Veckans råvarubrev. Kort sammanfattning

Transkript

1 Veckans råvarubrev Måndag 8 september, 2014 Aktuella priser: Rekommendationer Råvara Föregående veckobrev Avkastning* Aktuell rekommendation Råolja OLJA S 0% BEAR OLJA X2 S Elektricitet EL S 1% EL S Naturgas BEAR NATGAS X4 S 30% BEAR NATGAS X4 S Guld GULD S 0% GULD S Platina Neutral Neutral Palladium PALLADIUM S 0% PALLADIUM S Silver SILVER S -1% SILVER S Koppar Neutral Neutral Aluminiuim ALUMINIUM S 1% ALUMINIUM S Zink ZINK S 3% ZINK S Nickel NICKEL S 6% NICKEL S Ris BULL RIS X4 S -6% Neutral Kaffe Neutral Neutral Socker Neutral Neutral Kakao Neutral Neutral Vete VETE S -2% BEAR VETE X4 S Majs MAJS S -2% BEAR MAJS X4 S Rapsfrö BEAR RAPS X4 S 3% BEAR RAPS X4 S Sojabönor Neutral BEAR SOJA X4 S Potatis POTATIS S POTATIS S Smör SMOR S SMOR S Råvarumarknaden RAVAROR S 0% RAVAROR S Kort sammanfattning ECB sänkte sina tre viktigaste styrräntor i veckan, där två är nästan noll och en av dem är ännu mer negativ. Vi tror inte att detta kommer att göra varken till eller från, och väntar oss att QE är nästa steg. ECB chefen Mario Draghi sade också att QE kan bli aktuellt.

2 SEB Veckobrev råvaror 2 (34) Veckan präglades också av en antydan till vapenvila mellan Ryssland och Ukraina, som dock verkade innebära en seger för de territoriella vinster Ryssland gjort. Denna vapenvila bröts av Ryssland under lördagen. En estnisk polis kidnappades av ryska säkerhetstjänsten inne på Estnisk sida av gränsen i fredags. Polisen visades under lördagen upp i en bur i Moskva. Efter att det varit viss tvekan under veckan, är det nu rätt säkert att EU/USA kommer att införa nya sanktioner mot Ryssland. Det innebär att konflikten mellan EU/USA och Ryssland trappas upp ytterligare. Det innebär också att tillväxten och efterfrågan framförallt på råvaror minskar. På torsdag, den 11 september, publicerar både USDA och FAO/AMIS sina rapporter för september. De kommer förmodligen att innebära höjningar av majs- och sojaproduktionen i USA och av spannmålsproduktionen i Ryssland. Konsumtionen kommer antagligen inte att höjas lika mycket, eftersom geopolitisk oro och redan drabbade producenter av gris och mjölk håller tillbaka konsumtionen. Därför kommer antagligen utgående lager att justeras upp märkbart, med prisfall som följd. Fonterra-auktionen i veckan visade på nya relativt stora prisfall på alla produkter. Det fick terminerna på EUREX avseende smör och SMP att återta den fallande pristrenden. Råolja Brent Det finns argument för att priset ska gå ner och det finns också argument för att det ska gå upp. Å ena sidan är det extremt oroligt i Mellanöstern och i Nordafrika. Å den andra sidan råder faktiskt ett produktionsöverskott i råoljemarknaden. Till viss del beror det på att det finns så mycket orosmoment. Det sista Saudiarabien vill se är ett oljepris som sticker iväg till dollar eftersom detta skulle underminera olja som en långsiktig och stabil energikälla. Det skulle också vara negativt för den globala ekonomin. Sådeles tror vi att Saudiarabien har valt att hålla sin produktion på en hög nivå och skapa en slags buffert i marknaden för det fall situationen i Irak skulle eskalera och därmed skada exporten av olja från Basra i södra Irak (~2.5 mbpd). Det finns inget som hindrar Saudiarabien att minska produktionen givet att de nu producerar nära sin historiska max-produktion på 10 mbdp. Den nuvarande överproduktionen från OPEC är således till viss del medveten. Det finns inga tecken på att riskerna för en förvärring av läget i Irak skulle minska. På utbudssidan har vi sett att Libyen äntligen har kommit tillbaka i marknaden med en ökning från bara 200,000 fat per dag till 750,000 fat. De har en kapacitet på 1.5 mbpd. Situationen är emellertid knappast lugn i landet. Oljeproduktionen ökar samtidigt som våldsamheterna också ökar. Den lagligt valda regeringen och statsministern har fått rymma från Tripoli och istället sökt sin tillflykt i den östra delen av Libyen, i staden Al-Bayda. Tripoli har blivit övertaget av militanta islamister. Ökningen av oljeproduktionen i Libyen måste således anses vara rätt otillförlitlig. Upproren i östra delen av landet har stängt av exporten av olja därifrån i ett helt år. Nu har dessa rebeller emellertid allierat sig med regeringen i östliga Al-Bayda och samarbetar med dem om oljeexporten istället. Sådeles finns anledning att tro att exporten från den östra delen av landet kommer att kunna fortsätta, tills vidare. Men risken finns, med tanke på att det nu råder en tydlig konflikt mellan östra och västra Libyen. Inför kommande vecka räknar vi med att konflikten mellan Ryssland och Ukraina näppeligen blir löst. Det finns en överhängande risk för ytterligare sanktioner mot Ryssland från USA/EU. Detta skulle vara negativt för den ekonomiska tillväxten både i Ryssland och i EU och således ha en negativ effekt på efterfrågan på olja och därmed på oljepriset. Det amerikanska dollarn kommer antagligen att stärkas, vilket betyder att oljepriset uttryckt i dollar går ner, dessutom. En hög andel av raffinaderierna på norra halvklotet ställer nu om från sommarproduktion till vinterproduktion, och då går de off-line under tiden. Det innebär att efterfrågan på råolja minskar på spotmarknaden i en eller två månader. Saudiarabien håller oljeproduktionen högre än nödvändigt för att ligga före ifall det värsta skulle hända i Irak (att konflikten i Irak leder till ett stopp på Iraks export från Basra på 2.5 mbpd). Det finns således en hel del faktorer som talar för att priset på råolja kommer att sega sig vidare nedåt lite till. Risken finns dock att det värsta händer i Irak och att det blir ett motsvarande hopp uppåt i oljepriset.

