Handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 3 maj Använd fliken bokmärken för att snabbt hitta till respektive ärende

Transkript

1 Handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 3 maj 2012 Använd fliken bokmärken för att snabbt hitta till respektive ärende

2 Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska avdelningen Elin Larsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr (2) Kommunfullmäktige Uppräkning av taxa för upplåtelse av offentlig plats Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta 1. Uppräkning av taxan för upplåtelse av offentlig plats antas. 2. Den nya taxan ska börja gälla den 1 maj Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om förändringar av avgifterna enligt förändringar i konsumentprisindex. Sammanfattning För upplåtelse av offentlig plats tas en avgift ut enligt taxa, som årligen indexuppräknas. Taxan avser upplåtelse av torgplatser, säsongsbetonade kioskplatser, friluftsserveringar, reklamtavlor, cirkus m.m. Kommunfullmäktige fastställde taxan den 7 maj och gav Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att besluta om förändringar av avgifterna enligt förändringar i konsumentprisindex. Förvaltningen förslår att samhällsbyggnadsutskottet antar föreslagen indexuppräkning av taxan. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut den 7 maj Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 mars Ärendet För upplåtelse av offentlig plats tas en avgift enligt taxa beslutade av Kommunfullmäktige den 7 maj Enligt samma beslut uppdrogs till Samhällsbyggnadsnämnden att besluta om förändringar av avgifterna enligt förändringar i konsumentprisindex. De nya avgifterna är uppräknade efter konsumentprisindex för oktober 2011, det innebär en ökning av taxan med 4,41 % i förhållande till bashyra juni Som exempel kan nämnas att hyra av en torgplats under en månad i Kungsängens torg blir 66 kr dyrare. Taxan avser upplåtelse av torgplatser, säsongsbetonade kioskplatser, friluftsserveringar, reklamtavlor, cirkus m.m. Upplåtelse av offentlig plats omfattas inte av momsreglerna med undantag av skyltupplåtelse/reklamplats. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att samhällsbyggnadsutskottet antar föreslagen indexuppräkning av taxan

3 2(2) Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Emelie Grind samhällsbyggnadschef Johan Carselind teknisk chef Bilaga: Taxa för upplåtelse av offentlig plats 2012

4 AVGIFT VID VISSA UPPLÅTELSER PÅ OFFENTLIG PLATS Gäller från och med 1 maj 2012 Upplåtelsens ändamål Avgiftsklass Avgiftsbelopp A Försäljningsändamål 1 Torgplatser ( ca 20 m 2 ) 6 månader I 6265 kr/plats 1 månad I kr/plats 1 vecka I 731 kr/plats 1 dag I 209 kr/plats 6 månader II kr/plats 1 månad II 835 kr/plats 1 vecka II 418 kr/plats 1 dag II 209 kr/plats 2 Säsongsbetonade kioskplatser (ca 4m 2 ) 6 månader I kr/plats 6 månader II 1566 kr/plats 3 Uteserveringar (gångbaneservering, restaurangverandor och liknande.) Perioden 1 april 31 oktober I 418 kr/m 2 Perioden 1 april 31 oktober II 209 kr/m 2 B Annat merkantilt ändamål 1 Affischpelare och reklamtavlor Affischyta och år exkl. moms 522 kr/m 2 affischyta dock lägst 1527 kr 2 Mindre reklamskyltar, skyltvaror utanför butik, tidningsställ och dyl 1 månad 42 kr/m 2 lägst 157 kr 3 Tivoli, mässor o. dyl. 1 dag kr 4 Cirkus 1 dag kr C Övriga ändamål 1 Byggbod, upplag av byggmaterial, byggnadsställningar 1 månad 42 kr/m 2 dock lägst kr 2 Container 1 dag 157 kr dock lägst 365 kr Avgiftsklasser I Särskilt gott läge: Bro C, Kungsängens centrum, Tibble torg. II Normalt läge: plats som inte kan hänföras till I Övrigt 1 För verksamhet av välgörande eller allmännyttig art (politiska partier som erhåller kommunalt partistöd, idrottsföreningar etc.) eller då sociala skäl föreligger utgår ingen avgift. 2 Avgiften skall betalas i förskott. 3 I avgiften ingår inte ersättning till kommunen för renhållning av det upplåtna området och den angränsande mark som nedskräpas på grund av upplåtelsen. Nyttjanderättshavaren skall själv ordna och bekosta denna renhållning. 4 Avgifterna inkluderar inte tillhandahållande av toaletter vid större arrangemang.

