Årsredovisning grafisk form/original Contactor Marknadskommunikation omslagsbild Hans Lundin

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014

2 Årsredovisning 2014 grafisk form/original Contactor Marknadskommunikation omslagsbild Hans Lundin telefon

3 årsredovisning 2014 INNEHÅLL Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Fem år i sammandrag... 5 Så användes skattepengarna för året... 6 Skattesats... 7 Mandatfördelning Organisationsöversikt... 8 Ett händelserikt år Ett kulturhus blir till Svensk galopp till Bro Förvaltningsberättelse Omvärld och förutsättningar God ekonomisk hushållning Årets resultat Driftsredovisning och budgetutfall för nämnder Finansiell ställning och kassaflöde Sammanställd redovisning Ekonomin och framtiden Målredovisning Att styra mot målen Sammanställning av måluppfyllelse Erbjuda våra medborgare mångfald och valfrihet av tjänster inom välfärden Förbättra servicen till medborgare och företagare varje år Fortsätta vara en expansiv kommun Vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling Ha en ekonomi i balans Använda skattebetalarnas pengar effektivt Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndernas verksamhet Bygg- och miljönämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Familjerättsnämnden Revisionen Personalbokslut Inledning Personal...81 Lön...82 Hälsa...82 Attraktiv arbetsgivare...83 Medarbetarenkät...84 Miljöbokslut Inledning Uppföljning av miljöplanen Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar Driftredovisning och budgetutfall för nämnderna Resultaträkning Balansräkning...93 Kassaflödesanalys...95 Noter...96 Investeringsredovisning Vatten- och avloppsverksamhetens resultat- och balansräkning Redovisningsprinciper Revisionsberättelse

4 årsredovisning 2014 inledning inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet År 2014 var Supervalåret med val till EU parlamentet i maj och val till Sveriges riksdag, landsting och kommuner i september. Till EU parlamentet valde 48,2 % av kommunens medborgare att lägga sin röst (48,9 % riksgenomsnitt). Socialdemokraterna fick 24,8 % och Miljöpartiet 15,8 % av rösterna och blev de två största partierna i Upplands-Bro. För allianspartierna var det Centern med 4,5 % som ökade mest, men även Kristdemokraterna ökade till 6,9 %. Det parti som ökade allra mest var Sverigedemokraterna som fick 10,6 % av rösterna. I september genomfördes val till Sveriges riksdag, landsting och kommun. Valdeltagandet till kommunvalet låg på 81,55 % (85,81% riksgenomsnitt), en ökning med 0,69 procentenheter jämfört med valet år Kommunmedborgarna ger Kom munfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Under mandatperioden hade en allians bestående av Mode raterna, Folkpartiet, Krist demokraterna och Centerpartiet flest mandat i Kommunfullmäktige. Valresultatet till Kommun fullmäktige i Upplands-Bro gav det rödgröna blocket 19 mandat, Alliansen 18 och Sverigedemokraterna fyra mandat. Därmed fick inget block egen majoritet. Den 13 oktober 2014 träffade därför Socialdemokraterna, Miljö partiet, Kristdemokraterna och Centern en överenskommelse om att bilda koalition för en stabil majoritet i Upplands-Bro kommun för att fortsätta driva utvecklingen framåt under den kommande mandatperioden Grunden för koalitionens politik och färdriktning tecknades ner i en politisk plattform: Upplands-Bro idag och imorgon. De investeringar vi gör i dag skapar morgondagens samhälle. Därför är det avgörande att omställningen till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle med fler jobb och tryggad välfärd prioriteras. Det gör vi genom att satsa på välfärden under den kommande mandatperioden. Vi kommer att investera i skolor, förskolor, äldreboenden och fritidsanläggningar. Kommunens läge i en stark tillväxtregion och vår egen dragningskraft ger goda förutsättningar för en starkt positiv tillväxt i kommunen ökade befolkningen med 584 invånare till personer. Det innebär en befolkningsökning på 2,4 % per år. Det ställer krav på utveckling och tillväxt av kommunens verksamheter, kommunal service, infrastruktur, nya arbetstillfällen med mera. Tendenser i omvärlden påverkar starkt utvecklingen i Upplands-Bro. Det ställer också krav på strategisk och långsiktig planering, utveckling, kommunikation samt en fördjupad service på alla områden. Därför är det avgörande att omställningen till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle med fler jobb och tryggad välfärd prioriteras. Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Under 2014 har kommunen uppfyllt lagens krav på budget i balans. Camilla Janson (S) Kommunstyrelsens ordförande 4