3 SEB Veckobrev råvaror 3 (34) Råoljelagren i USA sjönk 1 mbbl till mbbl. 450, , , , , , Vecka 5 års intervall Källa: US DOE, SEB Commodities Importen av olja ökade marginellt.

4 SEB Veckobrev råvaror 4 (34) 12,000 10,000 8,000 6,000 4,000 2, Vecka Källa: US DOE, SEB Commodities Nedan ser vi ett diagram på antalet oljeriggar i USA, enligt Baker Hughes statistik (svart) och USA:s oljeproduktion enligt US DOE på mbpd. Antalet borr-riggar steg i veckan från 1914 till Vi rekommenderar alltså på kort sikt en försiktig kortposition t ex med BEAR OLJA X2 S. Elektricitet Väderleksprognosen säger att nederbörden bli 55% lägre än normalt. Hydrologisk balans ligger på ca -5 TWh och den kan sjunka ännu mer in i underskott. Gasmarknaden i Europa har varit stark, pga oro för Rysslands export. Gasen ger stöd, men har inte drivit priset på el. Marknaden handlar nu lite sidledes, men vi tror det är större sannolikhet för en fortsatt prisuppgång, än att priset ska gå ner.

5 SEB Veckobrev råvaror 5 (34) Hydrologisk balans har enligt 2-veckors prognosen försvagats. Vi rekommenderar köp av EL S om priset kommer ner lite.

6 SEB Veckobrev råvaror 6 (34) Naturgas Naturgaspriset (oktoberkontraktet) vände ner vid 4.10 och nådde inte riktigt 4.20 som var motståndsnivån vi skrev om förra veckan. Priset ligger nu på 3.79 dollar, vara 5 cent över det tekniska stödet på Priset kan både gå upp och ner, men vi tror att risk / reward är på nedsidan. Skulle stödet brytas, kan prisfallet bli snabbt. Vad som talar för ett prisfall är att Baker Hughes Rig Count ökar så stadigt, vilket leder till ett ökat utbud av naturgas på den amerikanska marknaden. Med viss tvekan håller vi fast vid vår investering i t ex BEAR NATGAS X4 S. Koppar Kopparpriset lyckades knappt hålla trendlinjen. Testet av trendlinjen för ett par veckor sedan fick oss att hissa varningsflagg. Nu är marknaden tillbaka på linjen och den ser sårbar ut igen. Som vi har skrivit förut ser vi inte risken för ett stort prisfall. Inte desto mindre, fortsätter den fundamentala balansen att försvagas. Ur ett tradingperspektiv gillar vi ett par olika strategier: Att köpa den korta änden av kurvan och sälja den långa ("lending") på tron att kurvan ska gå från backwardation till contango. Att gå kort tycker vi är lite för riskabelt, men att utfärda köpoptioner kan vara en intressant strategi, så länge marknaden fortsätter röra sig sidledes eller går ner lite (vilket är vårt huvudsakliga scenario för kopparmarknaden). Vi rekommenderar neutral position i koppar.

7 SEB Veckobrev råvaror 7 (34) Aluminium Det finns inte så mycket att rapportera om aluminiummarknaden. Veckan avslutades mer eller mindre oförändrat, fast fortfarande med en positiv underton. Den starka dollarn har helt klart varit en dämpande faktor. Från ett tekniskt perspektiv kan marknadens tvekan inför att notera nya toppnoteringar i den här rörelsen tolkas som tecken på en kommande svaghet i marknaden de närmaste veckorna. Den fysiska marknaden fokuserade på de japanska kvartalsvisa premierna, som fastställdes till 420 dollar i veckan. Det är lite högre än föregående 408 dollar. Höjningen kommer efter höjningar både i USA och i Europa. Några aktörer hade förväntat sig en ännu större höjning av premien i Japan, så i det avseendet kan även detta vara ett tecken på svaghet. Semestrarna på norra halvklotet är nu nästan avklarade, vilket normalt brukar innebära högre efterfrågan på metall de kommande veckorna. Som vi har nämnt förut hör vi att konsumenter håller tillbaka sina köp i väntan på lägre pris och/eller premier. Tiden börjar rinna ut för dessa. Det innebär att om vi får se en rekyl i aluminiumpriset den kommande veckan, så är det förmodligen ett bra köptillfälle. Vi fortsätter alltså med köprekommendation på ALUMINIUM S.

8 SEB Veckobrev råvaror 8 (34) Zink Som väntat gav uppgången en anledning för aktörer att öka på sina köpta positioner. Det första motståndet uppnåddes nästan. Det klassiska mönstret med ett nytt test av motståndsnivån och ett brott av det mot högre prisnivåer är vad vi kan vänta oss härnäst. Fundamentalt finns inte så mycket att rapportera. Enligt Metal Bulletin ger inte premierna för fysisk metall någon vägledning åt något håll, men om något, så är det i så fall en lite svagare utveckling både i Europa och i Asien. Vi rekommenderar köp av ZINK S. Nickel Ett uttalande från miljösekreteraren i Filippinerna antyder tankar på ett exportstopp liknande det i Indonesien. Den här nyheten utlöste en hausse i onsdags och torsdags. Mot slutet av veckan flukturerade priserna nära veckans högsta notering, vid dollar. Som vi har diskuterat i tidigare veckobrev, kan man vänta sig högre pris på nickel, fast vi har utgått från att det skulle komma först när balansen faktiskt blir "tightare". Men som ofta är fallet, diskonterar marknaden det som anses vara det mest sannolika scenariot. I det avseendet är haussen förståelig. Nuvarande momentum i prisrörelsen kan lätt ta priset ännu högre. Teknisk analys indikerar att 20,000 dollar kan nås de kommande veckorna. Vi anser dock att det är lite för tidigt för en stor prisuppgång och ytterligare en period med konsolidering borde följa på en sådan uppgång.