5 Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Årsredovisning 2011 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Årsredovisning 2011, daterad den 21 mars 2012, godkänns. 26 miljoner kronor av 2011 års resultat avsätts som buffert för kommande år. Sammanfattning Enligt kommunallagen ska årsredovisning upprättas av kommunstyrelsen. Med anledning av detta har förslag till årsredovisning inklusive sammanställd redovisning utarbetats. Kommunstyrelseförvaltningen har den 21 mars 2012 i förslag till årsredovisning 2011 sammanfattat verksamhetsberättelse för nämnder, upprättat årsbokslut omfattande bland annat förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport och personalredovisning. Årsredovisningen har upprättats med iakttagande av god redovisningssed. Kommunen redovisar ett resultat på + 29,8 mkr för Föregående år redovisades ett resultat på + 26,1 mkr. Det innebär att kommunen uppfyller kommunallagens krav på balans i ekonomin. I och med kommunens goda resultat för 2011 öronmärks 26 mkr för att hantera en situation med underskott mot balanskravet. Justerat resultat enligt kommunallagens balanskrav uppgår därmed till 3,8 mkr. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 21 mars Årsredovisning för år 2011 daterad den 21 mars Ärendet Enligt kommunallagen ska årsredovisning upprättas av kommunstyrelsen. Med anledning av detta har förslag till årsredovisning inklusive sammanställd redovisning utarbetats. Kommunstyrelseförvaltningen har den 21 mars 2012 i förslag till årsredovisning 2011 sammanfattat verksamhetsberättelse för nämnder, upprättat årsbokslut omfattande bland annat förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport och personalredovisning. Årsredovisningen har upprättats med iakttagande av god redovisningssed.utöver årsredovisningen har nämnder och styrelse upprättat mer utförliga verksamhetsberättelser för sin verksamhet. Dessa anmäls till kommunfullmäktige.