5 inledning årsredovisning 2014 Fem år i sammandrag NYCKELTAL Folkmängd 31 december Folkmängd 1 november Utdebitering Kommunalskatt, kr 19,58 19,58 19,58 19,58 19,58 Landstingsskatt, kr 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1 Resultat Resultat, mkr -1,9 32,5 42,6 29,8 26,1 Resultat, kr per invånare Verksamhetens nettokostnad, mkr 1 133, , ,5 978,3 953,2 Nettokostnadernas andel av skatter och utjämning 100,4 % 97,0 % 95,9 % 96,3 % 97,7 % Verksamhetens nettokostnad, kr per invånare Balans Balansomslutning, mkr Eget kapital, mkr Eget kapital, kr per invånare Soliditet 1 48,4 % 48,4 % 37,9 % 39,5 % 42,7 % Tillgångar, kr per invånare Anläggningstillgångar, kr per invånare Nettoinvestering, mkr Nettolåneskuld av anläggningstillgångar 3 7 % 7 % 8 % 30 % 17 % Borgens- och ansvarsåtaganden, kr per invånare Personal Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare (tillsvidareanställda) Kommunkoncernen Årets resultat, mkr 24,2 45,5 55,4 41,7 16,1 Eget kapital, mkr Soliditet 26,2 % 26,6 % 24,9 % 24,4 % 24,4 % 1 Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar. 2 Nettoinvestering är kommunens totala investeringar i anläggningstillgångar. 3 Nettolåneskulden är kommunens upplåning med avdrag för vidareförmedlade lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Eventuell utnyttjad checkkredit ingår. 5

6 årsredovisning 2014 inledning Så användes skattepengarna för året Hundra kronor i skatt till kommunen fördelades så här: 26,49 kr grundskoleverksamhet 20,47 kr vård och äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning 16,54 kr förskola och barnomsorg 9,62 kr gymnasieskola och vuxenutbildning 9,00 kr individ- och familjeomsorg 5,16 kr gemensam administration och övrig verksamhet (inklusive pension) 4,67 kr infrastruktur, vägar, parker, näringsliv, turism med mera 2,91 kr fritidsverksamhet 1,68 kr kulturverksamhet 1,63 kr räddningstjänst 1,36 kr politisk verksamhet 0,47 kr miljö- och hälsoskyddsverksamhet Så här fick kommunen sina pengar: 66 % skatteintäkter 13 % taxor, avgifter och ersättningar 11 % statsbidrag och utjämning 8 % bidrag 1 % exploaterings- och försäljningsintäkter 1 % finansiella intäkter 6

7 inledning årsredovisning 2014 Skattesats Mandatfördelning Upplands-Bro kommuns skattesats är oförändrad 19:58. Tillsammans med landstingsskatten uppgår den totala skatten för 2014 till 31:68. Kyrkoavgift betalar den som är med i Svenska kyrkan. Begravningsavgiften betalas av alla invånare i kommunen. Skattesats Kommunalskatt 19:58 19:58 Landstingsskatt 12:10 12:10 Summa skattesats 31:68 31:68 Kyrkoavgift: Bro församling 01:08 01:11 Varav begravningsavgift 00:14 00:17 Kungsängen Västra Ryd församling 01:04 01:04 Varav begravningsavgift 00:16 00:16 Under mandatperioden har en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Center partiet flest mandat i Kommunfullmäktige. Kommun med borgarna ger Kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Fullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inrikt ning och det uppdrag som fastställts. Under höstens val gav valresultatet i Upplands-Bro det röd-gröna blocket 19 mandat, Alliansen 18 och Sverige demo kraterna fyra mandat. Därmed fick inget block egen majoritet. S, MP, KD och C träffade därför en överenskommelse om att bilda koalition för en stabil majoritet i Upplands-Bro kommun. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Moderaterna foto: Glenn Viksten Folkpartiet 4 4 Kristdemokraterna 3 2 Centerpartiet 1 2 Socialdemokraterna Miljöpartiet 3 3 Vänsterpartiet 2 2 Sverigedemokraterna 2 4 Totalt

