GRIS - DAGEN 2013 FÖRETAGAR - ELMIA. 20 november

Transkript

1 GRIS - FÖRETAGAR - DAGEN november ELMIA

2 Innehållsförteckning Program 3 sidnr. Utställare / Karta över området 4 Dagens meny 6 Inspiration 7 Mikael Genberg och Sofia Rasmussen 7 Per Nilsson och Daniel Juneberg 8 Thomas Bruun Christensen 10 Petra Mattsson och Ingvar Eriksson 12 Jesper Lindström 14 Jörgen Jonsson 16 Jenny Larsson 18 Kerstin Sigfridson 20 Karsten Flemin 22 Ingela Velander och Åsa Bönnestig 24 Barbro Mattsson och Theres Strand 26 Carl-Johan Ehlorsson 28 Eric Persson och Elisabet Qvarford 30 Info om arrangörerna 32 2 Grisföretagardagen 2013

3 Grisföretagardagen 2013 Program Registrering, Fika och Utställning. SAL: Inledning, Välkomna Hammarskjöldsalen Theres Strand, VD Svenska Pig och Margareta Åberg, LRF/Sveriges Grisföretagare Presentation av lunchen Fredrik Andersson, Årets Köttkock 2009 som lagar dagens lunch och Torbjörn Lithell, HK Scan Framtidens grisföretagare- Hur vill världens unga arbeta, leva och bo? Sofia Rasmussen, Kairos Future Förflyttning till seminarielokaler Fyra parallella seminarier: Framtidens företagande Därför valde jag att satsa! Rydbergsalen - Per Nilsson, Esplunda Lantbruk och Daniel Juneberg, Junegården Mot 30 grisar Reducera suggornas foderförbrukning- med omtanke. Hammarskjöldsalen - Thomas Bruun Christensen, VSP Effektivare slaktgrisproduktion Så får du effektivare slaktgrisproduktion. Konferensrum 11 - Petra Mattsson och Ingvar Eriksson, Svenska Pig Attraktiv gris Att bygga ett varumärke är enkelt att få konsumenten att förstå är lite svårare. Konferensrum 10 - Jesper Lindström, SIK Lunch, Mingel och Utställning Fyra parallella seminarier: Framtidens företagande Sex hemligheter som gör skillnad. Rydbergsalen - Jörgen Jonsson, Skillnad Mot 30 grisar Aktuellt om nya spädgrisdiarrén (NNPD). Hammarskjöldsalen - Jenny Larsson, SLU Effektivare slaktgrisproduktion Vad säger grisen om hemodlat protein? Konferensrum 10 - Kerstin Sigfridson, Lantmännen Attraktiv gris Marknadsutvecklingen för griskött i Sverige, EU och globalt. Konferensrum 11 - Karsten Flemin, VSP Förflyttning mellan seminarierna Fyra parallella seminarier: Framtidens företagande Ny genetik, nya förutsättningar. Rydbergsalen - Ingela Velander, DanAvl och Åsa Bönnestig, Avelspoolen Mot 30 grisar 30 grisar - hur svårt kan det vara? Hammarskjöldsalen - Barbro Mattsson och Theres Strand, Svenska Pig Effektivare slaktgrisproduktion Luftvägsinfektioner i slaktgrisuppfödningen med tonvikt på APP-infektioner Konferensrum 10 - Carl-Johan Ehlorsson, SvDHV Attraktiv gris Gris i ny form. Konferensrum 11 - Eric Persson, Crossover Creative och Elisabet Qvarford, Svenskt Kött Fika, Mingel och Utställning I morgon, då djävlar.. Mikael Genberg Avslutning med Mattias Espert, ordförande Svenska Pig Korv, hemfärd och utvärdering av dagen! Grisföretagardagen

4 Utställare Vi tackar våra utställare som har gjort dagen möjlig 1 Stiftelsen Lantbruksforskning 2 Lean Lantbruk 3 LRF 4 SLS 5 MAFA 6 Lantmännen Lantbruk 7 Novab 8 Svenska Djurhälsovården 9 Quality Genetics 10 Rotage Agri 11 Djurfarmacia 12 Avelspoolen 13 SKOV 14 Landshypotek 15 Linkfog 16 Assentoft silo 17 SLU Uppsala 18 SLU Alnarp 19 Svenska Foder 20 Fodermix 21 Gimranäs 22 LRF Konsult Climate for Growth LINK-FOG AS RYDBERGSALEN K 23 Raatec KLS Ugglarps 25 Jomi System JOMI SYSTEM AB Kvarnbyfoder 27 Lundens Djurhälsa SLA-arbetsgivarna 29 SVA 4 Grisföretagardagen 2013

5 Konferensrum 11 Konferensrum 10 HAMMARSKJÖLDSALEN K = Kaffestation K K K Grisföretagardagen

6 Dagens Menysponsrad av Nyhléns & Hugosons, Scan och KLS Ugglarps Välkomstsmörgås: Alspånsrökt karré på rågbröd med pepparrotsfärskost, syrad kål & friterad lök. Köttet till välkomstsmörgåsen sponsras i år av Nyhléns Hugosons - äkta norrländsk matglädje! Lunch: Äppelkokt fläsksida med fläskkorv smaksatt med Gäsene mini munk, variation på lök och syrade grönsaker samt potatispuré och fläsksky smaksatt med skånsk senap. Köttet till lunchen sponsras av Scan! Rapsgris såklart! Svenska Livdjur & Service Eftermiddagsfika: Rojos härliga kärleksmumskaka, kaffe och te Hemresekorv: När hemresan nalkar sig bjuder KLS Ugglarps på en god hemresekorv, gott att ha i magen inför resan! Ett stort tack till sponsorerna! Fredrik Andersson är köksmästare på Westcoast restaurant bar på Hotell Gothia Towers i Göteborg vann han tävlingen Sveriges Köttkock som arrangerades av Svenskt Kött. Fredrik var först i Sverige med att märka sin meny med Svenskt kött -märket. På hans restaurang serveras bara svenskt kött och främst från gårdar i Västergötland. Fredrik Andersson Westcoast 6 Grisföretagardagen 2013

