Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 6 maj 2013

Transkript

1 Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 6 maj 2013

2

3 Sidan 3 av 302 Ärende 1

4 Sidan 4 av 302

5 Sidan 5 av 302

6 Sidan 6 av 302

7 Sidan 7 av 302

8 Sidan 8 av 302

9 Sidan 9 av 302

10 Sidan 10 av 302

11 Sidan 11 av 302

12 Sidan 12 av 302

13 Sidan 13 av 302

14 Sidan 14 av 302

15 Sidan 15 av 302

16 Sidan 16 av 302

17 Sidan 17 av 302

18 Sidan 18 av 302

19 Sidan 19 av 302

20 Sidan 20 av 302

21 Sidan 21 av 302

22 Sidan 22 av 302

23 Sidan 23 av 302

24 Sidan 24 av 302

25 Sidan 25 av 302 Ärende 2

26 Sidan 26 av 302

27 Kommunledningskontoret Sidan 27 av 302 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Årsredovisning 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Årsredovisning 2012, daterad den 21 mars 2013, godkänns. 2. Av årets resultat avsätts i balanskravsutredningen kronor till kommunens resultatutjämingsreserv (RUR) som därmed uppgår till kronor vid årets slut. 3. Budget för pågående investeringsobjekt ombudgeteras till 2013 enligt nämndernas förslag i verksamhetsberättelserna. Sammanfattning Enligt Kommunallagen ska årsredovisning upprättas av Kommunstyrelsen. Med anledning av detta har förslag till årsredovisning inklusive sammanställd redovisning utarbetats. Kommunledningskontoret har den 21 mars 2013 i förslag till årsredovisning 2012 sammanfattat verksamhetsberättelser för nämnder, upprättat årsbokslut omfattande bland annat förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport och sammanställd redovisning samt personalredovisning. Årsredovisningen har upprättats med iakttagande av god redovisningssed. Kommunen redovisar ett resultat på + 42,6 mkr för Föregående år redovisades ett resultat på + 29,8 mkr. Balanskravsresultatet uppgår till + 10,5 mkr. Det innebär att kommunen uppfyller kommunallagens krav på balans i ekonomin. Av årets resultat avsätts i balanskravsutredningen kronor till kommunens resultatutjämingsreserv (RUR) som därmed uppgår till kronor vid årets slut. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad den 21 mars Årsredovisning för år 2012 daterad den 21 mars Ärendet Enligt Kommunallagen ska årsredovisning upprättas av Kommunstyrelsen. Med anledning av detta har förslag till årsredovisning inklusive sammanställd redovisning utarbetats. Kommunledningskontoret har den 21 mars 2013 i förslag till årsredovisning 2012 sammanfattat verksamhetsberättelser för nämnder, upprättat årsbokslut omfattande bland annat förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport och sammanställd redovisning samt personalredovisning. Årsredovisningen har upprättats med iakttagande av god redovisningssed.

28 2(3) Sidan 28 av 302 Kommunen redovisar ett resultat på + 42,6 mkr för Föregående år redovisades ett resultat på + 29,8 mkr. Balanskravsresultatet uppgår till 10,5 mkr. Det innebär att kommunen uppfyller kommunallagens krav på balans i ekonomin. Redovisningen visar att de av Kommunfullmäktige uppställda finansiella målen för god ekonomisk hushållning 2012 i stort har infriats. Kommunfullmäktige fastställde i budgeten 2012 ekonomiska mål för det gångna räkenskapsåret: Ekonomin i Upplands-Bro ska vara i balans och varje verksamhet ska varje år hålla sin budget. Årets resultat på 42,6 mkr tillsammans med att alla nämnder redovisar överskott jämfört med budget innebär att målet har uppnåtts. Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. Kommunens befolkning ökade med 369 personer, en ökningstakt på 1,5 % per år. Kommunen är en av de mest expansiva kommunerna i Sverige. Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad Skattesatsen har varit oförändrad En ekonomisk reserv för osäkerheter i framtiden ska byggas upp. För 2012 budgeteras ett resultat på 3 miljoner kronor. Kommunen ska sträva efter att uppnå ett överskottsmål på 2 % genom att avsätta 3 miljoner kronor årligen under planperioden. Årets resultat är 4 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Kommunens investeringar ska huvudsakligen skattefinansieras. Kommunen har finansierat sina investeringar med egna medel utan nya lån. Externt lån på 20 mkr har upptagits under året för inköp av fastigheten Tång 2:2 i Brunna för uthyrning till företag för lager och logistikverksamhet. Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. Befintliga lån har omplacerats. Vid årets slut har lån som ska amorteras under 2013 redovisats som kortfristig skuld. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. I nämndernas verksamhetsberättelser för 2012 redovisas måluppfyllelsen under året. Merparten av kommunfullmäktiges mål har uppnåtts helt eller delvis. Den sammanvägda prognosen för graden av måluppfyllelse för målen är därför god. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten uppfyller kraven på god ekonomi. I årsredovisningen görs en utvärdering om kommunens mål för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. En samlad bild ska lämnas av hur väl verksamheten har uppnått Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet. Merparten av Kommunfullmäktiges mål har uppnåtts helt eller delvis. Den sammanvägda prognosen för graden av måluppfyllelse för målen är därför god. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten fyller kraven på god ekonomi. För att följa det av fullmäktige fattade beslutet om nyttjande av resultatutjämningsreserven RUR i budget 2013 och det nya regelverket om resultatutjämningsreserv anpassas och justeras kommunens avstämning mot balanskravsreglerna för åren så att det blir i överensstämmelse med det nya regelverket. Av årets resultat avsätts i balanskravsutredningen kronor till kommunens resultatutjämingsreserv (RUR) som därmed uppgår till kronor vid årets slut. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Kommunen har för samtliga år redovisat positiva balanskravsresultat.

