Vi hörs. Vem är vi? 3/2017. fråga audionomen. Hur är det med försäkring om jag tappar bort hörapparaten eller om den går sönder?

Transkript

1 Vi hörs 3/2017 Vem är vi? fråga audionomen Hur är det med försäkring om jag tappar bort hörapparaten eller om den går sönder? 1

2 INNEHÅLL SOCIA STÖ Utgivare Svenska hörselförbundet rf Kansli Georgsgatan Helsingfors tfn: e-post: Ansvarig redaktör Sonja Londen Redaktion Gita Lindholm Birgitta Kronberg Upplaga ex. Årgång 29 ISSN Utgivning 4 nummer per år Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texterna. Prenumerationspris 15 euro per år Lösnummer 5 euro Taltidningen Vi hörs, 5 euro per år Nästa nummer Hörsel och psyke (Deadline: ) Tidigare utgivna temanummer Hörhjälpmedel och tillgänglighet 2/2017 Utveckling och förändring 1/ år för hörseln 4/2016 Ljudmiljö och hälsa 3/2016 Ett bra arbetsliv med en hörselnedsättning 2/2016 Vägen till hörapparat 1/2016 Samarbete ger mervärde 4/2015 Forskning inom hörselområdet 3/2015 Tryck & ombrytning Print Mill Ab Pärmbild Birgitta Kronberg Annonser Jonny Åstrand & redaktionen Trygg vardag 3 Mikaela Nylander Kansliets hälsning 5 Sonja Londen Visste du att 6 Kämpa för lika villkor 7 Lars Hedman Nu lär sig Mathias att läsa och skriva 9 Viena Rainio SAMS Självkänsla, orättvisor och etik 10 Gita Lindholm Skicka julhälsningar i Vi hörs 12 Fråga audionomen 13 Heidi Nilsson Presentation av förbundet och föreningarna 14 Tack för hjälpen - nu hör jag igen 23 Susanne West Vägen till hörselrådgivare 25 Catharina Ståhlberg Hänt 26 Svar på skriftligt spörsmål om FPA:s tolkningstjänster 30 Noterat 33 Händelsekalender 35 Förbundets kurser 36 Förbundets medlemsföreningar 39 Pärmbild: Lika mångfaldig som blommorna på pärmen är också hörseln och verksamheten i våra föreningar Svenska hörselförbundet rf är en finlandssvensk takorganisation för nio aktiva medlemsföreningar. Förbundet verkar nationellt och medlemsföreningarna lokalt med egen självständig verksamhet. Enskilda artikelförfattare svarar själva för åsikterna i sina artiklar. 2

3 Ordförandens hälsning: Trygg vardag Vardagen är här igen med rutiner och fullspäckad kalender. Vädret var som det var även denna sommar. Jag hoppas att ni alla fått njuta av en avkopplande och stressfri sommar trots vädret. Det är så oerhört viktigt att vi alla, oberoende av livssituation, kan njuta av ljuset och av somrigt program i form av marknader, segelfestivaler och kravlös samvaro. Då min familj tar sitt pick och pack och flyttar hem till stan igen i medlet av augusti fylls jag av både vemod och förväntan. Vemod över att sommaren med allt det innebär för oss är förbi. Förväntan inför allt det som komma skall. Och denna höst är det mycket som komma skall. Förbundet kommer att tillsammans med andra finlandssvenska organisationer ha en mycket viktig roll nu då vi igen en gång formar om valfriheten i vårdreformen. Riksdagens grundlagsutskott satte i somras som bekant tummen ner för den valfrihet som föreslogs. Valfrihet är i princip bra, förutsatt att den förverkligas rätt. Våra vänner i Sverige har delgett oss sina erfarenheter och de erfarenheterna har inte alltid varit så positiva. Då människor med behov av hörapparater lockas att köpa produkter eller tjänster till ett dyrt pris utan att veta att det går att få produkter eller service med samma verkan och innehåll för sina skattepengar, ja, då fungerar valfriheten dåligt. Allt för att möjliggöra en trygg vardag för våra medlemmar i en situation där Finland genomgår de största förändringarna någonsin inom socialoch hälsovården. Vi vill vara länken mellan allt det som sker på nationell nivå och våra medlemmar. Valfriheten är bra då vi som konsumenter av service kan välja ett alternativ som passar de egna behoven bäst. Tillgång till service på svenska är ett exempel på servicesituationer där valfriheten kunde fungera bra. Om inte en vårdcentral, som kommer att ersätta hälsovårdscentralerna och viss social service kommer att finnas där, kan erbjuda service på svenska borde valfriheten se till att vi kan välja en vårdcentral där svensk service ges. För att förhindra att en minoritet inom den språkliga minoriteten utnyttjas eller helt enkelt inte vet om vad som är möjligt och skäligt har vi som förbund en mycket viktig roll. Dels att igen påverka valfriheten och att sedan informera vad vårdreformen och dess valfrihet innebär för alla med hörselskada. Förbundets roll i hela den här processen är central och vi kommer att vara aktiva. 3 Jag hoppas att våra föreningar ser fram emot en aktiv höst där medlemmarna erbjuds social samvaro, rådgivning och information. Den sociala samvaron och känslan av att höra till en gemenskap där människor förstår en ger energi och skapar välmående. Våra medlemsföreningar, eller egentligen den verksamhet de står för, skapar en viss trygghet i vardagen för sina medlemmar. Föreningarna behövs och har sin givna roll i mångas vardag. Därför är det på sin plats att avsluta med en hälsning och en förhoppning om massvis med arbetsglädje inför hösten åt er alla! Mikaela Nylander

4 Hörselseminarium SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors kl Identitet - Vem är vi och hur ser andra på oss? Finns det en finlandssvensk hörselidentitet? Föreläsare Björn Månsson Erik Munsterhjelm Thomas Londen Skrivtolkning och kaffeservering Anmälan: Svenska hörselförbundet rf, kansli@horsel.fi eller Arrangör: Svenska hörselförbundet rf Välkomna med! Svenska hörselförbundet rf:s nationella hörseldag Arrangeras för tredje gången inom vårt förbund. Vi, Svenska hörselförbundet rf, koordinerar och distribuerar material till våra föreningar som arrangerar aktiviteter av olika slag runt om i Svenskfinland. Syftet med dagen är att sprida upplysning och att förbättra attityder till hörselnedsättningar. Kolla upp var hörselföreningen inom ditt närområde håller till dagarna kring

5 Kansliets hälsning Hörselskador är ett av världens största folkhälsoproblem Svenska hörselförbundet rf:s vision är ett samhälle där alla personer med hörselnedsättning kan känna sig delaktiga och där svenskspråkig information och hörselvård är tillgänglig. Vi arbetar för ett samhälle med god ljudmiljö där mänskliga rättigheter respekteras och hörselskador och hörselfrågor är allmänt kända. Svenska hörselförbundet rf är en samhällspåverkare som lyfter fram finlandssvenska hörselskadades vardag. Personer med hörselnedsättning Världshälsoorganisationen WHO klassar hörselskador till ett av världens största folkhälsoproblem. 15 % av den vuxna befolkningen i Finland anses ha någon form av problematik relaterat till hörseln eller hörselorganen. Antalet vuxna finlandssvenskar med hörselnedsättning är med andra ord över personer. När vi dessutom beaktar det faktum att nedsatt hörsel är ett kommunikationshinder kan vi konstatera att också anhöriga och andra personer i närmiljön berörs i allra högsta grad. Miljöfaktorer har också en stor betydelse för hur bra vi kan höra i olika situationer och miljöer. Bakgrundsbuller, eller så kallat miljöbuller som man idag talar om, stör vårt hörande och påverkar bland annat koncentrationsförmågan. Buller kan i längden leda till olika former av hörselskador men också andra fysiologiska problem och kan negativt påverka den mentala hälsan. Medlemsföreningar Att kunna sammanföra svenskspråkiga hörselskadade under ett gemensamt tak var förbundets första ordförande Tryggve Eklunds dröm. Förbundet grundades 1986 och det totala medlemsantalet i våra medlemsföreningar har stadigt ökat så att vårt medlemsantal idag är över personer. I ett finlandssvenskt perspektiv utgör vår medlemskår och vårt förbund en stor handikapporganisation och aktör inom området. Samtidigt representerar vi ju en minoritet i minoriteten, finlandssvenska personer med hörselskada. Många medlemmar har berättat att just kontakten till och stödet från medlemmarna i lokalföreningarna har varit mycket viktig, och det plus deltagande i förbundets verksamhet har för många inneburit en form av vändpunkt i livet, där man fått kraft, mod och allmänt stöd för att kunna ta sig an utmaningar i livet. Föreningarnas lokala evenemang, informationsarbete och kamratstöd är oersättliga för den enskilde individen. Arbetet inom lokalföreningarna är förbundets ryggrad och oersättligt. Det gäller att fortsättningsvis och konsekvent lyfta fram och påminna om hörselproblematiken ur den enskilda individens perspektiv. Svenskspråkig organisation Enspråkiga organisationer har en viktig roll, speciellt med tanke på det intressepolitiska arbetet gällande service på eget modersmål och beaktandet av olika utsatta grupper. Idag har det blivit allt viktigare att snappa upp och följa med det internationella arbetet och olika trender ute i världen. En fördel för svenskspråkiga organisationer är just språket, och tack vare det har svenskspråkiga organisationer haft och har fortsättningsvis en central roll i Finlands nordiska kontakter. Svenska hörselförbundet rf är aktiv inom Nordis- 5

