Projektplan DANT. Dopning, Alkohol, Narkotika och Tobak. Samverkan kring barn och unga Dnr:

Transkript

1 Projektplan DANT Dopning, Alkohol, Narkotika och Tobak Samverkan kring barn och unga Dnr:

2 Innehåll 1 Uppdragsgivare och uppdragstagare Inledning och bakgrund Syfte Målsättning Förutsättningar Förväntat resultat/synliga bevis Metoder Projektorganisation Uppdragsgivare Projektledare Projektgrupp Budget för projektet Kommunikation och redovisning Uppföljning och utvärdering Risker Implementeringsplan Referenser och bilagor (11)

3 3 (11) 1 Uppdragsgivare och uppdragstagare Under projektorganisation (se kapitel 8) ser man hur arbetat är organiserat mer ingående. Namn på den som fattat beslut om projektet: Politiska styrgruppen för samverkan kring barn och unga. Beslutsdatum: Diarienummer: KS Uppdragsgivare: Chefsgruppen Uppdragstagare: Jannica Johansson, projektledare för DANT Projektcoach: Karin Alriksson, verksamhetsutvecklare 2 Inledning och bakgrund Laholms kommun har mellan åren varit en av sex försökskommuner i landet när det gäller drogförebyggande arbete. En av anledningarna till att Laholm blev utsedd bland 80 sökande kommuner var dels att man runt år 2000 hade stora problem med narkotikabruk bland ungdomar samt att alkoholkonsumtionen var hög i jämförelser med andra kommuner. Föräldrars och andra vuxnas bjudvanor, attityder och värderingar till alkohol och ungdom var och är ett problem. I ett försök att arbeta med dessa problemområden startades DANT (dopning, alkohol, narkotika och tobak) projektet upp runt DANT gruppen ligger organisatoriskt under det övergripande projektet samverkan kring barn och unga. I arbetet som försökskommun har Laholm erhållit evidensbaserade metoder och från centralt håll betonar man att arbete med lokal tillgänglighetsbegränsning är en av de mest effektiva preventionsmetoderna. Dessa metoder och riktlinjer ligger till grund för projektets implementering. En hög kriminalitet bland unga är ofta relaterad till en hög exponering för alkohol och droger. I det problemträd som togs fram under konferensen om samverkan kring barn och unga, den 12 februari 2009, var sambanden tydliga: barn och unga riskerar att fara illa beroende på just hög kriminalitet, som beror på våld och exponering för DANT. Hur utsatt man är beror i sin tur på hur miljön hemma ser ut, hur effektiv drogbekämpningen är och vilka aktiviteter man har på fritiden.

4 4 (11) 3 Syfte Projektets syfte är att minska exponering och användandet av dopning, alkohol, narkotika och tobak bland barn och unga. På så sätt bidra till det övergripande målet för samverkan för barn och unga om att Laholms kommun ska bli en av Sveriges bästa kommuner för barn och ungdomar att växa upp och leva i. Projektet följer de nationella riktlinjerna detaljerade i den nationella utvecklingsplanen för DANT. Dessa är: 1. De medicinska och sociala skadeverkningarna av alkohol ska minska 2. Samhället ska vara narkotika- och dopningsfritt 3. Tobaksbruket ska minska, framför allt bland barn och ungdomar 4 Målsättning För att uppnå syftet med projektet arbetar vi framförallt med följande mål: begränsa den lokala tillgängligheten av DANT substanser. följa upp och säkerställa att handlingsplanen ADAS (Arbetsrutiner för Drogförebyggande Arbete i Skolan) är implementerad och efterföljs. inför varje aktivitet planera hur resultat skall presenteras och offentliggöras. 5 Förutsättningar För att målen ska kunna uppfyllas bör samverkan mellan olika aktörer byggas upp, såväl inom kommunen, som med andra myndigheter, organisationer och unga utanför kommunhuset. Arbetet måste prioriteras och det bör finnas en tydlighet i roller och förväntningar. En väl fungerande dialog kring arbetet måste finnas för att kunna leda till effektivt arbete med den lokala tillgänglighetsbegränsningen. En viktig resurs och förutsättning för att arbetet med ADAS ska fungera är att skolan och i första hand rektorerna ger tid och utrymme till arbetet. En annan betydande förutsättning är att DANT-gruppen får tillgång till de informationskanaler som finns inom kommunen, polisen och de föreningar som är med i processen. Andra väsentliga faktorer är att deltagarna i DANT-gruppen får tillräckligt med avsatt tid för att säkerställa planerade aktiviteter.

