60 år Årsredovisning

Transkript

1 60 år Årsredovisning 2012

2 60 år Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt finns på armlängds avstånd. Årsredovisning 2012 Tryck: E-Print AB, Stockholm 2013 Foto omslag: Marco Gustafsson (Framsida) Henrik Trygg (Man på isen) Cultura Creative (Barn som cyklar) Göran Assner (Tjej på golfbana) kommun@upplands-bro.se

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförandes förord....3 Fem år i sammandrag....4 Hur användes skattepengarna 2012? Mandatfördelning Skattesats Organisationsöversikt Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges ekonomiska mål Kommunallagens balanskrav Årets resultat Sammanställd redovisning Ägardirektiv, resultat och koncernbidrag Personalredovisning Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar Driftredovisning och budgetutfall för nämnderna Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Investeringsredovisning Vatten- och avloppsverksamhetens resultat- och balansräkning Redovisningsprinciper Nämndernas verksamhetsberättleser Revisionen Kommunstyrelsen Service till medborgarna och företagarna i fokus Överförmyndarens verksamhet Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Vatten- och avloppsverksamheten Avfallsverksamheten Bygg- och miljönämnden Bygglovärendeprocess som möjliggör etablering och boende Utbildningsnämnden Känsla av sammanhang Pedagogisk omsorg (familjedaghem)/ Öppen förskola Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning...73 Resursteamet Gemensam verksamhet Kostenheten Investeringsredovisning...78 Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritid på frammarsch Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Kulturskola Investeringsredovisning...86 Socialnämnden Förbättring och förnyelse Äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Nämnd och administration Investeringsredovisning...98 Familjerättsnämnden Järfälla/Upplands-Bro Genombrottsarbete evidensbaserad praktik Revisionsberättelse Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

4 2 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2012

5 Kommunstyrelsens ordförandes förord Upplands-Bro en kommun att vara stolt över Upplands-Bro är till ytan en stor kommun i Stockholms län. Vi är omgivna av vatten med tretton mil Mälarstränder och femtio öar. Bro växer ner mot Mälaren med Trädgårdsstaden och Tegelhagen i närheten av Svensk Galopps nya huvudstadsbana. Kungsängen vid Mälaren är mer stadslikt och växter genom Ringvägen och parklandskapet vid Korsängen. Tillsammans med en expansiv landsbygd ger det oss goda förutsättningar att erbjuda attraktiva bostäder. Vi är nu närmare invånare. Genom vår tillväxt och goda budgetdisciplin har Upplands- Bro kommun en ekonomi i balans och 2012 års överskott på 42,6 miljoner kronor är det bästa resultatet sedan Vi riktar ett tack till alla förvaltningar. Under året fick vi återbetalning av AFA premier på 17,1 miljoner kronor som vi använt för att stärka och utveckla verksamheten eftersom vi har så god ordning på vår ekonomi. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag minskar, det ger en trygg ekonomi. Vi är en effektiv kommun. Upplands-Bro kommun ska ge medborgare och företagare god service. Vårt Kundcenter en väg in för kundens bästa, startades under 2012 och har fått ett mycket positivt omdöme i sin första kundundersökning. Utvecklingen av hemsidan och fler möjligheter till e-tjänster pågår ständigt. Planeringen för Kulturhuset har pågått hela året. I Bro Centrum genomförs en motsvarande lightversion genom upprustningen av Brohuset. Arbetet med den nya, större Härneviskolan pågår. Vi klarar precis vårt befolkningsökningsmål trots en ordentlig nedgång i byggkonjunkturen under hösten. Särskilt glada är vi för det tillskott av hyreslägenheter som har satts igång och planeras. Vår näringslivssatsning har börjat ge resultat. Vi har förbättrat nästan alla våra resultat av de 17 undersökta. Den nya skollagen som gäller alla nivåer sätter också entreprenörsanda och företaganden i fokus. Företagande bland unga har ökat i Upplands-Bro. Arbetet för ökad måluppfyllelse i skolan är intensiv och vi har långsamt förbättrat våra meritvärden. Det räcker inte, men vi är på väg. Trots fallande årskullar i gymnasieåldrarna lyckas vårt gymnasium attrahera en stabil mängd elever. Upplands-Bro Gymnasiet är populärast i vår egen kommun och lyckas också attrahera många andra. I samverkan med polisen utvecklar och fördjupar skolorna och socialtjänsten sitt förebyggande arbete. Volontärverksamheter såsom anhörigföreningen, kvinnojouren Anna, lokalavdelningar för handikapporganisationer, pensionärsorganisationer, polisens volontärer och Unga för Unga är ett stort stöd för socialtjänsten. Ett speciellt riktat tack till dem. Valfrihet för våra medborgare är en del av vår kvalitetsutveckling inom välfärden. Förberedelser för Lagen om valfrihet, LOV, har pågått och upphandlingen startade under hösten, detta gäller även äldreboendet Hagtorp. Upplands-Bro är en grön kommun och vi fortsätter implementeringen av miljömålen genom Miljöstyrgruppen. Arbetet med införande av matavfallssortering har pågått under året. Vi arbetar mycket med den yttre miljön i Upplands-Bro för att öka attraktiviteten och känslan av trygghet. Vi har därför under året ökat satsningarna på asfaltering, belysning och även infört ett mycket uppskattat blomsterprogram. Upplands-Bro är en allt friskare och mer välmående kommun. Sjuktalen är fortsatt låga och vi är bland de friskaste kommunerna i Stockholms län och landet. Arbetslösheten har inte ökat lika mycket som befarat och ligger runt snittet i länet. Vi attraherar många sökanden till utlysta tjänster. Upplands-Bro ska vara en attraktiv kommun för företagande, boende och anställda. Irène Seth (M) Kommunstyrelsens ordförande Foto: Håkan Flank Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

