POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E - POST P LUSGIRO
|
|
- Göran Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillgängligt lärande Bilaga till pedagogisk plattform för förskolan Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Läroplanen för förskolan 1998, reviderad 2016 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E - POST P LUSGIRO BoU Box 803, Norrtälje Estunavägen registrator.barn.skola@norrtalje.se registrator.utbildning@norrtalje.se ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX WEBB BANKGIRO norrtalje.se norrtalje.se BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET
2 2 Innehåll Inledning... 3 Tillgängligt lärande... 3 Barns variationer utmanar förskolans pedagogiska verksamhet... 3 Vad säger skollagen?... 4 Rutiner för diarieföring och arkivering av beslut och underlag... 4 Rutiner för upprättande av pedagogisk kartläggning och handlingsprogram... 5 Modell för uppfångande, åtgärdande och uppföljande arbete 6 Pedagogisk kartläggning och handlingsprogram... 7 Stöd och anvisningar... 7 Verksamheten Helhetsbild av barnet i sitt sammanhang... 7 Exempel på kartläggning på de olika nivåerna... 8 Organisationsnivån... 8 Gruppnivån... 8 Individnivån... 8 Handlingsprogram... 8 Hur svarar förskolans organisation mot barnets behov.9 Hur kan barnet påverka sin lärandesituation?... 9 Barnets intresse och engagemang... 9 Pedagogisk kartläggning - förskola... Blankett 1 Handlingsprogram Förskola... Blankett 2 Uppföljning av handlingsprogram Förskola... Blankett 3 Pedagogisk kartläggning, barngrupp... Blankett 4
3 3 Inledning Det här dokumentet vänder sig till förskolechefer och pedagoger i förskolan och är ett komplement till förskolans pedagogiska plattform. Det ska användas i syfte att kontinuerligt utveckla förskolans kvalitet, så att pedagoger blir skickligare på att möta alla barns variationer oavsett funktionsförmåga och alltid utifrån de situationer och sammanhang som barn är i. Tillgängligt lärande Vi arbetar för att skapa en tillgänglig förskola för alla barn. Alla barn har rätt att få känna sig betydelsefulla och ges möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Barn lär på olika sätt och den bästa miljön för utveckling och lärande kan se olika ut för olika barn. Att vara flexibel och kunna anpassa miljö, arbetssätt och förhållningssätt i verksamheten, efter både enskilda barn och barngruppens behov är viktigt för att lyckas. Alla barn har rätt att vistas i en miljö som är fri från kränkningar, diskriminering och trakasserier. Social miljö Tillgängligt lärande Fysisk miljö Pedagogisk miljö Barns variationer utmanar förskolans pedagogiska verksamhet Enligt skollagen och förskolans läroplan ska alla barn ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. En förskola av generellt god kvalité är en viktig faktor för barn som tillfälligt eller varaktigt behöver stöd i sin utveckling. Det är ytterst förskolechefen som är ansvarig för att barn som behöver någon form av särskilt stöd får det. Barngruppen ska ses som en resurs för barns utveckling och lärande och därmed är det viktigt att så långt som det är möjligt ge barn stöd i den ordinarie verksamheten. Barns behov av stöd är alltid situationsbundet utifrån möten som sker mellan människor och miljö samt de aktiviteter som pågår i förskolan. Arbetslagets bemötande och förhållningssätt samt deras kunskap om förskolans verksamhet är av stor betydelse för att på bästa sätt kunna stödja och möta alla barns variationer. När arbetslaget bedömer att den generella pedagogiska verksamheten inte räcker till för ett barns utveckling och lärande involveras förskolechefen. Som stöd för arbetslagets fortsatta process använder sig Norrtälje kommuns förskolor av verktygen pedagogisk kartläggning och handlingsprogram, vars syfte är att säkerställa att insatser och anpassningar i verksamheten kontinuerligt följs upp och utvärderas.