6 2(3) Kommunen redovisar ett resultat på + 29,8 mkr för Föregående år redovisades ett resultat på + 26,1 mkr. Det innebär att kommunen uppfyller kommunallagens krav på balans i ekonomin. Redovisningen visar att de av kommunfullmäktige uppställda finansiella målen för god ekonomisk hushållning 2011 i stort har infriats. Kommunfullmäktige fastställde i budgeten 2011 ekonomiska mål för det gångna räkenskapsåret: Varje kommun behöver bedöma vilken resultatnivå som behövs för att ha en god ekonomisk hushållning. Med den expansion som kommunen för närvarande genomgår bedöms en resultatnivå på plus/minus noll vara godtagbar för budgetåret Årets resultat 29,8 mkr innebär att kommunens mål att ha en resultatnivå på plus/minus noll för budgetåret har uppnåtts. Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad Kommunens skattesats är oförändrad. Kommunens investeringar ska huvudsakligen skattefinansieras. Kommunens investeringar har egenfinansierats under året utom Kungsängens nya idrottsplats som har lånefinansierats. Nämnder och förvaltningar ska ha god budgetdisciplin och framförhållning. Ekonomiska ramar ska hållas. Nämnderna visar en fortsatt god budgetdiciplin. Nämndernas driftredovisning uppvisar ett överskott på 9,2 mkr. Det motsvarar en budgetavvikelse på 0,9 %. Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till 978 mkr. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Nämnderna redovisar i sina verksamhetsberättelser måluppfyllelsen under året. I årsredovisningen görs en utvärdering om kommunens mål för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. En samlad bild ska lämnas av hur väl verksamheten har uppnått kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet. Merparten av kommunfullmäktiges mål har uppnåtts helt eller delvis. Den sammanvägda prognosen för graden av måluppfyllelse för målen är därför god. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten fyller kraven på god ekonomi. I den analys av ekonomi och balanskrav som ska ske i förvaltningsberättelsen är det möjligt att öronmärka överskott för vissa framtida ändamål. När sedan kostnaderna uppkommer kan de i en till externredovisningen sidoordnad balanskravsutredning avräknas mot det faktiska resultatet i resultaträkningen. Detta möjliggör att Upplands-Bro kommun kan avsätta en del av årets resultat till en buffert för att hantera framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar och därmed utjämna för de ekonomiska påfrestningar som det kan medföra. I och med kommunens goda resultat för 2011 föreslås en resultatmässig reservering (öronmärkning) med 26 mkr för att hantera en situation med underskott mot balanskravet. Justerat resultat enligt kommunallagens balanskrav uppgår därmed till 3,8 mkr. I den sammanställda redovisningen för Upplands-Bro kommun, där förutom kommunen också koncernen med Upplands-Bro Kommunföretag AB som moderbolag och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, Upplands-Bro Lokalvård AB, AB Upplands-Brohus som dotterbolag ingår, redovisas ett resultat på 42,1 mkr. Föregående år 2010 redovisades ett resultat på 16,1 mkr för kommunkoncernen.

7 3(3) Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att årsredovisningen för 2011, daterad den 21 mars godkänns. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: Årsredovisning 2011

8 Årsredovisning

9 Kommunstyrelsens ordförandes förord Upplands-Bro - en kommun att vara stolt över Upplands-Bro är till ytan en av de större kommunerna i Stockholms län. Vi är omgivna av vatten med tretton mil Mälarstränder och femtio öar. Bro växer ner mot Mälaren med lägre bebyggelse i form av Trädgårdsstaden i närheten av Svensk Galopps nya Huvudstadsbana. Kungsängen vid Mälaren är högre och mer stadslikt genom Ringvägen kompletterat med parklandskapet vid Korsängen. Detta tillsammans med en expansiv landsbygd ger oss mycket goda förutsättningar att erbjuda attraktiva bostäder. Vi är nu invånare och fyller 60 år. Genom vår tillväxt och goda budgetdisciplin har Upplands-Bro kommun en ekonomi i balans och 2011 års överskott på 29,8 miljoner kr är det bästa resultatet sedan Vår grundsyn är att Upplands-Bro kommun är till för att ge våra medborgare och företagare god service. Detta manifesteras bland annat genom vårt nya kundcenter en väg in för kundens bästa. Utvecklingen av hemsidan och fler möjligheter till e-tjänster pågår ständigt. Vi har under året bland annat beslutat om att bygga ett kulturhus i anslutning till kommunhuset, centralt i Kungsängen. I Bro ska parken och i viss mån huset vid Kvistaberg rustas. Den nya IP i Kungsängen som invigdes i början av december är mycket populär och ett bra skyltfönster mot E18. Under 2011 har samarbetet med näringslivet intensifierats genom vår nye näringslivschef. Den nya skollagen som gäller alla nivåer sätter också entreprenörsanda och företaganden i fokus i skolan. Arbetet för ökad måluppfyllelse i skolan är intensiv och vi har långsamt förbättrat våra meritvärden. Det räcker inte, men vi är på väg. Trots fallande årskullar i gymnasieåldrarna lyckas vårt gymnasium attrahera en stabil mängd elever, även från andra kommuner. I samverkan med polisen har skolorna och socialtjänsten fördjupat sitt förebyggande arbete. Volontärverksamheter såsom anhörigföreningen, kvinnojouren Anna, lokalavdelningar för handikapporganisationer, pensionärsorganisationer, polisens volontärer och Unga för Unga är nödvändiga komplement till socialtjänsten. Valfrihet för våra medborgare är en del av vår kvalitetsutveckling inom välfärden och vi inför LOV (Lagen Om Valfrihet) under hösten Upplands-Bro är en grön kommun och vi är antagna som medlem i Sveriges EKO kommuner. Upplands-Bro är en allt friskare och mer välmående kommun. Det är otroligt glädjande att sjuktalen för våra egna medarbetare har halverats de senaste åren och vid utgången av 2011 var vi sjätte (2010=sjunde) bästa kommun i Stockholms län med ett sjuktal på endast 5,0 %. Arbetslösheten i kommunen sjunker och vi ligger under snittet för länet och landet. Upplands-Bro ska vara en attraktiv kommun för företagande, boende och anställda. Irène Seth (M) Kommunstyrelsens ordförande