8 årsredovisning 2014 inledning Organisationsöversikt Enligt Kommunallagen ska kommuner och landsting fastställa finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten med betydelse för god ekonomisk hushållning. De verksamhetsanknutna målen och de finansiella målen ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2014 antagit finansiella och verksamhetsanknutna mål och uppdrag. Uppföljningen av de finansiella målen redovisas i avsnittet god ekonomisk hushållning och uppföljningen av övriga mål och uppdrag i målredovisningen. Kommunkoncernen omfattar Upplands-Bro kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 procent. I kommunkoncernen ingår det helägda moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB med de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och AB Upplands-Brohus. Kommunen har också en ägarandel på 51 procent i bolaget Österhöjdens Garage AB. Dessa bolag ingår i den sammanställda redovisningen. Kommunens andel i räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda är 10,4 procent. Kommunen har dessutom mindre engagemang som i likhet med Räddnings tjänstförbundet Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans), Kommuninvest ekonomisk förening (280 medlemmar), Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunal förbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans). foto: Sara Eklind 8

9 inledning årsredovisning 2014 Samhällsbyggnadsutskott 7 ledamöter Kommunstyrelse 15 ledamöter Kommunledningskontor Revision 6 revisorer Bygg- och miljönämnd 7 ledamöter Kultur- och fritidsnämnd 9 ledamöter Tillväxtkontor KOMMUNFULLMÄKTIGE 41 ledamöter Utbildningsnämnd 11 ledamöter Socialnämnd 11 ledamöter Nämnd för familjerättsliga frågor (med Järfälla kommun) Utbildningskontor Socialkontor Valberedning Valnämnd 6 ledamöter Överförmyndare Upplands-Bro Kommunföretag AB (andel 100 %) 7 ledamöter Österhöjdens Garage AB (andel 51 %) 2 ledamöter AB Upplands-Brohus (andel 100 %) 9 ledamöter Upplands-Bro Kommunfastigheter AB (andel 100 %) 9 ledamöter 9

