll i kommande handlingsprogram. - Bättre ljudmiljö: Koordinator Monica Bäckström - Bra hörselvård: Koordinator Ulla-Maj Storsjö - Stöd i att höra: Koordinator Tor Wernér Styrelsen tillsatte grupper som stöd och bollplank i arbetet enligt verksamhetsområde. Stödgruppen för internationella arbetet: Lena Nyström, Victor Rehn, Camilla Mattjus med Cilla Schroeder som personalansvarig. Stödgruppen för frivilligverksamheten: Gösta Lundström och Solveig Tamminen med Lina Firon som personalansvarig. Från tidigare har förbundet en kursgrupp: Eyolf Karlsson, Sonja Londen med Nora Strömman som personalansvarig. Vid bildandet av grupperna utgick styrelsen från: att medlemmen i grupperna är personer (i första hand) medlem i någon av förbundets medlemsföreningar, minst två av medlemmarna i gruppen har själva hörselskada / anhörig, att gruppen sammankommer till c fyra möten per år, kostnaderna ersätts, inga mötesarvoden betalas, personalen som är ansvarig för delområdet bereder ärenden, verksamhetsledaren kallas till varje möte och att minnesanteckningarna från alla möten delges för kännedom till förbundsstyrelsen. Arbetet med att utveckla arbetsformen fortsätter. 12. Förbundskansli Förbundet har sitt kansli i en hyrd lokal på i Helsingfors. Tapani Jauhiainen har donerat en del böcker till förbundskansliets bibliotek. Förbundskansliet var stängt juli månad. Personal och köptjänster Antalet anställda inom år 2013 var vid årets slut fyra heltidsanställda och en timanställd. Verksamhetsledare Sonja Londen, kanslisekreterare Gita Lindholm, kursplanerare Nora Strömman och Lina Firon. Förbundet har en timanställd NHS intressepolitisk sekreterare Cilla Schroeder. Förbundet har köpt lunchsedlar som personalen kan köpa för ett subventionerat pris. Verksamhetens indelning har getts en organisationsstruktur. Verksamheten delas in i Information, Internationell verksamhet, Anpassning och Frivilligverksamhet. Personalens fortbildning har skett i form av deltagande i konferenser: Gita Lindholm och Nora Strömman deltog i en Kurs i webbverktyg och Gita Lindholm har deltagit i en intervjukurs och en kurs för nya versionen av Digistoff 2.4 för