7 Grisföretagardagen 2013 Inspiration Hur vill dagens unga arbeta, leva och bo i framtiden? Sofia Rasmussen är seniorkonsult och framtidsstrateg på Kairos Future. Sofia är expert på ungas värderingar och livsstilar samt på arbetsmarknadsfrågor och olika generationers arbetslivsvärderingar. Hon har hjälpt ett flertal kunder inom både privat och offentlig sektor att förbereda sig på morgondagens medarbetare, öka sin attraktionskraft som arbetsgivare, utveckla ledarskapet, anpassa HRstrategier till en ny omvärld och lära sig mer om vilka värderingar som präglar dagens unga. Sofia Rasmussen Kairos Future Hon är projektledare för flera av Kairos Futures värderingsstudier av unga, bland annat Min Bild av Drömsamhället från 2008 och 2010 samt studien Konsten att leda unga (2011). Sofia är även projektledare för Manpower Work Life - Manpowers och Kairos Futures årliga undersökning om arbetsmarknadsrelaterade frågor. Sofia håller regelbundet föreläsningar om till exempel arbetslivsvärderingar, ungas värderingar och livsstilar, employer branding, konsten att leda unga samt kvinnors ambitioner och karriärer. I morgon, då djävlar... Konstnären, entreprenören och innovatören Mikael Genberg håller ett föredrag med utgångspunkt från görandet i allmänhet och extraordinärt görande i synnerhet. Med värdeorden Mod, Visioner och Kompetens tar han ett avstamp i historiskt extraordinära projekt med tankeväckande och underhållande exempel, flyttar in i nutid och tar oss med på sin egen minst sagt brokiga resa från ett traditionellt konstnärskap till sin nuvarande balansgång mellan konst, entreprenörskap och innovationslust. Detta genom projekt av olika slag där tvärkulturella och tvärvetenskapliga samarbeten i trädtoppar, på havsbottnar och i rymden avlöser varandra. Han ger exempel på och betonar vikten av genomtänkta högt ställda mål men också värdet av att ta risker och våga misslyckas för att kunna nå framgång. Mikael Genberg inspirerar till både skratt och insikt med en eftersmak av djävlaranamma. Mikael Genberg Grisföretagardagen

8 Därför valde jag att satsa Framtidens företagande Per Nilsson Jag fick möjligheten att bli delägare i grannen Christers grisproduktion, vilket ledde till ett 5-årigt samarbete. Vi stod inför ett strategiskt beslut att lägga ned eller bygga nytt. Vårt beslut resulterade i ett samarbete i en ny fas, där jag blev hyresgäst på 15 år och investerade i nya inventarier. Det var flera faktorer som avgjorde. De gamla stallarna var uttjänta. Christer stod inför nya utmaningar i sina övriga företag. En satsning i animalieproduktion passade in i vår strategiplan. Marknadssituationen i grisbranschen var vid investeringstillfället i botten, vilket gjorde att många var skeptiska och att flera banker visade ointresse. Vid invigningen hade marknaden vänt, samma personer som var skeptiska tyckte nu att det var smart att satsa på grisproduktion. Vi som är i branschen vet att beslut om investeringar är mer långsiktiga än ett par år. En tro på framtiden, en långsiktig strategiplan och ett bra tillfälle gjorde att jag valde att satsa på grisproduktionen. Då verksamheten växer, vilket både kan vara nytt och krångligt för många. Genom ett gårdsråd kan lantbrukaren knyta till sig andra kompetenser och erfarenheter som gör besluten mer genomtänkta och få råd och stöd till förändringar om verksamheten inte generar de budgeterade resultaten. Sammansättningen av ett gårdsråd för att vara framgångsrikt bygger på att man vågar ta in personer som är både drivande och kritiska, inte bara snälla och trevliga. Vidare ska man inte se gårdsrådet som en ersättning för rådgivare etc. utan mer som ett strukturerat styrelsearbete som formaliseras genom protokoll mm. så att man verkligen genomför beslutade åtgärder. Daniel Juneberg Målsättningen med mitt föredrag är att alla som lyssnar ska kunna ta med sig något hem, stort eller smått. Jag tänker dela med mig av bra och dåliga erfarenheter under mina 13 år som grisföretagare. Mitt föredrag kommer vara ganska brett och beröra punkter där vi alla känner igen oss. Jag kommer svara på följande frågor: Hur tänkte vi när vi gav oss in i grisbranschen och hur tänkte vi när vi satsade 14 miljoner i en bransch där lönsamheten är starkt ifrågasatt? Hur ser livet ut efter en satsning inom smågrisproduktion? Varför svär inte jag i någon grisblogg? Varför är Kalmar överrepresenterade på PigWintoppen? Blir man rik på PigWintoppen? Hur kan man driva ett lönsamt företag utan att jobba övertid? Varför ska man vara snäll mot slakteriet? Vilken är den hetaste trenden på grismarknaden? Har svensk grisproduktion en framtid? Hur ser morgondagens grisföretagare ut? Per driver ett diversifierat lantbruksföretag med växtodling, entreprenad, grisproduktion och nötköttsproduktion mellan Enköping och Västerås. Företaget har idag sex stycken medarbetare plus Pelle själv och hans fästmö som just nu är föräldraledig. Basen i företaget är Pelles släktgård som efter generationsväxling har utökats med marktillköp, arrenden, byggnation av djurstallar samt spannmålsoch fjärrvärmeanläggning under de senaste åren. Företaget bygger sin utveckling på humant kapital, goda samarbeten (inte minst med banken) samt en strategiplan. Daniel bor en mil norr om Kalmar med fru Jennie och barnen Elin, Emma och Måns. Daniel driver Junegården tillsammans med Jennie. Blev grisföretagare år 2000 och har i två etapper ökat produktionen från 100 till 528 suggor. Vi snålar inte på byggnader, arbetstimmar, foder, värme, vacciner. Detta har varit vår väg till en lyckad satsning som lett till bra ekonomi och hög livskvalité. Per Nilsson Esplunda Lantbruk Daniel Juneberg Junegården 8 Grisföretagardagen 2013