6 ka Hörselskadades Samarbetskommittés (NHS) verksamhet. Internationellt arbete Intressepolitiska frågor behandlas idag också internationellt och inom förbundet har vi europeiska och internationella kanaler, bland annat till det europeiska nätverket European Federation of Hard of Hearing People (EFHOH), det internationella nätverket International Federation of Hard of Hearing People (IFHOH) och nätverket för unga personer International Federation of Hard of Hearing Young People (IFHOHYP). På ett globalt och lokalt plan är förbundet med och bidrar till att personer med hörselskada uppmärksammas i delar av världen där problematiken kring hörselskador inte är kända eller alls lyfts fram. I samarbete med utrikesministeriet stöder vi bland annat barn med hörselskada i Bolivia och indirekt stöder vi således utvecklandet av flera nya hörselorganisationer. Plattformerna där hörselfrågor diskuteras blir mera internationella och de tar mera form av direktiv och rekommendationer. Det är av stor vikt att hörselorganisationerna är med och lyfter fram hörselperspektivet på agendan. Samarbete Vi samarbetar med andra finlandssvenska handikapporganisationer speciellt i frågor som berör det svenska språket och minoriteter i minoriteten. Arbetet sker främst genom SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf. I frågor som berör specifikt hörselområdet samarbetar vi med finska och tvåspråkiga organisationer, bland annat Finska hörselförbundet (Kuuloliitto ry), Dövas förbund (Kuurojen liitto ry) och Föreningen Finlands Dövblinda (Suomen Kuurosokeat ry). Förbundskansliet När man ser till det totala antalet medlemmar vi har och sätter det i relation till våra resurser och den personalstyrka vi har kan man konstatera att vi är en stor handikapporganisation med förhållandevis få anställda. Vi är fem anställda, verksamhetsledare, kanslisekreterare, kursplanerare, ansvarig för internationellt arbete och projektanställd. På förbundskansliet bereder vi och förverkligar påverkansarbetet, skapar informationsmaterial och medlemstidskriften Vi hörs utkommer med fyra temanummer per år. Vi arrangerar anpassningskurser runtom i Svenskfinland, erbjuder fortbildning för föreningarnas hörselrådgivare och temadagar för föreningarnas styrelser. Vi koordinerar utvecklingssamarbetet i Bolivia och det nordiska arbetet inom NHS. Förbundskansliet samlar information och förmedlar den vidare. Till oss kan man alltid ringa i frågor som gäller hörseln eller allmänt hörselrelaterade frågor. Vi tror på vårt arbete och vår agenda och tack vare det engagemang och den kunskap som finns på alla nivåer inom organisationen arbetar vi vidare med att förverkliga vår vision. Sonja Londen Visste du att ju stökigare en ljudmiljö är, desto mer hjärnkapacitet krävs för att höra någon säga något och det blir mindre kvar att förstå, tolka och planera ett svar... namnet Bluetooth, eller blåtand, som trådlöst kan koppla ihop enheter oavsett funktion, till exempel mobiltelefoner och streamers till hörapparater, kommer från den danske kungen Harald Blåtand som dog 986 e.kr... ensamhet är den faktor som är mest allvarlig för hälsan. Den är en ännu större riskfaktor än rökning, alkohol, fysisk passivitet, övervikt eller slarv med blodtrycksmedicin... när du inte kan höra ordentligt lagrar du inte information i långtidsminnet. Du plockar inte heller fram information lika ofta från långtidsminnet och vi vet att funktioner som inte används förfaller... när du anstränger dig för att höra, utvidgas pupillen och detta går att mäta 6

7 Kämpa för lika villkor Text: Lars Hedman Finland och FN är i otakt då det gäller synen på funktionsnedsättningar. Vi valde att vänta åtta år innan vi i fjol ratificerade konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och vi tycks fortfarande vara minst lika långt efter i vår inställning. Redan 2008 kom FN:s medlemsstater överens om att erkänna de värdefulla bidrag som personer med funktionsnedsättning lämnar till den allmänna välfärden och mångfalden i sina samhällen. I Finland kämpar vi ännu med att förändra en lagstiftning som ger till exempel personer med utvecklingsstörning rätt att fatta beslut om sina egna liv. Andemeningen i FN:s konvention är att mänskligheten består av mångfald och att vi alla ska ha möjlighet att leva våra liv på samma villkor och delta fullt ut på alla livets områden. Därför måste vi med en funktionsnedsättning ha rätt till de hjälpmedel och det stöd som behövs för att vi ska vara jämlika. Det här tycks inte ha gått hem i Finland. Det senaste exemplet är när regeringen ska förnya den gamla handikappservicelagen. Regeringen skriver i sin proposition om människor som behöver stöd för ett normalt liv. Vad då, normalt liv? Det verkar som om varken ledande politiker eller beredande tjänstemän läst eller förstått FN:s deklaration. Om vi ska definiera ett normalt liv tvingas vi till att definiera en normal människa och det leder oss vidare till skrämmande tankemönster från vår historia. Vi vill inte ha tillbaka ett samhälle där myndigheterna bestämmer vem av oss som är avvikande eller onormal. Jag kanske överreagerar på en tankelapsus i beredningen, men jag är ändå övertygad om att våra beslutsfattare inte helt ut omfattat den tanke om jämlikhet, självbestämmanderätt och mänskliga rättigheter som finns i konventionen. Därför är jag oroad över den kommande social- och hälsovårdsreformen. Kommer ord som effektivering, inbesparingar och konkurrens att väga tyngre än den självklara rätten till jämlikhet för oss med funktionsnedsättning? Det kan i så fall betyda sämre tillgång till hjälpmedel, åldersgränser för stöd och byråkratiska regelverk som försvårar intressegruppernas, som till exempel Svenska hörselförbundet rf:s, verksamhet. Svenska hörselförbundet rf, som är en av de stora intresseorganisationerna för personer med funktionsnedsättning i Svenskfinland, har självfallet ett ansvar i den här processen. Jag har glädjen att sitta med i styrelsen och ser att förbundet har en stolt tradition som intressebevakare och påverkare. Visst måste en hel del av styrelsearbetet handla om funktioner och 7 Foto: Eva-Stina Kjellman Lars Hedman är vice ordförande för Svenska hörselförbundet rf organisation, som ekonomi, finansiering och personal. Det är styrelsens lagstadgade uppgift. Men vi glömmer inte rollen som samhällspåverkare i de frågor som är viktiga för oss. Där är vi inte ensamma. Vi samarbetar inom SAMS, med andra organisationer i Svenskfinland, med finska organisationer samt även inom norden, europeiskt och internationellt. Den här delen av arbetet kan bli ännu mer krävande under de närmaste åren. Vi måste vara med och försöka påverka en process där Finland skrotar det gamla och försöker bygga upp något nytt inom social- och hälsovården. Det här gör man i ett politiskt klimat som inte tycks omfatta andemeningen i FN:s konvention. Svenska hörselförbundet rf är bara en röst av många som måste påminna, förklara och påverka. n

8 Mathias Sánchez och Jayli Quiroz Flores uppträdde tillsammans på en skolfest. Jaylis mamma Livia Flores berättar att hon gärna är med och informerar om APANHs verksamhet eftersom hon är så nöjd med stödet familjen Quiroz Flores fått av APANH. 8

9 Nu lär sig Mathias att läsa och skriva Text: Viena Rainio Bakom varje siffra finns en person. Svenska hörselförbundet rf:s Bolivia-projekt har bidragit till att Mathias nu lär sig att läsa och skriva. Svenska hörselförbundet rf:s Bolivia-projektets första treårsperiod börjar närma sig sitt slut. Då vi rapporterar om hur projektet framskrider har vi ofta fokus på makronivån. Hur många barn har fått sin hörsel testad? Hur många föräldrar har gått i projektets Föräldraskola? Hur många personer har mediekampanjerna nått? Den här typen av analys är viktig och ger en bild av hur Svenska hörselförbundet rf och den bolivianska partnerorganisation APANH har lyckats med arbetet. Visst är det viktigt att göra dessa analyser för resultaten hjälper oss att identifiera styrkor i projektet men även områden som kan förbättras. Minst lika viktigt är det att fokusera på de individer som berörs av projektet för just dessa relationer är otroligt betydelsefulla för att projektet ska kunna uppnå uppsatta mål. Ett av de 232 barn som har fått sin hörsel testad under projektets gång är Susana Candia Barrientos son Mathias Sánchez. Kunde bara ett fåtal ord Susanas son Mathias föddes för tidigt efter en svår graviditet. De första tre åren efter Mathias födsel innebar många och långa sjukhusvistelser, de facto blev sjukhusperioderna så långa att sjukskötarna blev nästintill vän- ner till familjen Sánchez Candia. Ändå kom de läkare som underökte Mathias inte fram till någon diagnos. Enligt mamma Susana var det mest tydliga tecknet på att någonting inte stämde att Mathias knappt lärt sig att tala. Han kunde bara ett fåtal ord, mamma och pappa, ja och nej. Efter att familjen Sánchez Candia hade gått i ovisshet i flera år kom Susana av en slump i kontakt med en gammal vän som hon inte hade sett på flera år. Under de gånga åren hade vännen blivit mamma till ett barn som hade liknande symptom som Mathias. Då vännen pratade om barn med hörselnedsättning kändes det främmande för Susana, hon hade aldrig ens hört benämningen hörselnedsättning. Vännen berättade om föräldraorganisationen APANH och om möjligheten att utföra en kostnadsfri hörselundersökning på Mathias. Susana ställde sig tveksam till att Mathias skulle ha nedsatt hörsel och till slut var det väninnan som bokade tid för hörseltest åt Mathias. Början på något nytt Då Susana kom till APANHs kontor blev hon väl bemött och resultaten från Mathias hörseltest kom snabbt. Mathias hade en måttlig hörselnedsättning. Diagnosen blev början på något nytt. Äntligen hade familjen Sánchez Candia fått klarhet i vad som orsakade Mathias symptom och de var inte längre beroende av hypoteser och vilda gissningar. Nu hade de möjlighet att som 9 Susana Candia Barrientos med sonen Mathias Sánchez. familj fokusera på framtiden. Mathias går nu i individuell talterapi och föräldrarna har i sin tur fått information om hörselskador, tidigt ingripande, hjälpmedel och psykosocialt stöd genom projektets Föräldraskola. I Föräldraskolan har man också arbetat med frågor om familj och gott föräldraskap i en bredare bemärkelse. Det är viktigt att stärka föräldrarnas egen kapacitet för då är de bättre rustade att bemöta sina barns behov och stöda deras utveckling samt att kräva sina barns rättigheter i skolan. Pratade första gången med mormor i telefon Tack vare att Mathias Sánchez och hela familjen fått ta del i APANHs verksamhet har Susana till sin glädje fått vittna att hennes son nu lär sig att läsa och skriva tillsammans med skolkamraterna. Det var också en viktig stund för familjen då Mathias för första gången pratade i telefon med sin mormor som bor på en annan ort. n

