När hjärtat tar en paus -

Transkript

1 När hjärtat tar en paus - patientens upplevda livskvalitet efter ett hjärtstopp - en litteraturstudie When the heart take a time out - patient s perceived quality of life after a cardiac arrest - a literature review Janna Jansson Åsa Östman Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå/15 hp Handledare: Anders Johansson Examinator: Anna Josse Eklund

2 Sammanfattning Titel: När hjärtat tar en paus - patientens upplevda livskvalitet efter ett hjärtstopp. When the heart take a time out - patient`s perceived emotions after a cardiac arrest. Fakultet: Institution: Ämne: Kurs: Författare: Handledare: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper. Institutionen för hälsovetenskaper. Omvårdnad Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Janna Jansson & Åsa Östman Anders Johansson Sidor: 20 Nyckelord: hjärtstopp, livskvalitet och överlevare Varje år drabbas cirka personer av hjärtstopp varav ungefär 500 överlever. Att gå från frisk till sjuk på ett ögonblick kan orsaka en livskris där sjuksköterskans profession ger möjlighet att påverka den drabbades kommande livskvalitet genom kunskap och förståelse om patientens situation. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur personer som överlevt ett hjärtstopp beskriver sin livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie där Polit och Becks (2012) niostegsmodell användes för att finna artiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter kvalitetsgranskning och urvalsprocess återstod tio artiklar som svarade mot studiens syfte. Resultatet gav tre kategorier; sociologisk inverkan på livskvaliteten, psykologisk inverkan på livskvaliteten och fysiologisk inverkan på livskvaliteten. Slutsatsen var att patienterna upplevde sin livskvalitet initialt lägre men förbättrad över tid. I stort upplevde patienterna livskvaliteten som tillfredsställd där sociala relationer var en påverkande faktor på livskvaliteten. Ingen skillnad kunde ses gällande ålder eller sjukdomens svårighetsgrad däremot upplevde kvinnor den hälsorelaterade livskvaliteten högre än män.

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Hjärtstopp... 4 Behandlingar efter hjärtstopp... 6 Livskvalitet... 6 Sjuksköterskans roll... 7 Problemformulering... 8 Syfte... 8 Metod... 8 Urval Urval Urval Databearbetning Etiska överväganden Resultat Sociologisk inverkan på livskvaliteten Psykologisk inverkan på livskvaliteten Fysiologisk inverkan på livskvaliteten Diskussion Metoddiskussion Klinisk betydelse Förslag till fortsatt forskning Slutsats Referenser Bilaga 1: Artikelmatris Bilaga 2: Hjärt- och lungräddning

4 Inledning At 7:35 AM on october 12, 1999, I died. I was clinically dead for 22 minutes. In retrospect, I realize that I felt an impending sense of doom about 30 minutes before my sudden cardiac death. Actually, I remember looking at my husband and son, knowing this would be the last time I would see them. I told them that I was dying and that I loved them very much. That was the last thing that I remember. (Clements & Sternersson 2004 s. 134) Varje år drabbas ca människor av hjärtstopp i Sverige varav 2/3 drabbas utanför sjukhus (Herlitz 2014). Behandling i form av hjärt-lungräddning startas på ca 4000 personer varav ca 500 överlever. Majoriteten är medelålders eller äldre men även yngre till synes friska personer kan drabbas (Hjärt-lungfonden 2009). Ett hjärtstopp får oftast stora konsekvenser samt kan i många fall leda till en livskris för personen som drabbas men även för dess familj och vänner. För vårdpersonal, prehospitalt, är det stora beslut som ska tas snabbt och oftast med lite bakgrundsinformation. Beslutet ska innebära ett förlängt liv hos personen med god livskvalitet som följd (Bremer 2008) samt att den drabbades värdighet måste upprätthållas under hela behandlingsförloppet (Lippert et. al 2010). Bakgrund Hjärtstopp Hjärtstopp är den allvarligaste komplikationen till hjärtinfarkt (Holmberg 2005) där det oftast, men inte alltid, har funnits vissa varningsarytmier innan, exempelvis ventrikeltakykardi, ventrikulära extraslag eller längre episoder av långsam hjärtrytm (Ericson & Ericson 2012). Hjärtstopp kan orsakas av tre olika patofysiologiska mekanismer; kammarflimmer, pulslös elektrisk aktivitet (PEA) samt asystoli (Holmberg 2005). En stor del av samtliga hjärtstopp som sker utanför sjukhus debuterar som ett kammarflimmer. När problem uppstår i hjärtats elektriska system slutar hjärtat att pumpa blod, ett elektriskt kaos uppkommer vilket resulterar i att hjärtat hamnar i flimmer istället för normal hjärtverksamhet (HLR 2015). För att försöka bryta den arytmi som kammarflimret utgör och på så sätt få hjärtat att återgå till normal sinusrytm används en defibrillator som ger en strömstöt genom hjärtat. En tidig defibrillering i förloppet ger en större chans till framgång (Holmberg 2005). Pulslös elektrisk aktivitet (PEA) är egentligen inte någon arytmi utan en långsam elektrisk rytm utan mätbart blodtryck. Detta kan ses i slutstadiet av en kardiogen chock då vänster kammare inte längre orkar hålla ett tillräckligt systoliskt tryck för att skapa en pulsvåg vilket försämrar myokardfunktionen som i sin tur sänker det systoliska trycket ytterligare. PEA uppstår ofta i slutskedet av kvävning eller drunkning. (Holmberg 2005). Vid asystoli slutar hjärtmuskulaturens sammandragningsfunktion att fungera vilket resulterar i att hjärtat inte töms på blod, så kallat hjärtstillestånd (Lindskog 2004). I de 4