9 TID: SAL: Rydbergsalen Grisföretagardagen

10 Reducera suggornas foderförbrukning med omtanke Mot 30 grisar Den genomsnittliga foderförbrukningen per årssugga i danska suggbesättningar var under FEsugga, vilket motsvarar 1470 kg foder (eller ca MJ OE). Foderförbrukningen hos suggorna har varit stigande de senaste 15 åren och suggornas vikt har stigit i motsvarande grad. Sammanställning av foderförbrukningen i danska besättningar visar mycket stora skillnader, som inte kan förklaras av avvänjningsåldern, antal avvanda grisar per årssugga eller andra faktorer. När foderförbrukningen ska undersökas närmare ska det säkerställas att foderförbrukningen registreras med tillräcklig precision, samt att det är datadisciplin i alla registreringar för suggorna. Management betyder allt för att en låg foderförbrukning ska kunna realiseras. En erfarenhetsinsamling, som utfördes i åtta danska suggbesättningar, visade att foderförbrukningen per årssugga minskades med i genomsnitt 65 FEsugga (motsvarande 739 MJ OE). Det ska ses i relation till att den genomsnittliga foderförbrukningen var FEsugga ( MJ OE) per årssugga i de 8 besättningarna. Minskningen skedde med hjälp av enkla åtgärder, som bättre hullstyrning, optimering av gyltornas ålder vid första betäckning, optimerade procedurer kring användning av foder-kurvor i grisningsavdelningarna, samt bättre rutiner kring foderjustering. Suggornas produktivitet varierar mycket mellan besättningar och det kommer att visas exempel på hur nya parametrar kan användas för att bättre utvärdera suggornas prestation under digivningsperioden. Gylthantering och utfodring av gyltorna har stor betydelse för suggornas foderförbrukning och det kommer ges exempel på hur management av gyltorna kan förbättras. I föredraget kommer de viktigaste insatsområdena, tex användning av foderkurvor och hullstyrning gås igenom. Det kommer också presenteras exempel på hur man sätter upp mål för foderförbrukningen och implementerar det i handlingsplanerna. Thomas är agronom från 2005, utbildad vid Den Kongelige Veterinær- og Landbohøjskole, København. Har arbetat 5 år som svinrådgivare hos Svinerådgivning Vest, där arbetsområdena var utfodrings- och managementrådgivning i suggbesättningar. Han har sedan 2010 varit anställd som projektledare hos Videncenter for Svineproduktion i avdelningen för Ernæring & Reproduktion. Arbetsområden är protein- och aminosyranormer till suggor, användning av fibrer till suggor, magsundhet hos suggor och dessutom råvarukvalitet. Fritiden går till familjen och fritidsfiske i Danmark, Sverige och Norge. Thomas Bruun Christensen VSP 10 Grisföretagardagen 2013

11 TID: SAL: Hammarskjöldsalen Grisföretagardagen

12 Så får du effektivare slaktgrisproduktion Effektivare slaktgrisproduktion En förutsättning för att kunna mäta effektiviteten i slaktgrisproduktionen är att följa upp resultaten. Med WinPig Slakt kan resultat jämföras inom besättning och med andra besättningar av samma typ. Med uppföljningen kan rätt insatser genomföras och även utvärderas om de gav de önskade resultaten. Vi har genomfört ett projekt där vi har kopplat samman besättningsdata med produktionsdata från 2011 och undersökt besättningstyper med bäst produktionsresultat för utvalda mått. Det fanns signifikanta skillnader mellan besättningarna för måtten foderförbrukning, daglig tillväxt, klassning och dödlighet. Nedan listas konkreta råd för att förbättra sina resultat. Foderförbrukning och daglig tillväxt Foderförbrukning (MJ/kg tillväxt) = Total energiåtgång (MJ NE)/ Total tillväxt (kilogram) Daglig tillväxt (tillväxt g/dag) = Total tillväxt (kg)/foderdagar (dagar) Kontrollera att foderkurvan är rätt inlagd och att foderanläggningen utfodrar korrekt mängd. Justera foder dagligen efter vad grisarna väger och kan äta. Väg rutinmässigt för att hålla ögonen kalibrerade. Tvätta avdelningarna mellan varje omgång, torka och värm stallet innan nästa insättning. Upprätta ett hälsoprogram med djurhälsoveterinär, vaccinera enbart vid behov. Klassning Medelköttprocent= Total köttprocent/slaktade grisar Kontrollera att foderblandningen stämmer överens med recepten. Utfodra den mängd grisen behöver och kan äta. Var noga med avelsarbetet för den bästa genetiken med mest potential. Ha en genomtänkt strategi för utslaktning. Dödlighet och Hälsa Dödlighet, % av producerade = Döda grisar *100/Producerade grisar Regelbunden kontroll av foder- och ventilationsanläggningar. Arbeta aktivt med internt och externt smittskydd. Upprätta hälsoprogram med djurhälsoveterinär, vaccinera enbart vid behov. Förbättringspotential: Minskad foderförbrukning 3 MJ NE/kg tillväxt : 3 MJ NE/kg tillväxt* 88 kg = 264 MJ NE 264 MJ NE * 25,3 öre/mj NE * 4200 grisar = kr Förbättringspotential: Ökad klassning från 57 % till 58 %: 13 öre per kött-% *88 kg * 4200 = kr Förbättringspotential: Minskad dödlighet från 3 % till 1,5 % : 63 grisar fler * 88 kg* 17 kr= kr i ökad intäkt. * I räkneexemplet har vi räknat med 4200 producerade grisar per år, 17 kr per slaktat godkänt kilo, foderpris per MJ/NE 25,3 öre, + 13 öre för ökad klassning och smågrispris 700 kr. Jag (Petra) arbetar på Svenska Pig sedan hösten 2008 och jobbar med våra produktionsuppföljningsprogram WinPig och PigWin, Pigförsök och olika utvecklingsprojekt. Innan det utbildade jag mig till agronom efter att ha jobbat 10 år som djurskötare i grisföretag där mina specialintressen var produktionsuppföljning samt suggor och gyltors fruktsamhet. Ingvar är husdjursagronom, född och uppvuxen på en halländsk gård med gris- och mjölkproduktion. Han har arbetat med rådgivning inom grisnäringen i 25 år, dels som produktionsrådgivare inom föreningsslakten, dels som affärsrådgivare på LRF Konsult. Sedan 2011 är Ingvar anställd på Svenska Pig och arbetar med ekonomi och utvecklingsfrågor samt kunskapsförmedling. Petra Mattsson Svenska Pig Ingvar Erksson Svenska Pig 12 Grisföretagardagen 2013

