Pelletsförbundets strategidagar december, Säröhus

Transkript

1 Pelletsförbundets strategidagar december, Säröhus Ett femtontal personer deltog i strategidagarna på Säröhus för att diskutera kring en uppsummerande handlingsplan agenda inför det kommande verksamhetsåret. Avsikten med strategimötet var att söka hitta formerna för Pelletsförbundets framtid. Moderator för strategidagarna var Christer Owe, Hållbarhetskonsult. Diskussionspunkter som behandlades under dagarna: Profilfrågor - Varför ett Pelletsförbund? Vem riktar vi oss mot? Nya medlemskategorier? - Medlemssituationen idag/budget/ekonomi - PF:s övergripande mål? Fokus på marknad och utveckla lönsamma affärer - Förbundets dagliga ledning och styrelsens funktion - Möjligheter och barriärer. Vilka marknader är viktigast just nu? PF:s fokusområde och gränser mot andra organisationer - Näringspolitisk bevakning - Samverkan med Myndigheter, Akademi och FoU - Insamling av statistik. Sålda enheter, leverans av pellets etc Behovet av utbildning - Certifierade installatörer - behövs den? - Övrig utbildning, t ex Strategi att påverka, utbilda konsulter som hjälper industrin, växthus, lantbruk, fastigheter. Hur skall vi synas bättre? - Strategi för att nå slutkunder, energirådgivare, småhus företag m fl - Årsmötet, konferenser, work shops etc - Projekt: 100 %, Energikonvertering etc - Hemsida, debattartiklar, sociala media etc Övrigt som kommer upp Sammanfattande resultat från mötet Under mötet diskuterades behovet av att få in nya strategiska medlemmar i förbundet. Vi behöver fler medlammar bland företag som säljer pannor och brännare, och vi behöver få mer medlemmar bland konsulter och samhällsplanerare. Viktigt inte minst förr att förbundets medlemmar skall representera hela kedjan av företag som har inflytande över pelletsbranschen. Här kunde vi konstatera att det finns lite olika syn på vad som är prioriterat och vad varumärken betyder för de olika medlemskategorierna. Diskussioner summerades till en lista kring vilket deltagarna var överens där Pelletsförbundets funktioner, arbetsdelning och resurser ansågs vara viktigast. Men även marknadsprojekt, bättre samverkan, medlemsvärvning och hemsidan hade prioritet. Pelletsförbundet behöver en marknadsplan för att möta behovet hos olika kundgrupper, t ex mot industrikunder och arbeta mer med Kvalitetssäkring och Utbildning (t ex Certifiering). Ett sätt är att ta fram Etiska Regler och inrätta ett Etiskt Råd för att hantera problem som kan tänkas uppstå. Deltagarna enades kring att följande var högst prioriterat inför 2015 där plan/resultat bör kunna presenteras närmare på Pelletsförbundets årsmöte i maj. Kansli inkl bemanning Ekonomi inkl storlek/budget Hemsida med tydliga målsättningar kring införandet

2 Marknadsföringsaktiviteter (för branschen som sådan inte för produkter/system) Nyhetsbrev Medlemsnytt med regelbundenhet och aktualitet Statistik (priser, total effekt på marknaden etc) Särskild vikt lades på önskemålet att samla in, analysera och presentera statistik. Det gäller såväl försäljning av pellet som utrustning, installationer och marknadssegment. Därutöver nämndes även behovet av arbeta med värderingar i syfte att få förbundet att gå mer i takt. Genom att vara ett nätverk för kontakter inom branschen kan vi föra ut ett gemensamt budskap som kan underlätta medlemmarnas affärer och lotsa kunder och slutanvändare till våra medlemsföretag. Att tillhöra en branschförening är viktigt för att: Arbeta för branschens utveckling Arbeta mot samma mål Tillsammans arbeta för kvalitet Tillvarata gemensamma intressen Utveckla och utvecklas tillsammans Redovisning av Grupparbeten Ett par iakttagelser redovisade av vår moderator - Christer Owe: De små företagen har stor frihetsgrad, men små resurser. De stora företagen har större resurser, men representanterna har mindre frihetsgrad. Dvs de små medlemmarna skulle gärna se en starkare förening, men har inte musklerna till detta, medan de stora medlemmarna relaterar sitt engagemang till sin medlemsavgift. De medelstora företagen hamnar i något slags mellanläge, där de saknar både tid och resurser. Det känns också som att förbundet hamnat i den vanliga fällan. Medlemmarna tycker att de genom att välja styrelse och betala för ett kansli inte behöver bära förbundets idé själva. Några få medlemmar utöver styrelsen kommer på strategimötet. Det finns en hönan-och-äggetsituation, där passiva medlemmar vill se förbundets aktiviteter innan man själv aktiverar sig. Tricket är att få fler att vara aktiva bärare av förbundets tydliga idé och budskap. Och detta måste grundläggas i förståelse för värdet med hela värdekedjan, insikten om att man ingår i en bransch där alla är ömsesidig beroende av varandras framgång och att alla aktörer behövs för att branschen ska fungera. (Se även diskussionen om samhällsnytta, Shared Value (Michael Porter) m.m. Ska rikspolitiker lyssna på pelletsbranschen måste det finnas en tät kontakt mellan Pelletförbundet och Svebio (som ju rimligen är bioenergins kanal till politiken). Och då måste det finnas resurser för en person (arvoderad ordförande eller gen sekr) att lägga tid på den typen av kontakter. Mitt intryck är att ni har en alltför stor tro på att en bra hemsida löser alla problem. En hemsida kan egentligen bara spegla det som sker i det verkliga livet (IRL). Fler medlemmar måste känna att förbundet är för viktigt för att inte vara delaktig i. Det måste finnas tydliga mervärden att delta med tid på de möten som organiseras och att längta efter de nyhetsbrev som måste komma regelbundet och innehålla värdefulla fakta, omvärldsbitar och kalendariedelar.