5 flesta fall har patienten redan haft ett kammarflimmer som gått från ett grovvågigt kammarflimmer till ett finvågigt kammarflimmer och sen vidare till en asystoli. Det är av stor betydelse om kammarflimret är grov- eller finvågigt vid defibrillering då hjärtat vid finvågigt kammarflimmer i princip är uttömt på energi vilket kan vid defibrillering istället leda till en asystoli (Holmberg 2005). Det kan även bero på en kardiogen chock som leder till PEA vilket i sin tur resulterar i asystoli. Primära sjukdomar som sick sinus syndrome kan även vara en mekanism som påverkar retledningssystemet vilket kan leda till asystoli (Holmberg 2005). Plötsliga hjärtstopp kan även ha andra orsaker som drunkning, kvävning, intoxikationer och blockerade luftvägar (Holmberg 2005). Oavsett anledningarna ovan så leder detta till att hjärtat slutar att fungera både mekaniskt och elektriskt vilket resulterar i att patienten avlider om inte åtgärder sätts in (Herlitz 2014). Fortsättningsvis kommer begreppet hjärtstopp användas i litteraturstudien oavsett bakomliggande orsak. Vid bevittnade hjärtstopp utanför sjukhus sker ca 54 % av fallen med en anhörig eller annan person närvarande, en så kallad bystander, cirka 14 % bevittnas av ambulanspersonal och 32 % är obevittnade (Herlitz 2014). Fem minuter efter ett hjärtstopp börjar kroppen få irreversibla skador till följd av syrebristen som uppkommer och efter ytterligare tio minuter är döden så gott som oundviklig (Herlitz 2014). Sannolikheten att överleva ett hjärtstopp ökar om den drabbade personen får hjälp med andning och cirkulation på konstgjord väg, via hjärt-lungräddning (HLR) i väntan på ambulansens ankomst, eller tills dess en hjärtstartare kopplas på, det vill säga defibrillering (Herlitz 2014). HLR innebär kontinuerliga episoder av 30 bröstkompressioner samt 2 inblåsningar för att på så sätt pumpa det syresatta blodet runt i kroppen (HLR 2015). För utförlig HLR se bilaga 2. Holmberg (2005) skriver att på alla som drabbas av ett hjärtstopp ska HLR påbörjas, med undantag för personer som tidigare tydligt har uttalat att de inte önskar behandling eller där läkare inte bedömer HLR som medicinskt motiverat. Bremer (2008) skriver att för att öka chansen att överleva hjärtstopp krävs flera samordnade åtgärder, detta brukar benämnas som kedjan som räddar liv. I denna kedja ingår länkarna; tidig upptäckt, tidigt larm, tidig hjärt-lungräddning, tidig defibrillering samt vården efteråt. Tidsaspekten är en viktig faktor som har stor betydelse för överlevnaden. Figur 1. Kedjan som räddar liv 1 1 Återgiven med tillstånd av Eva-Marie Berg, utbildningssystrarna.se

6 Behandlingar efter hjärtstopp Efter lyckad hjärt- lungräddning vårdas patienten oftast på en övervaknings- eller intensivvårdsavdelning för övervakning och vidare behandling. En patient som inte vaknar ur medvetslösheten inom 72 timmar har ofta en sämre prognos (Eikeland et al. 2011). Behandling med måttlig hypotermi har visat god effekt gällande reducering av dödlighet och neurologiska skador. Vid behandling med hypotermi kyls patienten ned till 33 grader i 24 timmar och har då som syfte att begränsa skador på vävnaden (Nikolov & Cunningham 2003). Efter ett hjärtstopp kan patienter få en implanterbar defibrillator, en så kallad ICD, inopererad för att förhindra plötslig död. Denna ger hjärtat en elchock inifrån vid allvarliga hjärtrytmrubbningar samt pacemakerstimulering vid behov (Socialstyrelsen 2015). Sjukdomstillståndet kan leda till en krisreaktion då personen är med om något allvarligt samt går från frisk till sjuk på mycket kort tid (Bremer 2008). Kunskap hos sjuksköterskan om krisreaktionens faser öppnar upp för att sedan kunna ge vidare denna kunskap och därmed inge trygghet samt ge patienten stöd och verktyg att kunna bearbeta sin situation på ett bra sätt vilket i förlängningen kan leda till en ökad livskvalitet. Cullberg (2010) beskriver att de flesta följer liknande faser men under olika lång tid. Chockfasen innebär vanligen förnekelse och panikreaktion. Personen i fråga är sällan mottaglig för komplicerad information. Stor empati, förståelse samt sällskap hjälper personen att känna sig tryggare. I reaktionsfasen upplevs ofta känslor som sorg, hopplöshet, rädsla samt vrede. Personen i fråga är mer mottaglig för information. Vidare skriver Cullberg (2010) att i accepterande- och reparationsfasen brukar en psykisk och fysisk anpassning till den nya livssituationen inträda, förändring i livet med de nya villkor som tillkommit. I nyorientering- och copingfasen orkar personen i fråga sätta upp nya mål för framtiden, problemlösning samt positiva jämförelser kan göras nu. Livskvalitet WHO definierar livskvalitet enligt följande: Quality of Life as an individual's perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns. It is a broad ranging concept affected in a complex way by the person's physical health, psychological state, personal beliefs, social relationships and their relationship to salient features of their environment ( 2015). Brülde (2003) beskriver att livskvalitet handlar till stor del om vad som har positivt respektive negativt värde för den enskilda personen, vad som är bra eller dåligt för vederbörandes mål. Vidare menar Brülde att frågan är att likställa med frågor om vad som anses göra livet värt att leva samt vad som gör livet bra för den enskilde. För att mäta livskvalitet finns mätinstrument speciellt framtagna, Short-Form-36 (RAND 36- item Health Survey) (SF-36) och EuroOoL 6D är exempel på sådana mätverktyg (Moulaert et. al 2007, Ware 1996). Med dessa mäts bland annat fysisk- och psykisk förmåga, kroppslig smärta, generell- samt mental hälsa (Ware 1996). Wenger et.al (1996) menar att hälsorelaterad livskvalitet bör betraktas utifrån olika perspektiv: en generell granskning där patienten själv uppskattar sin egen livskvalitet ur olika omfattningar eller områden där livskvalitet och andra komponenter av de olika 6