10 SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Självkänsla, orättvisor och etik Text: Gita Lindholm SAMS sommardagar i Tammerfors i början av juni, lockade deltagarna till såväl skratt och glädje som till djup eftertanke. Dagarna var berörande. Vad skulle du berätta om dig själv om du ombads berätta vem du är utan att nämna ditt namn, titel, yrke, familj och så vidare? Det är inte alldeles lätt eftersom vi oftast börjar med att säga vårt namn. Vem vi är bottnar i vad vi har i bagaget och i vår plats i syskonskaran. Platsen i syskonskaran har till och med större betydelse än uppfostran för hurudana vi är. Den äldsta identifierar sig via prestationer, mellanbarnen är inte alltid så lydiga som första barnet men kan vara mera flexibla och duktiga medlare. Det yngsta tenderar att vara mera orädd och rebellisk än sina äldre syskon. Enda barnet är observant, blir inte mera bortskämt och har det inte tyngre än andra barn. Det vi har i bagaget får ändå inte användas som en ursäkt. Bland annat det här fick vi veta av Christoph Treier under sommardagarna. Treier är en av de ledande mentala tränarna i Europa. Han valdes till Årets Tränare Oftast vet vi precis hur vi inte vill ha det, alltså måste vi bli bättre på att fokusera på de mål vi vill uppnå. Vi vill alla lyckas, konstaterade Christoph Treier. Sikta då alltid direkt in på vad du vill och sätt upp mätbara mål. Celinda Byskata föreläste om mobbning, psykisk ohälsa och trauma. Hon berättade om sitt eget liv. Om hur hon mobbades från tredje klass tills hon gick ut gymnasiet. Om hur hon försökte få hjälp av vuxna i skolan men ingen tog henne på allvar. Celinda berättade att hon burit sju barn men endast fått två i sin famn och om sorgen och tomheten efter dessa barn. Hon går fortfarande i terapi efter att hon helt kollapsat sedan hennes man återhämtat sig från en svår sjukdom. Celinda Byskata har utbildat sig till erfarenhetsexpert. Emina Arnautovic är kontaktchef för SFP och ledamot i fullmäktige och stadsstyrelsen i Närpes. Hon kom till Finland 1992 som kvotflykting från Bosnien. En varm och vacker dag i maj 1992 blev hon tvungen att fly från sitt hem i Bosnien. Inget vågade hon ta med sig av rädsla för att hennes familj, främst hennes far, skulle bli igenkänd på de foton som hon egentligen hade velat ta med. Hon tog med sig endast sin sex månader gamla dotter, själv var hon tjugoett. Hon berättad om hur hon, tillsammans med en grupp andra bybor först hade hållit sig gömd innan det blev möjligt att ta sig vidare till tryggheten i Finland. Hennes positiva syn på livet har hjälpt henne genom alla svåra situationer under hennes liv. Mänskliga rättigheter fanns också på programmet. Janne Wass, chefredaktör för tidningen Ny Tid och tidigare utrikesreporter för Hufvudstadsbladet berättade att rättigheter för människor med funktionsnedsättning, eller med funktionsvariationer som SAMS ordförande Anna Caldén säger, ofta Christoph Treier Celinda Byskata Carolin Ahlvik-Harju Foto: :Gita Lindholm Foto: :Gita Lindholm Foto: :Gita Lindholm 10

11 kommer i skymundan. Enligt FN är personer med funktionsnedsättning den största gruppen människor som diskrimineras. Den mänskliga rättigheten är speciellt hotad i äldrevården. Janne Wass berättade också att Finland hör till ett av de länder där tvångssterilisering är tillåtet och från 1929 till 1987 var det enligt lag förbjudet för vissa funktionsnedsatta att gifta sig! I Finland har vi yttrandefrihet och pressfrihet, Wass påpekar dock att frihet även betyder ansvar. Det förpliktar journalister att till exempel ta upp frågor som inte kan lyftas fram till behandling i andra länder. Astrid Thors konstaterade under sin föreläsning att en del länder som kommit in i EU inte fyller EU:s rättsprinciper. Vilja att lyssna till alla och vilja till kompromisser finns, men det är de starkaste grupperna man lyssnar till säger Astrid Thors. Att åstadkomma resultat kräver lite jobb och det är viktigt att medborgarorganisationer jobbar tillsammans. Kriser klarar man om man respekterar mänskliga rättigheter, sa Thors. Astrid Thors har varit riksdagsledamot, minister, EUparlamentariker och nu senast minoritetsombudsman vid organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Den sista föreläsaren var Carolin Ahlvik-Harju, forskaren som ur ett teologiskt perspektiv undersöker frågor inom bioetik och medicinsk etik, marginalisering och funktionsnedsättning. Hon säger att etik handlar om att reflektera tillsammans, att vara lyhörd för andras perspektiv. Hennes avhandling handlar om att sätta gränser, vem är normal och vem är onormal. Människovärde handlar långt om värden för normala människor. Alla är lika värda, ändå ser verkligheten annorlunda ut. Det är speciellt tydligt och viktigt inom vård och medicin. Är inte ett liv med funktionsvariationer bra, inte dugligt? Vad betyder det att vara frisk? I dag är ett av de viktigaste livsvärdena hälsa. Alla gravida får genomgå en fosterscreening i ett tidigt skede om de vill. Avvikelser finns sällan med i förväntningarna på det ofödda barnet. Avvikelser kan inte heller botas bara aborteras, ända upp i tjugofjärde graviditetsveckan. Hälften av alla som bär ett barn med down syndrom gör abort. Vilket budskap sänder det till personer med funktionsvariationer? Skapar vi medvetet ett samhälle där vi ser ner på dem med en funktionsvariation, frågar Carolin Ahlvik-Harju. Hon berättar att i England är abort tillåtet till det att barnet är fött. Det förekommer inte ofta men det är tillåtet. De som har Downs syndrom måste sprida budskapet om att livet är värt att leva ändå. Vi lever i en norm värld. Vi har normal längd, vikt, kolesterolvärden och så vidare. Det finns en ram som vi skall passa in i. I slutet av 1700-talet uppkom normerna och på 1800-talet fastslogs normala funktioner. Familjerna blev mindre, man flyttade in till städer och 11 förväntades kunna jobba snabbt i fabriker. På 1900-talet infördes tvångssterilisering, man tyckte att samhället är bättre utan funktionsvariationer. Ännu efter ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har vi fortfarande kvar fosterdiagnostik och diskuterar eutanasi. Kommer rättigheterna att sudda ut rättigheter mellan människor? Carolin Ahlvik-Harju har levt med sex personer med funktionsnedsättning och lärt sig att livet kan vara gott och värdefullt ändå. Livet kan också vara tufft, men liv som innebär mycket möda behöver inte vara mindre värdefullt. Att höra till, tillhörighet, betyder att vara saknad om man inte är där. n Foto: :Gita Lindholm

12 Skicka julhälsningar i Vi hörs Priset för hälsningar är 10 euro för max 80 tecken (mellanslagen medräknade). Välj något av bildförslagen och i vilket nummer av Vi hörs hälsningen ska publiceras. Önskar du sätta in en egen liten bild tillkommer en kostnad på 5 euro på annonspriset. Självklart kan du till ett högre pris få en större hälsningsruta. Skicka hälsningarna och eventuella frågor till: Svenska hörselförbundet rf Georgsgatan 18, Helsingfors eller gita.lindholm@horsel.fi Vi hörs utkommer enligt följande: nummer 4 i december, deadline ANNONS Malax Kommun 12

13 fråga audionomen Är det något du undrar över angående hörapparaten och din hörsel? Skicka din fråga till Svenska hörselförbundet rf, e-post: Du kan även ringa Vi för din fråga vidare till en audionom. Den här gången är det audionom Heidi Nilsson / Pihlajalinna Jakobstad, Dextra Lääkärikeskus Pietarsaari, som svarar på frågan. Heidi Nilsson Audionom FRÅGA: Hur är det med försäkring om jag tappar bort hörapparaten eller om den går sönder? SVAR: Om man tappar bort sin hörapparat ersätter man oftast själv en ny. Jag brukar rekommendera att man försäkrar sin hörapparat via sitt eget försäkringsbolag då man får den. Enligt mina erfarenheter har försäkringsbolagen lite olika förfaringssätt. Via sjukvårdsdistriktet får man ersatt ny hörapparat vart femte år. Om man tappat bort sin hörapparat, lönar det sig alltid att kontakta den instans varifrån man fått hörapparaten för att höra hur man skall gå tillväga. Om hörapparaten går sönder lönar det sig också att ta kontakt med den instans som gett ut den. Har man fått hörapparaten ersatt via sjukvårdsdistriktet så görs alltid en bedömning om apparaten lönar sig att reparera, lite beroende på ålder på apparaten och felet på den. Ifall hörapparaten skickas för reparation står sjukvårdsdistriktet för reparationskostnaderna. Ifall kostnaderna antas bli för höga beviljas eventuellt en ny apparat i stället. Har man köpt hörapparaten privat och garantitiden löpt ut, betalar man reparationskostnaderna själv. 13