3 Förbundet står vid ett vägskäl. Branschen uppstår inte av sig självt. Här behövs koordinerade insatser och flera olika aktiviteter som stärker varandra. Hitta kompisar, bygg på samverkan. Osv. Den tiden är förbi då det räckte att ha en bra teknik, så löser sig resten självt. Relationsekonomin är på väg att ersätta konkurrensekonomin. Jag går som sagt gärna vidare och arbetar fram underlag för fortsättningen baserat på det som kom fram under mötet. Som kan bli till viktiga pusselbitar i handlingsplan och verksamhetsplan för /Christer Owe/ Övningsuppgifter Våra strategidagar inleddes med en serie kortare grupparbeten med syfte att sätta fokus på de problemområden vi identifierat inför dessa strategidagar. Övning 1 och 2 Här ägnade vi lite tid på att (1) identifiera vilka kompisar vi har och (2) vilka våra motståndare är. Grupp 1 Kompisar: Andra branschorganisationer som Svebio, Svensk Vind, SVEP, Sv Fjärrvärme, Träbränsleföreningen, SBBA Energirådgivare, Sotare, Service och Installatörer Hustillverkare, Fastighetsägare Större rörfirmor Finansiering Containerlösningar Motståndare: Missnöjda kunder Dåliga produkter Okunniga installatörer SVEP Sv Fjärrvärme Brasvärme Elsäljare Dålig design skrymme Finansiering (info) lönsamhet Grupp 2 Kompisar: Dagens pelletsbransch vilar på fyra grundpelare: Pelletstillverkare, Transportörer, Utrustningstillverkare och Installatörer. Runt dessa finns ett antal mer eller mindre aktiva

4 kompisar som vi kan/bör samverka med. Pelletsförbundets roll är att agera samordnare i centrum av branschens aktörer. Viktigt att Pelletsförbundets aktörer skapar Nöjda kunder. Motståndare: Missnöjda kunder Okunskap hos såväl konsumenter som myndigheter Vi har varit dåliga på att presentera våra tilläggsvärden (Skylla oss själva) Underläge mot elbranschen Grupp 3 Kompisar: Viktigt att ha Media och kommunikation, Energimyndigheten och Politiker (styrmedel) som kompisar Teknikupphandling och kommunal upphandling Miljörörelse, sotare och andra branschföreningar Installation och service Bank och finans Transportsektorn Motståndare: Missnöjda kunder Skitsnack i branschen Dåligt utbildade installatörer Fragmenterat branschförbund Dåligt skötta reklamationer LOU Outbildad driftspersonal Kort kö in till branschen