7 omfattningarna räknas in. För patienter med hjärtkärlsjukdomar anser Wenger et.al (1996) att tre faktorer är viktigast för att uppnå en bättre livskvalitet, den första är den funktionella förmågan som innefattar exempelvis dagliga rutiner, sociala aktiviteter och ekonomi. Den andra är personens upplevda förmåga när det gäller de förändringar som skett angående hälsa, välbefinnande samt hur tillfredsställd personen är med livet. Den tredje faktorn är hur symtom, förändringar samt försämringar relaterat till sjukdomen påverkar livet, exempelvis sjukhusvistelse och försämrad fysisk förmåga. Deasy et.al (2012) menar att hälsorelaterad livskvalitet härleder till vardagliga faktorer som inverkar på den enskilda personens upplevelser, tro, förväntningar och insikt. Begreppen livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet förekommer frekvent i forskning kring patienter som överlevt ett hjärtstopp. Begreppen flätas samman i studierna då de upplevs som ett enskilt begrepp då helheten påverkar patienternas vardag. Sjuksköterskans roll Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2009) beskrivs omvårdnad som ett akademiskt ämne där fokus ligger på att främja människors hälsa. Inom omvårdnad belyses begreppet hälsa inte bara som frånvaro av sjukdom utan som ett samspel mellan en människas förmåga och ändamål. Det vill säga att en person som är sjuk fortfarande kan ha god hälsa samtidigt som ohälsa kan finnas hos en person som anses frisk. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) ska patientens grundläggande och specifika omvårdnadsbehov tillgodoses samt det friska ska tillvaratas. Sjuksköterskan ska informera och undervisa patienter och närstående samt försäkra sig om att informationen har mottagits på rätt sätt. Lippert et al. (2010) skriver att värdighet och ärlighet är viktiga komponenter där patienter som överlevt ett hjärtstopp har rätt till att vårdas med värdighet samt få ta del av all information utan att viktiga delar uteslutits. Wiklund (2009) skriver att sjuksköterskan bör försöka förstå livshändelser och sjukdomar som den enskilda patienten upplever för att ge en ökad förståelse vilket ger en god grund för ett bra bemötande samt individuell vård. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2014) är sjuksköterskans roll att samarbeta med andra aktuella professioner, ge vård till enskild person och dess närstående. Palacios- Cena et.al (2011) beskriver att sjuksköterskans roll är att samordna livsstilsförändringar hos en person som överlevt ett hjärtstopp så att vardagen efter utskrivning kan fungera tillfredsställande. I arbetet ingår även att uppmuntra patienten till uppföljning och rådgivning. I kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) beskrivs det att sjuksköterskan ska arbeta enligt ett etiskt förhållningssätt där en helhetssyn, respekt för människans autonomi, integritet och värdighet är grundläggande. Vårdpersonal ställs ofta inför etiska dilemman där snabba beslut ska fattas på kort tid då en person med hjärtstopp påträffas (Bremer 2008). Dessa beslut kan vara avgörande för liv och död där vårdpersonal inte kan veta om patienten önskar leva vidare eller ej. Ett hjärtstopp kan för patienten betyda en relativt snabb och smärtfri död (Holmberg 2005) då återupplivningsförsök i vissa fall istället kan medföra ett utdraget lidande och dödsförlopp (Baskett et. al 2005). 7