10 årsredovisning 2014 ett händelserikt år ETT händelserikt år Svensk galopp till Bro Ett kulturhus blir till 2014 var året då kulturhuset äntligen stod klart, efter mer än ett års byggande kvadratmeter fördelat på sex våningar med bland annat teaterscen, bibliotek, konsthall och café. Redan 2008 hölls samrådsmöten där önskemål på ett kulturhus diskuterades togs ett lokalprogram fram. Där betonades att ett kulturhus skulle vara en mötesplats för alla. I februari 2013 beslutade Kommunfullmäktige att ge Upplands-Bro kommunfastigheter uppdraget att bygga ett kulturhus i Kungsängens centrum. Kulturhuset skulle byggas ihop med det redan befintliga kommunhuset. Runt 104 mkr beräknades byggnationen kosta och redan i april samma år togs det första spadtaget. Målet var ett hus för människors livslånga lärande. Förutom två våningar bibliotek, ett för barn och ett för vuxna, planerades även en konsthall, en scen, flexibla verkstadsytor, konferensrum, café med mera. I början av september invigdes huset, trots att det inte var helt klart. Det fanns aktiviteter på alla våningsplan och utanför huset fanns en scen där det var uppträdanden hela dagen. Många var nyfikna på huset och drygt människor tog chansen att vara med på invigningsdagen. Ett par veckor efter invigningen öppnade kulturhuset på riktigt. Förutom en mötesplats för att besöka bibliotek, se konst, teater och film, lyssna på musik och skapa och uppleva kultur ska det även vara en mötesplats för alla, en tredje plats som varken är hemma eller på arbetet, en plats för det fria lärandet som erbjuder gemenskap och enskildhet, kommunikation och kontemplation. Biblioteket på plan 4 och 5 är välbesökt. På regelbunden basis ges föreställningar på plan 1 för både barn och vuxna. Föreläsningar hålls i den stora trappan och under våren 2015 kommer caféet att starta. Svensk Galopp började bygga sin nya galoppbana i Upplands-Bro Bro Park ska anläggningen heta och sommaren 2016 går troligtvis de första loppen av stapeln. I januari 2012 tillkännagav Svensk Galopp att de köpt 190 hektar mark vid Önsta gård i Bro för att bygga en helt ny galoppanläggning. Avsikten var att flytta hela verksamheten på Täby Galopp till Bro eftersom marken i Täby sålts för att bebyggas med bostäder. På kommunen inleddes ett intensivt arbete att planlägga området. I februari 2014 antog kommunfullmäktige detaljplanen för Önsta gård. Under sommaren 2014 började grävmaskiner med markarbete på området för att anlägga banorna. Den 5 september togs ett officiellt högtidligt spadtag för läktarbyggnaden och arkitekterna som ritat anläggningen fanns på plats för att berätta hur de tänkt. Hela hösten har arbetet på området fortgått, ett arbete som beräknas vara klart var ett händelserikt år för bygget av galoppbanan i Bro, det startade med en godkänd detaljplan och avslutades med att namnet på den nya banan blev officiellt. Den 16 december 2014 tillkännagav Svensk galopp att Bro Park blir Stockholms nya galoppbana. Byggnationen fortsätter, 2016 ska de första löpen gå av stapeln. foto: Stefan Olsson 10

11 Förvaltningsberättelse årsredovisning 2014 FöRVALTNINGSBERäTTELSE Omvärld och förutsättningar Siffror som presenteras i parentes avser föregående år, det vill säga år foto: Apelîga Samhällsekonomisk utveckling Det sammanställda resultatet för landets kommuner förväntas bli 5 miljarder kronor år Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med Det beror till största del på återbetalningen från AFA 2013 var cirka 8 miljarder. Verksamheter som enligt kommunerna förväntas dra iväg kostnadsmässigt nästa år är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Det är ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna. Befolkningsutveckling Upplands-Bro kommun växer snabbt och under 2014 ökade befolkningen med 584 (350) invånare till personer. Det innebär en befolkningsökning på 2,4 % (1,4 %) per år. Att kommunen ökar i befolkning innebär ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och därmed också kraven på kommunens verksamheter. BEFOLKNINGSFÖRÄNdringar antal personer 500 födelsenetto 400 flyttningsnetto BEFOLKNINGSUTVEcKLING 100 antal personer utfall utfall Befolkningsförändringar Befolkningsökningen på 584 personer utgörs av ett födelseöverskott på 139 personer och ett positivt flyttningsnetto på 445 personer. Födelseöverskottet ligger på en relativt konstant nivå. Däremot är ökningen i flyttningsnettot för 2014 det största under den senaste 10-års perioden. 11

12 årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse foto: Apelîga God ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Re investeringar bör på lång sikt göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar med mera. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med beslut om budget ekonomiska mål för kommunen. Bedömningen är att de ekonomiska målen är uppfyllda. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Utöver ekonomiska mål beslutar Kommunfullmäktige om mål och uppdrag till Kommunstyrelsen och nämnderna i samband med budget. I årsredovisningen 2014 redovisas måluppföljningen för Kommunfullmäktiges övergripande mål och en översikt över nämndernas måluppfyllelse under avsnittet Målredovisning. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och bidrag. Under 2014 ökade nettokostnaderna (exklusive exploateringsnetto, realisationsvinster med mera) med 4,2 % (7%). Detta kan jämföras med ökningen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som uppgick till 4,4 % (3,2 %). 12