5 Grupp 4 Kompisar: Svebio och solgänget och övriga biobränsleorganisationer Energimyndigheten och Energikontor/energirådgivare Meteorologer och klimatforskare Utländska systerorganisationer Skogsbolagen Motståndare: Låga alternativa energipriser Värmepumpar Stora elbolag Gaslobbyn i Bryssel Oljebranschen Bioolja Vi själva (= installationer med missnöjd kund) Extrema miljörörelser Byggnorm Övning 3 Här diskuterade vi runt olika affärsmodeller där teknikleverans, installation, bränsleleverans och underhåll skulle paketeras i en funktionslösning. Detta för att om möjligt skapa större trygghet för en slutanvändare, hur olika finansieringsformer leder fram till olika former av ägande. Övning 4 och 5 Handlar om Samverkan (4) Myndigheter, akademi, F&U och (5) Lokal samverkan Vilken typ av samverkan och vilka olika delområden kan medlemmarna samverka och vad kan Pelletsförbundet göra för att underlätta samverkan? Grupp 1 När det gäller samverkan utåt: SLU, pelletsplattformen, lobbying byggregler med hjälp av Svebio. Vi utbildar energirådgivare, sprider material till skolor ser till att pellets finns i samhällets olika informationsmaterial. Försäkringsbolag. Pelletsplattformen är ett möjligt forskningsprogram att utveckla. Kommersiell nytta Utbildning finns bara i Härnösand, KY-utbildning bioenergi och sol inriktning på rörmokare. Detta kan utvecklas. Mer utbildning behövs för installationsnytta. PF kan underlätta lärlingssystem och utbildningsvägar. Vad ska de lära sig? F&U effektivare produktion, jämnare kvalitet Samverkan inåt: Lokal företagsnytta. Praktik från gymnasieutbildning Släpp in fler i affären för att få en bredare säljkår.

6 Samverkan med sotare. Samverkan med energirådgivarna. Lokal finansiering med bank. Lokala företag att handla av som underleverantörer skapar fler säljare. Grupp 2 När det gäller samverkan utåt: Myndighet: Ta fram en kravspec till upphandlingsstandard, vad är en standardanläggning, krav och innehåll. Vinner nöjda kunder kommersiell nytta. Hitta nya modeller för att komma åt de forskningsmedel som finns. Då gäller det att gå på våra politiker som ger medel till myndighet som i sin tur ger bidrag till akademi och F&U. Forskare och akademi gör ändå som de vill! Vi måste påverka källan d v s våra politiker. Samverkan inåt: Ariterm har samverkan med Linnéuniversitetet i Växjö. Ta in studenter för att dra speciella projekt. Vi måste utbilda / anställa säljare som kan göra avslut. Samverkan med gymnasieskolan när det gäller nya installatörer. Lokal marknad är Sverige marknad är export. Grupp 3 När det gäller samverkan utåt: Energimyndigheten utlysning av område - bolag söker tillsammans med akademi (grundforskning/tillämpad forskning) från Energimyndigheten - exempel från Janfire: indikering av pellets; varför brinner en viss pellets längre Janfire följer upp utlysningar, inom programråd. gör litteratursök, andra exempel högtemperatur korrossion - Janfire o Nibe är med, Värmebaronen, Nibe och CTC. Samverkan med myndigheter andra exempel SBBA (pannbranschförbundet) lobbar mot boverket om vissa utsläppsnivåer, skrotpremie för att ta ut gamla pannor ger merförsäljning PF lobba mot energimyndigheten om ny litteratur, utbildningsmaterial för EKR Nytt pelletsvärme framtidsvärme kampanj för utbildning för EK o EKR Samverkan inåt: Praktikplatser och Trainee högskola Värmeöverskott, Råvaror, Spill och Service funktioner Samarbete med det lokala gymnasiet, praktikplatser, uppsatsämnen, gästa skolan och håll föreläsningar Samarbete med lokala service organisationer som är med via alla nya uppstarter, slipper blaming, servicebolaget får business. kunder servar pannan före första besöket, en positiv sak för all Inköpspolicy, stöd lokala leverantörer, skräddarsy upphandlingen att tillåter pellets, sätter krav på kommunen, så här mycket har vi genererat, tårtdiagram (janfire)