14 Vem är vi? 1. Förbundets namn? Svenska hörselförbundet rf. Förbundet Finlands svenska hörselskadade rf bildades den 13 november År 2007 gick förbundet in i en ny era efter att årsmötet år 2006 godkände nya stadgar. Förbundet fick ett nytt namn, Svenska hörselförbundet rf, en ny organisationsmodell samt en ny logo. 2. I vilken region är förbundet verksam? Förbundskansliet är beläget i Helsingfors. Kurser hålls runtom i landet och våra nio medlemsföreningar finns i hela Svenskfinland. 3. Vad får jag ut av förbundet genom att vara medlem i föreningen? Förbundet arbetar för att skapa ett bättre samhälle för hörselskadade med svenska som modersmål. Målgruppen är personer med nedsatt hörsel, tinnitus, Ménières sjukdom, ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stöda föräldrar och andra anhöriga. Ju flera vi är desto bättre hörs vi. 4. Vad ser förbundet som sin viktigaste uppgift? Förbundets syfte är att utgöra en förbindelselänk mellan svenska lokalföreningar för hörselskadade i Finland samt att verka för de hörselskadades bästa genom att fästa allmänhetens och myndigheternas uppmärksamhet på de olägenheter som hörselskador innebär. Svenska hörselförbundet rf:s mål är ett tillgängligt samhälle med god ljudmiljö, där alla personer med olika typer av hörselhandikapp respekteras som individer och kan vara delaktiga på sina egna villkor. Svenska hörselförbundet rfs samhälleliga nytta framkommer genom att vi sprider kunskap om hörselnedsättning på svenska, informerar om hörselskadades verklighet, arrangerar kurser, arbetar för en bättre ljudmiljö och idkar intressebevakning, samt för att vi är en förbindelselänk mellan svenskspråkiga föreningar för hörselskadade, men också mellan finlandssvenska hörselskadade och beslutsfattare/samhälleliga instanser. Vårt samarbete med andra organisationer i Finland och internationellt handlar i stor utsträckning om att värna om hörselskadades mänskliga rättigheter. Vårt engagemang i internationella samarbetsorganisationer ger oss större inflytande i en samhällsutveckling som blir alltmer global; många intressepolitiska frågor är numera gränsöverskridande och hanteras inte i Finland. Vi engagerar oss också i intressepolitiska frågor och utgår från perspektivet som handlar om funktionsnedsättningar kopplade till hörsel. 5. Vad är det bästa med att höra till just vårt förbund? Våra medlemsföreningar med dess medlemmar är viktiga för förbundet, det är medlemmarnas aktiviteter som är drivkraften. Föreningarnas verksamhet är samhällsnyttig i och med att personer med hörselnedsättning kommer med i ett socialt sammanhang, föreningarna bistår med råd och stöd och ger möjlighet till rekreation och delaktighet. Utgående från medlemsantalet i medlemsföreningarna är vi den största finlandssvenska handikapporganisationen i Finland. Svenska språket är mycket viktigt för oss och för alla hörselskadade finlandssvenskar, eftersom man hör och kan avläsa läppar bäst på sitt eget modersmål. 6. Vilka utmaningar står förbundet inför? För att kunna bedriva sin verksamhet är förbundet i behov av understöd och frivilliga bidrag. Förbundet finansierar sin verksamhet med bidrag främst från STEA, men också från olika stiftelser och fonder, medlemsavgifter samt frivilliga bidrag. Tidskriften Vi hörs har inkomster via bidrag, annonsförsäljning, prenumeranter och lösnummersförsäljning. Svenska hörselförbundet rf har nio medlemsföreningar runt om i Svenskfinland. Föreningarna hade sammanlagt medlemmar per Föreningarna arrangerar möten utflykter, resor och andra aktiviteter för sina medlemmar. Redaktionen ställde ovanstående frågor också till medlemsföreningarna se sid

15 Medlemsföreningarna svarar Järvikylä sallad och kryddväxter, familjeföretagets vd Albert Grotenfelt berättar initierat om gården och grönsakerna. Till vänster Monica Bäckström, från samma klan, som ordnade programmet. 1. Föreningens namn? Helsingforsregionens hörselförening rf 2. I vilken region är föreningen verksam? Vi verkar i Helsingforsregionen 3. Vad får jag ut av att vara medlem i föreningen? Vi har möten på måndagar, under vår- och hösttermin. Program med hörselrelaterad informa- 1. Föreningens namn? HiA Hörselskadade i arbetslivet rf 2. I vilken region är föreningen verksam? I Svenskfinland och på Åland. 3. Vad får jag ut av att vara medlem i föreningen? Du får en gång i månaden ett infobrev med våra aktiviteter samt annan nyttig information. HiA erbjuder även hörselrådgivning och information i allt som rör hörsel och stöder även vid kontakter till hörselhabilitering. Du lär känna andra i samma situation och får uppleva härlig gemenskap. Vår primära målgrupp är personer i yrkesverksam ålder, barn och unga samt familjer. tion, andakter, kultur, natur, resor och annat. Föreningens lokal är speciellt utrustad för oss som hör dåligt och skrivtolkar och hörselrådgivare finns oftast på plats. Vi arrangerar fester och utfärder samt kurser i aktuella ämnen som läppläsning och tecken som stöd. Medlemmarna kan använda lokalen för privata möten eller familjefester mot en liten ersättning. 4. Vad ser föreningen som sin viktigaste uppgift? Att sammanföra och stöda regionens hörselskadade. Att bjuda på intressanta och stimulerande program och att informera om framsteg och nya möjligheter med hörapparater och andra hjälpmedel. 5. Vad är det bästa med att höra till just vår förening? Vi, som får jobba lite för att höra, sköter om varandra - välkommen i vår krets. 6. Vilka utmaningar står föreningen inför? Våra seniorer borde nu få vila på sina lagrar. Rekryteringen av yngre medlemmar med lust att fortsätta arbetet prioriteras. Understöd tenderar att bli allt mera projektbundna medan föreningens allmänna utgifter stiger, vilket leder till svårigheter att få budgeten att gå ihop. 4. Vad ser föreningen som sin viktigaste uppgift? Att förmedla information om hörsel, både för att man som hörselskadad ska kunna bli expert på sin egen hörsel, men även för allmänheten för att öka förståelsen samt medvetenheten om hörselskador. Vi är en mötesplats för alla åldersgrupper. 5. Vad är det bästa med att höra till just vår förening? Det är den underbara gemenskapen vi alltid har, oberoende av åldersskillnader, du är inte ensam med dina problem. Vårt fokus ligger alltid på att allt är möjligt. Att höra till HiA gör att du alltid får ta del av ett ärligt och uppriktigt engagemang för förhöjd livskvalité i ett sammanhang fyllt av glädjefull gemenskap. Föreningsmedlemmarna är i en varierande ålder allt från barn upp till åldringar. Vi har alltid riktigt roligt tillsammans. 6. Vilka utmaningar står föreningen inför? Att med de resurser vi har, kunna fortsätta med en omfattande föreningsverksamhet. En annan utmaning är rätten till att kunna höra, att personer med hörselnedsättning skall få de hörhjälpmedel de behöver för att kunna delta i det vardagliga livet, oberoende av var i livet man befinner sig. 15

16 1. Föreningens namn Hörselföreningen i Karlebynejden rf 2. I vilken region är föreningen verksam? I Karleby stad och Kronoby kommun. 3. Vad får jag ut av att vara medlem i föreningen? Du får stöd och hjälp med dina hörselproblem. Genom att delta i våra aktiviteter möter du andra med liknande erfarenheter. Du är inte ensam, vi är många med nedsatt hörsel 4. Vad ser föreningen som sin viktigaste uppgift? Att sammanföra hörselskadade och ge dem stöd och hjälp. Och att förmedla hörselinformation till medlemmarna. 5. Vad är det bästa med att höra till just vår förening? Genom att vara med kommer du i kontakt med likasinnade och på träffarna får du prata ditt eget språk, till och med dialekt. 6. Vilka utmaningar står föreningen inför? Att engagera nya föreningsfunktionärer och att värva nya medlemmar. En utmaning är också medlemskårens åldersstruktur. 1. Föreningens namn? Hörselföreningen i Västnyland rf 2. I vilken region är föreningen verksam? Vi är verksamma i Västnyland, dit hör Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt. 3. Vad får jag ut av att vara medlem i föreningen? Vi har hörselrådgivning, råd och hjälp med hörapparater och andra hjälpmedel, batteriförmedling, information om hörselfrågor i form av till exempel föredrag av experter och du kan umgås med andra som har hörselnedsättning. 4. Vad ser föreningen som sin viktigaste uppgift? Föreningens målsättning är att fungera som förbindelselänk mellan svenskspråkiga personer med hörselnedsättning inom sitt verksamhetsområde Västnyland. Informations- och rehabiliteringsverksamhet gällande hörsel. Att fästa allmänhetens och myndigheternas uppmärksamhet på de svårigheter hörselnedsättningar medför samt avhjälpa dessa. Samt att uppmuntra personer med hörselnedsättning till egen aktivitet. 5. Vad är det bästa med att höra till just vår förening? Trevligt umgänge med trevliga människor som har förståelse för hur det är att höra dåligt. Vid våra möten har vi hörselslinga och skrivtolkning som gör att alla ska kunna delta. 6. Vilka utmaningar står föreningen inför? Att värva en ny ordförande och en ny styrelsemedlem 1. Föreningens namn? Svenska hörselskadade i Borgånejden rf 2. I vilken region är föreningen verksam? Vårt verksamhetsområde sträcker sig från Sibbo till Kotka, där vi besökt de flesta pensionärsföreningarna med information och rådgivning. 3. Vad får jag ut av att vara medlem i föreningen? Då man deltar i föreningens verksamhet får man mycket information och social samvaro bland likasinnade. 4. Vad ser föreningen som sin viktigaste uppgift? Den viktigaste uppgiften är att informera och ge rådgivning till hörselskadade samt deras anhöriga. Men lika viktig är också den sociala samvaron. 5. Vad är det bästa med att höra till just vår förening? En mångsidig verksamhet där man kan känna sig välkommen till våra månadssamlingar med ombytligt program och rådgivning. Våra spa-resor till Estland, samt andra kortare utflykter är omtyckta och har gett oss många nya medlemmar. 6. Vilka utmaningar står föreningen inför? Den största utmaningen är att få en ny ordförande, samt lite yngre personer med i den beslutande kretsen. Medelåldern idag är mellan sjuttiofem och åttio år. 16