4 4 Vad säger skollagen? I kapitel 8 om förskolan regleras följande; o särskilt stöd 9, o modersmål 10 o utvecklingssamtal Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. 10 Förskolan ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. 11 Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet. Rutiner för diarieföring och arkivering av beslut och underlag o o o o Pedagogisk kartläggning är ett sekretessbelagt arbetsmaterial till dess att handlingsprogrammet expedieras, d.v.s. lämnas ut till berörd(a) vårdnadshavare. Därefter blir den, tillsammans med övrig dokumentation i ärendet, en allmän hemlig handling, som sekretesskyddas med stöd i bestämmelsen i Offentlighets- och sekretesslagen 23 kap. 1. Handlingsprogrammet i original diarieförs och arkiveras först på förskolan, senare på stadsarkivet. Barnets vårdnadshavare får en kopia. Om vårdnadshavare bor på olika adresser får de en kopia vardera. Handlingsprogrammet överförs inte automatiskt från en förskola till andra förskolor i kommunen. Vid byte av förskola eller övergång till förskoleklass ska ansvarig förskollärare kontakta barnets vårdnadshavare för ett godkännande av överlämnande av handlingsprogrammet. Detta samtycke dokumenteras i originalet av handlingsprogrammet. En utgångspunkt bör vara att söka sådant samtycke endast i det fall handlingsprogrammet fortfarande är aktuellt utifrån barnets situation. Barnet har vid sin 18-årsdag rätt att begära ut alla upprättade handlingar från stadsarkivet.
5 5 Rutiner för upprättande av pedagogisk kartläggning och handlingsprogram 1. När den pedagogiskt ansvarige förskolläraren och arbetslaget tillsammans bedömer att den generella verksamheten inte räcker till för ett barns utveckling och lärande, används verktyget pedagogisk kartläggning. Syftet är att få en helhetsbild av barnet i sitt sammanhang där vårdnadshavare, barn och arbetslag involveras. En pedagogisk kartläggning är ett nuläge. Varje förskola ska rapportera till förskolechef så att nödvändigt beslut om särskilt stöd kan fattas. 2. En sammanfattning och en analys av kartläggningen är viktig för det fortsatta arbetet med att anpassa verksamheten och för möjligheterna att utforma ett adekvat stöd. Stödet ska utformas så att barnet får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån dess behov, intresse och förutsättningar. 3. Utifrån vad arbetslaget kommer fram till i kartläggningen kan den leda till att ett handlingsprogram upprättas. När det behövs något mer än vad arbetslaget själva kan anpassa och åtgärda i verksamheten, upprättas ett handlingsprogram på uppdrag av förskolechefen. När ett handlingsprogram skrivs bestäms också tid för uppföljning, vilken rekommenderas ske inom tre månader. 4. Alla ställningstaganden av ekonomisk karaktär och omfördelning av resurser som påverkar verksamheten beslutas av förskolechefen. 5. Reflektionsfrågor finns som stöd för arbetslaget inför eller i samband med genomförandet av den pedagogiska kartläggningen/handlingsprogrammet. 6. En pedagogisk kartläggning för barngrupp finns som stöd för arbetslaget.
6 6 Modell för uppfångande åtgärdande och uppföljande arbete i förskolan ÅTGÄRDER ANSVAR KONTAKTER DOKUMENTATION Tillgängligt lärande I det dagliga mötet mellan barn och pedagoger skapar vi förutsättningar för varje barns utveckling och lärande. Vi tillgodoser varje barns behov av trygghet och omsorg. Arbetslaget planerar, observerar, reflekterar, analyserar och omprioriterar Arbetslaget Utvecklingssamtal genomförs och löpande kontakt sker med barnets vårdnadshavare Varje barns utveckling och lärande följs upp och dokumenteras Pedagogisk kartläggning När funderingar eller oro uppstår kring ett barns utveckling och lärande görs en pedagogisk kartläggning. Syftet är att få en helhetsbild av barnet i sitt sammanhang och att bättre kunna möta barnets behov i olika situationer Handlingsprogram Om inte arbetslagets stöd och den pedagogiska kartläggningen visar sig vara tillräckliga för ett barns utveckling och lärande kan förskolechefen besluta om upprättande av ett handlingsprogram