7 PF kan bjuda in t ex nätverk av energirådgivare till att besöka lokala PF medlemmar t ex pelletsfabriker, pannfabriker Ide för branschföreningar, energirådgivare och tekniska konsulter bjuda in till Goda Exempel bolag t ex Spenrups eller NCC asfalts nya högteknologiska värmesystem Förr var det mycket mer besök från skolorna, skapade forskningsprogram för grundskolan Ide, Hemsida för ungdomar, länklista, ordlista, Ta fram en Youtube kanal för pelletsförbundet Installatörernas Utbildningscentrum, Janfire har sponsrat, Afrika projekt Emerging Cooking System - adoptera ett projekt för hela branschen, samlas kring projekt, något att tala med media om. Grupp 4 När det gäller samverkan utåt (Förbundets roll): Remissinstans Projekt LEDAR roll Lobbyverksamhet Kommersiell nytta: Gynnsamma spelregler Öka marknadsintresset Typ av samverkan: Boverket, WWF, Naturvårdsverket, utbildningsenheter Samverkan inåt: Nyttja studenter under utbildning (praktik) från lokala utbildningscentra. Övning 6 Utbildningsbehov post-it-lappar Övningen gick ut på att identifiera vilka utbildningsbehov som finns i branschen och notera dessa på post-it-lappar för att få en överblick över vad som deltagarna anser fattas i utbildningsväg Arktitekter Byggingenjörer Helhetslösningar Huskonstruktörer Tillverkare Teknisk konsult Sol och bio-energi Utbilda upphandlingskonsulter Tekniska konsulter Bristande kunskaper om biobränsle / pellets Konsulter Branschen sätta nivå inte konsulterna Ja till certifierade installatörer som finns listade per ort Utbildade installatörer? Ja, det behövs annars får vi missnöjda kunder Installatörer (certifiering) Certifiering av installatörer för att säkerställa kvaliten Certifiering av installatörer Utbildning / certifiering av installatörer / servicepersonal grund + löpande Kompetenspaket om pelletsvärmsystem mot teknikkonsulter och upphandlingskonsulter VVS-utbildare Bättre info om biobränsle på skogsutbildningar Energikonsulter

8 Informera / utbilda kommunala tjm inom miljö o hälsa Systemkunskaper Utbildning av systemlösare Installatörer stora system projektledning, internförsäljning Utbildning av fastighetsskötare / bulkleverantörer om kopplingar/byte Utbildning certifiering av bulktransportörer Certifierade installatörer behövs det? Marknaden avgör mest en fråga för teknikföretagen. Drifttekniker bioenergi Utb återförsäljare Certifiering, samverkan, eko-design, pelletsförbundet, energimyndighet finansierar Trygghet för slutkund med certifiering Vem står bakom certifiering Varför certifiering Installatörsnytta med certifiering Energirådgivare Utbildade sotare och energirådgivare Utb av energirådgivare hålla uppdaterade Utb sotare Kompetensprogram för energi- o klimatrådgivare och pelletsvärmare för industri Utvärdering / kompetens av pelletskaminer jmfr med vedkaminer Utb berörda samhällsinstitutioner skola, arkitekter, tekn förvaltare m.m. Banker, fastighetsmäkl sotare Utb av energisystemtekniker Utb av service-organisationer Bra kontakt med Svebio som kan lobba till myndigheter Det behövs en bred front av marknadsföring av pellets Informationskampanj mot ledning/vd, ekon chef, marknadschef, skattekonsekcenser av fossila skatter Informationskampanj om mobila pasnncentraler, färdig värme mot bank, finans, leasingbolag Image / kompetens drive mot media, miljöporganisationer, miljöshefer om bioenergi, pellets Krishantering för händelser till media vid dödsfall tex kolmonooxid Affärsmanagement Säker installation Objektivitet Utb i LOU ABA 99 Säljutb för ÅF Goda exempel på success stories för industrier som bytt olja till pellets målgrupp politiker, branschföreträdare, myndigheter Branschorganisationer Bjud in oss själva på branschmöten Utb upphandlare och tekn konsulter om balansen mellan inköprs/driftskostnader för värmesystem product life cycle cost Analys/utvärdering av värmesystem, kostnad jfm med kostnad för flis speciellt RT flis Informationskampanj mot miljöorganisationer, miljömyndighet nationellt och regionalt på att RT flis oftast bryter mot miljölagar Kommunledning ang pelletsindustrins tilläggsvärden: - Lokala arbetstillfällen - Planer i lokalekonomin, miljöfördelar, klimatfördelar Journalister Politiker Riksplan Lokalplan Politiker/myndigheter, stora luckor i kunskaperna Journalister, media Ökad trygghet Rätt information Goda exempel Öppet hus