8 Problemformulering Att överleva ett hjärtstopp kan innebära en omvälvande omställning i livet då den drabbade varit nära att avlida för att sedan komma tillbaka till något som skall likna det tidigare liv han eller hon har haft. Genom att öka kunskapen för sjuksköterskor och annan vårdpersonal om hur en människas livskvalitet påverkas efter att ha överlevt ett hjärtstopp, kan ha betydelse för hur en patient fortsättningsvis kan komma att klara av vardagen som väntar. Många studier fokuserar på antal överlevande samt vilka behandlingar som används. Men detta i åtanke kan det vara intressant att undersöka hur livskvaliteten påverkas ur ett patientperspektiv. Syfte Syftet var att undersöka hur personer som överlevt ett hjärtstopp beskriver sin livskvalitet. Metod Litteraturstudien grundades på vetenskapliga artiklar som systematiskt samlats in, granskats och sammanställts. Enligt Polit och Beck (2012) baseras en litteraturstudie på primärkällor. Studien ska innehålla en fråga som avses besvaras, det ska formuleras och genomföras en plan för informationsinsamling som sedan analyseras, tolkas och sammanfattas i en skriftlig beskrivning. Översynen ska vara fullständig, noggrann samt aktuell, innehålla tydliga inklusions- och exklusionskriterier samt att studien ska vara reproducerbar. Till denna litteraturstudie användes Polit och Becks (2012) niostegsmodell (se figur 2). 1. Formulera syfte samt frågeställningar. 2. Sökstrategi databaser, sökord och urvalskriterier 3.Databassökning och dokumentation av sökningen 6. Läsa igenom och granska materialet för överstämmelse av syftet 5. Granska referenser för att eventuellt hitta nytt material 4. Läsa abstrakten och sortera ut ej relevant material. 7. Kritiskt Litteratursökning granska artiklarna 8. Analysera artiklarna och kategorisera innehållet 9.Sammanställning av information Figur 2.Polit och Becks niostegsmodell. Fri översättning 8

9 Steg 1 och 2 i Polit och Becks (2012) modell innebär att ett syfte och en frågeställning formuleras, en sökstrategi beslutas där sökord, databaser och inklusions- och exklusionkriterier ingår. De sökord som valdes var hjärtstopp, livskvalitet och överlevare då sökningar av dessa ringade in problemområdet. Inklusionskriterier som valdes var att deltagarna var 18 år eller äldre, samtliga artiklar ska vara peer-reviewed samt från 2004/01/ /01/19. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska, norska eller engelska. Exklusionskriteriet som valdes var reviewartiklar då dessa inte anses vara primärkällor. De databaser som med utgångspunkt för ämnet var aktuella var i första hand Cinahl då denna databas enligt Polit och Beck (2012) belyser forskning inom ämnet omvårdnad och i andra hand PubMed som enligt Polit och Beck (2012) inriktar sig på medicinsk forskning. Steg 3 i Polit och Becks (2012) modell innebär att databassökningen genomförs och dokumenteras. Valda sökord översattes till engelska i databasen SweMed+ vilket resulterade i heart arrest, quality of life och survivors. Dessa översattes till MeSHtermer (Medical subject headings) i PubMed samt Headings i Cinahl. Sökningarna genomfördes och dokumenterades utförligt. Vid sökning i Cinahl var sökorden belagda med MH vilket betyder major heading. I Cinahl (tabell 1) och PubMed (tabell 2) var varje sökord enskilt sökt först för att sedan kombineras vilket redovisades i följande tabeller. När sökningen var klar fanns totalt 17 artiklar kvar. I sökningen framkom externa dubbletter bland artiklarna vilket menas att de påträffade artiklarna förekom i båda databaserna. Till urval 2 togs dubbletterna bort. Tabell 1. Sökning gjord i Cinahl samt efterföljande urval Cinahl Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Heart arrest 3899 MH (S1) Quality of life MH (S2) Survivors 3198 MH (S3) S1 and S and S3 Summa

10 Tabell 2. Sökning gjord i PubMed samt efterföljande urval. PubMed Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Heart arrest MeSH (S1) Quality of life MeSH (S2) Survivors MeSH (S3) S1 and S2 and (2)* 4 4 S3 Summa Manuell sökning Totalt *Siffror inom () är externa dubbletter. Urval 1 Steg 4 och 5 i Polit och Becks (2012) modell innebär att läsa abstrakt för att sedan jämföra med det valda syftet och frågeställningen. Titel och abstrakt lästes igenom och artiklar som matchade syftet valdes ut. Samtliga artiklar i urval 1 togs fram i fulltext. Referenserna granskades och då gjordes en manuell sökning vilket resulterade i två ytterligare artiklar. Det totala antalet artiklar i urval 1 blev 19. Urval 2 Steg 6 i Polit och Becks (2012) modell innebär att artiklarna ska läsas igenom noggrant och granskas i jämförelse med syftet. Materialet lästes igenom och de artiklar som inte svarade mot syftet togs bort. Efter denna granskning fanns 10 artiklar kvar till urval 2 inklusive den manuella sökningen. Urval 3 Steg 7 i Polit och Becks (2012) modell innebär att artiklarna ska granskas kvalitetsmässigt. Tre granskningsmallar har använts till litteraturstudien, Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report till de kvantitativa artiklarna, Guide to an Critique of a Qualitative Research Report till den kvalitativa artikeln samt Guidlines for Critiquing Mixed Methods Studies till artiklarna med mixad metod (Polit & Beck 2012). Efter denna granskning återstod 10 artiklar kvar till urval 3 och dessa utgjorde resultatdelen i litteraturstudien. Databearbetning Steg 8 i Polit och Becks (2012) modell innebär att artiklarna analyseras och innehållet kategoriseras. Artiklarna översattes och lästes igenom flertalet gånger och det aktuella innehållet i resultatdelen analyserades för att sedan delas in i kategorier. Under analysprocessen identifierades kategorierna sociologisk inverkan på livskvaliteten, psykologisk inverkan på livskvaliteten och fysiologisk inverkan på livskvaliteten. Till 10