Anmälningsplikt enligt SoL 1 kap 14, 1 c All personal i förskolan har anmälningsplikt vid oro eller kännedom om att barn far illa. Pedagogisk ansvarig förskollärare Förskolechefen beslutar och utser en ansvarig förskollärare All personal anmäler till förskolechefen Specialpedagog involveras vid behov Vårdnadshavare involveras vid behov Vårdnadshavarna ska involveras och kontaktas för att bjudas in att vara med vid upprättande av programmet Förskolechefen kontaktar socialtjänsten. Barnets vårdnadshavare informeras. Gäller inte vid misstanke om brott. Pedagogisk kartläggning Genomförs av den pedagogiskt ansvarige förskolläraren i samarbete med arbetslaget. Uppföljning sker Handlingsprogram Upprättas av den ansvarige förskolläraren på uppdrag av förskolechefen. Uppföljning rekommenderas ske inom tre månader Minnesanteckningar förskolechef och ansvarig pedagog Anmälningsplikt enligt Sl 2 kap 6, 10 All personal i förskolan har anmälningsplikt om ett barn kränks fysiskt eller psykiskt i förskolan Den personal som uppmärksammat en händelse anmäler till förskolechefen Förskolechefen anmäler i sin tur händelsen till huvudmannen och initierar en utredning Utredning Genomförs i enlighet med de rutiner som finns på Insidan 1 Socialtjänstlag (2001:453) 2 Skollag (2010:800)
7 7 Pedagogisk kartläggning och handlingsprogram Stöd och anvisningar När den pedagogiskt ansvarige förskolläraren och arbetslaget bedömer att den generella verksamheten inte räcker till för en grupp eller ett barns utveckling och lärande används verktyget pedagogisk kartläggning. I kartläggningen av nuläget beskrivs både styrkor och svårigheter i olika situationer. Vårdnadshavares synpunkter tas tillvara. Kartläggningens syfte är att få en helhetsbild av barnet i sitt sammanhang. Den ligger till grund för fortsatt arbete med att på bästa sätt att anpassa och utveckla lärmiljön så att varje barn ges fortsatt möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina behov och förutsättningar. Det huvudsakliga stödet ges i barngruppen. Barnets styrkor tas alltid tillvara och barns intresse, behov och förutsättningar sätts alltid i centrum. Det är därför viktigt med flexibilitet och att arbetet kontinuerligt följs upp och utvärderas. Verksamheten Helhetsbild av barnet i sitt sammanhang En kartläggning innebär samtal med barnet, vårdnadshavare och berörd personal. Anpassningar och åtgärder kan genomföras på olika nivåer. Organisation Grupp Individ
8 8 Exempel på kartläggning på de olika nivåerna Organisationsnivån Gruppnivån Individnivån Fysisk miljö, inomhus, utomhus Kompetensutveckling Handledning/konsultation Resursfördelning Gruppstorlek Förändrat arbetssätt Förändrat förhållningssätt Förändring av inomhusmiljö Förändring av utomhusmiljö Alternativa läromedel och leksaker Gruppindelning Egen tid med en vuxen Förändrat förhållningssätt Alternativa pedagogiska verktyg Digitala verktyg Hjälpmedel Individuellt dagsschema Handlingsprogram Arbetslaget är delaktiga i processen och barnets vårdnadshavare involveras. Den pedagogiska kartläggningen finns med som underlag. Uppföljning av handlingsprogram sker efter överenskommen tid tillsammans med vårdnadshavare. Exempel på frågor i analysen Finns det arbetsformer och arbetssätt som är stödjande för barnet? Är förskolans värderingar och attityder stödjande för barnet? Hur svarar förskolans synsätt/förhållningssätt mot barnets behov? Vilka olika uppfattningar finns inom arbetslaget när det gäller resultatet av kartläggningen? Att tänka på Stöd och åtgärder relateras till målen i läroplanen för förskolan. Stödet bör formuleras så konkret som möjligt, så att de går att genomföra och utvärdera. Ta ställning till hur ofta uppföljning ska göras, vad som ska följas upp. Förskolan bär ansvaret för att anpassningar görs, men effekten blir bättre desto mer barnet och vårdnadshavare är involverade. Förändra anpassningarna utifrån vad uppföljningen visar. För att kartläggning och handlingsprogram ska bli ett användbart verktyg ska samtliga involverade känna till innehållet och arbeta efter det.