13 Förvaltningsberättelse årsredovisning 2014 Mål för god ekonomisk hushållning Övergripande mål Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. foto: Stephan Berglund Kommentar För 2014 beslutades att använda 20 mkr ur tidigare avsatta medel i kommunens resultatutjämningsreserv, RUR. Årets resultat -1,9 är 18,1 mkr bättre än budgeterat. De tre senaste årens resultat motsvarar 2,2 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Övergripande mål Vid överskott kan högsta möjliga belopp reserveras till kom muns resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår. Kommentar Vid ingången av 2014 fanns 78,8 mkr i kommunens resultatutjämningsreserv, RUR. Inför 2014 beslutade Kommunfullmäktige att använda 20 mkr ur tidigare avsatta medel. Vid årsskiftet uppgår kommunens resultatutjämningsreserv till 73,7 mkr efter balanskravsjusteringar. Övergripande mål Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad Kommentar Skattesatsen har varit oförändrad Övergripande mål Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig användbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd. Kommentar Kommunens befolkning ökade med 584 personer, en ökning med 2,4 %. Huvuddelen av befolkningsökningen förklaras av ett positivt flyttningsnetto med 445 personer. Kommunen är en av de mest expansiva i Sverige. Övergripande mål Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån. Kommentar Kommunen har finansierat sina investeringar med egna medel. Inga nya lån har upptagits under året. Övergripande mål Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. Kommentar Lån som har förfallit under året har omsatts. Övergripande mål Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, effektivt och med stor kostnadsmedvetenhet. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Kommentar Nämnderna redovisar tillsammans överskott jämfört med budget på 12,2 mkr exklusive försäljning av tomträtter. Målredovisningen visar sammantaget en god måluppfyllelse där mål och uppdrag i huvudsak antingen är uppfyllda eller pågående. Övergripande mål Våra taxor ska vara aktuella. Samtliga kontor får i uppdrag att årligen höja alla taxor utom maxtaxa inom barnomsorgen med KPI med basoktober Kommentar Nya VA- och avfallstaxor gäller från och med Nämnderna ser över taxor årligen. 13

14 årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Kommunallagens balanskrav Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För 2014 har kommunen redovisat tkr i realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen har inte några underskott att täcka från tidigare år. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Årets balanskravsresultat är 0 efter tillskjutna medel från kommunens resultatutjämningsreserv, RUR. Kommunen har redovisat positiva balanskravsresultat för Kommunen har infört RUR som möjliggör att reservera överskott för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Vid ingången av 2014 uppgick RUR till 78,8 mkr. Kommunfullmäktige fattade beslut i budget 2014 om att använda 20 mkr av RUR. Vid årets slut uppgår RUR till 73,7 mkr efter balanskravsjusteringar. Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsutredningar Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) Medel till social investeringsfond Medel från social investeringsfond Årets balanskravsresultat Ackumulerad resultatutjämningsreserv Ackumulerad social investeringsfond Årets resultat årets resultat, mkr Resultat ,1 Årets resultat är negativt och uppgår till -1,9 mkr (32,5 mkr). Det motsvarar -0,1 % (3,0 %) av skattintäkter och generella statsbidrag inklusive utjämning. Kom mun fullmäktige beslutade att använda 20 mkr av tidigare av satta medel i kommunens resultatutjämningsreserv under Årets resultat är därmed 18,1 mkr bättre än budgeterat ,1 41,4 8,7 10,2 26,1 29,8 utfall 42,6 32,5-1,

15 Förvaltningsberättelse årsredovisning 2014 Resultaträkning för kommunen tkr not Förändring Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter: Återbetalning AFA-premier Gatukostnadsersättning som belöper på vägkropp Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader: Tillfälliga punktinsatser för AFA återbetalning Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande kostnader: Sänkning av diskonteringsräntan Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat Förklaringsposter till årets resultat Kommunen budgeterade med ett resultat på -20 mkr för Det innebär att årets resultat är 18,1 mkr bättre än budgeterat. Resultatet jämfört med budget förklaras främst av: Förklaringspost mkr Budgeterat resultat Minskade skatteintäkter och statsbidrag (slutavräkningar) -1,5 Pensionskostnader, semesterlöneskuld -1,4 foto: Calle Bredberg Intäkter plan- och exploateringsverksamheten 4,5 Ej erhållna AFA-premier -8,0 Överskott i nämndernas verksamheter 12,1 Överskott i avgiftsfinansierade verksamheterna VA/Avfall 4,7 Överskott i kommungemensamma kostnader (avskrivningar, räntor med mera) 7,7 Årets resultat i resultaträkningen -1,9 15