29 Sidan 29 av 302 3(3) I den sammanställda redovisningen för Upplands-Bro kommun, där förutom kommunen också koncernen med Upplands-Bro Kommunföretag AB som moderbolag och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och AB Upplands-Brohus som dotterbolag ingår, redovisas ett resultat på 55,4 mkr. Föregående år, 2011, redovisades ett resultat på 41,7 mkr för kommunkoncernen. Kommunledningskontoret föreslår att årsredovisningen för 2012, daterad den 21 mars 2013 godkänns. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: Årsredovisning 2012

30 Sidan 30 av 302

31 Sidan 31 av 302 Årsredovisning , Dnr:

32 Innehållsförteckning Sidan 32 av 302 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES FÖRORD... 3 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 4 HUR ANVÄNDES SKATTEPENGARNA 2012?... 5 SKATTESATS... 6 MANDATFÖRDELNING... 6 ORGANISATIONSÖVERSIKT... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 8 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS... 8 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING PERSONALREDOVISNING FINANSIELLA RAPPORTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR DRIFTREDOVISNING OCH BUDGETUTFALL FÖR NÄMNDERNA, TKR RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER, TKR INVESTERINGSREDOVISNING VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHETENS RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING REDOVISNINGSPRINCIPER NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER REVISIONEN KOMMUNSTYRELSEN ÖVERFÖRMYNDARENS VERKSAMHET EXPLOATERINGSREDOVISNING VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHETEN AVFALLSVERKSAMHETEN BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN EKONOMISKT BISTÅND FAMILJERÄTTSNÄMNDEN JÄRFÄLLA/UPPLANDS-BRO

33 Sidan 33 av 302 Kommunstyrelsens ordförandes förord Upplands-Bro - en kommun att vara stolt över Upplands-Bro är till ytan en stor kommun i Stockholms län. Vi är omgivna av vatten med tretton mil Mälarstränder och femtio öar. Bro växer ner mot Mälaren med Trädgårdsstaden och Tegelhagen i närheten av Svensk Galopps nya huvudstadsbana. Kungsängen vid Mälaren är mer stadslikt och växter genom Ringvägen och parklandskapet vid Korsängen. Tillsammans med en expansiv landsbygd ger det oss goda förutsättningar att erbjuda attraktiva bostäder. Vi är nu närmare invånare. Genom vår tillväxt och goda budgetdisciplin har Upplands-Bro kommun en ekonomi i balans och 2012 års överskott på 42,6 miljoner kronor är det bästa resultatet sedan Vi riktar ett tack till alla förvaltningar. Under året fick vi återbetalning av AFA premier på 17,1 miljoner kronor som vi använt för att stärka och utveckla verksamheten eftersom vi har så god ordning på vår ekonomi. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag minskar, det ger en trygg ekonomi. Vi är en effektiv kommun. Upplands-Bro kommun ska ge medborgare och företagare god service. Vårt Kundcenter en väg in för kundens bästa, startades under 2012 och har fått ett mycket positivt omdöme i sin första kundundersökning. Utvecklingen av hemsidan och fler möjligheter till e-tjänster pågår ständigt. Planeringen för Kulturhuset har pågått hela året. I Bro Centrum genomförs en motsvarande lightversion genom upprustningen av Brohuset. Arbetet med den nya, större Härneviskolan pågår. Vi klarar precis vårt befolkningsökningsmål trots en ordentlig nedgång i byggkonjunkturen under hösten. Särskilt glada är vi för det tillskott av hyreslägenheter som har satts igång och planeras. Vår näringslivssatsning har börjat ge resultat. Vi har förbättrat nästan alla våra resultat av de 17 undersökta. Den nya skollagen som gäller alla nivåer sätter också entreprenörsanda och företaganden i fokus. Företagande bland unga har ökat i Upplands-Bro. Arbetet för ökad måluppfyllelse i skolan är intensiv och vi har långsamt förbättrat våra meritvärden. Det räcker inte, men vi är på väg. Trots fallande årskullar i gymnasieåldrarna lyckas vårt gymnasium attrahera en stabil mängd elever. Upplands-Bro Gymnasiet är populärast i vår egen kommun och lyckas också attrahera många andra. I samverkan med polisen utvecklar och fördjupar skolorna och socialtjänsten sitt förebyggande arbete. Volontärverksamheter såsom anhörigföreningen, kvinnojouren Anna, lokalavdelningar för handikapporganisationer, pensionärsorganisationer, polisens volontärer och Unga för Unga är ett stort stöd för socialtjänsten. Ett speciellt riktat tack till dem. Valfrihet för våra medborgare är en del av vår kvalitetsutveckling inom välfärden. Förberedelser för Lagen om valfrihet, LOV, har pågått och upphandlingen startade under hösten, detta gäller även äldreboendet Hagtorp. Upplands-Bro är en grön kommun och vi fortsätter implementeringen av miljömålen genom Miljöstyrgruppen. Arbetet med införande av matavfallssortering har pågått under året. Vi arbetar mycket med den yttre miljön i Upplands-Bro för att öka attraktiviteten och känslan av trygghet. Vi har därför under året ökat satsningarna på asfaltering, belysning och även infört ett mycket uppskattat blomsterprogram. Upplands-Bro är en allt friskare och mer välmående kommun. Sjuktalen är fortsatt låga och vi är bland de friskaste kommunerna i Stockholms län och landet. Arbetslösheten har inte ökat lika mycket som befarat och ligger runt snittet i länet. Vi attraherar många sökanden till utlysta tjänster. Upplands-Bro ska vara en attraktiv kommun för företagande, boende och anställda. Irène Seth (M) Kommunstyrelsens ordförande 3