13 TID: SAL: Konferensrum 11 Grisföretagardagen

14 Att bygga ett varumärke är enkelt att få konsumenten att förstå är lite svårare Attraktiv gris Vad är ett varumärke, hur skall man skapa ett varumärke och vad innebär det för mig som liten producent? Ett varumärke är summan av de värderingar som företaget och produkten kommunicerar till sin kund. För att förstå vad ett varumärke skall omfatta, hur det skall utformas och på vilket sätt det skall kommuniceras måste man veta vem man har som kund. Flummigt eller hur? Jag heter Jesper Lindström och jobbar som företagsutvecklare på SIK institutet för Livsmedel och bioteknik. I mitt arbete stöttar jag små och medelstora företag att utvecklas både inom tekniksektorn och med marknadsfrågor. Jag kommer att prata om vad man bör tänka på när man vill utveckla ett eget varumärke. Man har några givna tillgångar att utgå ifrån sig själv, broschyrer och etiketter, produkten, marknadsplatsen men hur skall man använda dem för att nå fram till kunden. Hur skall man förstå vad kunden har för tankar och behov? Om jag inte förstår det så är det svårt att berätta om produkten så att kunden lyssnar. Vilka kvaliteter har produkten och hur passar de in i kundens behov. Det blir många praktiska tips och exempel hämtade ur verkligheten och flera övningar för att aktivera åhörarna. Ingen kommer att gå ut från rummet och ha en klar bild av hur man skall skapa ett varumärke. Några kommer dock komma ut med insikter som gör att framtidens varumärkesarbete blir bättre. Som företagsutvecklare på SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik träffar jag många små och stora livsmedels företag. Min roll är, genom att tillföra komptens och kunskap med fokus på teknik och marknad, att stötta dem i deras utveckling. Jag driver även ett stort regionalt projekt, Rätt och Slätt- mat i Östergötland, som har som mål att lyfta den lokala maten, bla genom att delta i utvecklingen av varumärket Östgötamat. Jesper Lindström SIK 14 Grisföretagardagen 2013

15 TID: SAL: Konferensrum 10 Grisföretagardagen

16 Sex inre faktorer som påverkar resultatet Framtidens företagande Vad är det som gör att olika verksamheter, med samma förutsättningar, kan leverera så olika resultat? Svaret finns i sex påverkbara - inre - faktorer. För oss räknas resultat i tre termer som alla är viktiga: Lönsamhet/effektivitet - Kvalitet - Välmående. Det är först när dessa samspelar som vi får långsiktigt hållbart resultat i en verksamhet. Stor skillnad mellan resultat Det finns många yttre faktorer som påverkar resultatet. Men skillnaderna på resultatet mellan verksamheter med exakt samma yttre spelregler är mycket stora. Varför? Sex påverkbara faktorer Forskning visar att resultatet mest påverkas av sex INRE faktorer: Utvecklingsklimatet: Är det statiskt och vi gör som igår - eller arbetar vi med ett löpande lärande/utveckling? Relationer: Är relationerna slutna och fantasifyllda - eller har vi öppna och tillitsfulla relationer? Strukturer: Har vi sätt att arbeta som hindrar oss från att göra så bra resultat som möjligt - eller möjliggör de? Mål: Har vi mål som är oengagerande - eller känns målen viktiga att nå för oss? Ambition: Har vi låga ambitioner tillsammans - eller är de höga? Värde: Syftar det vi gör bara till att tjäna pengar åt oss (eller andra) - eller bidrar det till att göra det bättre för kunderna eller till och med världen? Resultatet påverkas av människor De här inre faktorerna styrs av hur människorna i verksamheten väljer att jobba tillsammans. Utifrån kan vi kan skapa förutsättningar för höga faktorer. Men först när tillräckligt många håller med och tillräckligt många tar ett personligt ansvar för att leva upp till dem skapas det bästa resultatet. Korrelerar med gruppers mognad ALLA dessa faktorer korrelerar med den vetenskapliga bilden av arbetsgruppers mognad. Därför skapar ett effektivt arbete med gruppers mognad ett bevisat högre resultat. Jörgen Jonsson är i resultatförbättringsbranschen. Varje dag jobbar han med företag och verksamheter som undrar hur de kan nå bättre resultat. De som Jörgen jobbar med är de som håller med om en vetenskapligt belagd grundpelare: Att det handlar om människorna. Om dig och mig. Om vår lust och vår ambition. Om hur vi smittar varandra med viljan att göra det bästa och om våra möjligheter att skapa de förutsättningarna som krävs för att nå fantastiska resultat. Jörgen arbetar i Skillnad AB - som gör just det de heter. Jörgen Jonsson Skillnad 16 Grisföretagardagen 2013