10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3 HUR ANVÄNDES SKATTEPENGARNA 2011?... 4 SKATTESATS... 5 MANDATFÖRDELNING... 5 ORGANISATIONSÖVERSIKT... 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 7 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS... 7 Kommunfullmäktiges ekonomiska mål... 8 Kommunallagens balanskrav... 9 Årets resultat... 9 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Ägardirektiv, resultat och koncernbidrag PERSONALREDOVISNING FINANSIELLA RAPPORTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR DRIFTREDOVISNING OCH BUDGETUTFALL FÖR NÄMNDERNA RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER INVESTERINGSREDOVISNING VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHETENS RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING REDOVISNINGSPRINCIPER NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER REVISIONEN KOMMUNSTYRELSEN Överförmyndarens verksamhet Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Vatten- och avloppsverksamheten Avfallsverksamheten BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Fysisk och teknisk planering och bostadsförbättring Miljö och hälsoskydd - myndighetsutövning BILDNINGSNÄMNDEN Nämnd- och styrelseverksamhet Pedagogisk omsorg (familjedaghem)/öppen förskola Förskola Grundskola, Förskoleklass, Obligatorisk Särskola, Fritidshem, Öppen verksamhet, Fritidsgårdar Gymnasieskola Vuxenutbildning Resursteamet Gemensam verksamhet Kostenheten Investeringsredovisning KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nämnd- och styrelseverksamhet Fritidsverksamhet Kultur Kulturskola Investeringsredovisning SOCIALNÄMNDEN Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Nämnd och administration Investeringsredovisning

11 Fem år i sammandrag Nyckeltal Folkmängd 31 December Folkmängd 1 November Utdebitering Kommunalskatt, kr 19,58 19,58 19,58 19,58 19,58 Landstingsskatt, kr 12,10 12,10 12,10 12,10 12,27 Resultat Resultat, mkr 29,8 26,1 10,2 8,6 41,4 Resultat kr per invånare Verksamhetens nettokostnad, mkr 978,3 953,2 873,5 848,2 773,6 Nettokostnadernas andel av skatter 96,3 % 97,7 % 98,9 % 98,6 % 95,3 % och utjämning Verksamhetens nettokostnad kr per invånare Balans Balansomslutning, mkr Eget kapital, mkr Eget kapital kr per invånare Soliditet 1 40,9 % 42,7 % 43,6 % 42,3 % 48,5 % Tillgångar kr per invånare Anläggningtillgångar kr per invånare Nettoinvestering mkr Nettolåneskuld av anläggningstillgångar 30 % 17 % 18 % 41 % 31 % 3 Borgensåtagande och ansvars åtagande kr per invånare Personal Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare (tillsvidare anställda) Kommunkoncernen Årets resultat, mkr 41,7 16,1 19,3 14,1 48,6 Eget kapital, mkr Solditet 24,4 % 24,4 % 25,1 % 24,7 % 27,6 % 1 Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar. 2 Nettoinvestering är kommunens totala investeringar i anläggningstillgångar. 3 Nettolåneskulden är kommunens upplåning med avdrag för vidareförmedlade lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Eventuell utnyttjad checkkredit ingår. 3