9 9 Frågor för arbetslaget att reflektera över inför eller i samband med pedagogisk kartläggning och handlingsprogram Individnivå Organisation Individnivå Grupp Hur svarar förskolans organisation mot barnets behov? o Hur organiseras arbetet? o Vilket är det dominerande arbetssättet? o Vilka grundläggande värderingar råder? o Vilken kompetens och vilka resurser finns att tillgå? o Använder arbetslaget de resurser som står till förfogande (även de utanför förskolan)? o Hur möter vi olikheter? Hur kan barnet påverka sin lärandesituation? o Hur är barngruppen sammansatt? o Hur bemöts barnet i gruppen av andra barn? o Hur bemöts barnet i gruppen av vuxna? o Hur organiseras arbetet i gruppen? o Sker arbetet även i mindre grupper av barn? o Vilken status och vilka relationer har barnet i gruppen? o Vad utmärker klimatet i gruppen när det gäller språkkultur, genusfrågor och maktstruktur? o Hur fungerar kommunikationen i gruppen? o Vad utmärker situationer där barnets lärande fungerar? o Hur visar/beskriver barnet själv sina styrkor och svårigheter i gruppen? o Leker barnet tillsammans med andra barn? Individnivå Individnivå Individ Individ Barnets intresse och engagemang o I vilka situationer har barnet roligt? o Vad fångar barnets intresse? o Är barnet engagerad i olika aktiviteter? o Hur/ Vad/ När leker barnet? Med vem eller vilka? o Hur samspelar barnet i strukturerade situationer? o Hur samspelar barnet i ostrukturerade situationer? o Hur hanterar barnet i valsituationer? o Hur agerar barnet vid förändringar som är förberedda? o Hur agerar barnet vid förändringar som inte är förberedda? o Hur reagerar barnet i övergångssituationer? o Hur är samspelet med andra barn? Ett eller flera? o Hur är samspelet med en vuxen eller flera vuxna? - Finns kritiska situationer? - Vilka är de? Vad föranleder dem? - När upptäcktes det första gången? - Är de kritiska situationerna vid enstaka tillfällen eller ofta förekommande? - Självförtroende; o Hur tar barnet sig an en ny uppgift? o Utmaningar? o Vågar barnet försöka med stöd av vuxen? o Vågar barnet försöka själv? o Hur klarar barnet gruppinstruktioner? o Hur fungerar barnet i en liten grupp? o Hur påverkar miljön barnet, utomhus/ inomhus?
10 Pedagogisk kartläggning Blankett 1 Förskola Datum: Kartläggningen görs av pedagogiskt ansvarig förskollärare i samarbete med arbetslaget. Den utgör ett underlag för ett eventuellt handlingsprogram. Blankettens skrivfält expanderar när du skriver i dem. Syftet med vår kartläggning är att: Barnets namn och personnummer: Förskola: Deltagare i kartläggningsarbetet, namn: Kartläggning av barnet i sitt sammanhang Fokusera på styrkor och svårigheter i olika situationer Intresse Vad väljer barnet att sysselsätta sig med? Vad är barnet engagerad i för aktiviteter? Själv/tillsammans med andra barn? Vad fångar barnets intresse? Koncentrationsförmåga När blir barnet koncentrerad en kortare/längre stund?
11 2 Barnets samspel Beskriv barnets sätt att söka kontakt med barn. Exempel, turtagning, position i grupp mm Beskriv barnets sätt att söka kontakt med vuxna Är barnet i samma aktiviteter som andra barn? - lika ofta -lika länge -i samma sammanhang? Tal, språk och kommunikation - Hur, var och när kommunicerar barnet och med vilka?hur ser barnets språkutvekling ut? Rutinsituationer Hur hanterar barnet rutinsituationer vid t ex måltider, toalettbesök, vila, av- och påklädning samt lämning och hämtning?