9 Övning 7 Hur ser vi på framtiden? Övningen utgick från att gruppvis välja att diskutera en av nedanstående förutsättningar: 1. När det inte går att sälja på pris: Den nya kundrelationen a) kunden som medansvarig, b) att fånga upp kundens kunnande, c) utbilda dina kunder att bli bättre än du själv. Hur ser den nya optimala kundrelationen ut? 2. Samhällsnytta. Kan Pelletsförbundet hjälpa varje medlemsföretag (och förbundet självt) att synliggöra den samhällsnytta pelletsbranschen står för? Vilka initiativ skulle kunna tas? Finns det bra exempel på dialoger med kommunpolitiker och andra? Ett mer strukturerat arbete gentemot Energimyndigheten? Intressentsamverkan med andra branscher? Logistikfrågan. Kan förbundet vara proaktivt i den delen? 3. Framtidens industrialister och anställda. Kan Pelletsförbundet stötta med förslag kring hur medlemsföretagen kan organisera sitt arbete mot kommun, gymnasieskola etc? Var ligger styrkan och lockelsen i branschföretagen? Ungdomar vill ha meningsfullhet, vill ta ansvar, vill kunna skryta om var man jobbar. Man vill ingå i något större. Hur möter branschen de ungas förväntningar? Redovisningen av resonemangen blev överlappande och och resultaten blev till en argumentationslista där mycket bottnar i att branschen behöver en bättre lönsamhet: Argumentera runt våra tilläggsvärden - fossilfritt, levande landsbygd, lokalt producerad energi, bra design Broschyrmaterial Studiecirklar Men även att hitta andra värden: Miljö, inhemskt, klimat, arbetstillfällen, leveranstrygghet Traditionsutveckling (exempel skillnad pelletsvärme och braskamin) Extremväderoberoende Pengar stannar i kommunen Lokalproducerat Lönsamhet i relation till olja Arbetstillfällen (skola) synka med andra processer lokalt Med detta avslutades den första dagens aktiviteter och vi kunde avnjuta en gemensam middag och fortsätta diskussionerna under mer avslappnade former. Den avslutande dagen ägnades sedan helt åt att med utgångspunkt från gårdagens diskussioner försöka formulera ett gemensamt handlingsprogram inför 2015 års verksamhet.

10 Vad är Pelletsförbundets mål? Hur utvecklas branschen? Hur utvecklas en industri? Vilka är de avgörande frågorna? Grupp 1 /Ur en redigerad text från Jörgen Mannheimer/ PRIO kommunikationsstrategi: (web, budskap som alla kan stå bakom, broschyrer, faktablad) VIKTIGT Styrelsen + nyckelpersoner PRIO kvalitetssäkring (reklamationsråd etiskt råd, kvalitetsstämpel), auktorisation - PF märket ska vara ett värde, dvs etiska regler, policy till stadgarna, Robert Ingvarsson, Staffan Lundegård PRIO marknadsplan energisystem för industri o fastighetskunder (energikonvertering), Anders Henriksson, Jörgen Mannheimer, Staffan Lundegårdh, Tomas Isaksson. Andra möjliga projekt: Statistik o marknadsanalyser som bidrar till en transparent marknad, Certifieringar av ÅF och installatörer: Bengt Erik Löfgren, Lars Åbom, Fredrik Haglund Utbildning kompetensutveckling (ÅF, transportörer, energikontor o EKR) Utbilda återförsäljare (SCA Bionorr gör detta) kan vi låna detta material? Nya affärsmodeller (leasing, mobila enheter, regler enligt jordabalken för färdig värme) Hur når vi prospektkunder, och leder dem vidare till våra medlemmar (vara närvarande), broschyr STEM, mässor, Konsument villa - ta 10% av kaminmarknaden - marknadsplan behövs Installatörer, serviceföretag - vad kan vi erbjuda dem för värde - marknadsplan behövs Grupp 2 Synliggöra nyttan av Pelletsförbundet är viktigt. Medlem - medlemsnytta, Kund - kundnytta, Myndighet - samhällsnyttan Kommunicera ett budskap Trygg och säker uppvärmning. Viktigt med en bra hemsida Medlemmar ska stå bakom etiska krav för att ge denna trygghet. Kvalitetsgaranti och Reklamationsråd bör hanteras av Pelletsförbundet Arrangera möten med stor medlemsnytta och utnyttja interna resurser Medverka till extern finansiering Grupp 3 Skapa en enad bransch som presenterar ett gemensamt budskap Lobbyverksamhet på olika samhällsnivåer Effektiv marknadsbearbetning Serva medlemmarna med bl a statistik En bra och informativ Hemsida Hur ska samarbetet med Svebio och andra branschaktörer se ut? Strategidagarna avslutades med en gemensam lunch, varefter styrelsen samlades till årets sista styrelsemöte.