9 SEB Veckobrev råvaror 9 (34) Guld Den europeiska centralbanken, ECB, sänkte sin refinansieringsränta från 0.15% till 0.05%, insättningsräntan till -0.2% från -0.1% och den marginella lånefacilitetens ränta till 0.3% från 0.4%. De flesta analytikerna hade väntat sig att ECB inte skulle ändra räntorna. ECB-chefen Draghi sade också att QE, dvs att trycka pengar och köpa obligationer på marknaden med dem, fortfarande kan vara aktuellt. En så här liten räntesänkning lär göra varken till eller från. Sannolikheten att nästa steg blir QE är rätt stor. Vad som då händer känner vi till från både USA och Japan: de nytryckta pengarna som obligationssäljarna får, kommer att hamna på aktiebörserna i EU. Efter att Japan startade QE gick Nikkei upp med 83% på mindre än ett år och valutan föll (nästan lika mycket). Eftersom 2/3 av BNP i vår utvecklade del av världen är konsumtion (och inte investering), kan en stigande aktiebörs få igång konsumtionen och därmed skapa en BNP-tillväxt. Detta hände faktiskt i Japan, även om BNP-tillväxten nyligen föll tillbaka och nu ligger på -0.2%, vid samma nivå som före QE. Det är svårt att skapa en hållbar tillväxt med en sedelpress. Vinsterna i japanska företag har inte ökat. Endast värderingen har blivit högre. En sak är dock säker, och det är att ädelmetaller har stigit i värde, i yen-termer. Den senaste tiden har dollarn stärkts, vilket beror dels på ökningen av geopolitisk risk och dels på att EU:s tillväxt har sjunkit, vilket också beror på geopolitisk risk (Rysslands invasion av Ukraina). En starkare dollar innebär allt annat lika att priset i dollar på guld och andra ädelmetaller (råvaror över huvud taget), har fallit i pris (i dollar). I t ex kronor ser det inte så ut. Nedan ser vi veckochartet för guld i dollartermer. Det har faktiskt utlöst ett brott av triangelformationen - på nedsidan. Det brukar anses vara en stark teknisk säljsignal. Allt fundamentalt till trots, vill marknaden inte ha guld just nu.

10 SEB Veckobrev råvaror 10 (34) Att marknaden inte vill ha guld ser vi också i förändringen i innehav via börshandlade guldfonder och certifikat nedan. Investerare har den senaste veckan sålt av 500,000 uns guld via sådana instrument. Det är det största utflödet på en vecka hittills i år. Samtidigt har investerare faktiskt ökat på sina innehav i silver. Till viss del kan det alltså handla om att investerare sålt guld och köpt silver. Det är också en "trade" som vi propagerat för en längre tid. Nedan ser vi guldpriset i svenska kronor per uns. Guld ser mer "bullish" ut ur ett svenskt perspektiv, om än inte ur ett dollarperspektiv.

11 SEB Veckobrev råvaror 11 (34) Vi rekommenderar köp av GULD S. Hävstångsinstrument som är långa guld i dollartermer i större utsträckning rekommenderar vi inte. Silver Silver är vår favorit bland alla råvaror. Dels är har priset varit i konsolidering under mer än ett års tid efter prisfallet från toppnoteringen för tre år sedan, dels gynnas ädelmetaller av den förnyade och tilltagande geopolitiska oron och slutligen är silver billigt i förhållande till guld. Motståndet för nedgången från toppen 2011 är ännu inte bruten, men om eller när det sker, kan prisuppgången bli snabb och stor. Det som särskilt lockar investerare till silver framför guld just nu är att silver är historiskt billigt jämfört med guld. Nedan ser vi ett diagram över priset på guld uttryckt i silver.

12 SEB Veckobrev råvaror 12 (34) Vi anser att silver är mer köpvärt än guld och skulle vilja köpa på de här nivåerna. Vi rekommenderar köp av SILVER S. Det är dock viktigt att ta en stopp loss om priset bryter stödet. Platina & Palladium Platinapriset föll ner till 1400 dollar, som är en teknisk stödnivå. Palladium föll under 900 dollar på vinsthemtagningar. Det skulle egentligen inte förvåna om det kom en rekyl ner mot 800 dollar.

13 SEB Veckobrev råvaror 13 (34) Nedanför ser vi hur mycket metall som finns i börshandlade fonder för platina respektive palladium. So vi ser har folk fortsatt att ta hem vinster i platina, medan de ökat på innehaven något i palladium. Vi är neutrala på platina men rekommenderar en köpt position i palladium, helst om man kan köpa på en rekyl nära 800 dollar. Vete I en så kallad Info flash i tisdags redogjorde Matif för vilka avdrag som kan göras på leveransbar kvalitet av vete på terminskontrakten. Klargörandet innehöll en upprepning av de tidigare kända kvalitetsspecifikationerna, dvs specifik vikt 76 kg/hl, fuktighet max 15%, brutna korn max 4%, grodda korn max 2%, orenheter max 2%. Där fanns också uppgifter om att sämre kvalitet kan levereras, men bara definierad enligt dessa ovanstående kriterier och närmare specificerat i ett Addendum. I detta Addendum, som bara är publicerat på franska står t ex att 4% grodda korn får levereras med ett prisavdrag på 1% (från stängningspriset på

14 SEB Veckobrev råvaror 14 (34) Matifterminen). Ekonomin är sådan att det naturligtvis är värt att erhålla ett pris som är 1% lägre än Matifs för att få leverera vete med 4% grodda korn. Betyder detta att Matifs vete är ett fodervete? Inte omedelbart. Det beror på att vete bara kan levereras som finns i Senalias eller Socomacs silo vid leveranstidpunkten. Kan man som terminssäljare leverera in i Senalias eller Socomacs silo? Svaret är i praktiken nej. Kan man ta leverans från dessa silos? I praktiken kan man inte det, eftersom man har så kort tid på sig att ta vetet från silon (vilket man enligt Matifs villkor måste göra), att man kommer att hamna i default. Det är inte något som hindrar att siloägarna själva säljer en mängd terminer och behåller dem för leverans. Det sätter terminsköpare i en cornersituation. Detta kan vara en av anledningarna till varför just Matifs vetekontrakt nästan alltid handlar i backwardation när alla andra vetemarknader handlar i contango, inklusive den lilla fodervetemarknaden i London. Under veckan tilltog upprördheten bland handlare återigen, efter att ha lugnat ner sig kring farsen när Socomac-silon skulle läggas till som leveranspunkt för ett par veckor sedan. Sanningen är att du som handlar gör det med en börs / leveranspunkt som själv har en position - mot dig. Du deltar inte på lika villkor med dem i marknaden och du har egentligen ingen aning om vad den fysiska varan du handlar är värd. Du kan enligt kontraktet få fodervete, idag värt ca euro per ton, eller så kan du få kvarnvete värt kanske lite mer än vad Matif handlar i. I min bok "Bättre betalt för Skörden" visar jag att det för en lantbrukare som prissäkrar sig, över tiden ger över 8% högre årsavkastning på skörden, när man prissäkrar via Chicago istället för Matif. Korrelationen med svenska noteringar är lika hög som med Matif när man mäter under perioder längre än 3 månader. Det finns många anledningar att inte använda Matifs terminer. I torsdags meddelade Matif att man överväger att införa samma kvalitetskrav som silooperatörerna Senalia och Socomac har, från och med noteringen av november 2017-kontraktet. Det noteras den 11 november. Min bedömning är att detta är ett slag i luften, eftersom det visserligen tar bort risken att få ett vete leverat som är värt 20% mindre än "kvarnvete", men det snarast befäster makten i marknaden hos silooperatörerna i Rouen. Det var en GASC-tender (General Authority for Supply Commodities, Egypten) annonserad i tisdags där de efterfrågade laster om kt för leverans 1-10 oktober. De nämnde särskilt att de önskade franskt vete. Ett GASC-villkor är att en last inte får vara blandad, utan måste komma från samma lastningstillfälle. De anbud de fått läcktes som vanligt av personal på GASC och var Ryskt: Cargill: 252 LDC 256 Glencore: Nidera: Noble: Vitol: 257 Venus: Rumänskt: Bunge: Franskt Bunge: Cargill: Granit: Glencore: k Soufflet:

