2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande mänskliga rättigheter i Luxemburg är i stort sett mycket gott. Enligt Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter som besökte landet i februari 2004 är Luxemburg en förebild för de nya medlemsstaterna i EU på området mänskliga rättigheter. En allmän ombudsman (Le Médiatieur au service des citoyens) inrättades den 1 maj 2004 och sedan år 2000 finns ett konsultativt råd för mänskliga rättigheter, Commission Consultative des Droits de l'homme (CCDH). De centrala konventionerna om mänskliga rättigheter har ratificerats. CCDH riktar viss kritik mot Luxemburg när det gäller landets överfyllda fängelse och Europarådets MR-kommissarie kritiserar Luxemburg för behandlingen av frihetsberövade barn och ungdomar, de långa asylprocesserna och problemen med avvisningar av asylsökande. För att komma tillrätta med problemen antog landet under 2006 en ny asyllag samt införlivade EUdirektivet om tillfälligt skydd av flyktingar. Våld i hemmet och förekomsten av människohandel uppmärksammade av US State Department i deras rapport från Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Luxemburg har ratificerat de centrala konventionerna på de mänskliga rättigheternas område. Det fakultativa protokollet till Konventionen om barnens rättigheter angående handel med barn, barnprostitution och barnpornografi är undertecknat men inte ratificerat. Det fakultativa protokollet

2 2 till Konventionen om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning är undertecknat men inte ratificerat. Konventionen samt det tillhörande alternativa protokollet om rättigheter för personer med funktionshinder har undertecknats men inte ratificerats. Konventionen mot påtvingade försvinnanden är undertecknad men inte ratificerad. Luxemburg har regelbundet lämnat rapporter till FN för de mest centrala konventionerna. Ingen specialrapportör har besökt landet under det senaste året men FN har från Luxemburg en stående inbjudan. Senast Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter besökte landet var år MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr och all kränkande behandling är förbjuden i lag och det finns inga uppgifter om att sådant förekommer. 4. Dödsstraff Dödstraff är förbjudet enligt lag och tillämpas inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Den personliga friheten är garanterad i konstitutionen som förbjuder godtyckligt frihetsberövande. Häktningsbeslut krävs för arrestering. Inom 24 timmar måste den arresterade åtalas och ställas inför domstol. Den misstänkte har tillgång till försvarare som betalas av staten och ett borgenssystem tillämpas. Landets enda fängelse kan besökas av oberoende organisationer för mänskliga rättigheter och förhållandena där uppfyller internationella normer. De materiella villkoren för sluten vård bedömdes som tillfredsställande av Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter. Han riktade, liksom CCDH (Commission Consultative des Droits de l'homme), viss kritik mot att fängelset inrymmer både dömda brottslingar, minderåriga och utlänningar i administrativt förvar och mot att det saknas strukturer för att ta hand om problemet. CCDH och US State Department kritiserar även överbeläggningen i fängelset. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen

3 3 Konstitutionen garanterar domarkårens självständighet. Lagen slår fast rätten till en rättvis rättegång vilket generellt också efterlevs. Rättegångarna är offentliga med undantag av mål som rör sexuella övergrepp samt övergrepp mot barn. Det råder ingen skillnad mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Luxemburg inrättade den 1 maj 2004 en allmän ombudsman som enskilda kan vända sig till om de anser att en myndighet fattat ett felaktigt beslut och de juridiska instanserna har uttömts. Ombudsmannen kan dock inte företräda en part vid en juridisk förhandling. År 2000 inrättades ett konsultativt råd för mänskliga rättigheter, CCDH (Commission Consultative des Droits de l'homme), som har till uppgift att lämna yttranden till regeringen i alla frågor som rör mänskliga rättigheter. CCDH tar ej emot klagomål från enskilda. Ombudscomité fir d'rechter vum Kand (ORK) är Luxemburgs barnombudsman. 7. Straffrihet Det finns inga rapporter om att straffrihet skulle förekomma. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Konstitutionen garanterar press- och yttrandefrihet. Beträffande mänskliga rättigheter är den viktigaste punkten att det meddelarskydd för uppgiftslämnare som hittills inte funnits har skrivits in i presslagen. Innan lagen trädde i kraft har flera fall noterats där myndigheterna sökt efterforska uppgiftslämnare. Enligt lag är det tillåtet att organisera sig i fackliga föreningar och förbund och det finns inga uppgifter om att någon av dessa rättigheter har kränkts. Staten är officiellt skild från kyrkan men Luxemburg erkänner och stödjer flera kyrkosamfund, vilket tillåter den luxemburgska staten en viss beslutanderätt och insyn i kyrkans verksamhet. Inga rapporter tyder på att det förekommer kränkningar av religionsfriheten. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Statschef är Storhertigen som enligt författningen har den verkställande makten. I praktiken utövas denna dock av en inför parlamentet ansvarig regering. Statsrådet (Conseil d Etat) har en betydande roll i lagstiftningsarbetet. Dess 21 medlemmar utnämns av statschefen på förslag från parlamentet.