5 5 (11) 6 Förväntat resultat/synliga bevis Projektets måluppfyllelse kommer att mätas med hjälp av indikatorer. En del indikatorer handlar om att mäta förändring över tid. Mätning kan därför behöva göras initialt under projektet och sedan göras regelbundet. Indikator (mätpunkt) Antal ungdomar som använder DANT substanser Antal misshandelsfall per år kopplade till droger Antal polisanmälningar i samband med Karsefors evenemang Antal tillsynsbesök i butiker och restauranger Antal aktiviteter genomförda inom handlingsplanen ADAS Antal inslag i media Verifieringskälla Årlig enkätundersökningen om ungdomars alkohol och drogvanor Statistik från polisen Statistik från polisen Statistik från alkoholhandläggaren Åtgärdsgruppernas halvårsrapporter samt dess möten Statistik från projektledaren 7 Metoder Följande metoder, koncept och strategier kommer att användas genom projektet. Metod Åtgärdsgruppsmöten Utskick inför riskhelger Beskrivning Huvuduppdraget för åtgärdsgruppen är att arbeta långsiktigt, strategiskt för en drogfri och trygg skola. Gruppen leds av rektor på respektive skola och andra som är med i gruppen är lärare, elevhälsan m.m. Från DANT-gruppen medverkar polis, ungdomsrehabiliterare, fritidsledare och projektledaren. Åtgärdsgrupper finns på Osbecksgymnasiet, Lagaholmsskolan 7-9, Våxtorpsskolan 7-9 och Veingeskolan 7-9 DANT-gruppen skickar ut brev till butiker som säljer alkohol, tonårsföräldrar, föreningar, idrottsklubbar m.m. Föräldramöten Delta vid befintliga föräldramöten och/eller

6 6 (11) Informera vid utvecklingssamtal Kampanjer Hemsidor ungilaholm.se och laholm.se Maillista Externa föreläsare och teaterföreställningar sammankalla tonårsföräldrar då det finns en ökad risk för användning av DANT preparat. Lärare/mentorer informerar föräldrar inför riskhelger, muntligt eller med ett informationsblad Antilangningskampanj TänkOm inför riskhelger (valborg, midsommar, skolavslutning, lucia). Dela ut flygblad utanför t.ex. Systembolaget och föra diskussioner om langning av alkohol. Hemsidorna är ett sätt att nå ut till ungdomar och föräldrar med information om DANT-arbetet. Under året kommer vi att undersöka om förutsättningarna finns att nå ut till föräldrar via mail. Målgrupp ungdomar och föräldrar 8 Projektorganisation. Laholms kommun har under flera år arbetat med samverkan för barns och ungas bästa. Sedan 2008 har man tagit en modell för arbetet och hur rapportering och utvärdering ska ske. Vid en konferens den februari 2009 togs det övergripande målet: Laholms kommun ska bli en av Sveriges bästa kommuner för barn och unga att växa upp och leva i. Organisationen arbetar efter det målet och för varje fokusområde finns en projektplan och en aktivitets- och tidsplan. Organisationen för arbetet ser ut som i modellen nedan: Kommunstyrelsen Politisk styrgrupp = Projektgrupper = Chefsgruppen har samma ledamöter som projektgruppen Chefsgrupp Barn- och ungdoms- Samverkan/ Halländsk Allmän mobilisering DANT inflytande policy