16 årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse foto: Justem Johansson Nettokostnadsandel Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna tillsammans med generella statsbidrag och utjämning som går åt för att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnadsandel uppgår till 100,4 % (97 %) av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Som måttstock inom kommunsektorn för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås brukar sägas att nettokostnadsandelen bör ligga under 98 % sett över tiden. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet uppgår till 1 133,3 mkr (1 040,1 mkr). Det är en ökning med 93,2 mkr (34,6 mkr) eller 9 % (3,4 %). De externa kostnaderna, det vill säga verksamhetens kostnader, finansiella kostnader och avskrivningar, ökade med 56,7 mkr (71,6 mkr), 4,1 % (5,4 %). De externa intäkterna, det vill säga verksamhetens intäkter, skatteintäkter, statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter, ökade med 22,2 mkr (61,5 mkr) eller 1,6 % (4,5 %). Jämförelsestörande poster nettokostnadsandel (%) Kommunen redovisar inga jämförelsestörande poster Skatter och utjämningssystem ,5 95,8 utfall 95,3 98,6 98,9 97,7 96,3 95, ,4 80 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt fastighetsavgift uppgick totalt till mkr under Det är 47,2 mkr eller 4,4 % mer än året innan. För 2013 uppgick dessa till mkr, en ökning från föregående år med 34 mkr, 3,2 %. Eftersom Upplands-Bro kommun har en skattekraft som inte uppgår till 115 % av genomsnittet i landet fick kommunen 121,6 mkr i inkomstutjämning, det är 6,2 mkr mer än året innan. Kommunen har en medelskattekraft på 101,8 % av rikets medelskattekraft. För 2014 fick kommunen 5,7 mkr i regleringsbidrag, 2,6 mkr i strukturbidrag och 18,6 mkr i kostnadsutjämning. För den så kallade LSS-utjämningen (Lagen om särskilt stöd) som sker mellan kommunerna betalade Upplands-Bro kommun en avgift på 17,8 mkr. Fastighetsavgiften gav kommunen 36,9 mkr i intäkter

17 Förvaltningsberättelse årsredovisning 2014 Finansnetto Kommunen redovisar ett positivt finansnetto med 2,3 mkr (-9,2 mkr). Det stora negativa finansnettot 2013 berodde på att diskonteringsräntan RIPS, för beräkning av pensionsskulden sänktes med 0,75 procentenheter. För kommunen innebar sänkningen ökade finansiella kostnader på 10,2 mkr. Finansiella intäkter uppgår till 10,3 mkr (13,6 mkr). I finansnettot ingår borgensavgift från AB Upplands-Brohus på tkr, från Upplands-Bro Kom mun fastigheter tkr och från Österhöjdens Garage AB 88 tkr. De finansiella intäkterna utöver borgensavgift är i huvudsak ränteintäkter på lån till Upplands-Bro Kommun fastigheter AB. De finansiella kostnaderna uppgår till 8 mkr (22,9 mkr) och består av räntekostnader för kommunens lån, 6,4 mkr och finansiell del av kommunens pensionskostnad, 1,6 mkr. foto: Jörgen Wiklund Drifts redo visning och budgetutfall för nämnder Nämndernas driftsredovisning visar ett överskott på 21,3 mkr (41,7 mkr). Det motsvarar en budgetav vikelse på 1,9 % (3,9 %). Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till 1 138,7 mkr (1 080 mkr). Nämnd ernas budgetramar ökade med 58,7 mkr, vilket motsvarar 5,4 %. Nämnderna visar en fortsatt god budgetdisciplin där alla nämnder, utom Utbildnings nämnden uppvisar överskott jämfört med budget. Utbild ningsnämnden visar ett underskott på 3,8 mkr, som motsvarar en budgetavvikelse på 0,6 %. Ekonomiskt bistånd uppvisar ett underskott på 1,6 mkr. Totalt visar driftredovisningen ett budgetöverskott på 18,1 mkr. Jämförelse mot budget och prognoser under året Det är små skillnader i de helårsprognoser som upprättats vid delårsboksluten och redovisningen vid årets slut. Prognosen för skatter och statsbidrag visade vid vårprognosen ett överskott på 3,1 mkr och vid höstprognosen 4 mkr jämfört med budgeterat. De redovisade skatteintäkterna och statsbidragen blev 1,5 mkr lägre än budgeterat vid årets slut. Den största avvikelsen visar Socialnämnden som bedömde att budgetöverskottet skulle blir 3,5 mkr vid vårprognosen och 5 mkr vid höstprognosen. Det redovisade budgetöverskottet blev 18 mkr. Budget Vårprognos Höstprognos Årsredovisning Verksamhetens nettokostnader , , , ,3 Skatteintäkter 964,1 965,9 966,9 961,5 Statsbidrag och utjämning 166,4 167,7 167,6 167,6 Finansnetto 1,0 1,0 1,0 2,3 Årets resultat -20,0-7,6-6,2-1,9 17