12 Hur användes skattepengarna 2011? 100 kronor i skatt till kommunen fördelades så här: 41,06 kr gick till barnomsorg och för- och grundskoleverksamhet 18,09 kr gick till vård och äldreomsorg och hälsoverksamhet 10,78 kr gick till gymnasieskola och vuxenutbildning 10,33 kr gick till individ- och familjeomsorg samt LSS-verksamhet 4,05 kr gick till gator, vägar, park, plan, bygglov mm 2,93 kr gick till årets överskott 2,87 kr gick till fritidsverksamhet 2,47 kr gick till kommunövergripande verksamhet 2,43 kr gick till pensioner 1,70 kr gick till räddningstjänst 1,40 kr gick till kulturverksamhet 1,01 kr gick till politisk verksamhet 0,71 kr gick till räntor 0,17 kr gick till miljö- och hälsoskyddsverksamhet Så här fick kommunen sina pengar: 65 % var skatteintäkter 13 % var statsbidrag och utjämning 21 % var avgifter och ersättningar för servicetjänster som kommunen erbjuder 1 % var finansiella intäkter 0 % var exploaterings- och realisationsvinster Finansiella intäkter 1% Exploaterings- o reavinster 0% Avgifter o ersättningar 21% Statsbidrag o utjämning 13% Skatteintäkter 65% 4

13 Skattesats Upplands-Bro kommuns skattesats är oförändrad 19:58. Tillsammans med landstingsskatten uppgår den totala skatten för 2011 till 31:68. Begravningsavgiften betalas av alla invånare i kommunen. Kyrkoavgift betalar den som är med i Svenska kyrkan Kommunalskatt 19:58 19:58 Landstingsskatt 12:10 12:10 Summa skattesats 31:68 31:68 Kyrkoavgift: Bro församling 1:19 0:94 Varav begravningsavgift 0:25 0:25 Kungsängen-Västra Ryd församling 1:04 0:86 Varav begravningsavgift 0:18 0:18 Mandatfördelning Från och med 1 november 2010 har en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet flest mandat i kommunfullmäktige. Kommunmedborgarna ger kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Fullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Moderaterna 13 Folkpartiet 4 Kristdemokraterna 3 Centerpartiet 1 Socialdemokraterna 13 Miljöpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Totalt 41 Organisationsöversikt Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting fastställa finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten med betydelse för god ekonomisk hushållning. De verksamhetsanknutna målen och de finansiella målen ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2011 antagit finansiella och verksamhetsanknutna mål och uppdrag. Uppföljningen av de finansiella målen redovisas i förvaltningsberättelsen och uppföljningen av de verksamhetsanknutna målen redovisas under respektive nämnds verksamhetsberättelse. Kommunkoncernen omfattar Upplands-Bro kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 %. I kommunkoncernen ingår det helägda moderbolaget Upplands- Bro Kommunföretag AB och de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, Upplands-Bro Lokalvård AB samt AB Upplands-Brohus. Dessa bolag ingår i den sammanställda redovisningen. 5

14 Kommunens andel räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda är 10,4 %. Kommunen har dessutom mindre engagemang som i likhet med Räddningstjänstförbundet Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans), Kommuninvest ekonomisk förening (267 medlemmar), Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunalförbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans). 6