17 hjälpa dig så du får de hjälpmedel du behöver för att klara dig i din vardag. 4. Vad ser föreningen som sin viktigaste uppgift? Föreningens viktigaste uppgift är att se till att de hörselskadade får den hjälp de är berättigade till, både vid anskaffande av hörhjälpmedel och vid kontakt med myndigheterna. Det är en sak som inte är det lättaste då man har hörselproblem och det kan ibland misstolkas som att man har svårt att fatta vad diskussionen handlar om. Några medlemmar på kryssning till Tallinn. 1. Föreningens namn? Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf 2. I vilken region är föreningen verksam? Vi är verksamma i mellersta och norra Österbotten med medlemmar från Vörå till Larsmo. 3. Vad får jag ut av att vara medlem i föreningen? Vi försöker hjälpa våra medlemmar vid anskaffning av hörhjälpmedel samt ordna med service och underhåll av desamma. Vår hörselrådgivare kan ge råd om hur du sköter din hörapparat och 5. Vad är det bästa med att höra till just vår förening? Vi inom styrelsen pratar österbottniska så ingen behöver känna sig utanför. Våra medlemmar kan när som helst ta kontakt med oss inom styrelsen eller med vår hörselrådgivare, om de vill veta vad som är på gång inom vår förening. Vi ordnar träffar och resor där våra medlemmar kan råkas och umgås med varandra och diskutera hur de har det i vardagslivet. 6. Vilka utmaningar står föreningen inför? För närvarande är det en utmaning hur SOTEreformen slår ut, när allt skall sparas bort. Vi vet ju ännu inte hur det blir med våra hörhjälpmedel, men man kan befara det värsta. Ett annat problem är att vi behöver mera yngre medlemmar i vår förening, medelåldern börjar bli närmare åttio. 1. Föreningens namn? Svenska hörselskadade i Vasanejden rf 2. I vilken region är föreningen verksam? Vi är verksamma i Vasa, Korsholm och Malax. 4. Vad ser föreningen som sin viktigaste uppgift? Det är att sprida information om hörselfrågor i samhället och att stöda och hjälpa hörselskadade som har hörselproblem. Viktigt är också att få personer att känna att de inte är ensamma med sina problem. 3. Vad får jag ut av att vara medlem i föreningen? Du gör nya bekantskaper och får träffa andra i samma situation genom att delta i möten, resor och annat som föreningen ordnar. Du får information om hörselfrågor, gemenskap, stöd och hjälp, både konkret och mentalt. Vi har månadsmöten, åker till Österbottniska sommarsamlingen och deltar i skrivtolkade gudstjänster, textad revy, utfärder, föreläsningar. Du får Svenska hörselförbundet rf:s tidskrift Vi hörs. Möjlighet att köpa batterier, förbundets kondoleanser och gratulationskort Vad är det bästa med att höra till just vår förening? Samvaron och gemenskapen med andra hörselskadade. Man inser att man inte är ensam och man kan lära sig mycket av varandra. Samarbetet med Folkhälsans Mimosel/Trivselcafé är givande. 6. Vilka utmaningar står föreningen inför? Som många andra föreningar har vi sjunkande antal aktiva medlemmar, medelåldern stiger, det gäller att skaffa nya medlemmar och att få dem engagerade. Svårt att få nya funktionärer till styrelsen, just nu är situationen kritisk. Utmaning är också att få ut information om t-slingor i samhället.

18 skrift Vi hörs. Du kan vara med i alla aktiviteter som vi arrangerar, förutsatt att du anmäler dig i god tid. Ibland är möteslokalerna för små och ibland åker vi med endast en stor buss. Årsmötesdeltagare ombord på Viking Grace. 1. Föreningens namn? Svenska hörselskadade i Åboland rf 2. I vilken region är föreningen verksam? I Åboland; Houtskär, Korpo, Nagu, Pargas, Åbo, Iniö, Kimito, Västanfjärd och Dragsfjärd. Ett vidsträckt område med flera färjor. Aktiviteter arrangeras på olika orter, busstransport nödvändig och uppskattad. 3. Vad får jag ut av att vara medlem i föreningen? Du är inte ensam med dina hörselproblem i gemenskapen med andra. Du får föreningens medlemsbrev samt Svenska hörselförbundet rf:s tid- 4. Vad ser föreningen som sin viktigaste uppgift? Det är vårt syfte att verka för hörselskadades bästa. Vi ger information och hjälp i frågor som berör vårt gemensamma problem, att höra dåligt. Anhöriga lär sig att sättet att kommunicera förändras och understödande medlemmar har sagt att genom all information de fått visste de vart de skulle vända sig då även deras hörsel försämrades. 5. Vad är det bästa med att höra till just vår förening? Vi har många olika slag av aktiviteter, något för alla. Familjär samvaro vid alla träffar, utfärder och resor. Alla föreningar behöver en bra ordförande och vår är en energisk idéspruta med förmåga att få folk engagerade och glada. Styrelsen samarbetar bra och hjälper till. 6. Vilka utmaningar står föreningen inför? Vi är en stor förening så det är inte lätt att hitta tillräckligt stora mötesutrymmen. Och svårt att få med nya hörselrådgivare och yngre energiska till styrelsen som har tid och som brinner för hörselfrågor. 1. Föreningens namn? Sydösterbottens hörselförening r.f. 2. I vilken region är föreningen verksam? Sydösterbotten = städerna Kristinestad, Kaskö och Närpes samt Korsnäs kommun. 3. Vad får jag ut av att vara medlem i föreningen? Tidskriften Vi hörs kommer per post. Tillgång till gratis hörselrådgivning, vi har två hörselrådgivare. Informativa föreläsningar på hörseldagar och övriga möten, social samvaro med andra i liknande situation, en god hörselmiljö på våra samlingar med hjälp av T-slinga, skrivtolkning och rekreation i form av friluftsdagar och resor. 5. Vad är det bästa med att höra till just vår förening? Att den är lokalt förankrad och att vi har egna hörselrådgivare. Vi har också numera en ny lokal resurs som bygger på frivilligarbete, kamratstöd, personer som vid behov till exempel kan följa med en hörselskadad till läkare med mera. 6. Vilka utmaningar står föreningen inför? Vårt område är geografiskt väldigt stort med ganska dåliga kommunikationer. Medlemmarnas medelålder är hög, det är svårt att värva nya styrelsemedlemmar bland dem som är medlemmar. 4. Vad ser föreningen som sin viktigaste uppgift? Att sprida information om hörsel och hörselskador och att bidra till att hörselskadade får träffa varandra och får rekreation. 18

19 Tillsammans hör och hörs vi! Värva nya medlemmar 19 1 Vi hörs 4/2014

20 Medlemsvärvarens kontaktuppgifter: Efternamn Förnamn Adress Postnummer Tfn Ort E-postadress Förening Datum Underskrift Välj din premie Efter att du värvat två medlemmar skickar du in blanketten, adressuppgifter finns på blankettens baksida. Inget frimärke behövs. Blanketten får kopieras och kan beställas från förbundets kansli. Jag har värvat två nya medlemmar och väljer en Veikkaus skraplott ett hyllningskort med texten (För att hylla har gjort en inbetalning...) eller ett gratulationskort utan text (med text) (utan text) Den här kampanjen är i kraft fram till den Bland alla som skickat in svarskuponger lottar vi ut några överraskningspriser. Vinnarna meddelas personligen och vinnarnas namn publiceras i Vi hörs nummer 1/2018. Vi hörs 2/2017 Vi hörs 4/

21 Ju flera vi är desto bättre hörs vi! Svenska hörselförbundet rf arbetar för att hörselskadades intressen bättre beaktas i samhället. Forskningen visar att 15% av den vuxna befolkningen har en hörselskada av något slag, vilket betyder att det finns över finlandssvenskar som har problem med hörseln. Kom med även Du, tillsammans hör och hörs vi! Du som blir medlem Som medlem i en av Svenska hörselförbundet rf:s föreningar får du förbundets tidskrift Vi hörs. Genom att delta i föreningarnas verksamhet har du möjlighet att träffa andra med liknande erfarenheter. Föreningarnas hörselrådgivare ger råd och tips kring hörselfrågor. De flesta föreningar förmedlar förmånliga batterier till hörapparaten. Medlemsavgiften betalas till den egna föreningen. Svarskupong för ny medlem: Efternamn Förnamn Adress Född 1 Postnummer Ort Förening Svarskupong för ny medlem: Efternamn Förnamn 2 Adress Född Postnummer Ort Förening 21 3 Vi hörs 4/2014

22 Mottagaren betalar portot Svenska hörselförbundet rf Georgsgatan Helsingfors Tillsammans hör och hörs vi! Svenska hörselförbundet rf KOD SVARSFÖRSÄNDELSE Vi hörs 4/2014 3/