15 SEB Veckobrev råvaror 15 (34) Alla priser är angivna i dollar per ton och FOB. Om man räknar om Granit:s pris på dollar till euro blir det euro per ton. Det är nästan exakt 10 euro över Matif:s novemberkontrakt. Falltalskravet är 200 och proteinkravet för franskt vete är 11%. Senalia har sagt att de accepterar falltal 180 (för Matifvete) och då kan man komma fram till att skillnaden mellan Matif:s 180 och GASCs 200 är värt 10 euro. Eller något mer, eftersom Granit är billigare än Soufflet, som nu har Socomac-silon godkänd för leverans via Matif. GASC köpte 60,000 ton franskt vete och 60,000 ton rumänskt. Ryssarna hängde inte riktigt med ner i pris den här gången och de har massor att sälja, så vi kan nog räkna med ett hopp nedåt i prisnivå till nästa GASC-tender. Ukrainas jordbruksdepartement sade i torsdags att 35.7 mt spannmål hade skördats på 66% av åkerarealen. Majsskörden har börjat, men står än så länge bara för mt av totalen. Det ryktas att yielden på majsen är betydligt lägre än vanligt, beroende på låga eller inga gödselgivor. Ukrainas jordbruksdepartement sade också att spannmålsexporten steg till 5.01 ton under de första två månaderna av 2014/15- säsongen. Förra året samma tid period var exporten 3.3 mt. Exporten bestod av 2.75 mt vete, 1.89 mt korn och 0.38 mt majs. China Grain Reserves Corporation (Sinograin), som ansvarar för Kinas statliga lager, rapporterade att lagren av vete just nu är tre gånger så stora som förra året. Det signalerar att importbehovet är mindre, allt annat lika. Generellt sett får man ett intryck av att de flesta importländer (utom t ex Algeriet) legat på framkant och köpt på sig en buffert. Detta bidrar till marknadens svaghet nu. I fredags morse rapporterade Reuters att Ryssland Grain Union (RGU) med hänvisning till ett läckt brev från premiärminister Medvedev, att ryska jordbruksdepartementet överväger att införa ett exportstopp på vete under 2014/15. Detta ska ses mot bakgrund av att spannmålsskörden ser ut att bli över 100 mt, och att Ryssland redan exporterat 7.3 mt spannmål sedan den 1 juli. Enligt brevet som RGU citerar skulle exportstoppet slå till om exporten når 26.9 mt. IKAR och ProZerno har båda förutspått en export på 33 mt i år, så vi bedömer att den här informationen om ett exportstopp stämmer. Priset på spannmål är lågt och det råkar ha varit bra väder i år, samtidigt som Ryssland de facto befinner sig i krig med ett av EU och USA uppbackat Ukraina. USDA ligger som bekant väsentligt lägre i sitt produktions- och exportestimat för Ryssland. Det kommer de säkerligen att justera upp i den kommande WASDE-rapporten. Det här brevet kan vara ett ryskt försök att "snacka upp" priset, men det kan också ligga någon sanning i det. Efter uppgifter, som vi skrivit om tidigare, att Frankrike har tvingats importera kvarnvete från Litauen, Lettland och Storbritannien för att kunna leverera till redan ingångna kontrakt och dess kvalitetskrav så kom nyheten att Algeriet, som är den största importören av franskt vete, nu deklarerar att de kommer att avvisa leveranser av vete som är mixade från olika ursprungsländer samt permanent eliminera berörda leverantörer. Algeriets höga kvalitetskrav gör bl.a. att de avstår från att importera (billigare) vete från Svarta Havsregionen. Av Algeriets totala import av vete under förra året var ca 79% franskt vete. Samtidigt förväntas Algeriets importbehov uppgå till nya rekordnivåer efter att landets jordbruksminister i ett uttalande sagt att Algeriets totala spannmålsproduktion 2014/15 starkt kommer att påverkas av vårens torka. Preliminära prognoser ligger på 3 mt, jämfört med förra årets 4.9 mt. Den minskade produktionen beror främst på det ogynnsamma väder i form av alltför lite regn och torka som drabbat provinserna i östra Algeriet för andra året i rad, och det är också dessa provinser som tillgodoser merparten av den inhemska efterfrågan. Statistics Canada rapporterade på eftermiddagen i fredags lager per den 31 juli. Lagren var mycket mindre än marknaden förväntat sig. En förklaring till detta kan vara det direktiv som har gått ut till Canadian National Railway och Canadian Pacific Railway om att de ska transportera mer än 1 miljon spannmål per vecka fram till slutet på november i ett försök att stävja de förseningar och eftersläpningar som drabbade transporten av förra årets rekordskörd.