17 TID: SAL: Rydbergsalen Grisföretagardagen

18 Aktuellt om nya spädgrisdiarrén Mot 30 grisar Spädgrisdiarré anses vara en infektionssjukdom som i Sverige framför allt förknippas med vissa typer av bakterien Escherichia coli (enterotoxinproducerande E. coli/etec) och i mindre omfattning även med bakterien Clostridium perfringens typ C. Tack vare tillgång till effektiva vaccin så har det gått att förebygga spädgrisdiarré med gott resultat. På senare år har dock många besättningar drabbats av diarré hos späda grisar trots vaccination. Liknande problem förekommer även i andra länder, bland annat i Danmark. Den nya diarréproblematiken har fått namnet New Neonatal Porcine Diarrhoea (nya spädgrisdiarrén, NNPD) men vad som orsakar diarrén är fortfarande okänt. Sedan 2011 är Stiftelsen Lantbruksforskning huvudfinansiär för ett forskningsprojekt på SLU i Uppsala som utreder bakomliggande orsaker till NNPD. Under hösten 2011 och våren 2012 besöktes tio problembesättningar som identifierades med hjälp av Svenska Djurhälsovårdens veterinärer. Samtliga besättningar vaccinerade rutinmässigt mot spädgrisdiarré orsakad av ETEC. Sju grisar, fem med diarré och två friska kontroller, köptes in från varje besättning. Samtliga grisar var yngre än en vecka och hade inte behandlats med antibiotika. Grisarna obducerades i direkt anslutning till avlivning och prov togs för ett flertal olika analyser. Inledande undersökningar av materialet har gett oväntade resultat. Vid inspektion av tunntarmen med mikroskop upptäcktes att tarmslemhinnan hos flera grisar var täckt av ett stort antal bakterier med enhetligt utseende. I många fall var slemhinnan även lindrigt skadad. Bakterien kunde identifieras som Enterococcus hirae, en bakterieart som inte tidigare är känd som orsak till spädgrisdiarré. Det som gör fyndet intressant är att det kunde ses hos flera sjuka grisar från olika besättningar men inte hos någon av de friska kontrollerna (förändringen sågs hos sammanlagt 60% av de sjuka grisarna från sex av besättningarna). Fortsatta analyser av insamlat material kommer förhoppningsvis att ge mer kunskap om betydelsen av detta fynd samt om det kan finnas andra faktorer som är viktiga för NNPD-problematiken. Jag är veterinär med särskilt intresse för infektionssjukdomar hos lantbrukets djur. Jag tog min veterinärexamen 2010 vid SLU och har även en BSc i veterinärmedicinsk patologi från Royal Veterinary College (2008). Sedan våren 2011 är jag doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper på SLU i Uppsala där jag forskar på diarré hos nyfödda grisar där orsaken är okänd. Jenny Larsson SLU 18 Grisföretagardagen 2013

19 TID: SAL: Hammarskjöldsalen Grisföretagardagen

20 Vad säger grisen om hemodlat protein? Effektivare slaktgrisproduktion Detta föredrag kommer att belysa i vilken omfattning olika svenskodlade proteinråvaror kan användas till grisar. Det kommer inte att beröra hur odlingen bör gå till eller vilka skördar man kan förvänta sig. Sojamjölets breda användbarhet har under de senaste åren lockat både till spekulationer om sojaodling i Sverige och till försök med svenskodlad soja. Det kommer säkert att finnas sorter som går att odla kommersiellt här i framtiden, men kanske inte de närmaste åren. Rå sojaböna, brokblommig åkerböna, foderärter, äldre lupinsorter och enkellåg raps är råvaror som inte ger den produktion som man skulle kunna förvänta sig med anledning av proteinhalt och aminosyraprofil. Gemensamt för dessa är att de innehåller olika typer av sk antinutritionella substanser. Det är ett samlingsnamn för olika kemiska föreningar som både smakar illa och som minskar proteinets smältbarhet. Glädjande nog finns det varianter av alla dessa grödor där substanser är bortförädlade. Vill man öka proteinproduktionen på gård så är det därför lättast att komma igång med råvaror som vitblommig åkerböna, matärt och eventuellt lupin. När man pratar om odling av foderprotein på gården kan man inte hoppa över spannmålen. I ett slaktgrisfoder som består att 85% spannmål, så kommer ca 90% av energin från spannmålen, hela 65% av proteinet, men bara 35% av lysinet. Det betyder att även om spannmålen främst odlas som energiråvara så kan man inte negligera dess bidrag till den totala foderstaten. Kan en strategisk spannmålsodling öka dess betydelse för gårdens proteinbalans? Rapsen har en aminosyrasammansättning som väl kompletterar baljväxternas låga innehåll av de svavelhaltiga aminosyrorna. Raps passar därför väldigt väl som komplement till både sojamjöl och till övriga baljväxter. Vill man använda rapsfröets direkt på gård försvårar den höga fetthalten hanteringen. Om man lyckas lösa den tekniken så kan rapsfrö också vara en alternativ proteinråvara på gård. En annan framtida resurs skulle tidigt skördad grönmassa kunna bli. Aminosyraprofilen är betydligt bättre än hos spannmålen, men även här krävs teknisk utveckling. Kerstin Sigfridson jobbar som produktspecialist på Lantmännen Lantbruks foderutvecklingsgrupp. Där är det främst foder och utfodring av grisar som är hennes ansvarsområde. Intresset för grisar har hållit i sig sedan första jobbet som grisskötare på tidigt 80-tal. Efter avslutade agronomstudier på Sveriges Lantbruksuniversitet har Kerstin jobbat på Lantmännen med utveckling av grisfoder och med support till både Lantmännen Lantbruks grisfodersäljare och kunder. Kerstin Sigfridson Lantmännen 20 Grisföretagardagen 2013