34 Sidan 34 av 302 Fem år i sammandrag Nyckeltal Folkmängd 31 december Folkmängd 1 november Utdebitering Kommunalskatt, kr 19,58 19,58 19,58 19,58 19,58 Landstingsskatt, kr 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 Resultat Resultat, mkr 42,6 29,8 26,1 10,2 8,6 Resultat kr per invånare Verksamhetens nettokostnad, mkr 1 005,5 978,3 953,2 873,5 848,2 Nettokostnadernas andel av skatter 95,9 % 96,3 % 97,7 % 98,9 % 98,6 % och utjämning Verksamhetens nettokostnad kr per invånare Balans Balansomslutning, mkr Eget kapital, mkr Eget kapital kr per invånare Soliditet 1 37,9 % 39,5 % 42,7 % 43,6 % 42,3 % Tillgångar kr per invånare Anläggningstillgångar kr per invånare Nettoinvestering mkr Nettolåneskuld av anläggningstillgångar 8 % 30 % 17 % 18 % 41 % 3 Borgens- och ansvarsåtaganden kr per invånare Personal Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare (tillsvidare anställda) Kommunkoncernen Årets resultat, mkr 55,4 41,7 16,1 19,3 14,1 Eget kapital, mkr Solditet 24,9 24,4 % 24,4 % 25,1 % 24,7 % 1 Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar. 2 Nettoinvestering är kommunens totala investeringar i anläggningstillgångar. 3 Nettolåneskulden är kommunens upplåning med avdrag för vidareförmedlade lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Eventuell utnyttjad checkkredit ingår. 4

35 Sidan 35 av 302 Hur användes skattepengarna 2012? 100 kronor i skatt till kommunen fördelades så här: 41,66 kr gick till barnomsorg och för- och grundskoleverksamhet 17,86 kr gick till vård och äldreomsorg och hälsoverksamhet 10,60 kr gick till individ- och familjeomsorg samt LSS-verksamhet 10,23 kr gick till gymnasieskola och vuxenutbildning 4,06 kr gick till årets överskott 3,70 kr gick till gator, vägar, park, plan, bygglov mm 3,04 kr gick till pensioner 3,01 kr gick till fritidsverksamhet 1,69 kr gick till räddningstjänst 1,43 kr gick till kulturverksamhet 1,42 kr gick till kommunövergripande verksamhet 1,04 kr gick till politisk verksamhet 0,23 kr gick till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 0,03 kr gick till räntor Så här fick kommunen sina pengar: 65 % var skatteintäkter 12 % var statsbidrag och utjämning 21 % var avgifter och ersättningar för servicetjänster som kommunen erbjuder 1 % var finansiella intäkter 1 % var exploaterings- och realisationsvinster Finansiella intäkter 1% Exploateringsoch reavinster 1% Statsbidrag o utjämning 12% Avgifter och ersättningar 21% Skatteintäkter 65% 5

36 Sidan 36 av 302 Skattesats Upplands-Bro kommuns skattesats är oförändrad 19:58. Tillsammans med landstingsskatten uppgår den totala skatten för 2011 till 31:68. Begravningsavgiften betalas av alla invånare i kommunen. Kyrkoavgift betalar den som är med i Svenska kyrkan Kommunalskatt 19:58 19:58 Landstingsskatt 12:10 12:10 Summa skattesats 31:68 31:68 Kyrkoavgift: Bro församling 1:14 1:19 Varav begravningsavgift 0:20 0:25 Kungsängen-Västra Ryd församling 1:04 1:04 Varav begravningsavgift 0:16 0:18 Mandatfördelning Från och med 1 november 2010 har en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet flest mandat i kommunfullmäktige. Kommunmedborgarna ger kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Fullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Moderaterna 13 Folkpartiet 4 Kristdemokraterna 3 Centerpartiet 1 Socialdemokraterna 13 Miljöpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Totalt 41 Organisationsöversikt Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting fastställa finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten med betydelse för god ekonomisk hushållning. De verksamhetsanknutna målen och de finansiella målen ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2012 antagit finansiella och verksamhetsanknutna mål och uppdrag. Uppföljningen av de finansiella målen redovisas i förvaltningsberättelsen och uppföljningen av de verksamhetsanknutna målen redovisas under respektive nämnds verksamhetsberättelse. Kommunkoncernen omfattar Upplands-Bro kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 %. I kommunkoncernen ingår det helägda moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB och de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och AB Upplands-Brohus. Dessa bolag ingår i den sammanställda redovisningen. Vid halvårsskiftet såldes det helägda dotterbolaget Upplands-Bro Lokalvård AB till Effekt Svenska AB. Kommunens andel i räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda är 10,4 %. Kommunen har dessutom mindre engagemang som i likhet med Räddningstjänstförbundet Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget 6