16 SEB Veckobrev råvaror 16 (34) Kton to to 2014 Total wheat 5, , , % 94% Wheat excluding durum 4, , , % 105% Durum wheat 1, , , % 57% Canola , % 302% Barley 1, , % 96% Oats , % 104% Dry field peas % 78% Lentils % -45% Flaxseed % 41% Rye % 7% Källa: Statistics Canada Förväntningarna låg på 10.7 mt för total wheat med ett prognosintervall på mt. 9.7 mt var alltså mindre än vad marknaden hade förväntat sig. För canola låg förväntningarna på 3 mt med ett prognosintervall på mt mt var alltså till och med under prognosintervallet. Även för havre och korn var rapporterade lager mindre än marknaden hade väntat sig. Siffrorna var alltså bullish för priset på såväl rapsfrö som vete. Matifs novemberkontrakt fortsatte inledningsvis på veckan det prisfall som inleddes i slutet av augusti, men fann stöd strax under 170 euro och handlades i fredags upp till 172 vid stängning klockan 18:30. I nedanstående diagram ser vi hur Matifs "spotkontrakt" utvecklat sig de senaste tio åren. Som vi ser finns stöd på och därunder på euro. Man kanske ska komma ihåg att 101 euro inte längre är ett golv för vetepriset inom EU.

17 SEB Veckobrev råvaror 17 (34) Chicagovetet (december) bröt det tekniska stödet på 542 cent under veckan, föll lite till och har sedan rekylerat upp mot stödet igen. Priset på cent i fredags erbjuder ett säljtillfälle., Matifs novemberkontrakt har blivit dyrare i förhållande till Chicagovetet den senaste veckan, som vi ser av kvoten mellan priserna nedan.

18 SEB Veckobrev råvaror 18 (34) Non-commercials i CFTC:s rapport har köpt tillbaka ytterligare 2000 kontrakt och är nu nettosålda kontrakt. Information om handelsläget, konfliktläget med Ryssland, som produktionsläget, och den tekniska analysen pekar på att lägre pris på vete är att vänta. Vi går därför över från köprekommendation till säljrekommendation. Majs Tekniskt har priset på CZ4-terminen brutit stödet på 360 cent, gått ner och sedan rekylerat upp till utbrottsnivån. Från ett tekniskt perspektiv är saken klar. Fredagens stängningspris på 356 cent är ett säljtillfälle. Under veckan har temat varit de utsikterna till en ny rekordstor skörd i USA, en ny rekordskörd av majs i Brasilien och samtidigt statistik och analyser som pekar på recession i EU, svagare statistik från USA och problem i Kina av såväl politisk som ekonomisk karaktär. Rysslands invasion av Ukraina, som är uppbackat av västvärlden, alltså en konflikt som står mellan Ryssland och västvärlden, har ökat riskaversionen främst i Europa. Rysslands importembargo slår mot produktionen av mjölk och kött, och det kommer att påverka efterfrågan på foderspannmål negativt. Informa publicerade uppdaterade estimat för USA:s majsskörd sent i fredags. De väntar sig en majsskörd på miljarder bushels (USDA miljarder bushels). Det är en höjning från förra månadens Informa-estimat på Förra årets skörd, som var ett rekord, låg på miljarder. Yielden höjs från 178 bpa till Detta ger en indikation om vad USDA kommer att säga i kommande veckas WASDE-rapport.

19 SEB Veckobrev råvaror 19 (34) Crop condition steg ytterligare 1% till 74% good/excellent i tisdags. Regn och låga temperaturer över hela Mellanvästern har bidragit till att hålla förhållandena mycket gynnsamma den senaste veckan, vilket borgar för att måndagens crop condition också kommer att vara bra. Non-commercials köpte ytterligare några kontrakt i veckan, men är i princip "neutral" i ett historiskt perspektiv.

20 SEB Veckobrev råvaror 20 (34) DOE rapporterade i veckan som gick att etanolproduktionen i USA ökade 8000 fat till 921,000 fat per dag under veckan som slutade den 29 augusti. Lagren av etanol steg med 356,000 fat till mbbl. Även detta är bearish. Tekniskt har vi ett brott av stödet och det mesta pekar på fallande pris den närmaste tiden. Vi går därför över till säljrekommendation. Sojabönor Sojabönorna (SX4) föll ner till 1000 cent i torsdags, fann stöd där och steg under fredagen till 1021 cent. Trenden är dock fortfarande nedåtriktad. Informa publicerade uppdaterade estimat för USA:s sojabönsskörd sent i fredags. De väntar sig en sojaskörd på miljarder bushels (USDA miljarder bushels). Det är en höjning från förra månadens Informa-estimat på 3.7. Förra årets skörd, som var ett rekord, låg på miljarder. Yielden höjs från 44.5 bpa till 46.1.

21 SEB Veckobrev råvaror 21 (34) Priset på sojamjöl fortsätter att hålla sig över det tekniska stödet på 340 dollar. Fredagens prisuppgång skedde dock på lägre volym, vilket antyder att "uppåt" inte var rätt håll för prisrörelsen i fredags. Sojaoljan var under 32 i veckan och låg kvar vid 32 större delen av veckan. I fredags steg priset upp till 32.48, vilket är precis under motståndet för den fallande pristrenden. Det är värt att observera vad som händer där. Crop condition för sojabönor steg 2% till 72% good/excellent i måndagens rapport.

22 SEB Veckobrev råvaror 22 (34) Non-commmercials sålde återigen terminer,7000 kontrakt, enligt fredagens rapport, som visar ställningen per i tisdags. De är nu sålda netto 70,405 kontrakt (förra veckan 63,996). Vi går över till säljrekommendation. Risk / reward är på nedsidan, om sojamjölet bryter 340 dollar. Raps Novemberkontraktet på raps har bildat en teknisk triangelformation i kursdiagrammet. Sådana kan antingen föregå en trendvändning eller vara en paus innan den gamla trenden fortsätter med förnyad styrka. 21 juli var en "feta fingrar" dag, när någon tryckte fel och oavsiktligt sålde ner terminspriset till 300 euro.

23 SEB Veckobrev råvaror 23 (34) Vi behåller säljrekommendationen på rapsfröterminer. Potatis Potatispriset nådde i veckan nästan ner till 6 euro per 100 Kg från förra veckans Mot slutet av veckan hämtade sig marknaden och stängde på Det är vanligt att man ser den typen av fyndköp mot slutet av handelsdagar eller handelsveckor, när marknaden är i en fallande pristrend. Mjölk I tisdags den 2 september hölls Global Dairy Trade auktionen. Det genomsnittliga priset föll med 6% sedan föregående auktion. Hur de viktigaste produkterna förändrades ser vi nedan.