23 Tack för hjälpen - nu hör jag igen Text: Susanne West, verksamhetsledare, Folkhälsan i Korsholm Det är torsdag och klockan närmar sig femton. Det sitter redan två personer i aulan och väntar, de väntar på hörselrådgivarna. HiA-Hörselskadade i arbetslivet rf i Österbotten ordnar tillsamman med Folkhälsan i Korsholm hörselrådgivning vid Folkhälsans hus i Smedsby, Korsholm cirka tio gånger per år. Vi samarbetar, ger tips och råd och hjälper dem som är i behov av lite extra hjälp. Frågar man hörselrådgivarna som är tre till antalet, Siw, Ann-Charlotte och Eivor, så hör man bara positiva och glada kommentarer och frågar man besökarna är de lika glada och tacksamma för att hörselrådgivarna finns, på nära håll och att de talar svenska. Mottagning ordnas en gång per månad, med uppehåll sommartid. Tidsbokning sker från folkhälsans kansli, 20 minuter beräknas per klient. Tiderna är så populära att de oftast tar slut direkt. Två till tre hörselrådgivare tar emot per gång. Mottagningen annonseras i HiAs medlemsbrev och i Vasabladets föreningsspalt i Folkhälsans info. Det är eftermiddags mottagning för att de som är i arbetslivet skall kunna boka tid för ett besök. - Det vanligaste problemet är att man inte hör med sin hörapparat eller att hörselsnäckan irriterar och skaver. Dessa problem kan vi inte avhjälpa men vi kan putsa och se till att hörapparaten blir ren, berättar Siw. - Vi informerar om hörsel och klienterna får ofta bekräftelse på vad de upplever med sin hörsel när vi säger att just precis så är det, tillägger Ann-Charlotte. - Klienterna uppskattar att vi har egna erfarenheter, vi förstår Besökarna är glada och tacksamma för att hörselrådgivarna finns på nära håll och att de talar svenska. Här är det Margit Antell som besöker hörselrådgivare Ann-Charlotte Willför. vad de pratar om och vad de försöker beskriva för oss, säger Siw. Här inflikar Ann-Charlotte hur tacksam hon är för att hon fick möjlighet att delta i Svenska hörselförbundet rf:s utbildning av hörselrådgivare. Trots att hon är utbildad sjukskötare/hälsovårdare visste hon inte mycket om varken hörselnedsättning eller hörhjälpmedel. Personligen har hon haft stor nytta av utbildningen. Hon säger att hon kände sig både handikappad och dum, då hon har hörapparat, men inte hörde. Hon visste inte hur hon skulle få hjälp. På kursen fick hon bland mycket annat, självförtroende för att kräva hjälp. Nu känner hon så väl igen sig när våra klienter beklagar sig. Hon tycker att vi hörselrådgivare är ett fint team, som har som målsättning att se till att alla skall få bästa möjliga hjälp. 23 I höst planerar vi att ordna föreläsningar som kommer att vara öppna för alla som vill veta mer om hörseln och vilka hjälpmedel som finns på marknaden just nu. Det är ett område som utvecklas hela tiden. HiA säljer hörapparatsbatterier till inköpspris och de finns till försäljning direkt av hörselrådgivarna, från Folkhälsans hus info eller Folkhälsans retrobazar/loppis på Marknadsvägen 1 i Smedsby, Korsholm. Alla hörselrådgivare är aktiva och de deltar i Svenska hörselförbundet rf:s utbildningsdagar samt deltar i mån av möjlighet i andra organisationers hörselföreläsningar och utställningar av hörsel teknik och hjälpmedel. Detta för att vi vill att alla skall kunna höra det bästa möjliga med de hjälpmedel de fått. n Höstens hörselrådgivningsmottagning vid Folkhälsans hus i Smedsby är: 6.9, 4.10, 1.11 och kl Tidsbokning görs per telefon, till Kristina Åström.

24 ANNONS 24

25 Vägen till hörselrådgivare Text: Catharina Ståhlberg, hörselrådgivare i Svenska hörselskadade i Borgånejden rf, I Borgåbladet den stod det att Svenska Hörselskadade i Borgånejden behöver handledare. De var en helt ny utbildning som skulle ordnas. Citat från Borgåbladet Ordförande Ella önskar hitta människor som lite vågar påta på apparater. Samtidigt har bil och vill åka runt i byarna och hjälpa till med hörapparater. Jag ringde upp Ella för det verkade vara ett trevligt socialt jobb. Genast från början trivdes vi tillsammans, jobbade och jobbar fortfarande bra ihop. Ella har pratat och berättat och jag har påtat med apparaterna. Småningom har de kommit flera handledare, som nu kallas hörselrådgivare, vilket är tur för föreningens medlemmar har ökat i antal från cirka 80 medlemmar då till cirka 370 medlemmar. Och jobbet tar aldrig slut. Började med studiebesök Utbildningen inom hörselområdet började med att öronläkare Tapani Jauhiainen på öronkliniken i Helsingfors tog emot Ella och mig och lät oss prova på hur de känns när hörseln kontrolleras. Talterapeut Nina Vuorinen lärde oss läsa audiogrammet. Och så gjordes de öronsnäckor till oss, vilket jag har haft stor nytta av. Jag fick lära mig att bara jag har en ordentligt lång slang så kan jag höra om andras apparater fungerar eller inte utan att skada mitt öra. Jauhiainen berättade också om hörselproblem och sjukdomar, också om den psykologiska delen, för alla människor accepterar inte alltid att de fått en hörselnedsättning. Det var en mycket intressant och givande dag. Under de första åren hade Catharina Ståhlberg (till höger) på hörselrådgivar besök i Lovisa. jag också stor hjälp av rehabiliteringshandledare Etel Nyholm tills hon gick i pension. Det var en spännande start. Efter första skolningen i september började vi fara runt. Ella var otroligt modig och ringde runt till bland annat åldringshem, banker, föreningar och församlingar. Vi blev varmt mottagna på olika ställen. Till exempel i Lundihusets aula tillsammans med finska föreningen, där Ella berättade om hörapparater för hörselskadade, för anhöriga och för personal. Hon berättade om hur man skall tilltala den som har en hörselskada och om vilka hjälpmedel som fanns då. Nu har utbudet av hörhjälpmedel ökat, från då när de bara fanns hörapparat och kommunikator. Jag hjälpte med hörapparaterna. Ibland kom de framför mig sådana hörapparater som jag inte sett förut men ändå hjälpte det lilla påtande och allt blev bra. Jag brukar säga att jag får ge första hjälp, vilket betyder att jag byter slang och rengör öronsnäckan, byter batteri och lyssnar om apparaten alls fungerar. Om den inte fungerar skickar jag den vidare. Som tur är har affären Olle Andersson i Borgå sådan service att de för vidare söndriga apparater dit de skall. Förbundet ordnade hörselrådgivarkurser Jag hade ingen utbildning inom 25 Foto: Ella Björkman vården när jag började utan jobbade som hundskolsinstruktör med hundpensionat och nu likasom då är jag jordbrukare. Så därför var det otroligt givande i början med hörselrådgivarkurserna som Svenska hörselförbundet rf ordnade och att Tapani Jauhiainen och Etel Nyholm tog emot mig. Jag utbildade mig också till massör, då lärde jag mig mera om tinnitus och om menieres sjukdom. Utöver rådgivning och jordbruk jobbar jag nu också som distriktssekreterare för Svenska Synskadade i Östnyland. Träffar med program och rådgivarnas service Nu för tiden ordnar föreningen träffar i Borgå med olika program och rådgivarnas service första måndagen i månaden. Vi besöker också Sibbo och Lovisa på våren och hösten. Från år 2006 anslöt sig Lovisa föreningen till Borgåföreningen. Rådgivarjobbet är ändå som förut, jag far fortfarande i första hand på hembesök i Lovisanejden om de behövs och ibland i Borgå till dem som inte kan komma till månadsträffarna. Att lyssna är en bra förmåga har jag lärt mig under årens lopp. På alla hembesök blev vi och blir fortfarande alltid väldigt varmt och vänligt emottagna. Ja faktiskt finns de massor av fina och varma människor runt oss. n

26 hänt... Sommar, sol och hörselgemenskap Den tredje sommarsamlingen för hörselskadade i södra Finland arrangerades i juni på Runsala Folkparks festsal i Åbo. Vädret var soligt och varmt, glada deltagare kom från öst och väst, hela tvåhundrasjuttiofem var anmälda. Alla fick en sittplats, mat och dryck hade bra åtgång, skrivtolkar fanns på plats och programmet fungerade planenligt. Gästerna välkomnades redan vid ankomsten med dragspelsmusik av Bengt Johansson, Henric Schmidt talade om vikten av gemenskap, Line Step Sisters dansade linedance till Julio Iglesias musik, Jouni Elomaa berättade om Runsalas historia, Trio Ear Unique sjöng några sånger och Kavalton Tilas gäng försåg alla med god mat. Det blev långa köer vid mat och kaffe men nu insåg vi en fördel med att köa. I kön kom man i kontakt med många som man kunde tala med. Vi, Svenska hörselskadade i Åboland rf, som i år stod värd, ger ett hjärtevarmt tack till alla hörselvänner som var med. Det var ni som tillsammans med oss gjorde dagen till en glädjerik sommarfest med hörselgemenskap då den är som bäst! Nästa sommar ses vi i Västnyland. HiAs svar på Bottas och Häkkinen: Cecilia Ingves (till vänster) och Sigrid Häggblom. HiA körde och åkte av hjärtans lust Sommarlovet hade bara börjat när HiAs rekreationsdag för barn och unga körde igång. Det var Powerpark som välkomnade oss, aderton barn och unga samt sju vuxna, till sommarens Kickoff Vädret var perfekt och attraktionerna lockade såväl ung som äldre. Ingen attraktion var för utmanande - det kördes och åktes av hjärtans lust. En glad start på sommaren! HiA vill också passa på att önska alla medlemmar i skolåldern ett roligt och lärorikt läsår! Vi hörs och ses! Deltagarna i sommarsamlingen på Runsala välkomnades vid ankomsten med dragspelsmusik av Bengt Johansson. 26