37 Sidan 37 av 302 tillsammans), Kommuninvest ekonomisk förening (274 medlemmar), Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunalförbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans). 7

38 Sidan 38 av 302 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Siffror som presenteras i parentes avser föregående år, d v s år Samhällsekonomisk utveckling För 2012 bedöms kommunerna redovisa ett samlat resultat på 15 miljarder kronor, varav AFA:s återbetalning påverkar resultatet positivt med 8 miljarder för kommunsektorn. Engångsintäkterna innebär att endast ett fåtal kommuner väntas ha underskott För år 2012 redovisar cirka 94 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en förbättring gentemot år 2011, då 85 procent av kommunerna hade ett överskott före extraordinära poster. Andelen kommuner som har ett resultat på 500 kronor eller mer per invånare ökar också. År 2012 uppgår andelen till 74 procent, jämfört med 2011 då det var 64 procent av kommunerna som redovisade sådana överskott. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Det är ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna. En fortsatt hög nivå på investeringarna, ökade behov inom såväl förskolan, grundskolan som äldreomsorgen innebär att skattehöjningar kan komma att krävas i kommunerna. Befolkningsutvecklingen Upplands-Bro kommun växer snabbt och under 2012 ökade befolkningen med 369 (308) invånare till personer. Det innebär en befolkningsökning på 1,5 % (1,3 %) per år. Att kommunen ökar i befolkning innebär ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och därmed också kraven på kommunens verksamheter. Antal personer Befolkningsutveckling

39 God ekonomisk hushållning Sidan 39 av 302 Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Reinvesteringar bör på lång sikt göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar mm. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med beslut om budget ekonomiska mål för kommunen. Samtliga mål är i stort uppfyllda under God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Utöver ekonomiska mål beslutar Kommunfullmäktige om mål och uppdrag till Kommunstyrelsen och nämnderna i samband med budget. För detaljerad redovisning och uppföljning av de olika målen och uppdragen och graden av måluppfyllels hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Merparten av kommunfullmäktiges mål har uppnåtts helt eller delvis. Den sammanvägda prognosen för graden av måluppfyllelse för målen är därför god. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten uppfyller kraven på god ekonomi. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och bidrag. Under 2012 ökade nettokostnaderna (exklusive exploateringsnetto och realisationsvinster) med 1,8 % (3,0 %). Detta kan jämföras med ökningen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som uppgick till 3,2 % (4,1 %). Kommunfullmäktiges ekonomiska mål Kommunfullmäktige har i budgeten 2012 fastställt följande ekonomiska mål: Ekonomin i Upplands-Bro ska vara i balans och varje verksamhet ska varje år hålla sin budget. Årets resultat på 42,6 mkr tillsammans med att alla nämnder redovisar överskott jämfört med budget innebär att målet har uppnåtts. Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. Kommunens befolkning ökade med 369 personer, en ökningstakt på 1,5 % per år. Kommunen är en av de mest expansiva kommunerna i Sverige. Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad Skattesatsen har varit oförändrad En ekonomisk reserv för osäkerheter i framtiden ska byggas upp. För 2012 budgeteras ett resultat på 3 miljoner kronor. Kommunen ska sträva efter att uppnå ett överskottsmål på 2 % genom att avsätta 3 miljoner kronor årligen under planperioden. Årets resultat är 4 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Kommunens investeringar ska huvudsakligen skattefinansieras. Kommunen har finansierat sina investeringar med egna medel utan nya lån. Externt lån på 20 mkr har upptagits under året för inköp av fastigheten Tång 2:2 i Brunna för uthyrning till företag för lager och logistikverksamhet. Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. Befintliga lån har omplacerats. Vid årets slut har lån som ska amorteras under 2013 redovisats som kortfristig skuld. 9

40 Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. I nämndernas verksamhetsberättelser för 2012 redovisas måluppfyllelsen under året. Merparten av kommunfullmäktiges mål har uppnåtts helt eller delvis. Den sammanvägda prognosen för graden av måluppfyllelse för målen är därför god. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten uppfyller kraven på god ekonomi. Kommunallagens balanskrav Sidan 40 av 302 Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För 2012 har kommunen redovisat 111 tkr i realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen har inte några underskott att täcka från tidigare år. Kommunen har i 2011 års årsredovisning öronmärkt 26 mkr i överskott till kommande år till en buffert för att hantera framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar och därmed utjämna för de ekonomiska påfrestningar som det kan medföra. Från och med 1 januari 2013 har ett nytt regelverk om resultatutjämningsreserver i kommuner införts. Regelverket möjliggör att retroaktivt reservera överskott från för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Kommunfullmäktige har i samband med beslut om budget för 2013 fattat beslut om att reservera överskott till resultatutjämningsreserv (RUR) för åren och som därmed specificeras i balanskravsutredningen. För att följa det av fullmäktige fattade beslutet om nyttjande av resultatutjämningsreserven RUR i budget 2013 och det nya regelverket om resultatutjämningsreserv anpassas och justeras kommunens avstämning mot balanskravsreglerna för åren så att det blir i överensstämmelse med det nya regelverket. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Kommunen har för samtliga år redovisat positiva balanskravsresultat. Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) Årets balanskravsresultat Ackumulerad resultatutjämningsreserv