21 TID: SAL: Konferensrum 10 Grisföretagardagen

22 Marknadsutvecklingen för griskött i Sverige, i EU och globalt Attraktiv gris Under detta ämne kommer Karsten Flemin komma in på de marknadsförhållande, som enligt hans mening avgör det danska och svenska grispriset under kommande år. Økonomien i svineproduktionen Resultat Kr./gris Prognoser över grisproduktionens storlek under 2014 i såväl EU som globalt kommer att gås igenom. Utifrån förväntningarna på produktionens storlek kommer han ge ett bud på utvecklingen i grispriset under Född Utbildad Cand. Merc. fra Handelshøjskolen i Köpenhamn. Har arbetat för den danska grisköttsbranschen sedan 1984, där han startade i Danske Slagterier. Nu anställd som marknadsanalytiker i Landbrug & Fødevarer, där Karsten Flemin ansvarar för prognoser över produktion och priser för griskött. Därutöver är arbetsområdena jämförelser av avräkningspriser med andra länder och förmedling av marknadsinformation till den danska grisköttsbranschen. 22 Grisföretagardagen 2013

23 TID: SAL: Konferensrum 11 Grisföretagardagen

24 Ny genetik - nya förutsättningar Framtidens företagande Ingela Velander Dansk avel ser på utsidan ut som vi är vana att se det i Sverige, förutom att faderrasen är Duroc, och inte Hampshire. Men där slutar en del av likheterna. Det danska avelssystemet, som drivs av lantbrukarnas egen organisation VSP (Videncenter for Svineproduktion) är stabilt och det satsas stora resurser på att förbättra den danska grisen avelsmässigt. I avelsprogrammet ingår traditionella produktionsegenskaper som tillväxt, foderförbrukning och köttprocent och exteriör, samt modersegenskaper som kullstorlek och smågrisöverlevnad. Därtill är det fokus på suggans hållbarhet. Avelsframsteget är beräknat till ca 9.90 danska kronor /slaktgris. Syftet med avelsmålet är att de egenskaper som har betydelse för grisproducenternas ekonomi ska ingå i avelsmålet. Därför är inte fokus på köttkvalitetsegenskaper med mindre än att slakterierna är villiga att betala producenterna för detta. Den största förändringen de senaste 10 åren är att kullstorleken har ökat markant. Från början ingick totalt antal födda grisar i avelsmålet men sedan 2004 registreras antal levande grisar på dag 5 efter grisning. Det har fått till effekt att överlevnaden av smågrisar förbättrats samtidigt som kullstorleken fortsätter att öka. Under föredraget kommer utvecklingen av detta att visas och också något om hur man i Danmark kan hantera stora kullar. Dansk genetik är världsledande på många områden, inte minst inom forskning och utveckling. Flera stora jämförande europeiska undersökningar har visat detta. Nya projekt är igång där nya egenskaper och ny teknik i avelsarbetet prövas. VSP arbetar tillsammans med Århus universitet i stora projekt som utvecklar ny teknik där DNA-analyser används i selektion av avelsdjur, så kallad Genomisk selektion. Tekniken medför att säkerheten i urvalet av avelsdjur ökar och därmed ökar takten för avelsframstegen. Metoden används nu i VSP i full skala inom alla tre raser. Åsa Bönnestig Avelspoolen ägs av svenska slakterier och det norska avelsbolaget Norsvin, från vilket vi köper in vår genetik. Norsvin bedriver avel på Lantras och Duroc. Via Norsvins samarbete med holländska Topigs har vi från och med 2013 fått tillgång till deras Z-linje (Yorkshire). Topigs är Europas största och världens näst största avelsbolag och har suggor i sin York Z population. Norsvins och Topigs arbetssätt och grundfilosofi, med stort fokus på smågrisöverlevnad stämmer väl överens med vår inställning: Varje gris som föds ska gå till slakt Suggan ska ha kapacitet att själv ta hand om sina smågrisar Säkerställa en hög hälsonivå för våra kunder Bästa lönsamhet genom hela kedjan Både Norsvin och Topigs har breda och balanserade avelsmål. Deras övergripande avelsmål är att varje gris som föds skall gå till slakt. Stort fokus ligger på smågrisöverlevnad och moderegenskaper och att suggan själv ska ha förmågan att avvänja sina egna smågrisar. LYDIA framtidens hybrid Hybriden mellan Norsvin Lantras och Topigs York Z har vi gett namnet LYDIA. Vi förväntar oss att hon kommer att bli ett hållbart och produktivt moderdjur. Antal avvanda kommer att öka med upp till 3 avvanda per sugga och år. Detta genom att det föds fler och vitalare grisar och att man får jämnare kullar. LYDIA kommer att ha något mer ryggspäck än nuvarande hybrid, vilket gör att hon kommer att klara av att avvänja fler grisar utan bekostnad på det egna hullet. Avelspoolen importerar alla sina semingaltar från Norsvin. De första York Z galtarna började producera semin till Avelspoolens livdjursproducenter i februari och LYDIA-ämnen började säljas i september. Semin till besättningar med egen rekrytering började levereras i mars. De första kullarna efter LYDIA kommer födas i slutet av våren För att lyckas med LYDIA kan man behöva se över sina utfodringsrutiner för uppfödning av gyltor, dräktiga suggor och sinsuggor. Norsvin har tagit fram en broschyr med råd om hur man bör sköta sina LYDIOR. Denna finns att ladda ner på Avelspoolens hemsida Jag (Ingela) är husdjursagronom/genetiker och arbetar som projektchef i avdelningen för Avl&Genetik på Videncenter for Svineproduktion (VSP) i Köpenhamn. Jag tog steget över till Danmark 2004 efter 6 år i Quality Genetics (avelsansvarig) och 3 år på Ugglarps slakteri (tillförselchef). I VSP är jag ansvarig för alla avelsprojekt som omfattar genomisk selektion, ornelukt, sjukdomsresistens, modersegenskaper mm. Jag bor i Sverige och pendlar över sundet, när jag inte umgås med familj och vänner Ingela Velander DanAvl Intresset för djur har lett mig (Åsa) till en agronomexamen med inriktning på husdjur. Grisen har alltid varit ett favoritdjur och examensarbetet handlade om köttkvalitet på gris. Är sedan 1997 anställd i Avelspoolen AB där jag är avelsansvarig samt arbetar med marknadsföring av de nya varumärkena Lydia och Guldgris. Tillsammans med Norsvin arbetar vi på Avelspoolen för att förbättra kvaliteten i grisköttet och lönsamheten i produktionen. Åsa Bönnestig Avelspoolen 24 Grisföretagardagen 2013