27 På hemlig resa i Österbotten Medlemmarna i Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf och Psykosociala föreningen Cronblomman rf åkte på en gemensam sommarresa med hemligt mål. Vi fick många upplevelser fastän vi rörde oss i kända trakter i närregionen. Efter att bussen samlat ihop oss från Kronoby till Oravais åkte vi ut till Vasklot och fick kaffe och semlor på Segelpaviljongen. I Vasa väntade en guide på oss utanför stadshuset. Han berättade att huset som är ritat av Magnus Isaeus, var det självständiga Finlands första riksdagshus år Vi åkte sedan runt i Vasa och fick se och höra om olika platser i de gamla stadsdelarna av det nya Vasa som byggdes upp ute vid havet efter att Vasa brann Därifrån åkte vi till Strömsö som alla känner till från tv-programmen. Där fick vi höra husets historia. Enligt guiden var Strömsö den första sommarvillan i Österbotten, därifrån utvecklades villakulturen då alla stadsbor ville ha en egen sommarstuga. Vår hemliga resa fortsatte mot Gerby där vi fick lunch i Bocks gamla bryggeri. Bryggeriet har nu startat upp på nytt. I dag bryggs där öl som förr i tiden. Vi fick en guidad tur och lärde oss om hur öl bryggs av malt, humle, jäst och vatten. Dessa är de viktigaste råämnena som behövs för att brygga ett gott öl. På resan hemåt åkte vi ut till Nabben, ett Café i Maxmo ute vid havet, nära Tottesunds herrgård mest känd som platsen där Jean Sibelius gifte sig med Aino Järnefelt år Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf och Psykosociala föreningen Cronblomman rf fick uppleva ett och annat i kända trakter i närregionen under sin gemensamma sommarresa. Efter en händelserik dag kunde vi konstatera att man inte behöver åka så långt för att uppleva ett och annat som man inte närmare känner till. Man blir mer och mer blind för sina närmiljöer fast man kan hitta saker man kan njuta av på nära håll. Bussresa till bärnstensskimrande Litauen Svenska hörselskadade i Åboland rf:s sommarresor intresserar många och tyvärr blev det i år namn kvar på väntelistan. Vi åkte på endast en resa till Litauen. Resan gick genom Estland och Lettland till Vilnius i Litauen. En natt ombord på Viking XPRS, en natt i Riga och därifrån via Korskullen i Siauliai, via Palanga en riktig sommarstad till Klaipeda. Innan vi följande morgon åkte vidare tittade vi på Tall Ships Races båtar som anlänt till Klaipeda från Åbo. På det största etnografiska friluftsmuseet i Litauen, Open Air museum i Rumsiskes åkte vi runt med bussen och åt lunch på området, soppa med en kibinaier. Färden fortsatte till Vilnius där änglar beskyddar invånare och besökare. Där stannade vi två nätter. Rundtur i stan samt utfärder till Trakai och Kaunas. På hemvägen sov vi en natt i Sigulda och sista natten i Tallinn. Storkar följde oss hela vägen och Thomas Grönroos, vår egen chaufför, körde oss tryggt och säkert fram. Med nya upplevelser, synintryck och trevliga resenärer återvände vi hem efter en lyckad resa. Traditionell litauisk mat är kibinaier med olika fyllningar och soppor som anses vara nyckeln till hälsa. 27

28 hänt... Svenska hörselförbundet rf:s inrikes arbete väckte intresse hos festivalbesökarna. Världen i byn Svenska hörselförbundet rf deltog tillsammans med nästan fyrahundra andra organisationer som utställare på Världen i byn festivalen i Helsingfors i slutet av maj. Syftet med vårt deltagande i festivalen var att sprida information till allmänheten om situationen för hörselskadade i Bolivia, om projektet och om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Även Svenska hörselförbundet rf:s inrikes arbete väckte intresse hos festivalbesökarna. Det var flera festivalbesökare som stannade för att prata om att de ofta upplever att ljudnivån är för hög i offentliga lokaler och vid olika evenemang och uttryckte att det är viktigt att förbundet påverkar beslutsfattare i dessa frågor. VANE Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning VANE är den statliga samordningsmekanism som avses i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. VANE har som uppgift att koordinera det nationella genomförandet av konventionen och beaktandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i verksamheten inom alla förvaltningsområden. Svenska hörselförbundet rf och andra organisationer blev hörda av VANE i juni. Vi lyfte fram vikten av att organisationer som Svenska hörselförbundet rf, som representerar en minoritet i minoriteten, ska garanteras rätten till att medverka i genomförande och övervakning av FN-konventionen i Finland. Vi betonade även att barn och unga med hörselnedsättning har rätt till utbildning på samma villkor som hörande elever samt att median bör göras mer tillgänglig. Överläkare Elina Mäki-Torkko föreläste i Vasa HiA ordnade i maj en föreläsning i Vasa med professor, överläkare Elina Mäki-Torkko från Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet. Rubriken på föreläsningen var Ensidig hörselnedsättning - en funktionsnedsättning eller inte? Det var en intressant föreläsning som lockade många deltagare från hela Svenskfinland. Elina poängterade i sin föreläsning Vi hör med örat men lyssnar med hjärnan. Deltagarna fick ta del av Elinas kunskap om hörsel och hade möjlighet att få svar på sina frågor som bland annat berörde CI, BAHA och Cross. Intresset för hörselfrågor var stort bland publiken. Elina konstaterade att ensidig hörselnedsättning fortfarande inte är optimalt uppmärksammad. Överläkare Elina Mäki-Torkkos intressanta föreläsning som lockade många deltagare från hela Svenskfinland. 28

29 HiA intog Stockholm Första veckoslutet i maj styrde HiA kosan mot Stockholm, där trettio glada Hiaiter sammanstrålade. Vi som var med kom från olika delar av Svenskfinland, från Karleby i norr till Sibbo i söder. Det var en innehållsrik helg vi fick vara med om. På lördag besökte vi Hörselskadades förening i Stockholm, och fick träffa några av deras medlemmar. Anne Sjökvist, föreningens kommunikatör, berättade om föreningens verksamhet. Vi fick också lyssna till en väldigt intressant föreläsning av Leila Sandmon. Speciellt var hennes beskrivning av hur det är när man hör dåligt väldigt informativ. Det hjälper inte att höja volymen, om fragment av orden ramlar bort. På kvällen fick vi vara med om en fantastisk föreställning av Fantomen på operan på Circus. Fint då Anne hade fixat så att vi hade tillgång till texten för föreställningen. De yngre HiA-medlemmarna förlustade sig under tiden på Gröna Lund. På söndagen blev vi bjudna på verkligt intressant program! Vi fick göra en rundvandring på Dramaten, titta in på olika scener, springa i trappor back stage och titta in i det enorma klädförrådet. Glada Hiaiter som var mycket nöjda med resan till Stockholm, där de bland annat gjorde en rundvandring på Dramaten. Där hittade ordförande Siw, en mycket praktfull klänning, som skulle klä henne ypperligt. Småningom var det dags att skiljas åt och ta oss hem till våra respektive hemorter. Vi som var med var mycket nöjda med resan. Stort tack till RESA, Roger Östman, Eivor Larpes, Siw Östman och Anne Sjökvist, som ordnade allting så förträffligt! Resa till Blomstermarknaden i Türi I maj åkte vi, Svenska hörselskadade i Åboland rf, för första gången med en busslast till Blomstermarknaden i Türi, Estland. Utresa från Helsingfors torsdag kväll med övernattning ombord. Efter tidig frukost landstigning och vår guide Erling Glantz steg på bussen. Första målet var kultur i Paide, blommor, hantverk och en hel del annat på marknaden i Türi och som avslutning på dagen shopping i Tallinn innan det var dags att åka hemåt med gemensam middag ombord. Efter den kalla våren blev det plötslig värmeexplosion med + 26 på vår marknadsdag. Det blev en lång dag men skrattet klingade och gemenskapen var god under hela resan. Det här gör vi om var det flera som sa. Medlemmar från Åboland besökte Blomstermarknaden i Türi i Estland som i år arrangerades för 40:e gången. Blomstermarknaden arrangerades i år för 40:e gången. Ifjol var cirka sjuhundrafemtio försäljare med och cirka fyrtiotusen personer besökte marknaden. Säkert lika många i år då busslast efter busslast kom med folk som vällde in på området då vi åkte därifrån. 29

30 ANNONS Välkommen till Uffes i Purmo! Till fest & vardag» smakliga luncher varje vardag 11-13» à la carte restaurang för 100 personer» catering, allt från större fester till hemmamiddagar» smörgåstårtor» söta tårtor» café & kiosk» lösglass» goda pizzor» grillmat Vi har öppet 7 dagar i veckan tfn Purmovägen 471, Purmo Foto: Gita Lindholm Foto: Gita Lindholm Ett stort antal personer hade mött upp för att marschera mot FPA med anledning av ändringar i tolktjänsten. Teckenspråkgemenskapens oro resulterade i en nätadress i vilken man krävde att konkurrensutsättningen skulle avbrytas. 30

31 Svar på skriftligt spörsmål SSS 296/2017 rd Svar på skriftligt spörsmål om FPA:s tolkningstjänster Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 296/2017 rd undertecknat av riksdagsledamot Merja Mäkisalo-Ropponen / sd m.fl.: Hur tänker regeringen beakta olika organisationers oro för framtiden för FPA:s Tolkningstjänster och hur tänker regeringen säkerställa att de grundläggande fri- och rättigheter som FPA:s tolkningstjänster behöver tillgodoses även i fortsättningen? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: Syftet med lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (133/2010) är att främja de handikappade personernas möjligheter att fungera som jämbördiga medlemmar av samhället. Lagen syftar till att för sin del trygga att handikappades grundläggande rättigheter, som rätt att delta och språkliga rättigheter, tillgodoses. FPA ansvarar för verkställigheten av lagen och beslutar också om ordnande av tolkningstjänst och ersättning för kostnader i anknytning därtill. Tolkningstjänsterna ska ordnas på ett sätt som tryggar att bestämmelserna i ovan nämnda lag samt bestämmelserna i grundlagen om grundläggande frioch rättigheter följs. Enligt uppgifter från FPA upphandlar FPA sammanlagt 611 tolkresurser i hela landet i den pågående upphandling av serviceproducenter som rör år En tolkresurs avser ett årsverke för en tolk på heltid, timmar. En resurs kan bestå av tolkningsarbete som utförs av flera tolkar. För upphandlingen av tjänsten har FPA bedömt mängden tolkningsarbete som ska upphandlas genom att analysera FPA:s statistik för åren Utifrån detta har FPA beräknat mängden tolkarbete som behövs för att tillgodose klienternas antagna servicebehov år 2021, som är den pågående upphandlingens sista optionsår. I upphandlingen väljs anbudsgivare till ramavtalet i en produktspecifik prioritetsordning som fastställs utifrån relationen mellan pris och kvalitet, minst tre anbudsgivare och så många anbudsgivare som behövs för att tillgodose den uppskattade efterfrågan per produkt i upphandlingsområdet. Utöver detta kan anbudsgivare med lägre placering väljas till ramavtalet om detta är nödvändigt för att uppnå den geografiska täckning som behövs för tjänsten. Vidare är det möjligt upphandla extra tjänst av godkända serviceleverantörer under avtalsperioden, om det konstateras att produktionen av tolkningstjänsten till klienten kan bli äventyrad och den upphandlade tolkresursen inte räcker till för att tillgodose klienternas behov av service. Enligt 10 i lagen om tolkningstjänster ska Folkpensionsanstalten ordna tolkningstjänsten på det sätt som helhetsekonomiskt är mest fördelaktigt med beaktande av klienternas individuella behov. Lagen föreskriver dessutom att när tolkningstjänst ordnas ska serviceanvändarens önskemål, åsikter, fördel och individuella behov samt modersmål och kulturella bakgrund beaktas. Lagen om tolkningstjänst ger emellertid den handikappade personen inte subjektiv rätt att välja den tolk som han eller hon önskar. Tolkningstjänstens klient kan i framtiden anses få ökad möjlighet att påverka hur tjänsten ordnas. Från början av år 2018 ordnas tjänsten som närtjänst. Klienten väljer själv hur mycket han eller hon vill påverka hur tjänsten ordnas. Klienten kan välja att tjänsten ordnas med en tolklista. Då föreslår klienten lämpliga tolkar som finns i klientens närområde. Bland de föreslagna tolkarna kan klienten också utse en bestämd tolk som klienten vill att förmedlas till honom eller henne till exempel för tolkningar i klientens arbete. FPA kontrollerar att de tolkar som klienten föreslår arbetar i klientens närområde och att de kan tillgodose klientens behov av service. När tjänsten ordnas med en tolklista tryg- 31