41 Sidan 41 av 302 Årets resultat , , 4 4 2, 6 2 0, 4 3 1, 1 2 6, 1 2 9, 8 1 0, 2 8, , 1 Resultatet 2005 beror på att kommunen sålde aktier för AB Upplands-Brohus till Upplands-Bro Kommunföretag AB med en stor reavinst. Resultaträkning för kommunen Tkr Not Förändring Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter: Återbetalning AFA-premier Gatukostnadsersättning som belöper på vägkropp Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader: Tillfälliga punktinsatser för AFA återbetalning Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT Årets resultat uppgår till 42,6 mkr (29,8 mkr). Det motsvarar 4,1 % (2,9 %) av skattintäkter och generella statsbidrag inklusive utjämning. I årets resultat ingår erhållen återbetalning av inbetalda premier för AFA försäkring åren 2007 och 2008 på 17,1 mkr. Kommunfullmäktige fattade beslut om att fördela återbetalningen till punktinsatser i verksamheterna. Av de 17,1 mkr som tillfördes verksamheterna har 15,8 mkr använts till de av fullmäktige beslutade projekten. Under året avslutades exploateringsprojektet Rättarboda. För redovisning av projektet har kommunen följt Rådet för kommunal redovisning, RKR:s vägledning. Det innebär att i årets resultat ingår intäkt 11

42 Sidan 42 av 302 för gatukostnadsersättningen som belöper på vägkroppen med 10,3 mkr. I årets resultat ingår även realisationsvinster vid försäljning av omsättningstillgångar på 6,2 mkr. Kommunen budgeterade med ett resultat på 3 mkr för Det innebär att årets resultat är 39,6 mkr bättre än budgeterat. Resultatet jämfört med budget förklaras främst av: Förklaringspost Mkr Ökade skatteintäkter och statsbidrag (slutavräkningar) + 6,9 Finansnetto + 2,7 Avslut av exploateringsprojekt Rättarboda + 10,3 Realisationsvinster vid försäljning av tomträtter + 5,0 Intäkter arrenden mm, plan- och exploatering + 1,6 Överskott i nämndernas verksamheter + 10,3 Överskott kommunövergripande områden + 2,8 Summa + 39,6 Skatter och utjämningssystem Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgick totalt till mkr under Det är 32,9 mkr eller 3,2 % mer än året innan. För 2011 var ökningen 40,1 mkr vilket motsvarade en ökning med 4,1 %. Skatteintäkterna uppgick till mkr. Eftersom Upplands-Bro kommun har en skattekraft som inte uppgår till 115 % av genomsnittet i landet fick kommunen 118 mkr i inkomstutjämning, det är 1 mkr mer än året innan. För 2012 fick kommunen 12 mkr i regleringsbidrag och 10 mkr i kostnadsutjämning. För den så kallade LSS-utjämningen (Lagen om särskilt stöd) som sker mellan kommunerna betalade Upplands-Bro kommun en avgift på 13 mkr. Fastighetsavgiften gav kommunen 35 mkr i intäkter. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning ,5 96,9 81,5 95,8 95,3 98,6 98,9 97,7 96,3 95, Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna tillsammans med generella statsbidrag och utjämning som går åt för att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnadsandel uppgår till 95,9 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Som måttstock inom kommunsektorn för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås brukar sägas att nettokostnadsandelen bör ligga under 98 % sett över tiden. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet uppgår till 1 005,5 mkr (978,3 mkr). Det är en ökning med 27,1 mkr, 2,8 %. De externa kostnaderna, dvs verksamhetens kostnader, finansiella kostnader och avskrivningar, ökade med 55,2 mkr, 4,3 %. De externa intäkterna, dvs verksamhetens intäkter, skatteintäkter, statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter, ökade med 68 mkr eller 5,2 %. 12

43 Sidan 43 av 302 Finansnetto För 2012 redovisar kommunen ett negativt finansnetto med 0,3 mkr (-7,3 mkr). Budgeten för finansnettot 2012 var 3 mkr. Det stora negativa finansnettot 2011 berodde på att diskonteringsräntan, RIPS, för beräkning av pensionsskulden sänktes med 0,75 procentenheter. För kommunen innebar sänkningen av diskonteringsräntan en engångseffekt i 2011 års redovisning med 8 mkr. Finansiella intäkter uppgår till 20,3 mkr (17,1 mkr). I finansnettot ingår en borgensavgift från AB Upplands- Brohus på 3,1 mkr. De finansiella intäkterna är i huvudsak ränteintäkter på lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. De finansiella kostnaderna uppgår till 20,6 mkr (24,4 mkr) och består i huvudsak av räntekostnader för kommunens lån och finansiell del av kommunens pensionskostnad. Driftredovisning och budgetutfall för nämnder Budget 2012 Resultat 2012 Budget avvikelse 2012 Avvikelse 2011 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Revision Summa Revision Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst Plan- och exploatering Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen Bygg- och Miljönämnden Summa Bygg- och Miljönämnd Utbildningsnämnden Summa Utbildningsnämnden Kultur- och Fritidsnämnden Summa Kultur- och fritidsn Socialnämnden Ekonomiskt bistånd SN Summa Socialnämnden Summa Nämnder Internränta Avskrivningar Fastighetsskatt Pensionskostnader Semesterlöneskuld Tillskott AFA-premierna Övrigt Summa kommungemensam Driftredovisning kommunen Skatteintäkter och bidrag Finansnetto Summa finansiering Totalt Resultat Nämndernas driftredovisning uppvisar ett överskott på 27,1 mkr (9,2 mkr). Det motsvarar en budgetavvikelse på 2,6 % (0,9 %). Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till mkr (978 mkr). Nämnderna visar en fortsatt god budgetdisciplin, samtliga nämnder uppvisar överskott jämfört med budget. Ekonomiskt bistånd visar ett underskott med 0,2 mkr. Kommunen har kraftigt ökade kostnader för ekonomsikt bistånd. Det tillfördes 3,2 mkr i utökad budgetram för Från de erhållna AFA-intäkterna utökades budgeten med ytterligare 4,6 mkr som ett tillfälligt tillskott under KPA:s prognoser för pensionsutbetalningar för pensioner intjänade före 1998 förändrades mycket mellan prognostillfällena vilket innebär ett underskott jämfört med budget på 5,3 mkr. Semesterlöneskuldens förändring innebar också en ökad kostnad med 2 mkr. Totalt uppvisar de kommungemensamma verksamheterna ett överskott på 2,8 mkr. 13