11 hjälp användes överstrykningspennor samt ett Word-dokument. Därefter sammanställdes artiklarna och redovisades i en matris. Steg 9 i Polit och Becks (2012) modell innebär att en översikt över informationen sammanställs till en litteraturstudie. Materialet sammanställdes vilket sedan redovisades i löpande text. Etiska överväganden Forsberg och Wengström (2013) skriver att samtliga artiklar som väljs som underlag till en litteraturstudie ska ha tillstånd från en etisk kommitté och/eller ha genomgått etiska överväganden. Alla sökta och valda artiklar i litteraturstudien ska redovisas samt att inget i resultatet utelämnas även om resultaten inte överensstämmer med forskarens egna synpunkter. Vidare skriver Forsberg och Wengström (2013) att förväntningar inte får påverka resultatet utan det är artiklarnas resultat som ska sammanställas. Den fakta som framkom i denna litteraturstudie svarade mot syftet och har opartiskt och sanningsenligt återgetts. Inga egna värderingar har gjorts. Artiklarna som tagits med i litteraturstudien har granskats för att garantera en god etisk standard där individens intressen kommit först. Allt material är baserat på primärkällor vilket Polit och Beck (2012) beskriver som källor där forskaren själv har skrivit ner sina resultat när denne har utfört studien. 11

12 Resultat Resultatet i denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Sju av dessa var kvantitativa, två stycken var mixad metod och en var kvalitativ. Genom analysarbetet identifierades tre kategorier; sociologisk inverkan på livskvaliteten, psykologisk inverkan på livskvaliteten och fysiologisk inverkan på livskvaliteten. Sociologisk inverkan på livskvaliteten Psykologisk inverkan på livskvaliteten Fysiologisk inverkan på livskvaliteten Figur 3. Livskvalitet vid överlevnad av hjärtstopp Sociologisk inverkan på livskvaliteten Att överleva ett hjärtstopp var att möta den ändrade livssituationen där livskvalitet fick en ny betydelse då trygghet och tillfredsställelse anpassades till den förändrade situationen (Bremer et. al 2009) En del av patienterna upplevde att de hade en låg hälsorelaterad livskvalitet (Andersson et. al 2015) men att de i stort sett upplevde livssituationen och livskvaliteten som tillfredsställande (Andersson et. al 2015; Harve et. al 2006). Att se framtiden som positiv med välmående och god livskvalitet för både sig själv och närstående gjorde att sökandet efter mening och sammanhang kunde upplevas i nuet och i framtiden (Bremer et. al 2009). Sociala relationer ansågs för patienterna vara betydande för att kunna uppleva helhet och meningsfullhet (Bremer et. al 2009) där livskvaliteten upplevdes sämre när patienterna hade ett lägre socialt deltagande (Wachelder et. al 2009). Ålder och kön var en bidragande faktor gällande socialt deltagande där männen upplevde en lägre social gemenskap (Wachelder et. al 2009) samt att äldre upplevde den sociala kvaliteten och delaktighet i dagliga aktiviteter som låg (Wachelder et. al 2009; Alem et. al 2004). Återhämtning och nöjen visade på relativt god kvalitet (Alem et. al 2004). Ett samband mellan arbete och livskvalitet kunde ses i studier då personer som inte kunnat återgå till sitt tidigare arbete upplevde en sämre livskvalitet (Lim et. al 2014; Deasy et. al 2012). Majoriteten gick tillbaka till sitt vanliga arbete (Deasy et. al 2012; Harve et. al 2006) även om vissa av dem fick byta arbetsuppgifter (Deasy et. al 2012). Psykologisk inverkan på livskvaliteten Den psykiska livskvaliteten upplevdes som relativt god hos både äldre och yngre (Graf et. al 2008; Alem et. al 2004) där psykologiska svårigheter var sällsynta men ångest och depression förekom (Andersson et. al 2015; Moulaert et. al 2009; Deasy et. al 2008). 12