4 4 Förnyelsen sker successivt och efter partilinjer. Parlamentsval hålls vart femte år och det senaste valet, som hölls i juni 2004, ansågs enligt US State Departement vara fritt och rättvist. Ingen skillnad föreligger mellan män och kvinnor i fråga om rösträtt, valdeltagande eller valbarhet. I Luxemburg råder valplikt. Av de 60 parlamentsledamöterna är 13 kvinnor. Endast tre av 14 regeringsledamöter är kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Luxemburg har ratificerat samtliga ILO:s (International Labour Orgnanization) centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Drygt hälften av alla anställda är fackligt anslutna och rätten att strejka fastslås i konstitutionen. Minimilön och 40 timmars arbetsvecka regleras i lag. Arbetslösheten är sedan länge på en låg nivå. Staten har effektivt genomfört en lag för att skydda barn från att utnyttjas på arbetsmarknaden. Lagen förbjuder att barn under 16 år arbetar och ministeriet för arbete och utbildning har effektivt införlivat lagen om barnarbete. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa De luxemburgska medborgarna är lika inför lagen beträffande sjukvård. Staten garanterar de grundläggande rättigheterna för individen och för familjen, vilka innefattar social säkerhet och hälsoskydd. 12. Rätten till utbildning Den obligatoriska skolgången (inklusive två års förskola) omfattar alla barn i åldrarna 4 till 15 år. Undervisningen sker på de tre officiella språken luxemburgska, tyska och franska. Dessutom är undervisning i engelska obligatorisk. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden är hög, även om fickor av relativ fattigdom finns, exempelvis bland frånskilda kvinnor och deras barn. Statlig statistik visar att 14 procent av alla hushåll i Luxemburg lever under fattigdomsgränsen, det vill säga mindre än euro per person och månad. 25 procent av dessa hushåll tillhör den portugisiska populationen i Luxemburg. Löneläget i landet är högt,

5 5 liksom pensionerna, särskilt inom den offentliga sektorn. Luxemburg toppar Internationella valutafondens (IMF) lista över högst BNP per capita OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter I mars 2006 antog Luxemburgs parlament ett tillägg i konstitutionen om jämställdhet mellan kvinnor och män, ett krav som länge drivits av CNFL (Conseil National des Femmes du Luxembourg). CNFL är en ideell organisation som finansieras av staten och består av 13 kvinnorättsorganisationer. Våld i hemmet förekommer. Regeringen antog i september 2003 en lag som bl.a. innebär att en person som utövat våld i hemmet kan avhysas från bostaden upp till tre månader. Lagen har utformats efter tysk och österrikisk förebild och anses vara effektiv då den innebär att offren inte längre tvingas lämna hemmet för att undkomma ytterligare förnedring. Under 2006 har regeringen upprättat kvinnojourer som erbjuder husrum, rådgivning och direktlinjer för misshandlade, hotade eller på annat sätt utsatta kvinnor och deras barn. US State Department uppger att det inkommit ca samtal på direktlinjen från kvinnor som utsatts för våld under Under samma år ingrep polisen i ca. 350 fall och i cirka 155 fall avhystes den ena parten. Flera oberoende organisationer erbjöd under 2006 fristad åt omkring 310 kvinnor och 340 barn med finansiell hjälp från staten. Parlamentet har påpekat att det bör göras mer i kampen mot våld i hemmet, inte minst för att skydda de barn som ofrivilligt blir vittnen. Både Amnesty International i Luxemburg och CCDH driver kampanjer mot kvinnovåldet. Våldtäkt, inklusive inom äktenskapet, är straffbart. I genomsnitt inrapporteras tio våldtäkter per år. Prostitution är lagligt men reglerat och koppleriverksamhet är straffbart. Den luxemburgska lagen förbjuder handel med människor. Dock finns det rapporter om att handel med kvinnor som utnyttjats sexuellt förekommit. Under 2004 beslöt regeringen att inte längre ge visum till de kvinnor som kommit till Luxemburg som "cabaretartister". Beslutet föregicks av ett flertal polisingripanden mot personer som organiserade rekrytering av unga kvinnor från utlandet som utnyttjades sexuellt. Under 2006 har ett fall av människohandel bekräftats. Regeringen har vidtagit flera åtgärder i kampen mot människohandel. Bland annat har polis och socialtjänstemän utbildats för