24 aug-14 sep-14 okt-14 nov-14 dec-14 jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 SEB Veckobrev råvaror 24 (34) Change USD/ton EUR/ton Butter -5.60% 2,753 3,565 SMP -9.50% 2,600 3,367 WMP -4.30% 2,673 3,462 Cheddar -4.90% 3,275 4,241 EUREX-noteringarna på smör och SMP fortsatte prisfallet. Spotkontraktet på smör noterades i fredags i 2918 euro och SMP i Det är väsentligt under Fonterra-auktionens priser. Nedan ser vi terminspriserna för mjölkråvara basis köpkurserna på terminerna för smör och SMP på EUREX, omräknat till kronor per kilo. Inget terminspris ligger nu över 3 kr / Kg. Terminspriset för leverans om ett år ligger på 2.70 Kr / Kg. Det skulle indikera ett avräkningspris på mjölken på ca 2.20 Kr / Kg om drygt ett år. Eftersom det knappast är ett långsiktigt hållbart pris, anser vi att det innebär att de längre terminskontrakten är köpvärda, avseende smör och SMP. Missförstå inte prognosen nu. Avräkningspriset kommer nära nog helt säkert att fortsätta att falla i flera månader. Men terminsmarknaden på Eurex diskonterar en situation som är extrem kr 3.20 kr 3.10 kr 3.00 kr 2.90 kr 2.80 kr 2.70 kr kr 2.50 kr, SEB

25 SEB Veckobrev råvaror 25 (34) Socker Priset på socker fortsatte falla i veckan och nådde 15 cent efter att stödet vid brutits. Nedan ser i prisutvecklingen de senaste tio åren. Ris Priset på ris (novemberkontraktet på CME) föll under det tekniska stödet på och vi måste därför gå ur den köpta positionen i BULL RIS X4 S.

26 SEB Veckobrev råvaror 26 (34) Kaffe Det är inga större nyheter på kaffefronten. Tekniskt ser vi att priset på decemberkontraktet tagit sig upp till 200 cent. Möjligen kommer priset att gå upp till 220 cent, där ett starkt motstånd finns. Fundamentalt ser vi dock inte något som talar för högre pris på kaffe. Vi rekommenderar neutral position i kaffe.

27 SEB Veckobrev råvaror 27 (34) Kakao Efter att som vi skrev om förra veckan, the International Cocoa Organization ("ICCO") meddelat att de ser ett överskott i marknaden istället för ett underskott, föll priset på spotkontraktet i New York från över 3200 dollar per ton ner till 3111 i fredags. Priset ligger nu preics på stödet för den stigande pristrenden. Om det stödet bryts, signalerar teknisk analys att trenden är bruten. Om priset bryter stödet och går mot lägre nivåer, lämnar vi vår neutrala position och köper något instrument att gå kort i. "SHORT KAKAO A S har en hävstång på och kan vara ett lämpligt instrument. Spekulativ position ligger väldigt högt, historiskt sett. Det kan bli "trångt i dörren" om trenden vänder nedåt.

28 SEB Veckobrev råvaror 28 (34) SEB:s Mini Futures Mini Long Börskod Råvara Underliggande Fin nivå Stop loss Hävstång Köpkurs 1v 1m MINIL EL D S EL 37,14 29,43 32,37 4,82 0,72 4% 18% MINIL GULD A S GULD 1.265, , ,65 6,85 13,18-9% -9% MINIL GULD B S GULD 1.267, , ,85 10,19 8,76-14% -14% MINIL GULD C S GULD 1.265, , ,43 19,57 0,47-24% -25% MINIL KAFF A S KAFFE 2,01 1,05 1,10 2,09 6,63 2% 14% MINIL KAFF B S KAFFE 2,01 1,10 1,15 2,20 6,31 2% 15% MINIL OLJA A S BRENTOLJA 101,32 90,19 94,67 9,10 4,01-13% -29% MINIL OLJA B S BRENTOLJA 101,32 94,63 99,32 15,14 2,44-21% -41% MINIL PALL A S PALLADIUM 891,00 699,82 727,75 4,66 1,35-7% 24% MINIL PALL B S PALLADIUM 887,50 658,69 684,98 3,88 1,64-5% 19% MINIL PLAT A S PLATINA 1.413, , ,54 6,78 14,72-6% -19% MINIL PLAT B S PLATINA 1.413, , ,21 10,19 9,80-9% -27% MINIL SILV A S SILVER 19,15 16,45 17,44 7,09 1,92-13% -29% MINIL SILV B S SILVER 19,15 17,25 18,28 10,06 1,34-18% -38% MINIL SOJA A S SOJABÖNOR 10,04 9,55 10,02 20,26 0,03-25% -63% Mini Short Börskod Råvara Underliggande Fin nivå Stop loss Hävstång Köpkurs 1v 1m MINIS EL A S EL 37,14 43,85 39,47 5,53 2,91-7% -21% MINIS GULD C S GULD 1.267, , ,33 6,64 1,35 14% 13% MINIS KAFF C S KAFFE 1,99 2,36 2,24 5,33 0,13 0% -24% MINIS KAFF D S KAFFE 1,99 2,46 2,34 4,20 0,16 0% -20% MINIS OLJA A S BRENTOLJA 102,45 122,44 116,35 5,13 7,49 11% 32% MINIS PALL B S PALLADIUM 891,00 968,36 929,71 11,52 0,54 29% -31% MINIS PLAT C S PLATINA 1.413, , ,56 5,79 1,74 8% 28% MINIS RAPS A S RAPSFRÖ 323,88 430,33 408,85 3,04 9,73 2% 3% MINIS RAPS B S RAPSFRÖ 323,25 448,85 426,44 2,57 11,42 2% 2% MINIS SILV C S SILVER 19,15 23,04 21,66 4,92 0,02 0% 100% MINIS SOJA A S SOJABÖNOR 10,04 14,54 13,82 2,23 0,32 3% 19% MINIS SOJA B S SOJABÖNOR 10,04 15,29 14,52 1,92 0,37 3% 16% MINIS VETE A S VETE 170,75 228,98 217,55 2,93 0,53 4% 0% MINIS VETE B S VETE 170,75 238,94 227,01 2,50 0,63 5% 2%