6 Fem år i sammandrag Nyckeltal Folkmängd 31 december Folkmängd 1 november Utdebitering Kommunalskatt, kr 19,58 19,58 19,58 19,58 19,58 Landstingsskatt, kr 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 Resultat Resultat, mkr 42,6 29,8 26,1 10,2 8,6 Resultat kr per invånare Verksamhetens nettokostnad, mkr 1 005,5 978,3 953,2 873,5 848,2 Nettokostnadernas andel av skatter och utjämning 95,9 % 96,3 % 97,7 % 98,9 % 98,6 % Verksamhetens nettokostnad kr per invånare Balans Balansomslutning, mkr Eget kapital, mkr Eget kapital kr per invånare Soliditet 1 37,9 % 39,5 % 42,7 % 43,6 % 42,3 % Tillgångar kr per invånare Anläggningtillgångar kr per invånare Nettoinvestering mkr Nettolåneskuld av anläggningstillgångar 3 8 % 30 % 17 % 18 % 41 % Borgensåtagande och ansvarsåtagande kr per invånare Personal Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare (tillsvidare anställda) Kommunkoncernen Årets resultat, mkr 55,4 41,7 16,1 19,3 14,1 Eget kapital, mkr Solditet 24,9 24,4 % 24,4 % 25,1 % 24,7 % 1 Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar. 2 Nettoinvestering är kommunens totala investeringar i anläggningstillgångar. 3 Nettolåneskulden är kommunens upplåning med avdrag för vidareförmedlade lån till Upplands-Bro Kommun-fastigheter AB. Eventuell utnyttjad checkkredit ingår. 4 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2012

7 Hur användes skattepengarna 2012? Så här fick kommunen sina pengar 100 kronor i skatt till kommunen fördelades så här: Barnomsorg och för- och grundskoleverksamhet, 41,66 kr Vård och äldreomsorg och hälsoverksamhet, 17,86 kr Individ- och familjeomsorg samt LSS-verksamhet, 10,60 kr Gymnasieskola och vuxenutbildning, 10,23 kr Årets överskott, 4,06 kr Gator, vägar, park, plan, bygglov m.m., 3,70 kr Pensioner, 3,04 kr Fritidsverksamhet, 3,01 kr Räddningstjänst, 1,69 kr Kulturverksamhet, 1,43 kr Kommunövergripande verksamhet, 1,42 kr Politisk verksamhet, 1,04 kr Miljö- och hälsoskyddsverksamhet, 0,23 kr Räntor, 0,03 kr Skatteintäkter, 65 % Statsbidrag och utjämning, 12 % Avgifter och ersättningar för servicetjänster som kommunen erbjuder, 21 % Finansiella intäkter, 1 % Exploaterings- och realisationsvinster, 1% Mandatfördelning Från och med 1 november 2010 har en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet flest mandat i kommunfullmäktige. Kommunmedborgarna ger kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Fullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Skattesats Upplands-Bro kommuns skattesats är oförändrad 19:58. Tillsammans med landstingsskatten uppgår den totala skatten för 2011 till 31:68. Begravningsavgiften betalas av alla invånare i kommunen. Kyrkoavgift betalar den som är med i Svenska kyrkan Kommunalskatt 19:58 19:58 Landstingsskatt 12:10 12:10 Summa skattesats 31:68 31:68 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Kyrkoavgift Bro församling 1:14 1:19 Varav begravningsavgift 0:20 0:25 Kungsängen-Västra Ryd församling 1:04 1:04 Varav begravningsavgift 0:16 0:18 Moderaterna, 13 Folkpartiet, 4 Kristdemokraterna, 3 Centerpartiet, 1 Socialdemokraterna, 13 Miljöpartiet, 3 Vänsterpartiet, 2 Sverigedemokraterna, 2 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

8 Organisationsöversikt Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting fastställa finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten med betydelse för god ekonomisk hushållning. De verksamhetsanknutna målen och de finansiella målen ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2012 antagit finansiella och verksamhetsanknutna mål och uppdrag. Uppföljningen av de finansiella målen redovisas i förvaltningsberättelsen och uppföljningen av de verksamhetsanknutna målen redovisas under respektive nämnds verksamhetsberättelse. Kommunkoncernen omfattar Upplands-Bro kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 %. I kommunkoncernen ingår det helägda moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB och de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och AB Upplands-Brohus. Dessa bolag ingår i den sammanställda redovisningen. Vid halvårsskiftet såldes det helägda dotterbolaget Upplands-Bro Lokalvård AB till Effekt Svenska AB. Kommunens andel i räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda är 10,4 %. Kommunen har dessutom mindre engagemang som i likhet med Räddningstjänstförbundet Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans), Kommuninvest ekonomisk förening (274 medlemmar), Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunalförbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans). Samhällsbyggnadsutskott 7 ledamöter Kommunstyrelse 15 ledamöter Kommunledningskontor Bygg- och miljönämnd 7 ledamöter Tillväxtkontor Kultur- och fritidsnämnd 9 ledamöter Utbildningskontor Kommunfullmäktige 41 ledamöter Valberedning Utbildningsnämnd 11 ledamöter Revision Socialnämnd 11 ledamöter Socialkontor Nämnd för familjerättsliga frågor (tillsamamns med Järfälla) Valnämnd 6 ledamöter Överförmyndare Upplands-Bro Kommunföretag AB (andel 100 %) 7 ledamöter AB Upplands-Brohus (andel 100 %) 9 ledamöter Upplands-Bro Komunfastigheter AB (andel 100 %) 9 ledamöter 6 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2012