13 Livskvaliteten uppfattades som lägre kort tid efter hjärtstoppet men förbättrades över tid (Harve et. al 2006; Lundgren-Nilsson et. al 2005). Patienterna uppgav att deras psykiska hälsa inte begränsade dem i deras fysiska aktiviteter (Deasy et. al 2008). Sömnen upplevdes som försämrad efter tidigt skede men uppgavs bli bättre över tid (Lundgren- Nilsson et. al 2005). Den kognitiva förmågan påverkade den upplevda livskvaliteten, ju lägre kognitiv förmåga, desto sämre livskvalitet (Andersson et. al 2015). Studier visade att patienter som överlevt hjärtstopp uppvisade en lindrig intellektuell nedsättning (Wachelder et. al 2009; Moulaert et. al 2009) vad gällde minne och visuokonstruktiv 2 förmåga (Harve et. al 2006). Neurologiska avvikelser kunde ses hos vissa patienter (Harve et. al 2006) där männen ansåg sin upplevda kognitiva förmåga som högre jämfört med kvinnornas upplevelse (Wachelder et. al 2009). Däremot upplevde kvinnor den hälsorelaterade livskvaliteten högre än vad män gjorde och ingen skillnad kunde ses vad gäller ålder eller sjukdomens svårighetsgrad (Graf et. al 2008). I förhållandet mellan kognitiv svikt och livskvalitet sågs ingen meningsfull funktionell förbättring efter ett år (Lim et. al 2014), däremot visade studier att en del av patienterna med sådan problematik blev bättre under en 15-års period (Harve et. al 2006). Hos en del av de som uppvisade normal intellektuell förmåga kort tid efter hjärtstoppet sågs efter 15 år lindriga minnessvårigheter (Harve et. al 2006). För att förhindra psykologiska funktionsnedsättningar sågs en fördel i att använda kedjan som räddar liv (Alem et. al 2004). Fysiologisk inverkan på livskvaliteten Studier visade att fysisk livskvalitet var signifikant relaterat till kognitiva nedsättningar och dagliga aktiviteter (Moulaert et. al 2009). Den fysiska funktionen upplevdes nedsatt två veckor efter hjärtstopp men tycktes bli bättre med tiden (Lundgren-Nilsson et. al 2005) dock upplevde patienterna att energinivån var lägre än förväntat (Lim et. al 2014; Graf et. al 2008; Lundgren-Nilsson 2005). Patienterna kände en ökad trötthet mestadels av tiden (Deasy et. al 2008) och fatigue kunde ses hos vissa patienter (Moulaert et. al 2009). Majoriteten upplevde att de inte hade problem med rörelseförmågan eller den personliga omvårdnaden (Deasy et. al 2008) samt var oberoende i dagliga aktiviteter och fysisk träning (Harve et. al 2006). Däremot upplevde en del av patienterna problem med vardagliga sysslor (Deasy et. al 2008). Äldre upplevde en lägre fysisk förmåga samt sämre rörlighet (Alem et. al 2004), majoriteten anger att smärta och obehag inte var något problem och därmed inte påverkade livskvaliteten (Deasy et. al 2008). 2 Figurkopiering. 13

14 Diskussion Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur personer som överlevt ett hjärtstopp beskriver sin livskvalitet. Efter genomgång av resultaten framkom tre olika kategorier; sociologisk inverkan på livskvaliteten, psykologisk inverkan på livskvaliteten och fysiologisk inverkan på livskvaliteten. Resultatdiskussion I litteraturstudiens resultat kunde likheter ses i de olika kategorierna där minskad energinivå (Lim et. al 2014; Graf et. al 2008; Lundgren-Nilsson et. al 2005), lindrig nedsatt kognitiv funktion (Wachelder et. al 2009; Moulaert et. al 2009), sociala relationer med delaktighet och förståelse (Bremer 2009; Wachelder et. al 2009; Alem et. al 2004) var komponenter som återkom delvis eller helt i samtliga studier. Den upplevda livskvaliteten var lägre i tidigt skede efter hjärtstoppet men förbättrades över tid (Harve et. al 2006; Lundgren-Nilsson et. al 2005). I litteraturstudiens resultat framkom att en ökad trötthet var förekommande hos de flesta patienterna och fatigue kunde ses hos vissa av dem (Deasy et. al 2008; Moulaert et. al 2009). Till följd av den ökade tröttheten kunde patienter uppleva en reducerad livskvalitet (Espeset et. al 2011) där vardagliga sysslor påverkades (Deasy et. al 2008). Enligt ICNs etiska kod för sjuksköterskor (2014) har sjuksköterskan fyra ansvarsområden som avser att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Författarna anser att dessa fyra ansvarsområden är komponenter som speglar ett förhållningssätt som kan främja både den fysiologiska- och psykologiska inverkan på livskvaliteten. Genom att belysa vikten av en balans mellan aktivitet och vila samt de positiva hälsoeffekter som uppnås av god sömn, fysisk aktivitet samt patientens egna upplevelser av välmående kan sannolikt en bättre livskvalitet uppnås. Litteraturstudiens resultat visade att drabbas av ett hjärtstopp sekundärt kan leda till ångest och depression (Andersson et. al 2015; Moulaert et. al 2009; Deasy et. al 2008). Sjöström och Skärsäter (2010) skriver att ångestsyndrom som är orsakad av somatisk sjukdom kan uppkomma då rädslan för återinsjuknande ofta är närvarande, det blir en ond cirkel där rädslan föder ångest och mönstret är svårt att bryta. Vid ångest och depressionssjukdom föreligger en ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar, risken för hjärtinfarkt är två till tre gånger förhöjd. Sjöström och Skärsäter (2010) belyser vikten av att sjuksköterskan bör vara observant på den oro som den somatiska sjukdomen kan medföra. Vidare bör sjuksköterskan vid mötet bekräfta oron hos patienten då detta kan minska eller helt reducera ångesten. Författarna anser att en ömsesidig respekt där samtal med förtroende och tillit ligger till grund för en god vårdkommunikation. Litteraturstudiens resultat visade att då livskvaliteten ansågs lägre vid låg social delaktighet (Wachelder et. al 2009) samt där förståelse och meningsfullhet saknades (Bremer 2009) kunde vinster finnas i att upprätthålla den sociala gemenskapen genom att belysa vikten av återgång till tidigare arbete eller daglig aktivitet (Lim et. al 2014; Deasy et. al 2012). Vid en livsavgörande händelse blev sökandet efter mening och sammanhang, för att kunna känna en helhet som människa, betydande i både nuet och för framtiden, (Bremer 2009). Här kan en koppling ses till Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) där de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och 14