29 SEB Veckobrev råvaror 29 (34) SEB:s råvarucertifikat BULL Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BULL GULD X2 S Guld X2-2% -1% 10% -15% BULL GULD X4 S Guld X4-5% -4% 12% -38% BULL GULD X5 S Gud X5-7% -7% 12% 0% BULL SILVER X4 S Silver X4-7% -19% 10% -69% BULL PLATIN X4 S Platina X4-3% -12% -2% -30% BULL PLATIN X5 S Platina X5-4% -15% -4% 0% BULL PALLAD X4 S Palladium X4-6% 18% 31% 123% BULL PALLAD X5 S Palladium X5-8% 21% 35% 0% BULL EL X2 S El X2 2% 6% 20% -42% BULL EL X4 S El X4 4% 13% 37% -75% BULL OLJA X2 S Olja X2-2% -7% -10% -13% BULL OLJA X4 S Olja X4-6% -16% -24% -32% BULL OLJA X5 S Olja X5-8% -20% -30% 0% BULL NATGAS X4 S Naturgas X4-23% -9% -56% -11% BULL ALU X2 S Aluminium X2 1% 9% 35% 20% BULL ALU X4 S Aluminium X4 0% 15% 66% 25% BULL KOPPAR X2 S Koppar X2 1% -2% 11% 1% BULL KOPPAR X4 S Koppar X4 0% -8% 15% -10% BULL NICKEL X2 S Nickel X2 11% 13% 8% 98% BULL NICKEL X4 S Nickel X4 20% 24% 4% 199% BULL ZINK X2 S Zink X2 4% 2% 38% 63% BULL ZINK X4 S Zink X4 6% 1% 74% 129% BULL VETE X4 S Vete X4-6% -6% -37% -13% BULL VETE X5 S Vete X5-8% -8% -45% 0% BULL MAJS X4 S Majs X4-12% -16% -68% -81% BULL RIS X4 S Ris X4-6% -13% 0% BULL SOJA X4 S Sojabönor X4-4% -22% -54% -31% BULL RAPS X4 S Rapsfrö X4-2% -7% -29% -32% BULL KAFFE X4 S Kaffe X4 1% 17% 26% 146% BULL KAFFE X5 S Kaffe X5 0% 19% 18% 0% BULL SOCKER X4 S Socker X4 0% -20% -45% -60% BULL SOCKER X5 S Socker X5-1% -26% -55% 0%

30 SEB Veckobrev råvaror 30 (34) BEAR Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BEAR GULD X2 S Guld X2 5% 6% 1% 18% BEAR GULD X4 S Guld X4 8% 9% -4% 18% BEAR GULD X5 S Guld X5 10% 10% -8% 0% BEAR SILVER X4 S Silver X4 11% 28% -5% 27% BEAR PLATIN X4 S Platina X4 6% 18% 7% 8% BEAR PLATIN X5 S Platina X5 7% 22% 7% 0% BEAR PALLAD X4 S Palladium X5 8% -14% -23% -69% BEAR PALLAD X5 S Palladium X6 10% -19% -31% 0% BEAR EL X2 S El X2-2% -10% -18% 39% BEAR EL X4 S El X4-4% -19% -37% 42% BEAR OLJA X2 S Olja X2 5% 12% 22% 18% BEAR OLJA X4 S Olja X4 9% 22% 39% 23% BEAR OLJA X5 S Olja X5 11% 28% 48% 0% BEAR NATGAS X4 S Naturgas X4 30% 6% 100% -66% BEAR ALU X2 S Aluminium X2 2% -4% -19% -16% BEAR ALU X4 S Aluminium X4 3% -10% -40% -40% BEAR KOPPAR X2 S Koppar X2 2% 7% 0% 2% BEAR KOPPAR X4 S Koppar X4 3% 12% -8% -8% BEAR NICKEL X2 S Nickel X2-7% -8% 0% -54% BEAR NICKEL X4 S Nickel X4-16% -18% -12% -84% BEAR ZINK X2 S Zink X2-1% 2% -21% -38% BEAR ZINK X4 S Zink X4-3% 0% -42% -66% BEAR VETE X4 S Vete X4 6% 1% 46% -8% BEAR VETE X5 S Vete X5 8% 1% 59% 0% BEAR MAJS X4 S Majs X4 15% 16% 185% 171% BEAR RIS X4 S Ris X4 8% 19% BEAR SOJA X4 S Sojabönor X4 6% 31% 105% -4% BEAR RAPS X4 S Rapsfrö X4 3% 4% 34% 23% BEAR KAFFE X4 S Kaffe X4-33% -48% -71% -97% BEAR KAFFE X5 S Kaffe X5-3% -30% -71% 0% BEAR SOCKER X4 S Socker X4 3% 26% 82% 47% BEAR SOCKER X5 S Socker X5 3% 33% 105% 0%

31 SEB Veckobrev råvaror 31 (34) Råvarucertifikat utan hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år RAVAROR S SEB CI ER % 0% 2% -1% RAVARORE S SEB CI ER % 1% 0% -6% EL S El % 2% 11% -19% OLJA S Olja % -2% -2% -2% NATGAS S Naturgas % 1% -12% 15% GULD S Guld % 2% 9% -3% SILVER S Silver % -3% 8% -15% PLATINA S Platina % -1% 5% 0% PALLADIUM S Palladium % 7% 13% 34% KOPPAR S Koppar % 0% 8% 3% ALUMINIUM S Aluminium % 6% 20% 15% ZINK S Zink % 3% 22% 33% NICKEL S Nickel % 8% 8% 49% VETE S Vete % -2% -9% 3% MAJS S Majs % -2% -20% -25% SOJABO S Sojabönor % -4% -12% 1% RAPS S Rapsfrö % -2% -7% -4% KAFFE S Kaffe % 8% 20% 66% KAKAO S Kakao % -1% 8% 33% SOCKER S Socker % -5% -11% -12% Råvarucertifikat med hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år LONG GULD D S Guld % -2% 11% -16% LONG OLJA D S Olja % -6% -8% -9% LONG KOPPA D S Koppar % -7% 12% -4% LONG VETE D S Vete % -3% -18% 1% Råvarucertifikat med omvänd hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år SHORT OLJA A S Olja % 9% 17% 18% SHORT OLJA D S Olja % 16% 31% 34% SHORT GULD A S Guld % 4% 5% 15% SHORT GULD D S Guld % 5% 4% 20% SHORT SILVE A S Silver % 5% 6% 15% SHORT SILVE D S Silver % 6% 6% 20% SHORT PLATI A S Platina % 5% 7% 11% SHORT KOPPA A S Koppar % 4% 5% 8% SHORT KOPPA D S Koppar % 6% 5% 9% SHORT MAJS A S Majs % 5% 22% 27% SHORT KAFFE A S Kaffe % 1% 3% -4% SHORT KAKAO A S Kakao % 6% 5% -8% SHORT SOCKE A S Socker % 7% 17% 20% SHORT SOJAB A S Sojabönor % 14% 50% 16% SHORT VETE A S Vete % 0% 19% 7% Källa: SEB