9 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Siffror som presenteras i parentes avser föregående år, dvs. år Samhällsekonomisk utveckling För 2012 bedöms kommunerna redovisa ett samlat resultat på 15 miljarder kronor, varav AFA:s återbetalning påverkar resultatet positivt med 8 miljarder för kommunsektorn. Engångsintäkterna innebär att endast ett fåtal kommuner väntas ha underskott För år 2012 redovisar cirka 94 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en förbättring gentemot år 2011, då 85 procent av kommunerna hade ett överskott före extraordinära poster. Andelen kommuner som har ett resultat på 500 kronor eller mer per invånare ökar också. År 2012 uppgår andelen till 74 procent, jämfört med 2011 då det var 64 procent av kommunerna som redovisade sådana överskott. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Det är ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna. En fortsatt hög nivå på investeringarna, ökade behov inom såväl förskolan, grundskolan som äldreomsorgen innebär att skattehöjningar kan komma att krävas i kommunerna. Befolkningsutvecklingen Upplands-Bro kommun växer snabbt och under 2012 ökade befolkningen med 369 (308) invånare till personer. Det innebär en befolkningsökning på 1,5 % (1,3 %) per år. Att kommunen ökar i befolkning innebär ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och därmed också kraven på kommunens verksamheter. Befolkningsutveckling Antal personer God ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Reinvesteringar bör på lång sikt göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar mm. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med beslut om budget ekonomiska mål för kommunen. Samtliga mål är i stort uppfyllda under God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Utöver ekonomiska mål beslutar Kommunfullmäktige om mål och uppdrag till Kommunstyrelsen och nämnderna i samband med budget. För detaljerad redovisning och uppföljning av de olika målen och uppdragen och graden av måluppfyllels hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Merparten av kommunfullmäktiges mål har uppnåtts helt eller delvis. Den sammanvägda prognosen för graden av måluppfyllelse för målen är därför god. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten uppfyller kraven på god ekonomi. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och bidrag. Under 2012 ökade nettokostnaderna (exklusive exploateringsnetto och realisationsvinster) med 1,8 % (3,0 %). Detta kan jämföras med ökningen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som uppgick till 3,2 % (4,1 %) Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

10 Kommunfullmäktiges ekonomiska mål Kommunfullmäktige har i budgeten 2012 fastställt följande ekonomiska mål: Ekonomin i Upplands-Bro ska vara i balans och varje verksamhet ska varje år hålla sin budget. Årets resultat på 42,6 mkr tillsammans med att alla nämnder redovisar överskott jämfört med budget innebär att målet har uppnåtts. Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. Kommunens befolkning ökade med 369 personer, en ökningstakt på 1,5 % per år. Kommunen är en av de mest expansiva kommunerna i Sverige. Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad Skattesatsen har varit oförändrad En ekonomisk reserv för osäkerheter i framtiden ska byggas upp. För 2012 budgeteras ett resultat på 3 miljoner kronor. Kommunen ska sträva efter att uppnå ett överskottsmål på 2 % genom att avsätta 3 miljoner kronor årligen under planperioden. Årets resultat är 4 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Kommunens investeringar ska huvudsakligen skattefinansieras. Kommunen har finansierat sina investeringar med egna medel utan nya lån. Externt lån på 20 mkr har upptagits under året för inköp av fastigheten Tång 2:2 i Brunna för uthyrning till företag för lager och logistikverksamhet. Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. Befintliga lån har omplacerats. Vid årets slut har lån som ska amorteras under 2013 redovisats som kortfristig skuld. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. I nämndernas verksamhetsberättelser för 2012 redovisas måluppfyllelsen under året. Merparten av kommunfullmäktiges mål har uppnåtts helt eller delvis. Den sammanvägda prognosen för graden av måluppfyllelse för målen är därför god. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten uppfyller kraven på god ekonomi. Kommunallagens balanskrav Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För 2012 har kommunen redovisat 111 tkr i realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen har inte några underskott att täcka från tidigare år. Kommunen har i 2011 års årsredovisning öronmärkt 26 mkr i överskott till kommande år till en buffert för att hantera framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar och därmed utjämna för de ekonomiska påfrestningar som det kan medföra. Från och med 1 januari 2013 har ett nytt regelverk om resultatutjämningsreserver i kommuner införts. Regelverket möjliggör att retroaktivt reservera överskott från för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Kommunfullmäktige har i samband med beslut om budget för 2013 fattat beslut om att reservera överskott till resultatutjämningsreserv (RUR) för åren och som därmed specificeras i balanskravsutredningen. För att följa det av fullmäktige fattade beslutet om nyttjande av resultatutjämningsreserven RUR i budget 2013 och det nya regelverket om resultatutjämningsreserv anpassas och justeras kommunens avstämning mot balanskravsreglerna för åren så att det blir i överensstämmelse med det nya regelverket. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Kommunen har för samtliga år redovisat positiva balanskravsresultat. Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) Årets balanskravsresultat Ackumulerad resultatutjämningsreserv Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2012