15 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Siffror som presenteras i parentes avser föregående år, d v s år Samhällsekonomisk utveckling Den kommunala sektorn har uppvisat historiskt goda resultat för både 2009 och 2010, men 2011 minskade sektorns resultat. Förklaringen är främst att det låga ränteläget höjer nuvärdet på den kommunala pensionsskulden och att konjunkturstödet successivt börjar avvecklas. Kommunernas resultat för 2011 uppgår till 8,8 miljarder kronor, men 42 av landets 290 kommuner redovisar underskott. Resultatet har påverkats av en omräknad pensionsskuld. Detta är en engångseffekt som sänker kommunernas resultat med 2 miljarder kronor. Förutom ökade skatteintäkter har sänkta avgifter för avtalsförsäkringar förbättrat resultaten för kommunerna. Befolkningsutvecklingen Upplands-Bro kommun expanderar kraftigt och under 2011 ökade befolkningen med 308 (474) invånare. Att kommunen ökar i befolkning innebär ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och därmed också kraven på ökad verksamhet. Reinvesteringar bör på lång sikt göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar mm. Antal personer Befolkningsutveckling God ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och

16 leverantörer. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budget ekonomiska mål för kommunen. Samtliga mål är i stort uppfyllda under God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Utöver ekonomiska mål beslutar kommunfullmäktige om mål och uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna i samband med budget. För redovisning och uppföljning av måluppfyllelsen i kommunens verksamheter av de olika målen och uppdragen hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. För att uppnå en god läsbarhet av hela årsredovisningen redovisas därför inte dessa i förvaltningsberättelsen. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och bidrag. Under 2011 ökade nettokostnaderna (exklusive exploateringsnetto och realisationsvinster) med 3,0 %. Detta kan jämföras med ökningen av intäkterna som uppgick till 4,1 %. Kommunfullmäktiges ekonomiska mål Kommunfullmäktige har i budgeten 2011 fastställt följande ekonomiska mål: Varje kommun behöver bedöma vilken resultatnivå som behövs för att ha en god ekonomisk hushållning. Med den expansion som kommunen för närvarande genomgår bedöms en resultatnivå på plus/minus noll vara godtagbar för budgetåret Årets resultat 29,8 mkr innebär att kommunens mål att ha en resultatnivå på plus/minus noll för budgetåret har uppnåtts. Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad 2011 Kommunens skattesats är oförändrad. Kommunens investeringar ska huvudsakligen skattefinansieras Kommunen har upptagit lån för byggande av Kungsängens idrottsplats, övriga investeringar har egenfinansierats under året. Nämnder och förvaltningar ska ha god budgetdisciplin och framförhållning. Ekonomiska ramar ska hållas. Nämnderna visar en fortsatt god budgetdisciplin. Nämndernas driftredovisning uppvisar ett överskott på 9,2 mkr. Det motsvarar en budgetavvikelse på 0,9 %. Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till 978 mkr. Mot bakgrund av detta är bedömningen att målet i stort uppnåtts. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. I nämndernas verksamhetsberättelser för 2011 redovisas måluppfyllelsen under året. Med anledning av antalet mål och för att uppnå en god läsbarhet av hela årsredovisningen redovisas därför inte dessa i förvaltningsberättelsen. Merparten av kommunfullmäktiges mål har uppnåtts helt eller delvis. Den sammanvägda prognosen för graden av måluppfyllelse för målen är därför god. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten fyller kraven på god ekonomi.. 8

17 Kommunallagens balanskrav Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För 2011 har kommunen inte redovisat några realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen har inte heller några underskott att täcka från tidigare år. I den analys av ekonomi och balanskrav som ska ske i förvaltningsberättelsen är det möjligt att öronmärka överskott för vissa framtida ändamål. När sedan kostnaderna uppkommer kan de i en till externredovisningen sidoordnad balanskravsutredning avräknas mot det faktiska resultatet i resultaträkningen. Detta möjliggör att Upplands-Bro kommun kan avsätta en del av årets resultat till en buffert för att hantera framtida kostandsökningar eller intäktsminskningar och därmed utjämna för de ekonomiska påfrestningar som det kan medföra. I och med kommunens goda resultat för 2011 öronmärks 26 mkr för att hantera en situation med underskott mot balanskravet. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Det justerade resultatet enligt kommunallagens balanskrav visar ett positivt resultat på 3,8 mkr efter öronmärkning med 26 mkr av årets resultat. Avstämning mot kommunallagens balanskrav, tkr Redovisning av uppfyllt balanskrav enligt kommunallagens 8 kapitel: Årets resultat enlig resultaträkningen Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar Avsättning av årets resultat till buffert för kommande år Justerat resultat enligt kommunallagens balanskrav Årets resultat , , 2 2 0,4 3 1, 1 4 1, 4 8,7 1 0,2 2 6, 1 2 9, , 1 Resultatet 2005 beror på att kommunen sålde aktier för AB Upplands-Brohus till Upplands-Bro Kommunföretag AB med en stor reavinst. Årets resultat uppgår till 29,8 mkr (26,1 mkr). Det motsvarar 2,9 % av skattintäkterna och statsbidragen inklusive utjämning. Kommunen budgeterade med ett nollresultat för Det innebär att årets resultat är 29,8 mkr bättre än budgeterat. De ökade skatteintäkterna är den 9

18 främsta anledningen till det positiva resultatet för kommunen. Kommunen fick totalt 14,4 mkr mer i skatteintäkter och statsbidrag än vad som budgeterades inför Kommun Tkr Not Förändring Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT Kommunen har även fått in intäkter vid försäljning av tomträtter på 1,4 mkr (2,4 mkr). Premierna för avtalsförsäkringarna AGS-KL respektive avgiftsbefrielseförsäkringen sänktes till noll för år 2011 i likhet med 2010 och 2009 och den preliminära premien återbetalades, vilket innebar en kostnadsminskning med 2,3 mkr (2,1 mkr). Nämnderna uppvisar en fortsatt god budgetdisciplin. Nämnderna redovisar ett samlat överskott på 9,2 mkr. Vatten och avloppsverksamheten (VA) genererade ett överskott med 1,2 mkr. Överskottet har överförts till 2012 enligt gällande redovisningsregler. På liknande sätt har överskottet i avfallsverksamheten på 2,7 mkr överförts till Diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden (RIPS) sänktes med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har varit oförändrad sedan RIPS infördes år För kommunen innebar sänkningen av diskonteringsräntan en engångseffekt i 2011 års redovisning med 8 mkr. Skatter och utjämningssystem Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning uppgick totalt till mkr (975 mkr). Det är 40,1 mkr eller 4,1 % mer än För 2010 var ökningen 92 mkr vilket motsvarade en ökning med 10,4 %. Skatteintäkterna uppgick till 845 mkr. Det är 38 mkr mer än Eftersom Upplands-Bro kommun har en skattekraft som inte uppgår till 115 % av genomsnittet i landet fick kommunen 117 mkr i inkomstutjämning, det är 6 mkr mer än året innan. För 2010 fick kommunerna ett särskilt konjunkturstöd på 23 mkr. För 2011 fick kommunen 24 mkr i regleringsbidrag och 7 mkr i kostnadsutjämning. För den så kallade LSS-utjämningen (Lagen om särskilt stöd) som sker mellan kommunerna betalade Upplands-Bro kommun en avgift på 10 mkr. Fastighetsavgiften gav kommunen 33 mkr i intäkter. 10