32 SEB Veckobrev råvaror 32 (34) Råvaruprisutveckling Energi Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Olja - brent CO1 USD/fat % -4% -7% -13% 7% Bensin XB1 USc/gallon % -5% -13% -9% -16% Gasolja QS1 USD/ton % -2% -4% -12% 4% El 4:e kvartalet NELV4Q EUR/MWh % 6% 9% -5% -3% Tysk el, 4:e kvartalet GTV4 EUR/MWh % -2% 1% -11% 3% Energikol API2 API21MON USD/ton % -3% 2% -3% NatGas Henry Hub NG1 USD/MMBtu % -3% -19% 6% 4% Utsläppsrätter CO2 MOZ4 EUR/ton % 1% 13% 23% 2% Ädelmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Guld XAU USD/ozt 1, % -2% 1% -7% 0% Silver XAG USD/ozt % -3% 1% -17% -1% Platina XPT USD/ozt 1, % -3% -2% -5% 2% Palladium PA1 USD/ozt % 5% 6% 30% 1% Basmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Koppar LMCADS03 USD/ton 6,975 0% -1% 3% -2% 0% Primäraluminium LMAHDS03 USD/ton 2,093 0% 4% 13% 16% 3% Nickel LMNIDS03 USD/ton 19,575 4% 6% 3% 43% 0% Zink LMZSDS03 USD/ton 2,394 1% 0% 15% 28% 1% Bly LMPBDS03 USD/ton 2,204-2% -2% 5% 4% 1% Järmnalm 62% Kina TIO1 USD/ton 84-10% -13% -11% -37% -10% Jordbruksprodukter Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Kvarnvete (EU) CA1 EUR/ton % -2% -10% -8% 5% Chicagovete W 1 USc/bu % -4% -12% -15% 2% Majs C 1 USc/bu % -3% -23% -29% 8% Rapsfrö (EU) IJ1 EUR/ton % 0% -6% -15% 3% Sojabönor S 1 USc/bu 1, % -11% -26% -24% -17% Sojamjöl SM1 USD/sh.ton % 14% -11% -9% -45% Sojaolja BO1 USc/pund % -9% -16% -25% -1% Mjölk DA1 USc/pund % 12% 14% 35% -19% Live Cattle LC1 USc/pund % 1% 15% 28% 2% Lean Hogs LH1 USc/pund % -9% -7% 18% -26% Ris RR1 USD/CWT % -2% -12% -21% 3% Softs Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Arabica kaffe KC1 USc/pund % 2% 14% 71% 11% Kakao CC1 USc/pund 3, % -3% 1% 22% -1% Bomull CT1 USc/pund % 4% -23% -20% -10% Socker SB1 USc/pund % -7% -11% -9% 74%

33 SEB Veckobrev råvaror 33 (34) Index, växelkurser, med mera Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år SEBs Råvaruindex SEBCIER USD % -2% -4% -6% DJ UBS råvaruindex DJUBS USD % -2% -7% -5% S&P GSCI råvaruindex SPGSCIP USD % -3% -6% -8% OMXS30 aktieindex OMX SEK 1, % 4% 0% 11% USDSEK USDSEK SEK % 3% 6% 6% EURSEK EURSEK SEK % 0% 1% 5% EURUSD EURUSD USD % 3% 5% 1%, SEB KONTAKT Torbjörn Iwarson, Torbjorn.Iwarson@seb.se

34 SEB Veckobrev råvaror 34 (34) Källor Bloomberg, Reuters, SEB Villkor För varje enskilt certifikat finns Slutliga Villkor som anger de fullständiga villkoren. Slutliga Villkor finns tillgängligt på kurssidan för respektive certifikat på Börs & finans, fliken Strukturerade placeringar. Risker En sammanfattning av de risker som är förknippade med Börshandlade certifikat generellt finns i Produktbroschyren för respektive certifikat som är tillgängligt på För en fullständig bild av riskerna behöver du ta del av SEB:s offentliggjorda Grundprospekt för Certifikat- och Warrantprogram som är publicerat på Disclaimer Detta marknadsföringsmaterial, framtaget av SEB:s Commodities Sales desk, har upprättats enbart i informationssyfte. Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga ansvarar SEB inte för fel eller brister i informationen. Den utgör inte oberoende, objektiv investeringsanalys och skyddas därför inte av de bestämmelser som SEB har infört för att förebygga potentiella intressekonflikter. Yttranden från SEB:s Commodities Sales desk kan vara oförenliga med tidigare publicerat material från SEB, då den senare hänvisas uppmanas du att läsa den fullständiga rapporten innan någon åtgärd vidtas. Dokumentationen utgör inte någon investeringsrådgivning och tillhandahålls till dig utan hänsyn till dina investeringsmål. Du uppmanas att självständigt bedöma och komplettera uppgifterna i denna dokumentation och att basera dina investeringsbeslut på material som bedöms erforderligt. Alla framåtblickande uttalanden, åsikter och förväntningar är föremål för risker, osäkerheter och andra faktorer och kan orsaka att det faktiska resultatet avviker väsentligt från det förväntade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Detta dokument utgör inte ett erbjudande att teckna några värdepapper eller andra finansiella instrument. SEB svarar inte för förlust eller skada direkt eller indirekt, eller av vad slag det vara må som kan uppkomma till följd av användandet av detta material eller dess innehåll. Observera att det kan förekomma att SEB, dess ledamöter, dess anställda eller dess moder- och/eller dotterbolag vid olika tillfällen innehar, har innehaft eller kommer att inneha aktier, positioner, rådgivningsuppdrag i samband med corporate finance-transaktioner, investment- eller merchantbanking-uppdrag och/eller lån i de bolag/finansiella instrument som nämns i materialet. Materialet är avsett för mottagaren, all spridning, distribuering mångfaldigande eller annan användning av detta meddelande får inte ske utan SEB:s medgivande. Oaktat detta får SEB tillåta omfördelning av materialet till utvald tredje part i enlighet med gällande avtal. Materialet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är ett publikt aktiebolag och står under tillsyn av Finansinspektionen samt de lokala finansiella tillsynsmyndigheter i varje jurisdiktionen där SEB har filial eller dotterbolag.