44 Sidan 44 av 302 Kommunens samlade pensionsåtaganden, tkr Avsättning pensioner (not 16) Avsättning för särskild avtalspension (not 16) Intjänad tjänstepension enligt PFA 2005 (not 18) Pensionsförpliktelser (not 19) Totalt pensionsåtagande inkl löneskatt Förvaltade pensionsmedel Återlånade medel Aktualiseringsgrad 90 % 78 % 76 % 74 % Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas dels av kommunala beslut, dels av omvärldsbeslut. Nedan framgår hur olika händelser var för sig hade påverkat resultatet för Det ger en uppfattning om hur känslig ekonomin är för ändrade betingelser. Resultateffekt om följande inträffat: mkr Ökning/minskning av utdebiteringen med 1 kr 44,8 Ökning av personalkostnaderna med 1 % 7,1 Ökning av övriga kostnader med 1 % (exkl avskrivningar, räntor och bidrag) 8,5 Förändrad låneränta med 1 procentenhet på befintliga lån 3,2 Immateriella anläggningstillgångar Kommunen fattade beslut i budget om att fortsätta satsningar för att bli en e-kommun som kan hantera såväl e-demokrati, e-tjänster som e-förvaltning. Detta för att ge medborgare och företagare de redskap och den information de har behov av i en modern kommun. De åtgärder som genomförts parallellt med satsningar på kompetensutveckling av kommunens medarbetare är: Grundtjänster i infrastrukturen Identitets- och accesshantering Klient- (desktop), enhets- och serverhantering Nätverk och säkerhet Dataskydd och återställning Migrering från nuvarande två nät till den nya infrastrukturen Utvecklingskostnaderna för detta redovisas som immateriella anläggningstillgångar och det bokförda värdet uppgår till 4 mkr. Tillgångarna avskrivs på 3 år. Materiella och finansiella anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna i form av byggnader, mark, inventarier och maskiner uppgick vid årets slut till 654 mkr (598 mkr) en ökning under året med 60 mkr. De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 139,4 mkr till 278,4 mkr. Förändringen beror främst på minskning av de fordringar kommunen har till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. I och med de nya reglerna kring ränteavdragsbegränsningar förbereder kommunen beslut om att skuldebrev för fastighetsöverlåtelsen 2005 på 229,4 mkr förfaller till betalning 2013 vilket gör att fordran överförts till kortfristig fordran i bokslutet för De långfristiga fordringarna har ökat med skuldebrev för byggnadskreditiv för nybyggnation av Härneviskolan med 90 mkr som vidarefaktureras till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Likviditet Den kortfristiga likviditeten påverkas av flödet av in- och utbetalningar. Likviditeten har under året varit god. Vid årets slut fanns 152,8 mkr (98,2 mkr) redovisat på bankräkning. Kassalikviditeten uppgick till 110 % (113 %). Betalningsberedskapen ger information om hur länge kommunens likvida medel räcker för att finansiera externa utgifter om inga ytterligare inkomster inkommer. Kommu- 14