6 att lättare kunna identifiera och hjälpa offer upprättades en ny polisenhet som är specialiserad på brott som involverar handel med människor. Kvinnor är i rättsligt hänseende helt jämställda med män. I praktiken är dock skillnaderna på arbetsmarknaden stora. Enligt statistiken har ca 80 procent av männen men endast drygt 50 procent av kvinnorna i den aktiva befolkningen (20-64 år) arbete. Av dessa kvinnor har ca 20 procent deltidsarbete. Skillnaden i lön mellan män och kvinnor är stor. Den fråga som CNFL driver starkast är kvinnors rätt till lika lön och man påpekar också att kvinnor som inte yrkesarbetat inte ges tillräckligt stöd vid skilsmässa. Framsteg sker kontinuerligt men traditioner i kombination med det höga löneläget att incitamenten är små för att få ut fler luxemburgska kvinnor på arbetsmarknaden. Bristen på daghem är fortsatt stor. 15. Barnets rättigheter Regeringen är starkt engagerad i barns rättigheter och välfärd. Sedan 2003 finns en ombudskommitté för barns rättigheter (ORK) i landet. Misshandel av barn förekommer. Enligt US State Department har en läkarorganisation uppskattat att cirka 200 fall av övergrepp på barn inrapporterades under år Av dem erhöll 60 barn medicinsk vård. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter riktade vid sitt besök i februari 2004 kritik mot behandlingen av frihetsberövade barn och ungdomar. Som en följd av kritiken har ett särskilt center för frihetsberövade minderåriga inrättats. ORK anser att asylsökande barn bör få avsluta skolåret innan de tvångsåtersänds till sitt hemland. Denna möjlighet finns inskriven i ett EUdirektiv om tillfälligt skydd av flyktingar, som Luxemburg efter kritik från CCDH, införlivade ORK riktar hård kritik mot att små barn vistas i fängelse tillsammans med sina mödrar. Enligt ORK är detta fullständigt oacceptabelt och något som måste förändras. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Andelen utlänningar i Luxemburg är drygt 40 procent, varav drygt 14 procent kommer från länder utanför EU. Den höga andelen bosatta med utländsk nationalitet beror dels på landets geografiska läge som transitland, dels på den arbetskraftsinvandring som skedde under 1970-talet. En ytterligare bidragande orsak är landets strikta nationalitetspolitik. Det har fram till idag inte varit möjligt att erhålla dubbelt medborgarskap men ett lagförslag som ändrar på 6

7 7 detta är nu på remiss. Förslaget innebär möjlighet att erhålla luxemburgskt medborgarskap utan att frånsäga sig sitt gamla medborgarskap om sökanden uppfyller vissa språkkrav, har varit bosatt i landet i minst sju år, genomgår en kurs i medborgarskap och inte är straffad för allvarligare förseelser. Den nya lagen förväntas träda ikraft under Den luxemburgska frivilligorganisationen CLAE (Comité de Liaison et d'action des Etrangers) anser att avsaknaden av dubbelt medborgarskap motverkar integration och aktivt deltagande i samhället av vissa grupper. CLAE anser också att Luxemburg bör underlätta möjligheten att bli medborgare i Luxemburg genom att inte ha för stränga språkkrav och införa automatiskt medborgarskap för dem som föds i landet. Ombudsmannen kritiserar det faktum att vissa utlänningar har arbetat och betalat skatt i landet i mer än fem år utan att erhålla uppehålls- och arbetstillstånd. Afrikaner har i media klagat på trakasserier och förödmjukelser från polisen. Frivilligorganisationen ASTI (Association de Soutien aux Travailleurs Immigrés) hävdar att polisen tenderar att likställa personer med afrikanskt utseende med droghandlare. FN:s kommitté för avlägsnande av etnisk diskriminering (CERD) konstaterade i sina observationer i april 2005, rörande en rapport som Luxemburg lämnat till kommittén, att regeringen i Luxemburg har justerat sin lagstiftning och skärpt de statliga institutionernas agerande i kampen mot rasism. Likväl konstateras att rasism, främlingsfientlighet och en diskriminerande attityd förekommer och då särskilt gentemot araber och muslimer. Kommittén välkomnar att bevisbördan i civila mål om rasdiskriminering har ändrats till offrets fördel, men noterar att antalet mål som leder till åtal är få. Luxemburg införlivade EU:s direktiv om förbud mot etnisk diskriminering i oktober 2006, vilket enligt beslutet skulle ha skett senast 19 juli Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Lagen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. I maj 2004 antog Luxemburgs parlament en lag om partnerskap som trädde i kraft i november. Lagen utgör ett juridiskt ramverk för par som lever tillsammans (heterosexuella eller homosexuella) utan att vara gifta. De personer som berörs av den nya lagen är de som lever tillsammans i parförhållande och som lagligt har bott i Luxemburg i minst tre år. Äktenskap mellan homosexuella är fortfarande förbjudet och är en känslig fråga då den katolska kyrkan har en stark ställning i landet. Diskussioner kring homosexuellas rätt att gifta sig och att adoptera har förts i parlamentet men inget konkret lagförslag föreligger.