12 3 Hur hanterar barnet övergångar mellan olika aktiviteter under dagen? Fysisk förmåga grov- och finmotorik Beskriv barnets förmåga att krypa, åla, gå, springa, hoppa, klättra Beskriv hur barnet använder sina händer för att ta, hålla, använda olika saker. Till exempel sked, gaffel, krita Annan viktig information som berör barnets förskolesituation Till exempel information från vårdnadshavare, BVC, barnläkare, psykolog, logoped, optiker, audionom Sammanfattning av kartläggning Så här ser vi på barnets behov
13 4 Vi synar vår verksamhet utifrån barnets sammanhang Så här har vi tagit tillvara barnets styrkor Beskriv om och hur ni anpassat lärandesituationen så att barnet har fått visa sina styrkor Så här har vi anpassat innemiljön Så här har vi anpassat utemiljön Så här har vi involverat föräldrarna/så här ska vi involvera föräldrarna Andra anpassningar Vilka stödinsatser har redan prövats? Omfattning? Innehåll?
14 5 Vi förändrar vår verksamhet för att möta barnets behov Vad kan vi göra mer? Idéer och förslag som väcks nu när barnets lärandesituation kartläggs Frågor för vidare bearbetning i arbetslaget Hur kan vi ändra vårt arbetssätt? Vilket förhållningssätt är lämpligt? Frågor för vidare bearbetning tillsammans med förskolechef och ev. externa resurser Hur kan jag/ vi få utbildning och handledning? Hjälpmedel till barnet? Andra resurser?
15 6 Andra instanser? Hur går vi vidare? Hur går vi vidare? Uppföljning sker: Underskrift av pedagogiskt ansvarig förskollärare. Datum och namn
16 Handlingsprogram Förskola Blankett 2 Datum: Upprättas av ansvarig förskollärare i samverkan med barnets vårdnadshavare. Blankettens skrivfält expanderar när du skriver i dem. Barnets namn och personnummer Förskola Deltagare då detta handlingsprogram upprättas, namn Inom vilka områden och situationer i lärmiljön behöver verksamheten göra extra anpassningar för att tillmötesgå barnets behov/utveckling? Hur ska verksamheten anpassas för att ge barnet förutsättningar att utvecklas och lyckas i olika situationer inom valda områden? Organisationsnivå och ansvarig Gruppnivå och ansvarig Individnivå och ansvarig Hur genomför vi planerade anpassningar i den dagliga verksamheten?
17 2 Tid och plats för uppföljning och utvärdering, senast inom tre månader Ansvarig och sammankallande förskollärare Underskrift vårdnadshavare 1 Namnförtydligande Underskrift vårdnadshavare 2 Namnförtydligande Pedagogiskt ansvarig förskollärare Förskolechef Medgivande Detta handlingsprogram får föras över vid byte av förskola eller övergång till förskoleklass. Observera! Överföring av handlingsprogrammet mellan verksamheter ska inte ske rutinartat, utan endast om det är relevant för barnets nya situation. Ort och datum Underskrift vårdnadshavare 1 Namnförtydligande Ort och datum Underskrift vårdnadshavare 2 Namnförtydligande Pedagogiskt ansvarig förskollärare Förskolechef
18 Uppföljning av handlingsprogram Blankett 3 Förskola Upprättas av ansvarig förskollärare i samverkan med barnets vårdnadshavare. Blankettens skrivfält expanderar när du skriver i dem. Barnets namn Förskola Datum: personnummer Deltagare då detta handlingsprogram upprättas, namn Vad har vi uppnått? Utgå från handlingsprogrammet och utvärdera anpassningarna Hur går vi vidare Datum för ny uppföljning, senast inom tre månader Ort och datum Vårdnadshavare 1 Namnförtydligande Ort och datum Vårdnadshavare 2 Namnförtydligande Pedagogiskt ansvarig förskollärare Förskolechef
19 Pedagogisk kartläggning - barngrupp Blankett 4 Grupp- och organisationsnivå Förskola och avdelning Datum: Vad är syftet med kartläggningen? Deltagare i kartläggningsarbetet, ange namn. Beskriv hur ni arbetar med barnens utveckling, lek och lärande i vardagen Beskriv hur ni utvecklar barnens tillit till sin egen förmåga Beskriv hur ni har planerat den synliga miljön för att ta tillvara barnens lust till lek, lärande och utveckling Hur kommunicerar ni med barnen och varandra? Vilket förhållningssätt och synsätt har ni till barn och varandra Beskriv hur ni gör dagen tydlig för barnen? Vilka metoder och verktyg använder ni för att barnen ska ha en överblick över dagen Beskriv hur ni tar vara på barnens tidigare erfarenheter innan ni planerar. Vilka arbetsmetoder använder ni för att skapa lust och kreativitet hos barnen Vilka arbetsmetoder använder ni för att utveckla barnens språk Beskriv vilka metoder ni använder för att utveckla barnens förmåga till samspel POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E - POST P LUSGIRO Box 803, Norrtälje Estunavägen registrator.barn.skola@norrtalje.se registrator.utbildning@norrtalje.se ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX WEBB BANKGIRO norrtalje.se norrtalje.se BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET
20 2 Beskriv hur ni arbetar för att hjälpa barnen att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra Beskriv hur ni följer upp och utvärderar verksamheten Sammanfatta kartläggningen Hur går vi vidare Nästa steg Uppföljning Underskrift av pedagogiskt ansvarig förskollärare
MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN
DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra
Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.
Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov. Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Kartläggning Liten Kartläggning eller Stor Kartläggning Liten Kartläggning
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans
Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.
Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2016-2017 Solbackens förskola Reviderad 2017-02 INNEHÅLL Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av plan Definitioner Kartläggning Förebyggande
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller från och med 2017-11-01. Vår vision På våra förskolor ska barnen känna sig
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt
Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga
Senast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågen Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med... 4 Planen
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2018 Palettens förskola
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2018 Palettens förskola Reviderad 2018-01 1 Innehåll LEDNINGSDEKLARATION... 3 STYRDOKUMENT... 3 UPPRÄTTANDE AV PLAN... 3 DEFINITIONER... 4 FRÄMJANDE
Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017
Djuptjärns förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning Förebyggande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Regnbågens förskola Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med...
Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola. Barn- och utbildningsförvaltningen
Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-11-01 Utdrag ur läroplanerna Lpfö-98, reviderad 2010* 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Förskolan ska samverka
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolhagens förskola
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagens förskola Läsår 2017-2018 Innehåll Innehåll... 1 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning...
Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå
Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras
Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan
Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan Till er som använder materialet pedagogisk kartläggning Detta dokument är avsett för förskolan och innehåller tre delar: Pedagogisk kartläggning Lathund Arbetsgång
Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt
Prästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.
Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman kommunhammaro.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Skogsdungens förskola, Hammarö kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsår: 2017/2018. Hällefors och Grythyttans förskolor
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsår: 2017/2018 Hällefors och Grythyttans förskolor Innehållsförteckning GRUNDUPPGIFTER:...3 1. Undersöka...5 1.1 Kartläggningsmetoder...5
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola 2015/2016 Barn och pedagoger skall känna trygghet och bli bemötta med respekt av varandra vår förskola skall vara fri från diskriminering
Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.
Skolförvaltningen PEDAGOGISK KARTLÄGGNING ETT VERKTYG FÖR OSS I SKOLAN I våra styrdokument står det att alla barn och elever ska få den ledning och stimulans som de behöver för sitt lärande och sin personliga
1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15
1 av 7 2015-02-13 08:33 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår vt15/ht15 2 av 7 2015-02-13 08:33 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Samtliga
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen omfattar Romelanda Förskoleenhet där förskolorna Tyfter och Diseröd Förskola ingår och gäller fr o m 5/8 2019 t o m 31/12-2020 Bakgrund och lagstöd
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Regnbågen Gul Plan mot diskriminering och kränkande behandling GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN Förskoleverksamhet ANSVARIGA FÖR PLANEN Kirsten
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elsborgs förskoleenhet Förskolan Glashyttan År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef Lars Hökpers Linda Alamo, Anna-Karin
Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017
Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen Lilla Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa. Förskola - Kartläggning och analys av barns behov
BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa Förskola - Kartläggning och analys av barns behov Innehållsförteckning Generellt gällande kartläggning och analys... 3 Inledning... 3 Skäl till att kartlägga
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018...
Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2016-2017 Tallbackens förskola Knivsta kommun Reviderad ht-2016 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Förskolans uppdrag Skollagen (2010) 8 kap
Beslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs
Plan för. Skogsdungens förskola. 2017/2018 Skogsdungens vision
Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skogsdungens förskola 2017/2018 Skogsdungens vision Skogsdungens förskola ska vara trygg för alla
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lingåsen År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef pedagoger Planen gäller från 2015-10-01 Planen gäller
Plan mot kränkande behandling Högby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot kränkande behandling Högby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Ansvariga för planen Förskolechef Monika Lundqvist Planen gäller 2018-11-30
Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Näsby förskola 2016/2017 Näsbys vision Näsbys förskola ska vara trygg för alla barn och all personal,
Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från 2017-12-01 Planen gäller
Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Storängsparkens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Storängsparkens förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Pedagog Anette Andersson
Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Lena Grundmark, tillsammans med förskolans pedagoger 2014-06-27 Innehåll GRUNDUPPGIFTER... 2 ANSVARIGA FÖR PLANEN... 2 VÅR
Sjunnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sjunnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för
Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun
Charlottenbergs förskola Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman Nacka kommun Gunilla Biehl Nacka kommun Vecka 17 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Arbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar.
2018-02-02 1 STY-2017/307 Ola Hendar 010-473 53 81 Fredrik Malmberg 010-473 50 00 Till Skolverket Svar på remiss gällande Skolverkets utkast till reviderad läroplan för förskolan, Dnr 2017:783 Specialpedagogiska
Nystads förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017
Nystads förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning Förebyggande
Plan för övergång och samverkan. Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad
Plan för övergång och samverkan Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad 2018-01-15 Utdrag ur läroplanerna Lpfö-98, reviderad 2010* 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Barnhälsoplan. Regnbågens förskola
Barnhälsoplan Regnbågens förskola 2016-01-27 2 Förskolechef ansvarar med stöd av specialpedagog för Barnhälsoarbetet på Regnbågens förskola förskola. Arbetet bedrivs på tre nivåer; organisation, grupp
Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Balltorps pedagogiska enhet Ängen 2017/2018
Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering Balltorps pedagogiska enhet Ängen 2017/2018 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechefer tillsammans med Balltorps
Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret
Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering
Trygghetsplan för Romarebäckens förskola
2016-04-06 Förvaltning för livslångt lärande Trygghetsplan för Romarebäckens förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Tallängen, Romarebäcken och Ekebys förskolor
Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin
Likabehandlingsplan Förskolan 2017-2018 Fastställd 2018-10-01 av förskolechef Ann-Sofie Landin Inledning All personal på Ängens/Älvens förskola tar helt avstånd från handlingar som indirekt eller direkt
Beslut efter kvalitetsgranskning
en jp Skolinspektionen Beslut Huvudman kontaktcenter@helsindborg.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Nyckelpigans förskola, Helsingborgs kommun Skolinspektionen
Förskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Ängen Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola avd Humlan, Nyckelpigan och Fjärilen.
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2018
Lyrans förskola Kalix Kommun Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2018 Reviderad 2017-02-06 Reviderad 2018-01 Innehåll LEDNINGSDEKLARATION... 1 STYRDOKUMENT... 1 UPPRÄTTANDE AV PLAN... 1 DEFINITIONER...
Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2014-2015 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Trygghetsplan 2017/2018. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fåraherdens förskola
Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017/2018 Fåraherdens förskola Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna i skolområdet Ängen orebro.se Inledning Verksamheten
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet. Bräcke Hede Boken 2018-2019 Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kristallens
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kristallens förskola. 2016/2017 Kristallens vision På Kristallens förskola ska alla känna sig trygga och inte utsättas för någon form av diskriminering
Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014
Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Abrahamsbergsvägen 92, Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagens förskola Läsår 2016/2017 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Kartläggning... 7 Förebyggande åtgärder...
Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Ulvsunda förskolor Ing re ss Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan.. År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Marit Pedagoger:Rosita, Anna-Karin,Sanna,Linnea, Josephine,Lisa,
Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skolförvaltningen Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Liselotte Svensson Bitsch
Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen
Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder
Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Likabehandlingsplan Förskolan Björken 2017 Vision På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. På förskolan Björken är alla trygga samt möts och behandlas
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra Karlsson
Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken
2017-2018 Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet