1 INLEDNING Bakgrund och kort beskrivning av SITES och stationerna 2 2. VERKSAMHET VID STATIONERNA 2
|
|
- Jan Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr SLU ua (VR ) Årsrapport 2014 Fastställd av SITES styrelse per capsulam den 27 mars INLEDNING Bakgrund och kort beskrivning av SITES och stationerna 2 2. VERKSAMHET VID STATIONERNA 2 3. STRATEGISK LEDNING OCH ADMINISTRATION Styrelsen Sekretariatet Kommunikationsverksamhet 4 4. FÖRNYA OCH MARKNADSFÖRA Forskardriven utveckling Metadataportal Tillgängliggörande av data Ny infrastruktur för fältforskning 8 5. UTVECKLA OCH SÄKRA Föreståndarforum Personalforum Andra nätverk internationalisering 9 6. EKONOMI 9 Bilagor: 1. Ekonomisk redovisning 2. Redovisning av nyckeltal 3. Redovisning av andra framgångsfaktorer
2 1 Inledning 1.1 Bakgrund och kort beskrivning av SITES och stationerna Vetenskapsrådet finansierar sedan 2013 en nationell infrastruktur för fältbaserad ekologisk forskning, SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science). SITES består av nio forskningsstationer, Abisko, Tarfala, Svartberget, Röbäcksdalen, Grimsö, Erken, Asa, Skogaryd och Lönnstorp. SITES a r tillgängligt fo r forskare pa lika villkor oavsett forskarens hemvist. Tillsammans täcker stationerna in vitt skilda naturtyper och klimatzoner, från jordbrukslandskap, skogsmark, fjälltrakter och våtmarker till olika typer av inlandsvatten. Mer information om SITES och de ingående stationerna återfinns på 2. Verksamhet vid stationerna Totalt har 740 unika projekt nyttjat SITES för experimentell eller annan vetenskaplig verksamhet under Drygt hälften av dessa har använt befintliga data från långsiktiga fältförsök, monitoringprogram eller annan långsiktig datainsamling. 282, eller 38% av projekten klassificeras som nya för verksamhetsåret. Av de nya projekten är det sju som nyttjar mer än en station inom SITES. Utav de 640 forskare som nyttjat SITES under 2014 var 33% kvinnor. Verksamheten på de olika stationerna har således varit omfattande men också varierande mellan stationerna. Några stationer har en stor experimentell verksamhet med många projekt som Abisko, Svartberget och Asa medan andra har en ung forskningsinfrastruktur som Skogaryd eller en forskningsinfrastruktur som är under uppbyggnad som Lönnstorp och Röbäcksdalen (Fig 1). Publiceringen är hög för stationer med lång historia och med ett aktivt forskarnätverk som nyttjare av stationerna. Svartberget och Abisko redovisar tillsammans över 65% av den totala vetenskapliga publiceringen vid SITES, som under 2014 uppgick till 176 refereegranskade publikationer. Det är värt att notera att publiceringen 2014 i huvudsak speglar nivån på den vetenskapliga verksamheten på stationerna innan SITES bildades. Skogaryd har utvecklats från ett enskilt försöksområde till en formaliserad fältstation i samband med tillkomsten av SITES och har med sin korta historik därför relativt få pågående projekt och en begränsad vetenskaplig publicering. Vid Röbäcksdalen och Lönnstorp pågår ett utvecklingsarbete för anläggning av en helt ny fältforskningsinfrastruktur. I samband med detta har det tillsatts en organisation för vetenskaplig ledning och styrning. Diskussion sker också med huvudmannens ledning om hur det vetenskapliga stödet kan stärkas ytterligare. Nyrekrytering av personal har skett i samband med denna satsning. Under 2014 har en detaljerad beskrivning av fältlokalerna genomförts som förberedelse inför anläggningen av den nya infrastrukturen. Under året har diskussioner förts mellan Tarfala och Abisko om hur samverkan med varandra men även med övriga SITES-stationer kan stärkas. Abisko har en lång tradition av att samordna och förvalta forskningsverksamhet men huvudmannen i dag har inget egentligt forsknings- och utbildningsuppdrag, till skillnad från huvudmännen för övriga SITES-stationer. En mer aktiv dialog med huvudmannen kommer att föras under 2015 för att diskutera hur strategisk utveckling och förnyelse av verksamheten vid Abisko kan ske. Tarfala har utvidgat övervakningen av väderförändringar genom att placera ut automatiska väderstationer längs med olika ekosystemgradienter på fjället och i skoglandet öster om Kiruna. Platserna är valda för att representera goda 2
3 betesförhållanden för ren och älg. Tarfala har också utvidagat vattenprovtagningsprogrammet i enlighet med Svartberget/Krycklans protokoll. På Erken har en ny forskningsingenjör rekryterats. En hel del av mätutrustningen har moderniserats. Ett nytt vertikalprofilerande sensorsystem samt ett fluxtorn för mätning av gasutbyte har etablerats. Under året har en växling till ny föreståndare för stationen inletts. Grimsö är den station som under 2014 varit engagerad i flest policyrelaterade verksamheter inom SITES genom sin expertis i rovdjursfrågor. På Grimsö har två nya väderstationer installerats och digitaliseringen av äldre mätdata har inletts. Svartberget och Asa är två skogliga stationer med tillhörande skogliga försöksparker. Extra insatser har genomförts under 2014 för att inventera och revidera långsiktiga skogliga fältförsök. En nysatsning görs vid Asa för att skapa en infrastruktur bestående av ett mer intensivt brukat skogslandskap som komplement till den ordinarie försöksparken. Aneboda försöksområde, knutet till Asa, har under året utökats från ca 20 ha till 170 ha för forskning i obrukad skog. Data från den integrerade miljöövervakningen vid Aneboda har använts för internationell rapportering och forskning inom ramen för bl.a. Luftvårdskonventionen (UN ECE CLRTAP). På Svartberget har betydande insatser gjorts på flera av de större försöksområdena, framför allt Rosinedal, Åheden, Krycklan och Degerö. Det handlar i första hand om upprustning av instrumentering men även om tillgängliggörande av mätdata och förbättrade metadata. 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Antal projekt Antal publikationer Budget Figur 1. Några nyckeltal för de nio stationerna i SITES. Blå staplar avser antal projekt som nyttjat respektive station under 2014, röda staplar visar på antalet vetenskapliga publikationer stationsvis och gröna staplar visar styrelsen tilldelning av VR-medel till respektive station under Samtliga staplar uttrycks som procent av totalbeloppen för SITES som helhet. 3. Strategisk ledning och administration 3.1 Styrelsen Under inledningen av 2014 leddes SITES av en interimsstyrelse (se SITES årsredovisning för 2013). Ordinarie styrelse för SITES tillträdde den 10 februari
4 Styrelsen har bestått av Anna Ledin (ordförande), Thomas Rosswall (vice ordförande), Ilona Riipinen, Mari Källersjö, Rolf Anker Ims, Sebastian Diehl och Ulf Gärdenfors. Styrelsen har sammanträtt vid fem tillfällen (13 mars, 21 maj, augusti, 7 oktober samt 26 november). Vidare har ett beslut fattats per capsulam (den 18 december). Vid mötena har föreståndare Tomas Lundmark varit föredragande och Boel Åström har varit sekreterare. Tre av styrelsemötena förlades till SITES-stationer, Erken, Lönnstorp respektive Skogaryd. Vid dessa tillfällen ingick en visning av stationerna och en särskild diskussion om verksamheten med stationsledningarna. Vid styrelsens besök på Lönnstorp var även ledningen för Röbäcksdalen representerad. Styrelsemöte på Lönnstorp augusti Foto Tora Råberg Följande styrdokument har upprättats och godkänts av styrelsen: Verksamhetsplan och budget för 2014; arbetsordning för styrelsen; kommunikationsstrategi; avtal för individer verksamma inom SITES; avtal för externa användares nyttjande av SITES; samt verksamhetsplan och budget för Den strategiska planen som utarbetades under 2013 har reviderats. Vidare har styrelsen fastställt principer och rutiner för medelsfördelning. Andra frågor som behandlats är policy för datahantering, vidareutveckling av SITES nyckeltal samt samverkan med andra infrastrukturer, nationellt och internationellt. Ett yttrande har avgetts över Vetenskapsrådets förslag till ny hantering av nationell forskningsinfrastruktur. Vidare har ett inspel gjorts till Vetenskapsrådet med förslag till justeringar i RFI:s Områdesöversikt för planeten jorden. 3.2 Sekretariatet Sekretariatet har under 2014 bestått av SITES föreståndare, professor Tomas Lundmark, projektsekreterare Boel Åström, kommunikatör Malin Planting, samt ekonom Jan-Peter Nordmark. Ida Taberman anställdes som kommunikatör/dataansvarig från och med april.-samtliga är anställda vid SLU och har utfört SITESuppdraget på deltid. 3.3 Kommunikationsverksamhet Under ledning av Malin Planting har en kommunikationsstrategi för utarbetats samt en kommunikationsplan för En grafisk profil med ny logotyp för 4
5 SITES har utvecklats och mallar för postrar och presentationer har distribuerats till stationerna i form av ett USB-paket. I maj lanserades SITES hemsida i en första version på svenska. Hemsidans innehåll har successivt utvidgats och en engelsk version publicerades i september. Ida Taberman har bl.a. ansvarat för insamling och publicering på SITES hemsida av de data-set, alternativt de länkar till data-set, som finns öppet tillgängliga vid stationerna. Hon har även ansvarat för kontinuerlig uppdatering av Nyheter på hemsidan, där information om konferenser, workshops, kurser och andra händelser vid stationerna och inom SITES gemensamma verksamhet har redovisats. Skyltar med SITES logotyp och stationsnamn har producerats och satts upp vid alla stationer. Profilprodukter i form av t-shirts och klistermärken har distribuerats till alla stationer för användning av personalen och som reklam till användare. En engelskspråkig folder om SITES producerades inför föreståndarens besök i Utah och New Mexico, USA. Tillsammans med forskningsprogrammet Future Forests hade SITES en monter under IUFRO-konferensen i Salt Lake City. Till stormötet i november trycktes SITES-kalendrar för 2015 upp och delades ut till stationspersonalen. Vidare har varje station försetts med en roll-up med Skylten på Svartberget är monterad. Foto Charlotta Erefur information om SITES. Året avslutades med att SITES uppmärksammades i en artikel i SLU:s personaltidning Resurs. Kommunikationsaktiviteter som genomförts av SITES stationer beskrivs i Bilaga Förnya och marknadsföra 4.1 Forskardriven utveckling Under 2014 har ett antal workshops genomförts i enlighet med verksamhetsplanen. Redan i januari genomförde Lönnstorp och Röbäcksdalen en workshop om hur stationerna skulle kunna utveckla en ny infrastruktur för fältforskning med inbjudna talare från Rothamsted (England), FiBl (Schweiz) samt Russell Ranch Experimental station, UC Davis (USA). Den mars hölls Tarfala- ANS Science and Infrastructure Workshop Mountain & Mire (TASIW) på Abisko naturvetenskapliga station. Workshoppen lockade 29 deltagare som diskuterade möjligheterna att öka samverkan mellan de verksamheter som bedrivs på Tarfala och Abisko, samt vilken typ av infrastruktur som behöver utvecklas för att Deltagare på TASIW workshoppen i mars
6 möta framtidens forskningsbehov. Under två dagar i september genomfördes en tvådagarskurs i Umeåområdet för 20 forskare och teknisk personal som arbetar med vattenprovtagning och hydrologiska mätningar inom SITES-nätverket. Mötet inleddes med en fältdag i Krycklan (Svartberget) där olika hydrologiska mätmetoder provades. Dag två ägnades åt diskussioner mellan tekniker och forskare om hur man bäst utvecklar provtagningar och datahantering. Demonstration och diskussioner mellan forskare och tekniker kring flödesmätningar. Foto Ida Taberman Den 12 december genomfördes en forskarworkshop med 29 deltagande forskare på KSLA i Stockholm där frågor kring funktionell biodiversitet diskuterades. Inbjudna talare var prof Marcus Fischer, Bern, prof Katarina Hedlund, Lund och prof David Wardle, Umeå. Paneldiskussion på workshoppen om funktionell biodiversitet med Marcus Fischer, Christina Hedlund och David Wardle samt moderator Jan Bengtsson på KSLA i december Foto Ida Taberman Under dagen kom många intressanta förslag att diskuteras som alla tog sin utgångspunkt i aktuella frågeställningar och vad SITES kan erbjuda. En tydlig erfarenhet från mötet var behovet av att fortsätta att kommunicera SITES strategiska plan då många deltagare ställde frågor om hur SITES är avsett att fungera och hur det praktiskt ska gå till att arbeta för en gemensam infrastruktur. 6
7 Den planerade workshoppen med fokus på viltekologi som skulle ha genomförts på Grimsö har försenats och kommer att genomföras under Metadataportal Den förstudie som SLU:s IT-avdelning gjorde på uppdrag av SITES redovisades i maj Förstudien föreslog att SITES använder AbiskoGIS förutsatt att systemet anpassas och utvecklas en aning. Bland annat måste systemet dokumenteras ytterligare och en plan för långsiktig förvaltning utarbetas. AbiskoGIS har under 2014 anpassats till ett flerstationssystem då Tarfala anslöts, vilket innebär att det gamla AbiskoGIS byter namn till NordGIS. NordGIS kommer att kunna hantera alla typer av projekt inom SITES och det kommer bli möjligt att visa och söka bland metadata samt söka geografisk information rörande dessa. Mohsen Bashang och Tomas Thierfelder, initiativtagare och systemutvecklare av informationssystemet NordGIS vid SITES stormöte i november Även funktioner för att administrera ansökningar och beläggning på stationerna kommer att finnas inom NordGIS. Under stormötet med all SITESpersonal i november presenterades NordGIS av Tomas Thierfelder och Mohsen Bashang. Det gavs även möjlighet att diskutera och ge förslag på funktionaliteter som bör inkluderas när det blir dags för vidareutveckling av systemet. Samtliga stationer ska vara anslutna till NordGIS senast i maj En enkel applikation har utvecklats under året för att intresserade forskare snabbt ska få en överblick av vilken infrastruktur som finns inom SITES. Appen, SITES-locator, gör det möjligt att från den plats användaren befinner sig söka efter närmaste SITESfacilitet, hitta SITES stationer och alla faciliteter som hör till stationerna samt få en kortfattad beskrivning av faciliteterna. Det finns också en enklare kartfunktion kopplad till appen som fungerar på telefoner och surfplattor. 4.3 Tillgängliggörande av data Tillgängliggörande av data är en prioriterad verksamhet inom SITES. Flera av stationerna arbetar aktivt med tillgängliggörande av data och flera stationer har data samlade i olika databaser. I väntan på att alla stationer anslutits till NordGIS, där länkar till befintliga databaser kommer att finnas, så har dessa länkar lagts ut på SITES webbplats. Utifrån de inventeringar som gjorts på stationera finns det utöver dessa ett flertal metadatabaser, databaser med mätdata och enskilda data-set som kommer att få länkar som läggs ut på webbplatsen i avvaktan på att NordGIS är driftsatt i full skala. Frågor kring datatillgänglighet har diskuterats i olika fora under året. Flera stationer har arbetat aktivt med att digitalisera historiska data för tillgängliggörande under året, ett arbete som fortsätter under I takt med att dessa data digitaliserats kommer de att finnas åtkomliga via länk på hemsidan. För att tydliggöra vilka regler och riktlinjer som gäller avseende primärdata, bearbetade data, modellerade data och metadata har en 7
8 arbetsgrupp tillsats under året. Här har ett samarbete med SLU:s projekt Tilda (bevarande och tillgängliggörande av forskningsdata) påbörjats och kommer att fortgå under Ny infrastruktur för fältforskning Under hösten 2014 inbjöds alla forskare, oavsett universitetstillhörighet, att lämna förslag på ny experimentell infrastruktur för terrester och limnisk fältforskning. När utlysningen stängdes den 1 november hade totalt 11 förslag inkommit. Styrelsen behandlade inkomna förslag under hösten och beslutade att låta fem av förslagen gå vidare till vetenskaplig utvärdering. Utvärdering och slutligt ställningstagande av styrelsen sker under våren Utveckla och säkra 5.1 Föreståndarforum Under året har sex föreståndarforum hållits för att samordna och integrera verksamheten. Detta är betydligt fler än de planerade 2-3 enligt verksamhetsplanen och förklaras av att arbetet med SITES fortfarande är under uppbyggnad. 5.2 Personalforum Under året organiserades två stormöten för stationernas personal, båda förlagda till Arlanda. Vid båda tillfällena deltog cirka 50 personer och samtliga stationer var representerade. Det första mötet hölls i februari 2014 och hade temat SITES mål och visioner. Syftet var att förankra och diskutera SITES strategiska plan och att de olika stationernas personal skulle få möjlighet att lära känna varandra. Förutom muntliga presentationer om SITES och de individuella stationerna fanns tid för mingel och en postervisning av stationerna. I form av grupparbeten fick personalen diskutera vad som är roligast på respektive arbete, vilka de största utmaningarna är, vad ett bra forskarstöd är och hur man skapar en känsla av att alla tillhör SITES. Flera förslag och önskemål konkretiserades, bland annat vidareutbildning av personal och flera stormöten framöver. Det andra mötet hölls i november 2014 och hade inriktning mot kompetensutveckling. Tre inbjudna forskare gav inspirationsföreläsningar om remote sensing (fjärrövervakning), drönare (obemannade farkoster som kan bära mätutrustning) och insamling av fältdata. Deltagarna fick i mindre grupper diskutera kompetensbehov och möjlighet till sam- 8 Krzysztof Kusnierek från bioforsk i Norge gav en uppskattad inspirationsföreläsning om drönare på SITES stormöte i november Foto Ida Taberman
9 arbete mellan stationerna. En summering gjordes av personalens önskemål om kompetensutvecklingsinsatser fr.o.m En arbetsgrupp bildades med representanter från stationerna som vill medverka i utveckling av SITES kommunikationsarbete. Även under detta möte lades stor vikt vid att få personalen att lära känna varandra och utbyta erfarenheter samt att skapa en god gemenskap inom SITES. SITES styrelse presenterade sig i inledningen av mötet och stationsföreståndarna fick senare under dagen möjlighet att träffa styrelsen för en längre diskussion. SITES stormöte i november Foto Ida Taberman Utöver insatserna vid stormötena har särskilda utbildningsinsatser skett inom två områden, säkerhet (förstahjälpen, hjärt-lungräddning, motorsågsutbildning) och kvalitet (kalibrering vid föryngringsförsök, växtplanktonsystematik, mätsondanvändande, JMP, bäckvattenmätningar). Ett visst utbyte av teknisk personal mellan stationerna har också skett. 5.3 Andra nätverk internationalisering Under hösten besökte Tomas Lundmark US LTER:s föreståndare Robert Waide i Albuquerque, USA för att inleda en fördjupad diskussion om samarbete. Mötet utmynnade i en överenskommelse att Robert Waide i sin tur besöker SITES och Sverige i maj Utöver detta har styrelsen följt utvecklingen inom AnaEE under året då AnaEE ses som en intressant kommande samverkanspart. 6. Ekonomi SITES omsatte drygt 19 miljoner kr under uppstartsåret Under 2014 budgeterades för en omsättning på kr. Några av stationerna, Röbäcksdalen, Erken, Grimsö och Lönnstorp hade av olika skäl försenats i sina uppstarter vilket inneburit att en del av de utdelade VRanslagen inte förbrukats i enlighet med budget. För stationerna blev förbrukningen därför kr lägre än vad som ursprungligen SITES föreståndare Tomas Lundmark i samtal med LTERs föreståndare Robert Waide i Albuquerque, USA. Foto Annika Nordin. 9
10 budgeterats för deras verksamhet. Även för sekretariatets del har ett överskott gentemot budget uppstått då kostnaderna för utrullningen av NordGIS inte belastat verksamhetsåret ( kr) utan kommer att utbetalas först under Något nytt fältförsök har inte anlagts ( kr) och den planerade doktorandkursen ( kr) har senarelagts. Ej förbrukade medel för dessa aktiviteter och lägre kostnader än planerat för mötesarrangemang och resor har resulterat i ett överskott gentemot SITES gemensamma budget på kr som har återförts till kapitalet. Utfallet vid bokslutstillfället blev därför något lägre än budgeterat för SITES som helhet. Totalt har kr belastat 2014 års resultaträkning inklusive kr i oförbrukade medel vid stationerna. I SITES resultaträkning har bidragen till stationerna således bokförts som en kostnad då medlen har utbetalats. På stationsnivån har överskotten, till följd av att alla medel inte förbrukats, periodiserats som ingående balanser för 2015 års verksamhet och beaktats vid tilldelningen av 2015 års tilldelning av medel. 10
11 SITES årsrapport 2014: Bilaga 1 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning för SITES 2014 Budget Utfall Avvikelse mot budget Löner, arvoden Resor Möten, övrig drift Metaportal Nya försök Gemensam fou-kurs Summa gemensamma kostnader Abisko Tarfala Röbäcksdalen Svartberget Grimsö Erken Asa Skogaryd Lönnstorp Summa stationer Totalt Totalt inkl. stationernas kapital Kommentarer; de oförbrukade medel som uppstått för Röbäcksdalen, Erken och Lönnstorp har bokförts på 2014 års resultat som en intäkt för stationerna (och därmed kostnad för SITES) men också periodiserats på stationerna som ingående balans för Det innebär att överskottet från 2014 hanteras som eget kapital i 2015 års budget och att hänsyn till detta har tagits vid tilldelningen av VR-medel för 2015.
12 SITES årsrapport 2014: Bilaga 2. Redovisning av nyckeltal 1 (2) Nyckeltal Värde Anmärkning Antal projekt per år som nyttjar SITES fysiska infrastruktur och/eller databaser Totalt Varav Nya Antalet projekt inom följande kategorier: Användning av befintliga data (47%) Experiment/insamling av data - ettåriga (100%) Experiment/insamling av data - fleråriga (17%) Uppdrag inom miljövervakning 34 0 (0%) Totalt antal projekt (summa av raderna ovan) (38%) Antal projekt som nyttjat mer än en station (av totalantalet) 26 (4%) 7 Antalet ansökningar och genomsnittlig tid för behandling av ansökan om att utnyttja en SITES-station Totalt Andel Inkluderar ej "användning av befintliga data" då flertalet stationer saknar uppgift om detta Antal ansökningar om nya projekt 90 Antal av dessa som beviljats % Antal dagar för behandling (i genomsnitt) 2,7 Antal forskare och könsbalansen mellan användarna Totalt Andel Antal forskare - män % Antal forskare - kvinnor % Antal forskare - totalt 660 Antal publikationer som baserats på nyttjande av stationerna, inklusive data från dessa Totalt Andel Vid redovisningstillfället hade flera stationer inte hunnit få in fullständiga uppgifter (avser fr.a. populär publicering). Antal vetenskapliga publikationer 176 Antal av dessa som är baserad på flera 2 1% stationer Antal doktorsavhandlingar 10 Antal av dessa som är baserad på flera 0 0% stationer 55 Antal populärvetenskapliga publikationer Antal av dessa som är baserad på flera stationer 1 2% Publikationernas kvalitet Tidskrifternas impact factor Se diagram 1, nästa sida SITES-övergripande nyckeltal Totalt Varav unika Antal besök på metadataportalen ND ND Ej i drift under 2014 Antal besök på SITES webbplats Besök började loggas
13 SITES årsrapport 2014: Bilaga 2. Redovisning av nyckeltal 2 (2) Diagram 1. Publikationernas kvalitet Fördelning av antalet artiklar i refereegranskade tidskrifter under 2014 jämfört med På x-axeln visas tidskrifternas impact factor enligt Thomson & Reuters, Journal Citation Report Värden för 2014 är baserade på 120 artiklar publicerade i 67 olika tidskrifter (medelvärde: 3,81; median: 3,25). Värden för 2013 baseras på 92 artiklar publicerade i 51 tidskrifter (medelvärde 2,90; median 2,99). (Hela publiceringen ingår således inte, pga ofullständigt underlag.)
14 SITES årsrapport 2014: Bilaga 3. Redovisning av andra framgångsfaktorer Framgångsfaktor Om Infrastrukturen Användarnas geografiska spridning Beskrivning Svenska användare förutom SITES partnerorganisationer: LU, KTH, LiU. Sju stationer har utnyttjats av användare från länder inom Europa. Vissa stationer rapporterar också användare från USA (2 st), Australien (2) och Kanada(1). Användarnas ämnesområde En grov fördelning av användarnas ämnesområden har gjorts baserat på klassificering av de vetenskapliga tidskrifter där publicering gjorts (enligt Web of Science/Thomson & Reuters). Enligt denna är användarna främst verksamma inom områdena Forestry (20%), Environmental sciences (15%), Ecology (10%) samt Multidisciplinary* (9%). Bland övriga områden märks Geosciences/Geochemistry, Plant Sciences, Water resources, Limnology, Zoology/Ornithology samt Agronomy. Användarnas huvudsakliga finansieringskälla De finansieringskällor som anges av flest stationer är: EU (7 st), Formas (6 st), privata stiftelser (6 st), VR (5 st), statliga verk/myndigheter (3 st), strategiska forskningsstiftelser (2 st). Vidare uppger två stationer att statsanslag är en viktig källa. En station saknar uppgift om finansiärer. Kompetenser som delas mellan stationerna Flera stationer skriver om utbyte av teknisk kompetens mellan stationerna. Under 2014 utbyttes främst kompetens inom hydrologi mellan Svartberget och Skogaryd. Vidare har Svartberget och Asa delat kompetens inom datahantering (fr.a. klimat) och hydrologi. Vid SITES workshop om vatten i Svartberget i september och vid stormötet för personal i november gavs möjlighet att utbyta erfarenheter, vilket har lett till konkreta planer inför 2015 om utökad samverkan, även inom andra ämnesområden än vatten. Utveckling av användarstöd och utbildning Utbildningsinsatser som genomförts för teknisk personal Utbildningsinsatser som genomförts för användare Vid stationerna har utbildningar enomförts inom två områden, säkerhet (första hjälpen, hjärt-lungräddning, motorsågsutbildning) respektive kvalitet (kalibrering vid föryngringsförsök, växtplanktonsystematik, mätsondanvändande, JMP, bäckvattenmätningar). Stationernas personal anser att också SITES stormöten i februari och november har utgjort lyckade utbildningsinsatser som gett ökad kunskap om vad SITES omfattar och utvidgade kontaktnät. Ett konkret resultat är den workshop om vatten som genomfördes på Svartberget (jfr ovan), ytterligare kommer att följa under Under stormötet i november identifierades områden där personalen önskar utbildningsinsatser, vilka ska konkretiseras under Erken har genomfört en veckolång Netlake-kurs på temat automatiska mätningar i sjöar med 24 deltagande forskare och doktorander.
15 Utbildningsinsatser (examensarbeten samt kurser på kandidat, master och forskarutbildningsnivå) Totalt har ca 20 examensarbeten genomförts vid SITES stationer under Minst 5 kurser på kandidat- eller mastersnivå har genomförts. På Skogaryd har brasilianska doktorander utbildats i akvatiska växthusgasflöden i samarbete med Linköpings universitet. Se även Erkens Netlake-kurs ovan. Ett exempel på fortbildningsinsatser är det 15-tal fortbildningskurser som hållits på Grimsö i samarbete med Viltskadecenter. Vidare har 5 utbyten av handledning/studenter (internship) skett med andra universitet. Datahantering Var och hur data från pågående mätserier finns tillgängliga Metadata om mätserier (dvs. uppgifter om data, projektbeskrivningar med eventuella länkar till dataset eller var kontakt tas för att få tillgång till dataset) finns tillgängliga online, bland annat i AbiskoGIS, EDCS, SITES-locator, SilvaBoreal, samt fysiskt i form av protokoll på stationerna. Dataseten från mätserier finns uteslutande lagrade på servrar hos respektive universitet. Dataset från mätserierna erhålls via förfrågan till stationerna eller via öppna databaser som är tillgängliga online, t.ex. Fältforsk, Lantmet, MAGIC, ICOS databas, Krycklans databaser, MVM och Bolin Centre. Flera stationer har under året arbetat med att öka datatillgängligheten genom digitalisering av inventeringsserier. Var och hur data från forskningsprojekt som använder SITES säkras (=lagras) och tillgängliggörs för framtida användning Flera stationer har påbörjat arbete med migrering och samordning av data till nya eller andra databaser för säker lagring. Vissa data från forskningsprojekt lagras i de databaser som nämnts ovan. Merparten av forskningsdata finns hos de enskilda forskarna eller vid dennes institution/universitet. För att säkra metadata om forskningsprojekten (dvs. ansvarig, när, var, hur projektet genomfördes mm) fortgår SITES gemensamma arbete med NordGIS-metadataportal som ska tas i bruk under Fysiska material i form av protokoll, växt-, mark-, och vattenprover arkiveras uteslutande på den ansvariga stationen. Publicering och användande av resultat som möjliggjorts av infrastrukturen Vetenskapliga genombrott Inget inrapporterat av stationerna under 2014 Patent som möjliggjorts av infrastrukturen Inget inrapporterat av stationerna under 2014 Internationell verksamhet Internationella kontakter/samarbeten (på stationsnivå) Utöver samarbete med enskilda vetenskapliga institutioner inom ramen för forskningsprojekt ingår flera stationer som partner, eller är aktivt engagerade på annat sätt, i internationella nätverk som LTER (4 st), ICOS (2 st), INTERACT (2 st), GLEON, Eurodeer, International Co-operative programme (ICP) on Integrated Monitoring of Ecosystems, samt ICP Forests (vardera 1 st).
16 Kommersiell användning och samhällsrelevans Kommersiella verksamheters nyttjande av infrastrukturen Offentliga verksamheters nyttjande av infrastrukturen Sex stationer har rapporterat att man har kommersiella användare. Exempel: Skogsbolag, utsädesföretag, tillverkare av viltskyddspreparat respektive lantbruksmaskiner, organisationer/företag med anknytning viltvård/jakt samt IKEA. Vid fyra stationer förekommer statliga verk och myndigheter som användare (Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Försvaret samt Statens fastighetsverk). Länsstyrelser inklusive regionala vattenmyndigheter förekommer som användare vid tre stationer; kommuner och regionala luftvårdsförbund vid vardera en. En station används av Nordiska Genbanken. Tillämpning av resultat i beslutsfattande (science to policy) Exempel: Data ingår i IPCC:s sammanställningar (Tarfala); Implementering av vattendirektivet (Erken), underlag till luftvårdskonventionen (Asa). Andra typer av bidrag är att stationen ansvarat för eller medverkat i statliga utredningar inom viltförvaltning/inventering och rovdjurspolitik (Grimsö), eller att man initierat ett samarbete om växthusgaser som resulterat i en aktionsplan för dikade marker som publicerats av Jordbruksverket (Skogaryd). Kommunikation förutom vetenskaplig publicering Aktiviteter för att informera om infrastrukturen Användarmöten (inkl. antal deltagare och vilka avnämare de representerar) Utöver nya skyltar och informationstavlor om SITES har stationerna arbetat med att utveckla informationen på den egna enhetens resp. institutionens hemsida. Stationerna har informerat om SITES vid större möten för nya besökande och inom tredje uppgiften, t.ex. SciFest, vattendagar, Professor vatten, Partnerskap Alnarp, Fältforsks referensgrupp, Gammelkroppa skogsskola, Grans sameby, Skogstekniska klustret, Forskningsprogrammet Future Forests samt EFINORD. Informationsinsatser har även gjorts vid fortbildningsdagar för högstadie- samt gymnasielärare, referensgruppsmöten för Integrated Monitoring (IM) och Skogen i skolan. Tre användarmöten har arrangerats under året. Två av dessa organiserades gemensamt av SITES-stationerna Röbäcksdalen och Lönnstorp. Ett av dessa hade temat Functional biodiversity med fokus på enarts- kontra flerartssystem. Deltagarna (29 st) representerade Göteborgs universitet, Lunds universitet, SLU, Stockholms universitet, Uppsala universitet, med inbjudna talare från universitet i Bern, Lunds universitet och SLU. Det andra mötet syftade till att diskutera etablering av en långsiktig forskningsfacilitet vid det två aktuella stationerna för integrering av terrester ekologi, miljö- och jordbruksvetenskap. Deltagarna (17 st) kom från Umeå universitet, SLU, Örebro universitet, NUMB (Norge) och SRUC (Aberdeen). De inbjudna talarna kom från Rothamsted (England), FiBl (Schweiz) samt Russell Ranch Experimental station, UC Davis (USA).
17 Stationerna Abisko och Tarfala arrangerade en gemensam workshop på temat Fjäll och Myr Tarfala-ANS Science and Infrastructure Workshop Mountain & Mire (TASIW). Syftet var att få inspel från användarna om vilken infrastruktur de behöver i framtiden samt att öka kopplingen mellan de två stationerna. Följande organisationer var representerade: Universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå respektive Uppsala; SLU; Institutet för rymdfysik; Polarforskningssekretariatet, EISCAT; Univ. Politechnica of Bucharest (Romania), Univ. of South Bohemia (Czech Republic), Aberystwyth (Wales), Durham University UK), NERC (UK). Studiebesök Synlighet i media Sammantaget har ca 80 besök gjorts vid SITES stationer, med flera hundra besökare totalt. Exempel på besökare: Jordbruksverket, Såg i Syd, IM:s referensgrupp, Södra skogsägarna, LNU, Naturskyddsföreningen, WWF, PROgrupper, Fältbiologerna, LRF, gymnasieklasser, Risö Danmark, SITES styrelse, Dagisgrupp, Södras Styrelse och ledningsgrupp, Sino-Swedish research program on mercury (kinesisk delegation), STF, fjällturister. Stationerna har medverkat med ett stort antal inslag i både internationella, nationella och lokala media. Bl.a. kinesisk television, SVT (Mitt i Naturen, Västerbottensnytt), TV4 (om poppelbetesförsöket, gödsling på tillväxtparken), SR (Gunhild Rosqvist/Tarfala eftermiddagsgäst i P4 Norrbotten), Skogsland (fältstationer i Sverige, Asa och Svartberget), Jordbruksaktuellt (nya försök planeras på Lönnstorp), ledarsida/debattinlägg i Dagens Nyheter (Grimsö om rovdjursfrågor), Norrtelje tidning (Erken) samt inslag i radio och tidningar om bärprognosen. Organisation Större organisatoriska förändringar (ex styrelse, rådgivande grupper, avtal och andra dokument) Inga stora organisatoriska förändringar har genomförts under De styrdokument som fastställts under året framgår av årsredovisningen, kap. 3.1.
Verksamhetsplan för 2016
Verksamhetsplan för 2016 Fastställd av SITES styrelse den 17 mars 2016. Planen utgör en reviderad och kompletterad version av den indikativa verksamhetsplan som fastställdes av styrelsen den 25 november
Läs merTerrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå
Terrestra forskningsstationer i Sverige Kjell Danell, SLU, Umeå Mitt uppdrag Forskningsstationer och annan infrastruktur för fältbaserad terrester forskning (inkl. limnologi). Ge möjligheter till nationell
Läs merVerksamhetsplan för 2015
Dnr SLU ua 2014.2.6-5168 (VR 811-2010-7240) Verksamhetsplan för 2015 Fastställd av SITES styrelse den 18 december 2014 Innehåll Kärnen 2 Strategisk ledning och administration 3 Förnya och marknadsföra
Läs mer1 INLEDNING 2. 1.1 Bakgrund och kort beskrivning av SITES 2 2. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN 2 3. STRATEGISK LEDNING OCH ADMINISTRATION 6. 3.
Dnr SLU ua 2014.2.6-5168 (VR 811-2010-7240) Årsrapport 2015 Fastställd av SITES styrelse den 11 februari 2016 1 INLEDNING 2 1.1 Bakgrund och kort beskrivning av SITES 2 2. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN 2 3.
Läs merVillkor för bidrag till uppbyggnad och drift av Nationell infrastruktur för terrester och limnisk fältforskning
Datum Diarienummer 2013-06-10 811-2010-7240 Datum Handläggare Diarienummer 2013-06-18 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Magnus Friberg Villkor för bidrag till uppbyggnad och drift av Nationell infrastruktur
Läs merBidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN
Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN
Läs merREGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER
REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER Typ av dokument: Regel 2017-05-30 (beslutsdatum) Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Forskning
Läs merAPPENDIX e 2. Dekanus beslutar ge Svenskt NMRcentrum följande uppdrag:
Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Ledningen PROTOKOLL nr 4 Sammanträdesdatum 2015-02-03 e APPENDIX e 2 Ärende Beslut/åtgärd 1 V 2015/ 128 Uppdrag för Svenskt NMR-centrum och ställningstaganden
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs merDet Svenska LTER-nätverket
Det Svenska LTER-nätverket Bakgrund LTER-Sweden (Long Term Ecological Research) Ett initiativ från Sveriges lantbruksuniversitet Sekretariat Ulf Grandin, Lars Lundin och på SLU Finansiering: Under den
Läs merStyrgruppens möte den 19 september 2018
SLU ua 2018.2.6-1355 PROTOKOLL nr 4 Justerat Styrgruppens möte den 19 september 2018 Tid: kl. 10.00 15.45 Plats: Erkenlaboratoriet Kallade: Barbara Ekbom, ordförande Hanna Silvennoinen Johan Bergh Mikkel
Läs merForskargrupperingar med stöd från Polarforskningssekretariatet
2012-11-30 Forskargrupperingar med stöd från Polarforskningssekretariatet - förändring av strukturen kring Polarforum Sammanfattning Efter Polarforum 2012 utrycktes önskemål om en förändring av strukturen
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs mer2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:
Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum
Läs merVerksamhetsberättelse Miljödatastöd 2015
1(5) Miljödatastöd Leif Hallbäcken [DOKUMENTTYP] 2016-01-31 Innehåll 1. Kontakter, verksamhetsstöd och kvalitetsarbete... 2 2. Utveckling av datavärdskap och system för datahantering.... 3 3. Metadatahantering
Läs merHAREC verksamhetsberättelse 2014
HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum
KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För
Läs merHögskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016
Högskoleutbildning i regional utveckling Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016 Innehåll presentation Sammanfattning av arbetet hittills Akademi för Regional utveckling Förslag på pilot Nästa steg
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merSvenska IHP-kommittén 2014
Svenska IHP-kommittén 2014 Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt
Läs merRegionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier. Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016
1 Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016 2 Innehållsförteckning: Bakgrund 3 Aktiviteter 2015 5 - Möten 5 - Föreslagen infrastruktur
Läs merSvenska IHP-kommittén
Svenska IHP-kommittén Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt regeringssamarbete
Läs merRiktad utlysning för databaser inom samhällsvetenskap och medicin med fokus på individdata. VR:s registerforskningsuppdrag
1 Ny hantering fr.o.m. 2015 inklusive utlysning 2015 Riktad utlysning för databaser inom samhällsvetenskap och medicin med fokus på individdata VR:s registerforskningsuppdrag SND workshop 11 november 2015
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merBilaga 7. Centrum för välfärdsstudier
Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar
Läs merINSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR DEMOGRAFI OCH ÅLDRANDEFORSKNING (CEDAR)
INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR DEMOGRAFI OCH ÅLDRANDEFORSKNING (CEDAR) Typ av dokument: Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: 2019-07-01 - tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Ersätter dokument:
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merSå stärker vi forskningen
Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och
Läs merInstruktion för Umeå marina forskningscentrum
Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,
Läs merInför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016
Inför Reglabs medlemsmöte Stockholm 14 september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning av arbetet 1 Akademi för Regional utveckling 1 Förslag på pilot 1 Nästa steg Sammanfattning - Utbildningsformer MOOC (=öppna
Läs merForskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion
Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration Kortversion Syftet med forskningsprogrammet är att stärka forskningen inom området och främja tillgängliggörande och spridning
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merSärskilda villkor för beviljade medel till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse avseende INFRASTRUKTURENS NAMN
Särskilda villkor för beviljade medel till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse avseende INFRASTRUKTURENS NAMN För beslut om medel från Vetenskapsrådet gäller Vetenskapsrådets generella villkor
Läs merVärdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM)
Datum Diarienummer 2008-05-12 811-2008-1292 Handläggare Magnus Friberg Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM) Vetenskapsrådet inbjuder svenska universitet, högskolor
Läs merInstruktion för Umeå marina forskningscentrum
Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra
Läs merKommentarer till halvårsbokslut och prognos
V 2015/442 2015-07-23 Till Sektion ekonomi Kansli N Ekonomi Kommentarer till halvårsbokslut 2015-06-30 och prognos 2 2015 Sammanfattning Resultat per 30 juni 2015 är negativt om 15,9 Mkr, med fördelningen
Läs merVerksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2018/0200.143 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2018-08-14 Gäller för: Ljungby kommun Globalt mål: Samtliga Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgruppen
Läs merBidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)
Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National
Läs merVid utgången av 2014 var medlemsanslutningen till förbundet enligt följande :
Fastställd vid förbundsstämman i Stockholm 2015-05-29 VERKSAMHETSSTRATEGI SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND 2015-2017 Sveriges Fiskevattenägarerförbund är rikstäckande intresseorganisation för landets ägare
Läs merSTADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet
STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera
Läs merRättsmedicinalverkets forskningspolicy
POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med
Läs merBokslut ALF Datum:
Bokslut ALF 2016 Datum: 2017-02-06 Innehåll 1 Resultat... 3 2 Grundutbildning... 5 3 Forskning... 6 4 Balanserade medel... 8 2 1 Resultat Resultatet för år 2016 är ett underskott med 4,2 mnkr (år 2015:
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merKommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013
2013-10-23 N 2013/180 Sektion ekonomi Budget och uppföljning Kansli N Lena Svensson, ekonomichef Kommentarer till kvartalsbokslutet per 30 september samt ekonomisk prognos 2013 Analys av det ekonomiska
Läs merREGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/631 REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Gemensamma förvaltningen,
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merAktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län
Bilaga 1. Aktivitetplan år 2016. Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Aktivitet Budget/ år Period A. Administration av nätverk Administration, planering av aktiviteter, samordning
Läs merFörslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd
Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur
Läs merSvensk Nationell Datatjänst
Göteborgs universitet Karolinska institutet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Svensk Nationell Datatjänst Polarforum 2018 Sara
Läs merÅrsredovisning 2008 Föreningen Framtid Ugglarp,
Föreningen Framtid Ugglarp, Framtid Ugglarps affärsidé: Framtid Ugglarp skall engagera, aktivera och stärka gemenskap och värden för boende och besökare så att så många som möjligt upplever Ugglarp som
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen
Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen mellan Göteborgs universitet, org. nr 202100-3153, med adress Box 100, 405 30
Läs merVerksamhetsplan 2013
Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos
Läs merpublikationer Under hösten 2017 kom beskedet från Vetenskapsrådet (VR) om finansiering av SITES i ytterligare fem år, till och med 31 december 2022.
ÅRSRAPPORT 2017 SLU ua 2017.2.6 775 ÅRSRAPPORT 2017 Beslutad av SITES styrelse den 31 januari 2018 SITES 2017 1099 763 forskare 269 forskningsprojekt publikationer 9333 besök på hemsidan Under hösten 2017
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merVERKSAMHETSPLAN
VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 Utsikt över Edsviken från Falkberget Foto: Linnéa Johansson 2017-02-23 (reviderad efter årsmötet med avseende på inkomna synpunkter) 2017-12-06 (reviderad inför 2018) Innehåll
Läs merCentrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH
Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att
Läs merDelårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2018:03 / 7) Vår gemensamma vision:
Delårsrapport för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret 2018 (Dnr 2018:03 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGEN FÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 (7) Delårsrapport 2018 1. Sammanfattning
Läs merKommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458
Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicyn anger Högskolan i Halmstads förhållningssätt till intern och extern kommunikation. Policyn tydliggör dessutom ansvarsfördelning
Läs merÅkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering av plattformen för samverkan
Tjänsteutlåtande 0 Österå J Samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0055-422 Till Kommunstyrelsen Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merINSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN CENTRUM FÖR REGIONALVETENSKAP (CERUM)
INSTRUKTION FÖR ARBETSENHETEN CENTRUM FÖR REGIONALVETENSKAP (CERUM) Typ av dokument: Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: 209-07-0 tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Ersätter dokument:
Läs merVetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur
Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur - Avstamp och målsättning Sven Stafström - Ny hantering fr.o.m. 2015 Elin Swedenborg - Principerna för utlysning och beredning 2015 Juni Palmgren - Diskussion
Läs merUtlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet
UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta
Läs merVerksamhetsberättelse 2005 för Samordningsförbundet Umeå
Verksamhetsberättelse 2005 för Samordningsförbundet Umeå 2006-03-17 Samordningsförbundet Umeå, med Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Landstinget och Umeå kommun som huvudmän bildades 2005-05-01 i enlighet
Läs merHandläggningsordning gällande universitetsgemensam finansiering av forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet
HANDLÄGGNINGSORDNING 1 2016-04-14 STYR 2016/339 Rektor Handläggningsordning gällande universitetsgemensam finansiering av forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet Fastställd av rektor 2016-04-14 Lunds
Läs merVerksamhetsplan och budget 2013
Verksamhetsplan och budget 2013 Miljösamverkan Stockholms län, telefon 08 508 28 929, e-post miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Uppdrag, mål och arbetssätt 3 Samverkansprojekt
Läs merDenna arbetsordning fastställs av styrelsen för ett år i sänder, första gången den 21 maj 2014, och ska revideras när det behövs.