45 nens betalningsberedskap är 42 (28) dagar. Eftersom likviditeten varit god har kommunen inte utnyttjat sin checkkredit på 50 mkr under året. Avsättningar Kommunen gör avsättningar för pensioner och garantipensioner. För 2012 uppgår avsättningarna till 94,3 mkr. Det är en ökning med 3,8 mkr jämfört med Den ökningen har redovisats som en kostnad i resultaträkningen. Låneskuld Sidan 45 av 302 Kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till 333 mkr (473 mkr). Av dessa lån är 258 mkr vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Kommunen får full kostnadstäckning för dessa lån. Vid bokslutet 2012 har totalt 250 mkr flyttats från långfristig till kortfristig skuld då det avses att amorteras under Det avser 230 mkr som avser lån som Upplands-Bro Kommunfastigheter AB med anledning av de nya reglerna kring ränteavdragsbegränsningar tar över från Kommuninvest och 20 mkr som avser kommunfullmäktiges beslut om att amortera 20 mkr under Checkkrediten har inte utnyttjats under året då likviditeten varit god. Den genomsnittliga låneräntan för kommunens egna lån, 325 mkr uppgick till 3,13 %. Utöver lån omfattar långfristiga skulder periodiserade intäkter i form av bland annat investeringsbidrag, anslutningsavgifter för vatten och avlopp (VA) och gatukostnadsersättningar. Enligt en ny rekommendation som gäller från och med räkenskapsåret 2010 från Rådet för kommunal redovisning ska sådana inkomster bokföras som en skuld och skrivas av i samma takt som livslängden på de olika investeringsobjekten. De bakomliggande investeringarna är redovisade som materiella anläggningstillgångar i kommunens redovisning. Pensioner KPA administrerar kommunens pensioner. Totalt uppgick kommunens pensionskostnader inklusive särskild löneskatt till 63,3 mkr (59,7 mkr). Kommunen har inte några särskilda placerade medel för pensioner. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Den del som betalas ut som individuell del kostnadsförs också vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Förvaltningen av den individuella delen av kommunala pensionsskulden har överlämnats till den anställde. Pensionsskulden intjänad före 1998 uppgår vid årets utgång till 543 mkr (549 mkr) och återlånas i verksamheten. Från 2006 har ett nytt pensionsavtal träffats vilket innebär att ökningstakten i framtida åtaganden för pensioner kan begränsas. Borgensåtaganden Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller sker i kommunens egna bolag eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 958 mkr vilket är 0,6 mkr mindre än förra året. Borgensåtagandet till AB Upplands-Brohus uppgår till 766,9 mkr (766,9) mkr. Borgensåtagandet till Upplands-Bro Kommunföretag AB avser lån till Kommuninvest på 127 mkr och är oförändrat. Totalt uppgår dessa borgensåtaganden till 893,9 mkr. Övriga borgensåtaganden på totalt 63,6 mkr är kopplade till bostäder, 61,5 mkr och till föreningar 2,1 mkr. Enligt bedömning har kommunen begränsade åtaganden som kan leda till förlust. 15

46 Sidan 46 av 302 Soliditet Av kommunens balansomslutning på 1 582,9 mkr (1 409,2 mkr) uppgår det egna kapitalet till 599,6 mkr (557 mkr), vilket innebär en soliditet på 37,9 % (39,5 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Nyckeltalet beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. % Soliditeten i kommunen Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2011 Redovisat 2012 Budget 2012 Kvar av projektbudget 2012 Netto Netto Netto Netto Utgifter Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen Summa Utbildningsnämnden Summa Kultur- och fritidsnäm Summa Socialnämnden Summa Investeringsredovisning Årets nettoinvesteringar uppgår till 77 mkr (122,3 mkr). I den summan ingår periodiserade intäkter i vatten- och avloppsverksamheten för anslutningsavgifter. De största investeringarna 2012 Utgift, tkr Fastigheten Tång 2:2 Brunna Rättarboda gata belysning omföring från exploatering Ombyggnation Brunna/Skällsta kretsloppscentral Bro järnvägspark Dagvattendamm Strandvägen Beläggningsunderhåll Utrustning/inventarier Utbildningsnämnden Kungsängens nya IP omföring från exploatering

47 Sidan 47 av 302 Vatten- och avloppsverksamheten, VA Lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft All redovisning för vatten och avloppsverksamheten ska kunna särskiljas från kommunens övriga verksamhet. För VA-verksamheten upprättas därför en separat balansräkning och resultaträkning enligt gällande regelverk. Exploateringsredovisning Pågående exploateringsprojekt redovisas inom balansräkningen på särskilda konton. Varje projekt har ett unikt projektnummer. Det är först när projektet avslutas som projektets resultat beräknas. Gatukostnadsersättningar periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har när projektet avslutas. Under 2012 avslutades Rättarboda som exploateringsprojekt. Effekterna av det blir att i året resultat redovisas intäkter för gatukostnadsersättning som belöper på vägkroppen med 10,3 mkr. Vägkroppen avskrivs inte eftersom det inte föreligger någon värdeminskning på den delen av tillgången. Gatukostnadsersättning som motsvarar investeringen i asfalt och belysning skrivs av som en negativ anläggning under samma period som investeringen av den samma. För Rättarboda-projektet har 19,9 mkr upptagits i balansräkningen som anläggningstillgång och 1,8 mkr upptagits som negativ anläggningstillgång. Slutredovisning avslutade exploateringsprojekt Nedan redovisas en sammanställning på samtliga inkomster och utgifter som är hänförliga till det exploateringsprojekt som kommunen avslutat under året. Projekt Rättarboda Inkomster Gatukostnadsersättning Övriga avgifter och bidrag 159 Utgifter Allmän platsmark, gata (vägkroppen) Asfaltering Belysning Tekniska konsulter Markinlösen Övriga kostnader Totala inkomster och utgifter i projektet Ekonomin och framtiden Den internationella återhämtningen har fortsatt försvagats och det kommer att ta lång tid innan de strukturella problemen rättas till. Svensk BNP växer svagt, 2012 med 1,0 procent och nästa år med 1,8 procent. Trots det växer skatteunderlaget i förhållandevis god takt 2012 och 2013 tack vare en stark tillväxt av pensionerna. Även om vi nu ser en långsam återhämtning av konjunkturen riskerar kostnaderna att öka i snabbare takt än tillväxten av skatteintäkterna i kommuner och landsting. I och med att landets per definition är i lågkonjunktur har kommunfullmäktige fattat beslut i budgeten för 2013 om att använda medel ur kommunens resultatutjämningsreserv, RUR. Det innebär att det budgeterade resultatet uppgår till 15,2 miljoner kronor. Det motsvarar 22,4 % av den upparbetade resultatutjämningsreserven för åren Tkr 17