32 gas tjänstens kontinuitet, som är viktig för klienterna, till exempel i fråga om tolkningar som gäller arbetslivet. Den här modellen för att ordna tjänsten gör det också möjligt för den handikappade att anlita en bekant tolk. Syftet med tolklistan är att tillgodose klientens tolkningsbehov och ändringarna i dessa behov så flexibelt som möjligt. Om klienten inte har valt att tjänsten ordnas med en tolklista, förmedlas till klienten en tolk som lämpar sig för tolkningssituationen och som befinner sig nära den ort där tolkningen ska utföras. Social- och hälsovårdsministeriet följer verkställigheten av lagen och utvärderar vid behov ordnandet av tjänsten och utvecklingsbehov i anknytning till det tillsammans med FPA och andra parter i tolkningstjänsten. FPA samarbetar regelbundet med intressegrupper för att utveckla tjänsten och har även hört olika intressenter vid planeringen av upphandlingen för Social- och hälsovårdsministeriet har fått vissa kontakter i anknytning till den pågående konkurrensutsättningen. Baserat på dessa kontakter har social- och hälsovårdsministeriet bett FPA om mer information om omständigheterna kring konkurrensutsättningen senast Regeringen har dock inte behörighet att ingripa i FPA:s beslut om verkställigheten av författningarna, inklusive den upphandling av tolkningstjänster som det nu är fråga om. Helsingfors Familje- och omsorgsminister Juha Rehula ANNONS Hagaro Pensionärshem i Norra Haga, Helsingfors Är du i behov av serviceboende,kanske för sommaren eller för längre tid? Kontakta oss så berättar vi mera eller kom på besök. Carola Aspholm-Backman,verksamhetsledare tel anträffbar vardagar kl Julresa till Lappland Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja i Äkäslompolo. Pris: 550 euro per person inkl. transporter och helpension. Bokningar & förfrågningar: / info@raitismaja.fi Var olyckan framme? Patientjuristerna hjälper dig vid hangläggandet av personskador till följd av: patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m. Telefonrådgivning på svenska: vardagar kl 9-17 på numret

33 Noterat Tinnitusplåster möts av läkarkritik Forskning om hörsel och Downs syndrom kartlagd i studie i mars 2017 Annelie Svenningsen är audionom vid Hörselverksamheten i Mölndal och har tagit en kandidatexamen vid Göteborgs Universitet. Hennes C-uppsats är en litteraturstudie med titeln Hörselvård för personer med Downs syndrom. Syftet var att kartlägga tidigare forskning om Downs syndrom vad gäller hörsel, hörseldiagnostisering och hörselrehabilitering. Av studien framgår bland annat att personer med Downs syndrom har anatomiska missbildningar av hörselorganen och en infektionskänslighet som ökar risken för luftvägsinfektioner och öroninflammationer. I kombination med den psykiska utvecklingsstörningen kan detta få stora konsekvenser för tal-och språkutvecklingen. Personer med en måttlig utvecklingsstörning får svårt att kompensera för hörselproblemen. Med en tidig upptäckt av hörselnedsättning hos personer med Downs syndrom och med lämpliga rehabiliteringsinsatser stimuleras kommunikationsförmåga och allmän utveckling och chanserna maximeras till ett så normalt liv som möjligt och till ökad livskvalitet. Källa: Ett genomskinligt plåster som påstås lindra tinnitusbesvär marknadsförs flitigt över hela världen av Sensori AB, ett svenskt börsnoterat bolag. Plåstret lanseras nu på hörselmottagningar i Sverige och i länder som Indien, Hong Kong och Egypten men det möter massiv kritik från tung expertis, som menar att metoden saknar vetenskapligt stöd. Plåstret, som ska fästas bakom örat, innehåller inte läkemedel. I företagets beskrivning står det att plåstret är präglat med ett patenterat mönster som ska bryta ljuset på ett sätt som får kroppens vattenmolekyler att anta en fraktal organisering av vatten i biologisk miljö som kan tänkas modulera de kaotiska ljudloopar i hörselsystemet som representerar de olika medvetna ljudupplevelser som kallas tinnitus. Expertis på tinnitusområdet framhåller att det saknas tillräckligt vetenskapligt underlag som belägger att plåstret har effekt. På sin hemsida hänvisar Sensori AB till studier genomförda vid klinisk forskningsenhet vid Karolinska Universitetssjukhuset, som sägs stödja metoden. Något som tillbakavisas av Karolinska Universitetssjukhuset. Ingen sådan studie har bedrivits på Karolinska Universitetssjukhuset (KU). Vi har som mest bistått med data och administration som vi tagit betalt för. Ingen läkare från sjukhuset står bakom studien eller påstådda effekter, skriver KU:s pressavdelning till SvD. Källa: Svenska Dagbladet Social- och hälsovårds- och landskapsreformen träder i kraft den 1 januari 2020 Vid sitt sammanträde den 5 juli 2017 fattade regeringen beslut om att fortsätta genomföra social- och hälsovårds- och landskapsreformen så att reformen träder i kraft den 1 januari Landskapsval förrättas i oktober Källa: Pressmeddelande 331/ , 33

34 ANNONS Sydmedi, din lokala samarbetspartner med sakkunnig service i toppmoderna utrymmen. Vi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster för privatpersoner, företag och organisationer. Begär offert på företagshälsovård! Tel Närpesvägen 16 B, Närpes Östra Långgatan 51, Kristinestad Specialerbjudande på gynekologtjänster i februari! Lokal omsorg Sydmedi 34

35 Demonstrationståget som drar längs Mannerheimvägen mot FPA i Helsingfors en kall och blåsig dag i början av juni. Anledningen är ändringar i tolktjänsten. Händelsekalender Hörselseminarium, SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors 2.10 Förbundets nationella hörseldag, med händelser runt om i Svenskfinland Ungdomsträff, SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors Bokmässa i Helsingfors Mässcentrum IFHOHYP International Federation of Hard of Hearing Young People, AGM, Helsingfors Parkurs (se sida 36) Kurs, kommunikationsmodeller, Ruissalo Spa (se sida 36) Seminariet Sinnen & kommunikation, i Åbo. INHIBERAT SAMS självständighetsfest, Restaurang Kaisaniemi, Kajsaniemivägen 6, Helsingfors IFHOH Conference: Accessibility removes all barriers together with IFHOH BGM (Biennial General Meeting) and EFHOH AGM (Annual General Meeting) Ljubljana, Slovenia NORDIC AUDIOLOGICAL SOCIETY 2018, Harpa Conference Centre Reykjavik, Iceland Foto: Gita Lindholm 35

36 Förbundets kurser 2017 LedA- LEDARSKAPSUTBILDNING FÖR UNGA Tidpunkt: kl Plats: SFV-huset G18 i Helsingfors Platser: 12 Målgrupp: ungdomar i åldern med hörselnedsättning Program: LedA är en utbildning för dig som vill utveckla ditt eget ledarskap och fundera över vilken roll du tar i en grupp. Utbildningen är interaktiv, vilket betyder att du som deltagare gör övningar i grupp och individuellt. Fokus under dagen kommer att vara på retorik och argumentationsteknik, bland annat genom att hålla och analysera tal. Dessutom övar vi på färdigheter i att ge och ta emot feedback. Utbildningsdagen ger en grund till ett ledarskap som kan användas i allt från föreningar till privat- och yrkeslivet. Innehåll: - att utveckla det egna ledarskapet - att lära sig grunderna i retorik och öva sig på att tala inför en grupp - att ge och ta emot feedback - gruppdynamik och samarbetsövningar Under dagen serveras morgonmål, lunch och kaffe. För deltagare från Österbotten ordnas möjlighet till övernattning. Sista anmälningsdag: SFV-huset G18 Foto: Gita Lindholm PARKURS Tidpunkt: Plats: Folkhälsans hus i Norrvalla Pris: 30 euro per person (inkl. kost, logi och program) Platser: 12 Målgrupp: Vuxna hörselskadade tillsammans med partner, syskon eller vän Program: föreläsningar angående hörseln, hörhjälpmedel och om förbättrad kommunikation. Sista anmälningsdag: Folkhälsans hus i Norrvalla KOMMUNIKATIONSMODELLER Tidpunkt: Plats: Ruissalo Spa, Åbo Pris: 60 euro (inkl. kost, logi och program) Platser: 12 Målgrupp: Personer med hörselskada Program: Ge deltagarna medel för att underlätta kommunikationen och stärka självkänslan i social interaktion. Föreläsningar om hörselskador, hörhjälpmedel, kommunikation, läppavläsning och tecken som stöd. Sista anmälningsdag: Anmälning, till samtliga kurser: Genom att fylla i anmälningsblanketten på sidan 37. Den ifyllda blanketten skickas till Svenska hörselförbundet rf. Det finns även en elektronisk anmälning på SOCIA STÖ Har du frågor angående kurserna kontakta: kursplanerare Nora Strömman , nora.stromman@horsel.fi 36