15 meningsfullhet är nyckelbegrepp. Att hitta balans och överrensstämmelse i sina livserfarenheter, förstå och hantera dem på ett meningsfullt sätt samt hur sociala relationer utformas påverkar en persons utveckling av KASAM (Langius-Eklöf 2009). Litteraturstudiens resultat visade att eftersom livskvalitet förväntades öka vid lyckad HLR (Alem et. al 2004) anser författarna att information och utbildning inom HLR till allmänheten samt för närstående till hjärtsjuka är av stor vikt. Detta för att kunna rädda liv samt på ett bra sätt ge trygghet i en oviss tillvaro. Bylow (2013) belyser sambandet mellan tidig start av HLR, där kedjan som räddar liv är en nyckelfaktor, samt att vården efteråt kan vara avgörande för fortsatt god livskvalitet vilket även Bremer (2008) styrker i sin studie. Metoddiskussion Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur personer som överlevt ett hjärtstopp beskriver sin livskvalitet. Till hjälp, för att öka litteraturstudiens trovärdighet och tillförlitlighet, användes Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Författarna såg att sökorden heart arrest, quality of life och survivors var relevanta för syftet. Sökningarna gav ett ojämnt antal artiklar i respektive databas (fyra i Cinahl och 14 i PubMed) dock var samtliga artiklar i Cinahl relevanta gentemot syftet medan tio artiklar direkt kunde uteslutas i PubMed då de inte svarade mot syftet. Då PubMed är en äldre och större databas som riktar sig mer mot medicinsk forskning (Polit & Beck 2012) kan detta vara en anledning till artikelbortfallet samt obalansen i antalet artiklar. Sökordet survivors valdes då författarna ville skriva ur ett patientperspektiv, innan sökordet lades till tenderade artiklarna att vinklas ur ett närståendeperspektiv. Tio artiklar varav två manuella sökningar valdes slutligen ut till resultatdelen. Av dessa artiklar var sju av kvantitativ metod, två var mixade metoder och en var av kvalitativ metod. Detta kan anses vara en låg siffra till en litteraturstudie, här kan ett glapp ses i forskningen kring livskvaliteten hos patienter som överlevt ett hjärtstopp. Författarna ser dock inte detta som något som påverkade utfallet då artiklarna har styrkts genom att i stort behandla likvärdiga resultat. Forsberg och Wengström (2013) menar att mixade metoder används i vissa studier för att få fram olika vinklar om ett fenomen. Metoden innebär enligt Polit och Beck (2012) att både kvalitativ och kvantitativ data är samlad och analyserad. Det kan ses som en svaghet att i två av artiklarna figurerar samma fyra författare. Detta skulle kunna leda till en viss risk för vinkling då författarna kan ha en förförståelse som i sin tur påverkar innehållet. Studierna är gjorda i sex länder, tre stycken från Nederländerna, tre stycken från Sverige, en från Australien, en från Finland, en från Tyskland samt en från USA. Då innehållet i samtliga studier visar på liknande resultat av hur patienter som överlevt hjärtstopp beskriver sin livskvalitet kan det ses som en fördel att studierna har en bred spridning geografiskt. En risk finns, då artiklarna är skriva på engelska, att information feltolkats samt att relevant information har missats vid översättning. För att undvika feltolkning eller informationsbortfall läste författarna resultatet flertalet gånger var för sig samt sedan tillsammans för att förvissa sig om att texterna uppfattades korrekt. Där problem 15

16 uppstod kring språket användes lexikon. Denna process har även lett till att öka trovärdigheten samt skapat en rimlig tolkning av artiklarna. Klinisk betydelse Då hjärt- kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och hjärtstopp är den allvarligaste följden till dessa sjukdomar är det av stor vikt att belysa den livskvalitet som patienterna faktiskt upplever efter ett hjärtstopp. Det är som sjuksköterska till stor hjälp att ha förståelse för patientens upplevelser efter hjärtstopp för att på bästa sätt hjälpa vederbörande till en så god livskvalitet som möjligt. Resultaten som framkommit i denna litteraturstudie kan ha betydelse för sjuksköterskans kunskap om vilka relevanta omvårdnadsåtgärder som bör sättas in för att främja en persons livskvalitet. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska står det att patientens basala och individuella omvårdnadsbehov ska tillgodoses, det innefattar såväl fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga (Socialstyrelsen 2005). Här anser författarna att det valda ämnet involverar sjuksköterskan i sin yrkesprofession då en förståelse för livshändelser och sjukdomsbilden ökar möjligheten till att ge patienten god livskvalitet. Förslag till fortsatt forskning Det finns relativt lite forskning kring hur livskvaliteten påverkas hos personer som överlevt hjärtstopp (Bremer 2009; Moulaert et. al 2009). De flesta studier tenderar att inrikta sig på medicinskteknik eller ur ett närståendeperspektiv. Det vore önskvärt med mer forskning kring vad sjuksköterskan kan göra för att påverka livskvaliteten hos de patienterna samt hur den befintliga vården kan förbättras via en ökad förståelse hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Slutsats Personer som överlever hjärtstopp upplevde över lag sin livskvalitetet som god, lägre i början men med en ökning över tid. En ökad trötthet med en minskad energinivå som följd, lindrig kognitiv nedsättning där sociala relationer med delaktighet och förståelse stod i fokus för den upplevda livskvaliteten. Sökandet av mening och sammanhang var och är betydande både i nuet och i framtiden för att kunna känna sig hel som människa igen. 16