19 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning ,7 100,5 96,9 81,5 95,8 95,3 98,6 98,9 97,7 96, Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna tillsammans med statsbidrag och utjämning som går åt för att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnadsandel uppgår till 96,3 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Som måttstock inom kommunsektorn för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås är att nettokostnadsandelen bör ligga under 98 % sett över tiden. Nettokostnaden för nämndernas verksamhet uppgår till 978,3 mkr (953,2 mkr). Det är en ökning med 25,1 mkr eller 2,6 %. De externa kostnaderna, d v s verksamhetens kostnader, finansiella kostnader och avskrivningar, ökade med 56,5 mkr eller 4,7 %. De externa intäkterna, d v s verksamhetens intäkter, skatteintäkter, statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter, ökade med 60,1 mkr eller 4,8 %. Finansnetto För 2011 redovisar kommunen ett negativt finansnetto med - 7,3 mkr (+ 4,1 mkr). Det negativa finansnettot beror på att diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden sänktes med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har varit oförändrad sedan RIPS infördes år För kommunen innebar sänkningen av diskonteringsräntan en engångseffekt i 2011 års redovisning med 8 mkr. Finansiella intäkter uppgår till 17,1 mkr (11,6 mkr). I finansnettot ingår en borgensavgift från AB Upplands-Brohus på 2 mkr. De finansiella intäkterna är i huvudsak ränteintäkter på lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Pensioner KPA administrerar kommunens pensioner. Totalt uppgick kommunens pensionskostnader inklusive särskild löneskatt till 59,7 mkr. Kommunen har inte några särskilda placerade medel för pensioner. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Den del som betalas ut som individuell del kostnadsförs också vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden (RIPS) sänktes med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har varit oförändrad sedan RIPS infördes år För kommunen innebar sänkningen av diskonteringsräntan en engångseffekt i 2011 års redovisning med 8 mkr. Resultateffekten redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Förvaltningen av den individuella delen av kommunala pensionsskulden har överlämnats till den anställde. Pensionsskulden intjänad före 1998 uppgår vid årets utgång till 549 mkr (506 mkr) och återlånas i verksamheten. Från 2006 har ett nytt pensionsavtal träffats vilket innebär att ökningstakten i framtida åtaganden för pensioner kan begränsas. 11

20 Kommunens samlade pensionsåtaganden, tkr Avsättning pensioner (not 16) Avsättning för särskild avtalspension (not 16) Intjänad tjänstepension enligt PFA 2005 (not 18) Pensionsförpliktelser (not 19) Summa totalt pensionsåtagande inkl löneskatt Förvaltade pensionsmedel Återlånade medel Aktualiseringsgrad 78 % 76 % 74 % Driftredovisning och budgetutfall för nämnder Budget 2011 Resultat 2011 Budget avvikelse 2011 Avvikelse 2010 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Revision Summa Revision Kommunstyrelseförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst Plan- och exploatering Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen Bygg- och Miljönämnden Summa Bygg- och Miljönämnd Bildningsnämnden Summa Bildningsnämnden Kultur- och Fritidsnämnden Summa Kultur- och fritidsn Socialnämnden Ekonomiskt bistånd SN Summa Socialnämnden Summa Nämnder Internränta Avskrivningar Fastighetsskatt Utbetalade pensioner Semesterlöneskuld Folksam riskkostnad Finansnetto Övrigt netto Summa kommungemensam Driftredovisning kommunen Finansiering Resultat Nämndernas driftredovisning uppvisar ett överskott på 9,2 mkr. Det motsvarar en budgetavvikelse på 0,9 %. Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till 978 mkr (951 mkr). Nämnderna visar en fortsatt god budgetdisciplin. Samtliga nämnder utom bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden redovisar överskott i sina verksamheter. Bildningsnämnden redovisar ett underskott på 1 mkr vilket är en budgetavvikelse på 0,2 %. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett underskott på 459 tkr vilket är en budgetavvikelse på 1,2 %. Revisionen uppvisar ett underskott på 15 tkr. Pensionsutbetalningar för pensioner intjänade före 1998 ökade jämfört med vad som budgeterats enligt KPA:s prognos. Förändring av diskonteringsräntan ökade också pensionskostnaderna med sammanlagt 8,1 mkr. Totalt uppvisar de kommungemensamma verksamheterna ett överskott på 6 mkr. 12