ARBETSORDNING FÖR STIFTELSEN RADIOHJÄLPENS STYRELSE Detta dokument innehåller styrelsens arbetsordning och instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren. Denna arbetsordning
Läs merSamordningsförbundet RAR i Sörmland
Samordningsförbundet RAR i Sörmland 1. Inledning RAR:s verksamhetsidé är att löpande erbjuda samverkansaktiviteter, processtöd samt utvärderingar som utarbetas gemensamt med medlemmarna. RAR ska stödja
Läs merÖppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring
Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring Elisabeth Strandhagen, bitr föreståndare, Svensk nationell datatjänst Göteborgs universitet - Karolinska institutet - Lunds universitet
Läs merBiotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2015 JO1402
Enheten för Policy och Analys 20160211 1(7) Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2015 JO1402 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Läs merInstruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2018.2.5.1-3883 Sakområde: Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister (NSM) Avdelning/kansli:
Läs merHur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige
Läs merBiogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar -
Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar - Organisation och kommunikation - Anna Brunzell, forskningskoordinator för BRC and 21 participating organisations Organisation
Läs merFöregående mötesprotokoll från extra LAG-möte och konstituerande LAG-möte lades till handlingarna.
Möte: kl. 17.30-18.00 Plats: Tryde 1303, Tomelilla Närvarande: Andrea Nowag (offentlig/ystad), Carina Almedal (privat/tomelilla), Daniel Jonsgården (offentlig/tomelilla), Hanna Axelsson (ideell/sjöbo),
Läs merNy EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör
Ny EPOK vid SLU Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad! Föreståndare EPOK centrum för ekologisk produktion och konsumtion! EPOK just nu Maria Wivstad Föreståndare Karin Ullvén Informatör
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merProgrambeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp
Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp 1 2016-2018 1 (5) Mål för programkommunikationen Vision för RE:Source Sverige ska bli världsledande på att minimera och
Läs merRedovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd
GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?
Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan
Läs merREGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/631 REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Gemensamma förvaltningen,
Läs merRapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT
Rapport fra n projektgruppen med sektion SKKT Deltagare Inga.Lill Sparr RKKT Kamran Nourafkan Lena Morgan Ulla-Britt Lindholm Tanja Wijkmark RKKT Under 2010 och 2011 har diskussioner om ett eventuellt
Läs merKommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd
Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar
Läs merInformation till blivande konsortier som avser att söka bidrag för nationell infrastruktur 2015.
Datum Diarienummer 2015-02-11 4.1.2015-72 Kontaktpersoner Magnus Friberg 08-546 441 22 Elin Swedenborg 08-546 442 96 Anna Wetterbom 08-546 441 53 Observera att detta dokument innehåller preliminär information.
Läs merVerksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen
Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I Luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen i Västra Götalands
Läs merVÄLKOMNA! SND workshop 15 november
VÄLKOMNA! SND workshop 15 november SND idag Uppdrag från Vetenskapsrådet sedan 2008, Göteborgs universitet är värduniversitet Forskningsinfrastruktur för forskningsdata en serviceorganisation för svensk
Läs merHantering av forskningsinfrastruktur vid Umeå universitet. IT-projekt Ja Nej
Sid 1 (13) SLUTRAPPORT Hantering av vid Umeå universitet Projektledare Kristoffer Lindell, Planeringsenheten Uppdragsgivare Katrine Riklund, Prorektor Ansvarig organisatorisk enhet Org.kod: 7501 Namn:
Läs merSamordningsförbundet Umeå
Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan i Umeå, Länsarbetsnämnden i Umeå Verksamhetsplan Budget 2006 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundet Umeå...
Läs merDeltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall, Metsäliitto Sverige AB
1 2004-12-09 Protokoll nr 37 Svenska PEFC Ek. för. Tid: 2004-12-08 Plats: LRF Skogsägarnas kontor, Stockholm Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall,
Läs merHANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN
HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt
Läs merSLU, DCU och Tilda i förvaltning. Karin Grönvall 19 maj 2017
SLU, DCU och Tilda i förvaltning Karin Grönvall 19 maj 2017 Fördelning av kostnader SLU Totala kostnader 3 246 mkr Fortlöpande miljöanalys 13 % Forskning och forskarutbildning 70 % Utbildning på grundnivå
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i E2B2
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i
Läs merAvvikelse bud-utfall. Bud 2017 Jan- Mar
1 2017-04-27 Dnr V 2017/517 Naturvetenskapliga fakulteten Monika Bengtsson Ekonomisk rapportering per 2017-03-31 Sammanfattning Kostnadsställe: 15 NAT Utf 2016 Utf 2017 Bud 2017 bud-utfall Prognos 1 budgetprognos
Läs merVerksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad
Dnr: Finsam 2016/24 Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för 2017-2018 Samordningsförbundet Stockholms stad Samordningsförbundet Stockholms stad Sid 1 (6) Inledning När lagen om finansiell
Läs merRiktlinjer för styrdokument Dnr 1-306/2019. Gäller fr.o.m
Riktlinjer för styrdokument Dnr 1-306/2019 Gäller fr.o.m. Riktlinjer för styrdokument Dnr 1-306/2019 INNEHÅLL Inledning... 1 Syfte... 1 Styrdokument på organisatorisk enhet... 1 Dokumenttyper... 1 Språk...
Läs merInternationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november
Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i
Läs merSJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015
SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015 i samverkan med Sjuhärads kommuner: BOLLEBYGD BORÅS HERRLJUNGA MARK SVENLJUNGA TRANEMO ULRICEHAMN VÅRGÅRDA Sjuhärads Samordningsförbund möjliggör en effektiv
Läs merKVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER
LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-
Läs mergb,aof9-0y 4 / 7e)./ 3
gb,aof9-0y 4 / 7e)./ 3 e e LINKOPINGS UNIVERSITET 2017-02-13 DNR LIU-2017-00684 BESLUT 1(2) Beslut om inrättande av och instruktion för avtalscentrumet C-research Linköpings universitet har under en följd
Läs mer