7 7 (11) a) Politisk styrgrupp Politiska styrgruppen är DANT-projektets styrgrupp. Politiska styrgruppen för samverkan består av: Jonas Hellsten (m), ordförande utsedd av kommunstyrelsen, Elisabet Babic, ordförande för kultur- och utvecklingsnämnden, Mikael Kahlin, ordförande i socialnämnden, Kent-Arne Andersson, ordförande i barn- och ungdomsnämnden, Bengt Eliasson, representant från Region Halland och Ulf Bejrum, närpolischef. Styrgruppen får halvårsrapporter i maj/juni och januari av projektledaren via ungdomssamordnaren Sofia Larsson. Dessa kanaliseras av chefsgruppen. Politiska styrgruppen formulerar riktlinjer ger mandat och legitimitet till chefsgruppen, tar ställning till övergripande förslag och beslut. Den ansvarar också för att förankra processen inom berörda nämnder och huvudmän. b) Chefsgrupp Chefsgruppen är beredningsutskott för politiska styrgruppen och den grupp som ungdomssamordnaren ska rapportera till. Chefsgruppen för samverkan består av: Björn Jingblad, sammankallande och socialchef, Per Jangen, utbildningschef, Lars Aronsson, kultur- och fritidschef, Kenneth Svensson, tf utvecklingschef, Magnus Oleni, chef för BUP (kommer endast i mån av tid, då han sitter med i andra grupper i samverkansarbetet) och Ulf Bejrum, närpolischef. Sekreterare för chefsgruppen är ungdomssamordnaren tillsvidare. Chefsgruppen får en rapport varje kvartal från fokusområdet DANT. Chefsgruppen formulerar direktiv, koordinerar, tillsätter projektgrupper samt fattar beslut om genomförande. e) Arbetsgrupper Olika arbetsgrupper tillsätts i olika delprojekt och aktiviteter. Exempel på detta är när vi arbetar med Hassela projektet eller skumdiscot. 8.1 Uppdragsgivare Chefsgruppens ansvar är att: säkerställa att DANT-gruppens arbete ligger i linje med övriga ansvarsområden och det övergripande projektets mål. 8.2 Projektledare Uppdragstagare är Jannica Johansson, projektledare för DANT. Projektledarens uppdrag är att leda arbetet, vara sammankallande och se till att chefsgruppen för samverkan kring barn och unga får rapporter i tid från fokusområdet.

8 8 (11) 8.3 Projektgrupp Medlem d Roll/Organisation l Huvudsakligt ansvarsområde svarsområde Katharina von Sydow Polisen Lokal tillgänglighetsbegränsning Michael Andersson Alkoholhandläggare Lokal tillgänglighetsbegränsning Kommunen Elisabeth Collin Rektor Våxtorpsskolan Susanne Larsson Ungdomsrehabiliterare IFO Resurscentrum Micael Eliasson Ungdomsrehabiliterare IFO Resurscentrum Petra Holm Fritidsledare Jannica Johansson Projektledare Övergripande samt ADAS Projektgruppens medlemmar är experter inom sina respektive områden och som sådana ansvarar för att respektive arbete och utfall är i linje med DANT projektets syfte och mål. Projektgruppens medlemmar ansvarar för: Identifiera arbetsaktiviteter och tillsammans med projektledaren bestämma vilka som ska utföras och följas upp i det här projektet. Aktivt delta i projektets ambitioner om ständig kvalitetsförbättring genom att komma med rekommendationer och förslag som leder i den riktningen. Identifiera och rapportera till projektledaren om risker och problem och föreslå åtgärder. På kontinuerlig basis rapportera till projektledaren 9 Budget för projektet Projektmålen ska uppfyllas inom nämnders befintliga budgetar och med projektmedel ansökta externt. Projektgruppen ska så snart som möjligt estimera vilka resurser man behöver i form av personal och lokaler för varje projektmål. Detta rapporteras sedan till chefsgruppen för samverkan. Följande aktiviteter och kostnader är kända. Länsstyrelsen har givit projektet ett bidrag på under förutsättning att Laholms kommun bidrar med samma summa. Totalbudget Egen finansiering Stimulansbidrag (Länsstyrelsen)