25 TID: SAL: Rydbergsalen Grisföretagardagen

26 30 grisar hur svårt kan det vara? Mot 30 grisar För att nå 30 grisar per årssugga måste suggorna i besättningen vara i toppform. Kanske räcker det inte ens med suggor i högform i ett modernt stall? För att ta reda på vilka faktorer som ger framgång i svenska smågrisproducerande besättningar har Svenska Pig genomfört en intervjustudie med grisföretagare som vi sedan har kopplat samman med produktionsresultaten från PigWin. Studien har givit svar på vilka faktorer som har avgörande betydelse för produktionsresultaten i en smågrisbesättning. Parallellt med intervjustudien så har vi följt några besättningar där vi har tittat närmare på utfodring av suggor för en framgångsrik smågrisproduktion. Utfodringen av suggorna är en av nyckelfaktorerna för framgång. Inte för fet och inte för tunn och naturligtvis med en acceptabel viktsförlust under digivning. Målet för utfodring av sinsuggor är att i början på dräktigheten prioritera återhämtningen efter digivning. I slutet av dräktigheten ska fokus vara på juver- och fosterutveckling. I slutet av dräktigheten ska suggan också utfodras så att hon får en god aptit under kommande digivningsperiod. Växande unga suggor ska dessutom utfodras för egen kroppstillväxt. Svenska Pig har följt några besättningar och under föredraget kommer erfarenheter av utfodring och hullutveckling att redovisas och hur produktionsresultat har förändrats. Även andra faktorer såsom temperaturprogram, översyn av ventilation och utfodringsanläggning har betydelse för gårdens produktionsresultat. Är det bra eller dåligt med många suggor per grupp och spelar det totala antalet suggor någon roll för smågrisdödligheten? Att arbetsrutinerna i BB-avdelningen påverkar resultatet råder det ingen tvekan om, men finns det någon rutin som är av avgörande betydelse? Detta är några av de frågor som vi kommer att försöka ge svar på under vårt föredrag. Sedan agronomexamen 1979 har jag (Barbro) jobbat med grisar tillsammans med grisföretagare. Blev hösten 1993 anställd för att genomföra praktiska grisförsök på gårdar i Västsverige. Det blev starten för Pig. En kvällstur med Harleyn när doften av tröskdamm ligger över fälten är guld. Styrelseuppdraget i Sparbanken Skaraborg ger mig goda insikter om finansiering och företagande. Läsa får mer tid än motion. Blommor och stekt fläsk går alltid hem. Theres är husdjursagronom med tidigare erfarenhet av både försäljning, rådgivning och slakt. År 2006 anställdes Theres som VD i Taurus och sedan 2009 även som VD för Svenska Pig. Theres har ett stort engagemang för produktionsnära frågor inom svensk animalieproduktion och den uppfinningsrikedom som många företagare besitter. Barbro Mattsson Svenska Pig Theres Strand Svenska Pig 26 Grisföretagardagen 2013

27 TID: SAL: Hammarskjöldsalen Grisföretagardagen

28 Luftvägsinfektioner i slaktgrisuppfödningen med tonvikt på Actinobacillus Effektivare slaktgrisproduktion Inledning Luftvägsinfektioner i slaktgrisuppfödningen är idag ett stort problem och hämmar tillväxten, medför ökat djurlidande och ökade kostnader i produktionen. De infektionsämnen vi vanligen förknippar med luftvägsproblem är Mykoplasma hyopneumoniae och Actinobacillus pp. Under senare år har även infektion med influensa orsakat problem. Aktuellt läge i Sverige Diagnostik och åtgärder Utredning av luftvägsproblem kan innefatta klinisk genomgång, analys av slaktdata, blodprover och serologisk undersökning, PCR-analyser av lungvävnad och obduktioner. Resultaten som sammanställs ger en uppfattning om vilka infektionsämnen som är inblandade och vid vilken tidpunkt som de slår till. Utifrån detta kan man skräddarsy åtgärderna. Man ska komma ihåg att det ofta är flera faktorer som samverkar i luftvägsproblematiken. Därmed är det också sällan som en insats räcker till. Åtgärderna kan vara att inleda vaccination, förändra vaccinationstidpunkt, se över och justera ventilationen/värmebalansen eller ändra på djurflöden. Carl-Johan gillar utmaningar för att testa gränser, både i arbetet och privat. I hans arbete har det inneburit att han har engagerat sig i många projekt. Det senaste projektet är luftvägsinfektioner. Projektarbete leder ofta till ökad kunskap vilket är stimulerande. I hans privatliv har det blivit cykling. En verklig utmaning är att försöka klättra upp för bergstopparna i Alperna.. Carl- Johan Ehlorsson SvDHV 28 Grisföretagardagen 2013