48 Sidan 48 av 302 Tack vare att kommunen under många år redovisat goda resultat och har god ordning i sin ekonomi har det skapat förutsättningar att behålla god service och kvalitet och även utveckla verksamheterna under tider med lågkonjunktur. SKL gör bedömningen att svensk ekonomi är i balans Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen innehålla en sammanställd redovisning som även innefattar den kommunala verksamhet som bedrivs i bolagsform. De kommunala bolagen använder sig av årsredovisningslagen, redovisningsrådets rekommendationer och bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommunen och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande. Upplands-Bro kommun bildade i december 2005 en aktiebolagsrättslig koncern. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen och den helägda kommunkoncernen som består av moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB med de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och AB Upplands-Brohus. Under året såldes det helägda dotterbolaget Upplands-Bro Lokalvård AB till Effekt Svenska AB. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild över kommunens ekonomiska ställning, åtaganden och resultat. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det bokförda värdet på aktier som finns i kommunen eliminerats mot företagens egna kapital vid förvärvstillfället. I redovisningen ingår endast kapital som intjänats efter förvärvet. Med proportionell konsolidering menas att i redovisningen ingår endast så stor del av företagets resultat- och balansräkning som svarar mot kommunens ägarandel. Eftersom kommunkoncernen är helägt med helägda dotterbolag ingår 100 % av kommunkoncernen i den sammanställda redovisningen. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 %. Eliminering har skett av koncerninterna fordringar och skulder samt intäkter och kostnader. Gjorda bokslutsdispositioner, förändringar i obeskattade reserver, påverkar inte det sammanställda resultatet. I den sammanställda redovisningen tas 22 % av de obeskattade reserverna upp som uppskjuten skatteskuld i form av en avsättning. Resterande 78 % förs till eget kapital. En aktiv styrning sker genom att kommunfullmäktige fastställt bolagsordningar, policy för bolagen, grundläggande och årliga ägardirektiv samt instruktion för rollfördelning mellan kommunen och Upplands-Bro Kommunföretag AB och dess dotterbolag. Kommunfullmäktige utser även styrelseledamöter. Upplands-Bro Kommunföretag AB är moderbolag med ändamål att äga och förvalta aktier i Upplands-Bro kommuns bolag och initiera och driva särskilda projekt i syfte att utveckla kommunens bolagsverksamhet. AB Upplands-Brohus är ett bostadsföretag med ändamål att inom Upplands-Bro kommun köpa, sälja och äga fastigheter för att på dessa uppföra, förvalta och upplåta bostäder, affärslägenheter och andra kollektiva anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet som är kommunalrättsligt godtagbar. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s verksamhet är att förse kommunens förvaltningar och andra organisationer som bedriver kommunalt finansierade eller angelägna verksamheter med ändamålsenliga lokaler och anläggningar samt att i övrigt hyra ut på marknaden. Den sammanställda redovisningens resultat Den sammanställda redovisningens resultat är 55,4 mkr (41,7 mkr). Interna mellanhavanden mellan kommunen och kommunkoncernen har eliminerats i enlighet med förvärvsmetoden. Soliditeten för kommunkoncernen är 24,9 % (24,4 %). Balansomslutningen för den sammanställda redovisningen är 2 577,8 mkr (2 397,9 mkr ). 18

49 Sidan 49 av 302 Koncern Kommun Tkr Not Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter: Återbetalning AFA-premier Gatukostnadsersättning som belöper på vägkroppen Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader: Tillfälliga punktinsatser för AFA återbetalning Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT Ägardirektiv, resultat och koncernbidrag För kommunens bolag har kommunfullmäktige fastställt ägardirektiv för Kommunens verksamheter, som bedrivs i bolagsform, utgör en del av den totala kommunala verksamheten. Bolagen ska med sina verksamheter bidra med att utveckla Upplands-Bro kommun till en attraktiv boendeoch verksamhetsort. Bolagens verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder, under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten. Bolagen ska drivas på ett sätt som vårdar insatt kapital och ger skälig avkastning i enlighet med respektive bolags ägardirektiv med hänsyn till de risker som verksamheten innebär. Bolagen ska under 2012: Samverka med kommunen i enlighet med bolagspolicy och grundläggande ägardirektiv. Se över finansförvaltningen inom kommunkoncernen. Samordna styrelsearbetet och det administrativa arbetet inom kommunens bolag. Bolagen förbinder sig därutöver att fullgöra de övriga uppgifter och åligganden som överlämnas till bolaget av kommunen. Därvid ska, om så påkallas av någondera parten, särskilt avtal träffas om villkoren m.m. för sådana uppdrag. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB har lämnat koncernbidrag med 3,7 % på insatt kapital och betalt ränta på reverser för köpta verksamhetsfastigheter med 3,7 %. För lån som Upplands-Bro kommun vidareförmedlat till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB har bolaget erlagt ränta i enlighet med kreditvillkoren i reverserna. Finansförvaltningen är samordnad mellan kommunen och Upplands-Bro Kommunfastigheter i den mån att all upplåning sker via kommunen. Stora delar av de externa lånen löper med fast ränta för att skapa stabila planeringsförutsättningar för hyres- och kostnadsutvecklingen. I kommunkoncernen hanteras all likvidhantering i ett koncernkontosystem. 19