18 årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Jämförelse av bedömd budgetavvikelse Nämnd, verksamhet Budgetavvikelse Vårprognos Budgetavvikelse Höstprognos Budgetavvikelse Årsredovisning Revision -19 Kommunstyrelse Affärsmässig verksamhet Bygg- och miljönämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Summa nämnds verksamhet Kommungemensam (pension med mera) Summa driftredovisningen Summa finansiering Resultat Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas dels av kommunala beslut, dels av omvärldsbeslut. Nedan framgår hur olika händelser var för sig hade påverkat resultatet för Det ger en uppfattning om hur känslig ekonomin är för ändrade betingelser. Resultateffekt om följande inträffar: Ökning/minskning av skatten med 1 kr Ökning/minskning av personalkostnaderna med 1 % Ökning/minskning av övriga kostnader med 1 % (exklusive avskrivningar och räntor) mkr 49,3 mkr 7,5 mkr 6,5 mkr Finansiell ställning och kassaflöde Immateriella anläggningstillgångar Kommunen har fortsatt satsningarna på att bli en e-kommun som kan hantera såväl e-demokrati, e-tjänster som e-förvaltning. Detta för att ge medborgare och företagare de redskap och den information de har behov av i en modern kommun. De åtgärder som genomförts parallellt med satsningar på kompetensutveckling av kommunens medarbetare är: n Grundtjänster i infrastrukturen n Identitets- och accesshantering n Klient- (desktop), enhets- och serverhantering n Nätverk och säkerhet n Dataskydd och återställning n Migrering från nuvarande två nät till den nya infrastrukturen Utvecklingskostnaderna för detta redovisas som immateriella anläggningstillgångar och det bokförda värdet uppgår till 4,4 mkr (2,8 mkr). Tillgångarna avskrivs på 3 år. 18