9 9 (11) Personalkostnader Lön 50% Utbildning, konferens och informationsmöten MI-metoden Workshop med DANT-gruppen Utbildning av skolpersonal Aktiviteter Hassela teater Antilangningskampanj TänkOm Enkätundersökning, alkohol och drogvanor Resor Länsnätverksträffar, utbildning, Åtgärdsgruppsmöten 500 Övriga kostnader Totalt Se bifogat för mer detaljerad budget 10 Kommunikation och redovisning Projektrapportering sker utifrån målsättningarna som beskrivs i projektplanen. Vid rapportering till politiska styrgruppen används aktivitets- och tidplanen (se bilaga 1) och den sker kontinuerligt och enligt denna plan: Projektledare för DANT rapporterar till ungdomssamordnaren var tredje månad hur arbetet löper på. Chefsgruppen/Ungdomssamordnaren rapporterar sedan till politiska styrgruppen en gång i halvåret. Det är ungdomssamordnaren som ansvarar för att alla rapporter kommer vidare. Projektrapporteringen innefattar: att följa upp hur aktivitets- och tidplanen genomförs, d.v.s. om projektet genomförs enligt tidsplan och i samverkan mellan de aktörer som föreskrivits. att analysera måluppfyllelse i enlighet med de indikatorer som angivits att innehålla en budgetuppföljning Projektledaren är dessutom ansvarig för att delredovisning till Länsstyrelsen av ansökta medel skall ske halvårsvis. Tidsperioden börjar då Länsstyrelsen har beslutat och godkänt bidragsdelen ( ). Delredovisning plus en rekvisition skall Länsstyrelsen tillhandahålla senast den och den Projektledaren kommer att sprida information av resultat till åtgärdsgrupperna på respektive skola. Ungdomssamordnaren kommer att sprida resultat via nyhetsbrev varannan månad, genom webben ( via övrig media och genom att politiska styrgruppen rapporterar till

10 10 (11) kommunstyrelsen. Projektledaren ansvarar för att ge ungdomssamordnaren underlag till dessa rapporter. 11 Uppföljning och utvärdering Uppföljning genomförs kontinuerlig i samband med halvårsredovisningen till styrgruppen då indikatorerna redovisas. Den politiska styrgruppen kan då besluta om nya mål, revidering av mål, uppföljning av särskilda delar och så vidare. Även chefsgruppen kan besluta om särskild uppföljning av delar i processen. Uppföljningen lämnas till politiska styrgruppen som därefter informerar kommunstyrelsen. Utvärdering kommer att genomföras efter projektavslut men i dagsläget finns inget datum för projektavslut eller utvärdering inplanerad. 12 Risker Följande risker har identifierats: Risk Projektmedlemmar får inte tillräckligt med tid tilldelat för att arbeta i projektet En viktig grupp i sammanhanget är rektorerna. Är arbetet inte förankrat i denna grupp blir det svårt att genomföra många viktiga aktiviteter i handlingsplanen ADAS. Projektledaren är ny på positionen och har begränsad erfarenhet av Laholms kommun, dess struktur och informella informationsflöden. Åtgärdsplan Projektmedlemmar bör så snart det skulle uppstå informera projektledaren som i sin tur rapporterar till chefsgruppen för samverkan. Ansvarig chef för rektorerna får i uppdrag att förankra idéer och förväntningar. Aktiv stöttning från ungdomssamordnaren samt andra aktörer i DANT-gruppen. 13 Implementeringsplan I dagsläget finns det ingen utpekad linjeorganisation som skall ta över DANT-projektet och dess aktiviteter. Det finns inga klara avgränsningar om vad som är projektets ansvar kontra linjeorganisationernas ansvar. Flera av projektets aktiviteter och rutiner finns redan eller skall implementeras i linjeorganisationer såsom skola (ADAS), polis, Socialkontoret (alkoholhandläggarens arbete) etc.

11 11 (11) En viktig aspekt är att ansvariga inför projektavslut säkerställer att relevanta resurser och rutiner är implementerade i linjeorganisationen. 14 Referenser och bilagor Referens 1: Referens 2: Bilaga 1: Bilaga 2: Projektplan Samverkan Enkätundersökning Aktivitetsplan Budgetplan För Laholms kommun Andreas Tylenius Kvalitetschef/stf socialchef Jannica Johansson Projektledare DANT