11 Årets resultat Under året avslutades exploateringsprojektet Rättarboda. För redovisning av projektet har kommunen följt Rådet för kommunal redovisning, RKR:s vägledning. Det innebär att i årets resultat ingår intäkt för gatukostnadsersättningen som belöper på vägkroppen med 10,3 mkr. I årets resultat ingår även realisationsvinster vid försäljning av omsättningstillgångar på 6,2 mkr Kommunen budgeterade med ett resultat på 3 mkr för Det innebär att årets resultat är 39,6 mkr bättre än budgeterat. Resultatet jämfört med budget förklaras främst av: Resultatet 2005 beror på att kommunen sålde aktier för AB Upplands-Brohus till Upplands-Bro Kommunföretag AB med stor realistationsvinst. Resultaträkning för kommunen Tkr Not Förändring Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Återbetalning AFA-premier Gatukostnadsersättning som belöper på vägkropp Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Tillfälliga punktinsatser för AFA återbetalning Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat Förklaringspost Mkr Ökade skatteintäkter och statsbidrag (slutavräkningar) +6,9 Finansnetto +2,7 Avslut av exploateringsprojekt Rättarboda +10,3 Realisationsvinster vid försäljning av tomträtter +5,0 Intäkter arrenden mm, plan- och exploatering +1,6 Överskott i nämndernas verksamheter +10,3 Överskott kommunövergripande områden +2,8 Summa +39,6 Skatter och utjämningssystem Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgick totalt till mkr under Det är 32,9 mkr eller 3,2 % mer än året innan. För 2011 var ökningen 40,1 mkr vilket motsvarade en ökning med 4,1 %. Skatteintäkterna uppgick till mkr. Eftersom Upplands-Bro kommun har en skattekraft som inte uppgår till 115 % av genomsnittet i landet fick kommunen 118 mkr i inkomstutjämning, det är 1 mkr mer än året innan. För 2012 fick kommunen 12 mkr i regleringsbidrag och 10 mkr i kostnadsutjämning. För den så kallade LSSutjämningen (Lagen om särskilt stöd) som sker mellan kommunerna betalade Upplands-Bro kommun en avgift på 13 mkr. Fastighetsavgiften gav kommunen 35 mkr i intäkter. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 120 Årets resultat uppgår till 42,6 mkr (29,8 mkr). Det motsvarar 4,1 % (2,9 %) av skattintäkter och generella statsbidrag inklusive utjämning. I årets resultat ingår erhållen återbetalning av inbetalda premier för AFA försäkring åren 2007 och 2008 på 17,1 mkr. Kommunfullmäktige fattade beslut om att fördela återbetalningen till punktinsatser i verksamheterna. Av de 17,1 mkr som tillfördes verksamheterna har 15,8 mkr använts till de av fullmäktige beslutade projekten Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

12 Kommunfullmäktige kan man följa i direktsändning via läsplatta, dator och mobil. Foto: Caroline Falkengren Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna tillsammans med generella statsbidrag och utjämning som går åt för att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnadsandel uppgår till 95,9 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Som måttstock inom kommunsektorn för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås brukar sägas att nettokostnadsandelen bör ligga under 98 % sett över tiden. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet uppgår till 1 005,5 mkr (978,3 mkr). Det är en ökning med 27,1 mkr, 2,8 %. De externa kostnaderna, dvs verksamhetens kostnader, finansiella kostnader och avskrivningar, ökade med 55,2 mkr, 4,3 %. De externa intäkterna, dvs verksamhetens intäkter, skatteintäkter, statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter, ökade med 68 mkr eller 5,2 %. den sänktes med 0,75 procentenheter. För kommunen innebar sänkningen av diskonteringsräntan en engångseffekt i 2011 års redovisning med 8 mkr. Finansiella intäkter uppgår till 20,3 mkr (17,1 mkr). I finansnettot ingår en borgensavgift från AB Upplands-Brohus på 3,1 mkr. De finansiella intäkterna är i huvudsak ränteintäkter på lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. De finansiella kostnaderna uppgår till 20,6 mkr (24,4 mkr) och består i huvudsak av räntekostnader för kommunens lån och finansiell del av kommunens pensionskostnad. Finansnetto För 2012 redovisar kommunen ett negativt finansnetto med -0,3 mkr (-7,3 mkr). Budgeten för finansnettot 2012 var -3 mkr. Det stora negativa finansnettot 2011 berodde på att diskonteringsräntan, RIPS, för beräkning av pensionsskul- 10 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2012

13 Driftredovisning och budgetutfall för nämnder tkr Budget 2012 Resultat 2012 Budgetavvikelse 2012 Avvikelse 2011 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Revision Summa Revision Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst Plan- och exploatering Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen Bygg- och Miljönämnden Summa Bygg- och Miljönämnd Utbildningsnämnden Summa Utbildningsnämnden Kultur- och Fritidsnämnden Summa Kultur- och fritidsn Socialnämnden Ekonomiskt bistånd SN Summa Socialnämnden Summa Nämnder Internränta Avskrivningar Fastighetsskatt Pensionskostnader Semesterlöneskuld Tillskott AFA-premierna Övrigt Summa kommungemensam Driftredovisning kommunen Skatteintäkter och bidrag Finansnetto Summa finansiering Totalt Resultat Nämndernas driftredovisning uppvisar ett överskott på 27,1 mkr (9,2 mkr). Det motsvarar en budgetavvikelse på 2,6 % (0,9 %). Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till mkr (978 mkr). Nämnderna visar en fortsatt god budgetdisciplin, samtliga nämnder uppvisar överskott jämfört med budget. Ekonomiskt bistånd visar ett underskott med 0,2 mkr. Kommunen har kraftigt ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Det tillfördes 3,2 mkr i utökad budgetram för Från de erhållna AFA-intäkterna utökades budgeten med ytterligare 4,6 mkr som ett tillfälligt tillskott under KPA:s prognoser för pensionsutbetalningar för pensioner intjänade före 1998 förändrades mycket mellan prognostillfällena vilket innebär ett underskott jämfört med budget på 5,3 mkr. Semesterlöneskuldens förändring innebär också en ökad kostnad med 2 mkr. Totalt uppvisar de kommungemensamma verksamheterna ett överskott på 2,8 mkr. Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

14 Kommunens samlade pensionsåtaganden, tkr Avsättning pensioner (not 16) Avsättning för särskild avtalspension (not 16) Intjänad tjänstepension enligt PFA 2005 (not 18) Pensionsförpliktelser (not 19) Summa totalt pensionsåtagande inkl löneskatt Förvaltade pensionsmedel Återlånade medel Aktualiseringsgrad 90 % 78 % 76 % 74 % Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas dels av kommunala beslut, dels av omvärldsbeslut. Nedan framgår hur olika händelser var för sig hade påverkat resultatet för Det ger en uppfattning om hur känslig ekonomin är för ändrade betingelser. Resultateffekt om följande inträffat: mkr Ökning/minskning av utdebiteringen med 1 kr 44,8 Ökning av personalkostnaderna med 1 % 7,1 Ökning av övriga kostnader med 1 % (exkl avskrivningar, räntor och bidrag) 8,5 Förändrad låneränta med 1 procentenhet på befintliga lån 3,2 Immateriella anläggningstillgångar Kommunen fattade beslut i budget om att fortsätta satsningar för att bli en e-kommun som kan hantera såväl e-demokrati, e-tjänster som e-förvaltning. Detta för att ge medborgare och företagare de redskap och den information de har behov av i en modern kommun. De åtgärder som genomförts parallellt med satsningar på kompetensutveckling av kommunens medarbetare är: Grundtjänster i infrastrukturen Identitets- och accesshantering Klient- (desktop), enhets- och serverhantering Nätverk och säkerhet Dataskydd och återställning Migrering från nuvarande två nät till den nya infrastrukturen Utvecklingskostnaderna för detta redovisas som immateriella anläggningstillgångar och det bokförda värdet uppgår till 4 mkr. Tillgångarna avskrivs på 3 år. Materiella och finansiella anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna i form av byggnader, mark, inventarier och maskiner uppgick vid årets slut till 654 mkr (598 mkr) en ökning under året med 60 mkr. De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 139,4 mkr till 278,4 mkr. Förändringen beror främst på minskning av de fordringar kommunen har till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. I och med de nya reglerna kring ränteavdragsbegränsningar förbereder kommunen beslut om att skuldebrev för fastighetsöverlåtelsen 2005 på 229,4 mkr förfaller till betalning 2013 vilket gör att fordran överförts till kortfristig fordran i bokslutet för De långfristiga fordringarna har ökat med skuldebrev för byggnadskreditiv för nybyggnation av Härneviskolan med 90 mkr som vidarefaktureras till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Likviditet Den kortfristiga likviditeten påverkas av flödet av in- och utbetalningar. Likviditeten har under året varit god. Vid årets slut fanns 152,8 mkr (98,2 mkr) redovisat på bankräkning. Kassalikviditeten uppgick till 110 % (113 %). Betalningsberedskapen ger information om hur länge kommunens likvida medel räcker för att finansiera externa utgifter om inga ytterligare inkomster inkommer. Kommunens betalningsberedskap är 42 (28) dagar. Eftersom likviditeten varit god har kommunen inte utnyttjat sin checkkredit på 50 mkr under året. Avsättningar Kommunen gör avsättningar för pensioner och garantipensioner. För 2012 uppgår avsättningarna till 94,3 mkr. Det är en ökning med 3,8 mkr jämfört med Den ökningen har redovisats som en kostnad i resultaträkningen. Låneskuld Kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till 333 mkr (473 mkr). Av dessa lån är 258 mkr vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Kommunen får full kostnadstäckning för dessa lån. Vid bokslutet 2012 har totalt 250 mkr flyttats från långfristig till kortfristig skuld då det avses att amorteras under Det avser 230 mkr som avser lån som Upplands-Bro Kommunfastigheter AB med anledning av de nya reglerna kring ränteavdragsbegränsningar tar över från Kommuninvest och 20 mkr som avser kommunfullmäktiges beslut om att amortera 20 mkr under Checkkrediten har inte utnyttjats under året då likviditeten varit god. Den genomsnittliga låneräntan för kommunens egna lån, 325 mkr uppgick till 3,13 %. 12 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2012

15 Den 6 juni firade kommunen 60 år med stort tårtkalas. Foto: Caroline Falkengren Utöver lån omfattar långfristiga skulder periodiserade intäkter i form av bland annat investeringsbidrag, anslutningsavgifter för vatten och avlopp (VA) och gatukostnadsersättningar. Enligt en ny rekommendation som gäller från och med räkenskapsåret 2010 från Rådet för kommunal redovisning ska sådana inkomster bokföras som en skuld och skrivas av i samma takt som livslängden på de olika investeringsobjekten. De bakomliggande investeringarna är redovisade som materiella anläggningstillgångar i kommunens redovisning. Pensioner KPA administrerar kommunens pensioner. Totalt uppgick kommunens pensionskostnader inklusive särskild löneskatt till 63,3 mkr (59,7 mkr). Kommunen har inte några särskilda placerade medel för pensioner. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Den del som betalas ut som individuell del kostnadsförs också vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. sionsskulden intjänad före 1998 uppgår vid årets utgång till 543 mkr (549 mkr) och återlånas i verksamheten. Från 2006 har ett nytt pensionsavtal träffats vilket innebär att ökningstakten i framtida åtaganden för pensioner kan begränsas. Borgensåtaganden Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller sker i kommunens egna bolag eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 958 mkr vilket är 0,6 mkr mindre än förra året. Borgensåtagandet till AB Upplands-Brohus uppgår till 766,9 mkr (766,9) mkr. Borgensåtagandet till Upplands-Bro Kommunföretag AB avser lån till Kommuninvest på 127 mkr och är oförändrat. Totalt uppgår dessa borgensåtaganden till 893,9 mkr. Övriga borgensåtaganden på totalt 63,6 mkr är kopplade till bostäder, 61,5 mkr och till föreningar 2,1 mkr. Enligt bedömning har kommunen begränsade åtaganden som kan leda till förlust. Förvaltningen av den individuella delen av kommunala pensionsskulden har överlämnats till den anställde. Pen- Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

16 Soliditet Av kommunens balansomslutning på 1 582,9 mkr (1 409,2 mkr) uppgår det egna kapitalet till 599,6 mkr (557 mkr), vilket innebär en soliditet på 37,9 % (39,5 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Nyckeltalet beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. Soliditeten i kommunen 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Investeringsredovisning tkr Total kalkyl Förbrukat tom 2011 redovisat 2012 budget 2012 kvar av projektbudget 2012 Netto netto netto netto utgifter Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen Summa Utbildningsnämnden Summa Kultur- och fritidsnämnden Summa Socialnämnden Summa Investeringsredovisning Årets nettoinvesteringar uppgår till 77 mkr (122,3 mkr). I den summan ingår periodiserade intäkter i vatten- och avloppsverksamheten för anslutningsavgifter. De största investeringarna 2012 Utgift, tkr Fastigheten Tång 2:2 Brunna Rättarboda gata belysning omföring från exploatering Ombyggnation Brunna/Skällsta kretsloppscentral Bro järnvägspark Dagvattendamm Strandvägen Beläggningsunderhåll Utrustning/inventarier Utbildningsnämnden Kungsängens nya IP omföring från exploatering Vatten- och avloppsverksamheten, VA Lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft All redovisning för vatten och avloppsverksamheten ska kunna särskiljas från kommunens övriga verksamhet. För VAverksamheten upprättas därför en separat balansräkning och resultaträkning enligt gällande regelverk. Exploateringsredovisning Pågående exploateringsprojekt redovisas inom balansräkningen på särskilda konton. Varje projekt har ett unikt projekt- nummer. Det är först när projektet avslutas som projektets resultat beräknas. Gatukostnadsersättningar periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har när projektet avslutas. Under 2012 avslutades Rättarboda som exploateringsprojekt. Effekterna av det blir att i årets resultat redovisas intäkter för gatukostnadsersättning som belöper på vägkroppen med 10,3 mkr. Vägkroppen avskrivs inte eftersom det inte föreligger någon värdeminskning på den delen av tillgången. Gatukostnadsersättning som motsvarar investeringen i asfalt och belysning skrivs av som en negativ anläggning under samma period som investeringen av den samma. För Rättarbodaprojektet har 19,9 mkr upptagits i balansräkningen som anläggningstillgång och 1,8 mkr upptagits som negativ anläggningstillgång. Slutredovisning avslutade exploateringsprojekt Nedan redovisas en sammanställning på samtliga inkomster och utgifter som är hänförliga till det exploateringsprojekt som kommunen avslutat under året. 14 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2012

17 projekt tkr Rättarboda Inkomster Gatukostnadsersättning Övriga avgifter och bidrag 159 Utgifter Allmän platsmark, gata (vägkroppen) Asfaltering Belysning Tekniska konsulter Markinlösen -336 Övriga kostnader -468 Totala inkomster och utgifter i projektet Ekonomin och framtiden Den internationella återhämtningen har fortsatt försvagats och det kommer att ta lång tid innan de strukturella problemen rättas till. Svensk BNP växer svagt, 2012 med 1,0 procent och nästa år med 1,8 procent. Trots det växer skatteunderlaget i förhållandevis god takt 2012 och 2013 tack vare en stark tillväxt av pensionerna. Även om vi nu ser en långsam återhämtning av konjunkturen riskerar kostnaderna att öka i snabbare takt än tillväxten av skatteintäkterna i kommuner och landsting. I och med att landets per definition är i lågkonjunktur har kommunfullmäktige fattat beslut i budgeten för 2013 om att använda medel ur kommunens resultatutjämningsreserv, RUR. Det innebär att det budgeterade resultatet uppgår till -15,2 miljoner kronor. Det motsvarar 22,4 % av den upparbetade resultatutjämningsreserven för åren Tack vare att kommunen under många år redovisat goda resultat och har god ordning i sin ekonomi har det skapat förutsättningar att behålla god service och kvalitet och även utveckla verksamheterna under tider med lågkonjunktur. SKL gör bedömningen att svensk ekonomi är i balans Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen innehålla en sammanställd redovisning som även innefattar den kommunala verksamhet som bedrivs i bolagsform. De kommunala bolagen använder sig av årsredovisningslagen, redovisningsrådets rekommendationer och bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommunen och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande. Upplands-Bro kommun bildade i december 2005 en aktiebolagsrättslig koncern. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen och den helägda kommunkoncernen som består av moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB med de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och AB Upplands-Brohus. Under året såldes det helägda dotterbolaget Upplands-Bro Lokalvård AB till Effekt Svenska AB. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild över kommunens ekonomiska ställning, åtaganden och resultat. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det bokförda värdet på aktier som finns i kommunen eliminerats mot företagens egna kapital vid förvärvstillfället. I redovisningen ingår endast kapital som intjänats efter förvärvet. Med proportionell konsolidering menas att i redovisningen ingår endast så stor del av företagets resultat- och balansräkning som svarar mot kommunens ägarandel. Eftersom kommunkoncernen är helägt med helägda dotterbolag ingår 100 % av kommunkoncernen i den sammanställda redovisningen. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 %. Eliminering har skett av koncerninterna fordringar och skulder samt intäkter och kostnader. Gjorda bokslutsdispositioner, förändringar i obeskattade reserver, påverkar inte det sammanställda resultatet. I den sammanställda redovisningen tas 22 % av de obeskattade reserverna upp som uppskjuten skatteskuld i form av en avsättning. Resterande 78 % förs till eget kapital. En aktiv styrning sker genom att kommunfullmäktige fastställt bolagsordningar, policy för bolagen, grundläggande och årliga ägardirektiv samt instruktion för rollfördelning mellan kommunen och Upplands-Bro Kommunföretag AB och dess dotterbolag. Kommunfullmäktige utser även styrelseledamöter. Upplands-Bro Kommunföretag AB är moderbolag med ändamål att äga och förvalta aktier i Upplands-Bro kommuns bolag och initiera och driva särskilda projekt i syfte att utveckla kommunens bolagsverksamhet. AB Upplands-Brohus är ett bostadsföretag med ändamål att inom Upplands-Bro kommun köpa, sälja och äga fastigheter för att på dessa uppföra, förvalta och upplåta bostäder, affärslägenheter och andra kollektiva anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet som är kommunalrättsligt godtagbar. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s verksamhet är att förse kommunens förvaltningar och andra organisationer som bedriver kommunalt finansierade eller angelägna verksamheter med ändamålsenliga lokaler och anläggningar samt att i övrigt hyra ut på marknaden. Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

18 Den sammanställda redovisningens resultat Den sammanställda redovisningens resultat är 55,4 mkr (41,7 mkr). Interna mellanhavanden mellan kommunen och kommunkoncernen har eliminerats i enlighet med förvärvsmetoden. Soliditeten för kommunkoncernen är 24,9 % (24,4 %). Balansomslutningen för den sammanställda redovisningen är 2 577,8 mkr (2 397, Koncern Kommun Tkr NOT Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter: Återbetalning AFA-premier Gatukostnadsersättning som belöper på vägkroppen Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader: Tillfälliga punktinsatser för AFA återbetalning Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat Ägardirektiv, resultat och koncernbidrag För kommunens bolag har kommunfullmäktige fastställt ägardirektiv för Kommunens verksamheter, som bedrivs i bolagsform, utgör en del av den totala kommunala verksamheten. Bolagen ska med sina verksamheter bidra med att utveckla Upplands-Bro kommun till en attraktiv boende- och verksamhetsort. Bolagens verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder, under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten. Bolagen ska drivas på ett sätt som vårdar insatt kapital och ger skälig avkastning i enlighet med respektive bolags ägardirektiv med hänsyn till de risker som verksamheten innebär. Bolagen ska under 2012: Samverka med kommunen i enlighet med bolagspolicy och grundläggande ägardirektiv. Se över finansförvaltningen inom kommunkoncernen. Samordna styrelsearbetet och det administrativa arbetet inom kommunens bolag. Bolagen förbinder sig därutöver att fullgöra de övriga uppgifter och åligganden som överlämnas till bolaget av kommunen. Därvid ska, om så påkallas av någondera parten, särskilt avtal träffas om villkoren m.m. för sådana uppdrag. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB har lämnat koncernbidrag med 3,7 % på insatt kapital och betalt ränta på reverser för köpta verksamhetsfastigheter med 3,7 %. För lån som Upplands-Bro kommun vidareförmedlat till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB har bolaget erlagt ränta i enlighet med kreditvillkoren i reverserna. Finansförvaltningen är samordnad mellan kommunen och Upplands-Bro Kommunfastigheter i den mån att all upplåning sker via kommunen. Stora delar av de externa lånen löper med fast ränta för att skapa stabila planeringsförutsättningar för hyres- och kostnadsutvecklingen. I kommunkoncernen hanteras all likvidhantering i ett koncernkontosystem. AB Upplands-Brohus bedriver verksamheten i enlighet med den nya lagen om kommunala bostadsaktiebolag. Lagen innehåller begränsning av värdeöverföringar vilket innebär att AB Upplands-Brohus lämnat koncernbidrag med belopp som motsvarar en avkastning på insatt kapital, före skatt, med den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procent. För de externa lån med kommunal borgen som säkerhet som AB Upplands-Brohus har vid ingången av 2012 har en marknadsmässig borgensavgift betalats. Borgensavgiften uppgår till 0,40 %. 16 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2012