19 Förvaltningsberättelse årsredovisning 2014 Materiella och finansiella anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna i form av byggnader, mark, inventarier och maskiner uppgick vid årets slut till 811,3 mkr (790,8 mkr). En ökning under året med 20,5 mkr. De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 25,3 mkr till 198,8 mkr. Förändringen beror främst på minskning av de fordringar kommunen har till Upplands- Bro Kommun fastig heter AB. Aktierna i Upplands-Bro Kommunföretag AB uppgår till 10 mkr och aktierna i Österhöjdens Garage AB uppgår till 9 mkr. foto: Hans Lundin Likviditet Den kortfristiga likviditeten påverkas av flödet av in- och utbetalningar. Likviditeten har under året varit god. Vid årets slut fanns 182,4 mkr (186,4 mkr) redovisat på bankräkning. Kassalikviditeten uppgick till 126 % (133 %). Betalningsberedskapen ger information om hur länge kommunens likvida medel räcker för att finansiera externa utgifter om inga ytterligare inkomster inkommer. Kom munens betalningsberedskap är 45 (48) dagar. Eftersom likviditeten varit god har kommunen inte utnyttjat sin checkkredit på 50 mkr under året. Avsättningar Kommunen gör avsättningar för pensioner och garantipensioner. För 2014 uppgår avsättningarna till 115,9 mkr. Det är en ökning med 4,8 mkr jämfört med Den ökningen har redovisats som en kostnad i resultaträkningen. Låneskuld Kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till 245 mkr (270 mkr). Av dessa lån är 170 mkr vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Kommunen får full kostnadstäckning för dessa lån. Den genomsnittliga låneräntan för kommunen uppgick till 2,25 % (3,03 %). Kommunen disponerar en checkräkningskredit på 50 mkr i Sparbanken Enköping. I likhet med tidigare år har krediten inte nyttjats under året. Utöver lån omfattar långfristiga skulder periodiserade intäkter i form av bland annat investeringsbidrag, anslutningsavgifter för vatten och avlopp (VA) och gatukostnadsersättningar. Enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning ska sådana inkomster bokföras som en skuld och skrivas av i samma takt som livslängden på de olika investeringsobjekten. De bakomliggande investeringarna är redovisade som materiella anläggningstillgångar i kommunens redovisning. Pensioner Kommunen använder blandmodellen vid redovisning av pensioner. KPA administrerar kommunens pensioner. De samlade pensionsåtagandena uppgår till 691,5 mkr (717 mkr) inklusive löneskatt och återlånas i verksamheten. Faktiska utbetalningar av pensioner till pensionärer och efterlevande var 29 mkr (29,2 mkr) inklusive löneskatt. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Den del som betalas ut som individuell del (PV-valet) kostnadsförs också vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. I bokslutet redovisas 28,9 mkr (29 mkr) i kostnader för PV-valet inklusive löneskatt. Inbetalningen till PV-valet sker i mars nästkommande år. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. I bokslutet uppgick skulden till 546,4 mkr (577,2 mkr) inklusive löneskatt. Kommunen har inte några särskilda placerade medel för pensioner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta och Svenska Kommunalarbetare förbundet har tecknat ett nytt pensionsavtal, AKAP-KL som trädde i kraft Det nya pensionsavtalet, som är helt avgiftsbestämt gäller för arbetstagare som är födda 1986 och senare. Totalt uppgick kommunens pensionskostnader inklusive särskild löneskatt till 62,8 mkr (64,3 mkr). 19

20 årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Kommunens samlade pensionsåtaganden, (tkr) Avsättning pensioner (not 16) Pensionsavgift individuell del (not 18) Pensionsförpliktelser (not 19) Totalt pensionsåtagande inklusive löneskatt Förvaltade pensionsmedel Återlånade medel Aktualiseringsgrad 92 % 91 % 90 % 78 % 76 % Borgensåtaganden Soliditet Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller sker i kommunens egna bolag eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till mkr vilket är 310,4 mkr mer än förra året. Borgensåtagandet till AB Upplands-Brohus uppgår till 655,9 mkr (685,9 mkr), till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB till 532 mkr (370 mkr) och till Österhöjdens Garage AB till 22 mkr (22 mkr). Borgensåtagandet till Upplands-Bro Kommunföretag AB avser lån till Kommuninvest på 127 mkr och är oförändrat. Totalt uppgår dessa borgensåtaganden till 1 314,9 mkr (1 204,9 mkr). Övriga borgensåtaganden på totalt 29,4 mkr är kopplade till bostäder, 27,6 mkr och till föreningar 1,8 mkr. Enligt bedömning har kommunen begränsade åtaganden som kan leda till förlust. Av kommunens balansomslutning på 1 352,9 mkr (1 355,3 mkr) uppgår det egna kapitalet till 654,6 mkr (656,5 mkr), vilket innebär en soliditet på 48,4 % (48,4 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Nyckeltalet beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. 50 utfall % SoLIdITET