8 8 18 Flyktingars rättigheter Lagen tillerkänner flyktingstatus eller asyl enligt FN:s flyktingkonvention med tillhörande protokoll. Regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissionär och andra humanitära organisationer. EG-domstolen fällde Luxemburg för fördragsbrott 2005 eftersom direktivet om tillfälligt skydd av flyktingar inte införlivats i tid. Luxemburg har nu införlivat direktivet till fullo. Under 2006 inkom 525 asylansökningar till Luxemburg och under året beviljades 370 personer asyl. Samma år avslogs 495 asylansökningar. Under perioden januari till oktober år 2007 inkom 370 ansökningar och under perioden har 435 personer beviljats asyl. 360 personer har under samma period fått avslag på sin ansökan. Landet antog en ny asyllag i maj år Med denna lag eftersträvas snabbare asylprocesser och en åtskillnad mellan de som är äkta asylsökande och de som missbrukar systemet. Den nya asyllagen möjliggör slutet förvar av asylsökande som inte samarbetar eller ägnar sig åt illegal verksamhet. Lagen omfattar även asylsökande med oklar identitet eller personer som fått avslag på sin asylansökan i Luxemburg eller i ett annat EU-land. Efter nio månaders (tidigare 12 månader) vistelse i landet har asylsökande rätt att gå ut på arbetsmarknaden, under förutsättning att ansökan är under behandling. Frivilligorganisationerna är överlag försiktigt positiva till den nya lagen, men riktar kritik mot bristande möjligheter att överklaga beslut samt mot avsaknaden av möjlighet till muntlig delgivning till asylsökande med lässvårigheter. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter bedömde, vid sitt besök år 2004, att stödet till asylsökande under asylprocessens gång, och ofta även efter att beslut fattats, är generöst. Han påpekade dock att asylprocessen tar lång tid och att problem förekommer i samband med avvisning. Det gällde särskilt det faktum att asylsökande placerades i fängelse. Ombudsmannen har med utrikesministeriet tagit upp flera fall när det gäller återsändande av personer som tillhör etniska minoriteter till Kosovo. Det har resulterat i att flera av dessa har fått tillstånd att stanna i Luxemburg. Amnesty International har riktat kritik mot att en tunisier, som misstänktes för terroristsamröre, utvisades till sitt hemland år 2004 där han riskerade utsättas för tortyr. I början av 2006 fängslades en i Luxemburg asylsökande turkkurdisk journalist efter att Turkiet anklagat henne för inblandning i terroristverksamhet och utfärdat en internationell arresteringsorder. Behandlingen av hennes asylansökan avbröts för att pröva de turkiska anklagelserna men efter kritik från bland annat UNHCR återupptogs asylprocessen. I juni 2006

9 9 tillbakavisades de turkiska anklagelserna och journalisten frigavs efter 3,5 månader i slutet förvar. I september 2006 tillerkändes hon flyktingstatus. I oktober 2006 utvisades en asylsökande man från Vitryssland vilket har kritiserats av organisationerna Caritas, ASTI och Colléctif des réfugiés. US State Department har uttryckt skarp kritik mot att en algerier avled i samband med en brand i Luxemburgs fängelse Algeriern hade fått avslag på sin asylansökan men var fortfarande placerad i fängelset i väntan på avvisning. Branden var anlagd av en grupp människor som även de blivit nekade asyl. Två intagna blev svårt brännskadade och ytterligare tio blev lindrigt skadade i branden. US State Department menade att incidenten kunde vara ett resultat av den rådande överbeläggningen i fängelset. Efter händelsen har asylsökande placerats i mer generösa utrymmen och det finns långtgående planer på ytterligare utbyggnad av fängelset till förmån för asylsökande. 19. Funktionshindrades rättigheter Lagen förbjuder diskriminering mot funktionshindrade i arbetslivet, under utbildning samt vid tillhandahållandet av statliga tjänster. Företag med mer än 25 anställda skall uppfylla en lagstadgad kvot genom att anställa funktionshindrade. Regeringen tillstår dock att det kan finnas brister i tillämpning och efterlevnad av lagen särskilt vad gäller personer med mentala funktionshinder. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter I Luxemburg finns ett antal nationella och internationella oberoende människorättsorganisationer. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Luxemburg är medlem i bl.a. FN, EU och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) och samarbetar med dessa organisationer på området mänskliga rättigheter.