29 TID: SAL: Konferensrum 10 Grisföretagardagen

30 Gris i ny form Attraktiv gris På senare år har vi sett svensk gris i nya former. Guldgris och Rapsgris visar på en välkommen innovationsvilja. Kockarna vill ha riktigt tung gris och på Bocuse d Or- EM i matlagning 2014 kommer 16 europeiska elitkockar att tävla om att göra den godaste anrättningen av svensk unggris. Griskött är fortsatt populärt men 6 av 10 konsumenter önskar sig ett mer varierat utbud av griskött. Pingvinklubba, bogbladsstek och griskind ligger högt upp på listan över styckningsdetaljer som konsumenterna kan tänka sig att prova i framtiden. Men varför är det bara Pölsemannen som serverar pulled pork i gatuköken? Och vad är egentligen grisens hemlighet? Köttexperten Eric Persson från Crossover Creative och Elisabet Qvarford som är PRansvarig på Svenskt Kött berättar om de senaste trenderna på grisköttsfronten. Eric Persson har ett gesällbrev i kött och brinner för hantverket och kunskapen kring kvalitet. Han var med och utvecklade matbutiken Cajsa Warg med fokus på god mat och fina råvaror. Älskar att utmana branschen för att bättre tillmötesgå konsumentens/gästens krav på kvalitet. Elisabet Qvarford är bonddotter och före detta journalist med examen i marknadskommunikation. Hon brinner för svenska råvaror och hennes pulled pork är enligt sonen det godaste som finns. Eric Persson Crossover Creative Elisabet Qvarford Svenskt Kött 30 Grisföretagardagen 2013

31 TID: SAL: Konferensrum 11 Grisföretagardagen

32 Vi finns här för dig! Vad gör Svenska Pig för dig? Svenska Pig ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft. Vi arbetar bland annat med: Presentera den senaste kunskapen på Utveckling och support av PigWin och WinPig programmen Checklistor för alla delar inom grisproduktionen Olika satsningar för grisföretagare som t.ex.erfarenhetsgrupper Kompetensutveckling för rådgivare och företagare Pigförsök Kalkyler Internationella jämförelser Verktyg för uppföljning och planering av produktionen Skapa ett bra klimat för grisrådgivning i Sverige Vad gör LRF för dig? Det finns cirka 1200 grisbönder i Sverige som tillsammans föder upp 2,5 miljoner grisar varje år. Den ekonomiska situationen för grisproducenterna är mycket svår och LRF arbetar målmedvetet för att förbättra situationen. Från LRFs håll gör vi allt vi kan för att bistå grisföretagarna. Vi har täta kontakter och är i ständig dialog med politiker och handeln, samtidigt som vi berättar om svensk grisproduktions många fördelar och betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen. I samverkan med Sveriges Grisföretagare har LRF kontakter med företrädare för regering och riksdag kring hur krisen för svensk grisnäring ska lösas. Parallellt med detta för LRF fortlöpande diskussioner med handeln, slakterinäringen och Sveriges Konsumenter. Vad gör Sveriges Grisföretagare för dig? Föreningens grundläggande uppdrag är att bevaka villkor och aktivt bearbeta myndigheter, politiker och övrigt näringsliv som berör grisföretagarens verksamhet. Utöver detta arbetar vi bland annat med frågor som rör medlemmarnas möjligheter till oberoende marknadsanalys för stärkt affärsmässighet ökad produktivitetsutveckling för stärkt konkurrenskraft förstärkning av svenskt griskötts marknadsföring. Detta gör vi i samarbete med Agronomics, Svenska Pig, Svenskt Kött samt LRF s satsning Tillväxt Gris där branschens intressenter ingår. Sveriges Grisföretagare ger ut svensk grisnärings ledande tidskrift, Grisföretagaren. Vad gör Svenskt Kött för dig? Svenskt Kött kommunicerar och informerar aktivt om svenskt gris-, nöt- och lammkött och nyttan med svensk djuruppfödning. Vår uppfattning är enkel: ät bra kött när du äter kött. Med bra kött menar vi svenskt kött. Det kostar lite mer, men du får mycket gott på köpet. Svenskt Kött äger varumärket Svenskt köttt. Märket betyder att all köttråvara i produkten är från gris, nöt, får/lamm eller häst som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige och att hela produkten är tillverkad och förpackad i Sverige. Märkningen finns sedan hösten Svenska djuruppfödare följer med stolthet den svenska djurskyddslagen. Den är världens strängaste och helt unik i sitt slag. Det handlar om respekt för djurens behov av naturligt beteende. Svenska djur är friskare än vad djuren är i många andra länder, de får strö och de får ha hela svansen och knorren kvar. Svenskt kött är fritt från hormoner och antibiotika. Använd din makt som konsument! Svenska folket äter kött. Vi kan bara ha en medveten matproduktion om det finns medvetna konsumenter. Kostar det lite mer så vet du att det finns en god anledning, välj svenskt kött när du köper kött. Vi menar verkligen inte att uppfödarna i Sverige är perfekta, för det är ingen. Men de har med åratals hårt slit skapat ett unikt lantbruk med djurens omsorg i fokus. Svenskt kött är inte dyrt. Tvärtom. Det borde egentligen kosta mer än vad det gör. Grafisk form & tryck: ADT Digitaltryck