19 Enligt de årliga ägardirektiven för 2012 ska bolagen specifikt: AB Upplands-Brohus Tillgodose behovet av bra bostäder för i första hand invånarna i Upplands-Bro kommun. Arbeta med åtgärder för att minska klimatpåverkan utifrån kommunens miljöplan. Utreda de ekonomiska förutsättningarna för AB Upplands-Brohus att kunna bygga hyresrätter. I samverkan med hyresgästerna aktivt arbeta för ett boende med trygghet, trivsel och service. I samverkan med hyresgästerna arbeta för ombildning av hyresrätter till bostadsrätter när de boende själva vill. Fortsätta att förbättra tillgängligheten för äldre och funktionshindrade inom Upplands-Brohus bostadsbestånd. Utreda skyndsamt konsekvenserna av en försäljning av Furuhällshuset från AB Upplands-Bro Hus till Upplands- Bro Kommunfastigheter AB. Bolaget ska sälja eller omvandla upp till 20 % av sina fastigheter till bostadsrätter. På så sätt finansieras eftersatt underhåll, ungdomsbostäder och trygghetsboende. Kommuninvånarna ska ha frihet att välja vilket sorts boende de vill ha. Hyresgästerna ska till 80 % vara nöjda med serviceinsatserna i tid och kvalitet. De kommunala bolagen ska vara ledande i arbetet med att utveckla Bro och Kungsängen med fokus på Bro centrum, stråket mellan centrum och järnvägsstationen samt Kungsängens centrum. Bolaget ska verka för effektiv energianvändning och öka andelen förnybar energi. Vid upprustning och produktion ska resurssnål teknik samt förnybara material användas. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Erbjuda effektiva och ändamålsenliga förvaltnings- och verksamhetslokaler till kommunens förvaltningar inom egna fastigheter eller genom inhyrning av lokaler på öppna marknaden samt vid behov nyproducera lokaler för kommunens framtida behov. Förvalta, utveckla och avveckla fastighetsbeståndet ur ett fastighetsekonomiskt sunt perspektiv och med hänsyn till kommunens behov. Utveckla roller och ansvarsförhållanden i samverkan med kommunen för att stimulera ett effektivt lokalutnyttjande och kostnadseffektiv förvaltning. På uppdrag av och mot ersättning förvalta fastigheter och byggnader som ägs av kommunen. Arbeta med åtgärder för att minska klimatpåverkan utifrån kommunens miljöplan. Medverka i planeringen för kulturhus i Kungsängens centrum. Underhållsinsatserna av alla lokaler ska öka med minst 20 %. Detta avser hela mandatperioden. För 2012 ska underhållsinsatserna öka med 7 %. Bolaget ska verka för effektiv energianvändning och öka andelen förnybar energi. Vid upprustning och produktion ska resurssnål teknik samt förnybara material användas. Viktiga händelser under året Koncernen Koncernbidrag har lämnats till moderbolaget med sammanlagt till tkr (4 701 tkr) tkr (1 574 tkr) från AB Upplands- Bro Hus, 370 tkr (1 499 tkr) från Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och 0 tkr (1 628 tkr) från Upplands-Bro Lokalvård AB. AB Upplands-Brohus Upplands-Brohus gör ett resultat före skatt på 14,2 mkr vilket är 1,8 mkr bättre än föregående år. Omsättningen har ökat på grund av att i januari togs gruppboendet på Kamrervägen i bruk. Produktionen av denna fastighet har finansierats med egna medel samt att kostnadsökningarna på driften har varit rimliga har gjort att resultatet blir mer positivt. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Resultatet efter finansiella poster är 107 tkr lägre än föregående år. Ökade räntekostnader på externt upplånade medel samt minskade ränteintäkter har gjort att de finansiella kostnaderna ökat med 184 tkr jämfört med föregående år. Upplands-Bro Lokalvård AB Bolaget såldes den första juli 2012 till Effekt Svenska AB. Effekt Svenska AB äger 100 % av aktierna. Under 2012 har bara löpande verksamhet bedrivits. Tidigare år har bolaget haft uppdrag att både städa skolor och förskolor samt att utföra hemtjänststädning för Upplands-Bro kommun. Men sedan den första april 2012 utför inte Upplands-Bro Lokalvård hemstjänststädning. För att inte behöva justera köpeskillingen har ett resultat nära noll genererats vilket för det första halvåret är 2 tkr. Det innebär att Upplands-Bro Lokalvård AB har ersatt Upplands-Bro kommun med 117 tkr för de kostnader som har uppstått i samband med försäljningen. Framtiden Koncernen ska bedrivas med målsättningen att kommunen som ägare kan få skälig utdelning på insatt kapital. Verksamheten kommer även i fortsättningen av drivas med hänsyn till kommunens bolagspolicy, generella ägardirektiv och årliga ägardirektiv. Dessutom kommer den operativa organisationens effektivitet att utvecklas genom samverkan mellan de ingående bolagen. Under 2013 kommer Upplands-Bro Kommunfastigheter att bygga ett nytt kulturhus i Kungsängens centrum. Under 2013 ska den nya Härneviskolan stå klar med plats för 350 elever mot dagens 150. Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

20 Brandkåren Attunda Brandkåren Attunda bildades av Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby och Upplands-Bro kommuner. Sigtuna och Knivsta kommuner tillkom 2009 i förbundet. Syftet med förbundet är att genom samverkan inom räddningstjänsten förstärka det förebyggande arbetet och öka effektiviteten i utryckningsverksamheten samt minska kostnaderna. Upplands-Bro kommuns andel är 10,4 %. Det innebär att räddningstjänstförbundet inte ingår i den sammanställda redovisningen. Brandkåren Attunda redovisar ett negativt resultat på -1,1 mkr (-2,8 mkr). Förbundets intäkter uppgår till 188,1 mkr (180,3 mkr) och kostnaderna uppgår till 185,9 mkr (179,4 mkr) exklusive finansnetto. Finansnettot uppgår till -5,4 mkr (-3,7 mkr). Balansomslutningen är 197,9 mkr (180 mkr). Soliditeten är 7 % (10 %). Likviditeten har varit god och vid årets slut fanns 38,9 mkr i likvida medel det motsvarar en kassalikviditet på 136 % (158 %). Övriga engagemang Kommunen har dessutom mindre engagemang i följande bolag, kommunalförbund och föreningar som i likhet med räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans), Kommuninvest ekonomisk förening (274 medlemmar), Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunalförbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans). Personalredovisning Antal tillsvidare- och tidsbegränsade anställningar (ej timanställda) Antal årsarbetare Tillsvidareanställda personer Varav kvinnor Varav män Antal årsarbetare Andel anställda som arbetar deltid 25 % 25 % 25 % 25 % 25 % Varav kvinnor 27 % 27 % 28 % 28 % 27 % Varav män 14 % 14 % 12 % 10 % 12 % Antal kvinnor som arbetar deltid Antal män som arbetar deltid Tillsvidareanställda per kontor Utbildningskontoret Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Socialkontoret Sjukdagar (kalenderdagar), ej timanställda 20,3 19,2 19,2 20,0 22,6 Sjukdagar (omräknat till heltidsfrånvaro) 18,3 17,2 17,9 17,3 18,5 Medelålder 44,3 45,3 45,7 46,1 45,9 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 5,0 % 5,0 % 5,5 % 6,0 % 7,0 % Sjukfrånvaro kvinnor 5,6 % 5,2 % 5,9 % 6,6 % 7,6 % Sjukfrånvaro män 3,0 % 3,8 % 3,6 % 3,0 % 4,5 % Sjukfrånvaro 29 år och yngre 4,9 % 5,0 % 3,9 % 4,4 % 3,2 % Sjukfrånvaro år 4,4 % 4,5 % 5,3 % 5,8 % 6,8 % Sjukfrånvaro 50 år och äldre 6,1 % 5,6 % 6,2 % 6,6 % 8,1 % Långtidssjukfrånvaro >60 dagar i % av total sjukfrånvaro 33,1 % 35,4 % 45,5 % 54,6 % 64,3 % Andel personer med max sju sjukdagar under året (så kallade långtidsfriska) 63,7 % 60,4 % 64 % 63 % 72 % 18 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2012