17 Referenser (Resultatet bygger på referenser markerade med *) *Alem, van A., Waalewijn, R., Koster, R. & Vos de, R. (2004). Assessment of quality of life and cognitive function after out-of-hospital cardiac arrest with successful resuscitation. The American Journal of Cardiology, 93(2), *Andersson, A., Rosén, H. & Sunnerhagen, K. (2015). Life after cardiac arrest: A very long term follow up. Resuscitation, IN PRESS. Baskett, P.,Steen, P.A. & Bossaert, L. (2005). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation Section 8. The ethics of resuscitation and end-of-life decisions. Resuscitation, 81 (8), Bremer, A. (2008). När livet skakas om patienters och närståendes erfarenheter av hjärtstopp utanför sjukhus. Diss. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet. *Bremer, A., Dahlberg, K. & Sandman, L. (2009). To Survive Out-of-hospital Cardiac Arrest: A Search for Meaning and Coherence. Qualitative Health Research, 19(3), Brülde, B. (2003). Teorier om livskvalitet. Lund: Studentlitteratur AB. Bylow, H. (2013). Hjärt-lungräddning. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ]. Clements, P. & Stenerson, H. (2004). Surviving sudden loss: When life, death, and - technology collide. Journal of Vascular Nursing. 22 (4), Cullberg, J. (2010). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. *Deasy, C.,Bray, J.,Smith, K.,Harriss; L.,Bernard, S. & Cameron, P. (2012). Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest. Emergency Medicine Journal, 30 (7), Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB. Espeset, K., Mastad, V., Rafaelsen Johansen, E. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid neurologiska sjukdomar. I Almås, H., Stubberud, D. & Grönseth, R. (red.) Klinisk Omvårdnad 2. Stockholm; Liber AB. s Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. 17

18 *Graf, J., Muhlhoff, C., Doig, G., Reinartz, S., Bode, K., Dujardin, R., Koch, K., Roeb, E.&Janssens, U. (2008). Health care costs, long-term survival, and quality of life following intensive care unit admission after cardiac arrest. Critical Care, 12(4) *Harve, H., Tiainen, M., Poutiainen, E., Maunu, M.,Kajaste, S., Roine, R.& Silfvast, T. (2006). The functional status and perceived quality of life in long-term survivors of outof-hospital cardiac arrest. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 51(2), Herlitz, J. (2014). Svenska hjärt-lungräddningsregistret Årsrapport [Elektronisk]. Tillgänglig: pdf [ ]. Hjärt-lungfonden (2009). Plötsligt hjärtstopp. En temaskrift om vad som händer när hjärtat stannar. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. HLR-rådet (2015). Hjärtstopp. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Holmberg, S. (2005). Hjärtstopp. I Wallentin, L. (red.) Akut kranskärlssjukdom. Stockholm: Liber AB. s International Counsil of Nurses [ICN]. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Langius-Eklöf, A. (2009). Känsla av sammanhang. I Edberg, A & Wijk, H. (red.). Omvårdnadens grunder- hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. s *Lim, C., Verfaellie, M., Schnyer, D., Lafleche, G. & Alexander, M. (2014). Recovery, long-term cognitive outcome and quality of life following out-of-hospital cardiac arrest. National institutes of health, 46(7), Lindskog, B. (2004). Medicinsk terminologi. Norstedts akademiska förlag. Lippert, F., Raffay, V., Georgiou, M.,Steen, P. & Bossaert, L. (2010). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2010 Section 10. The ethics of resuscitation and end-of-life decisions. Resuscitation, 81 (10), *Lundgren-Nilsson, Å., Rosèn, H., Hofgren, C. & Stibrant Sunnerhagen, K. (2005). The first year after successful cardiac resuscitation: Function, activity, participation and quality of life. Resuscitation, 66 (3), *Moulaert, V., Wachelder, E., Verbunt, J., Wade, D. & Heugten van C. (2009). Determinants of quality of life in survivors of cardiac arrest. Medical Journals, 42(6),

19 Moulaert, V., Verbunt, J., Heugten van C., Bakx, W., Gorgels, A-, Bekkers, S., Krom, M. & Wade, D. (2007). Activity and Life After Survival of a Cardiac Arrest (ALASCA) and the effectiveness of an early intervention service: design of a randomised controlled trial. BMC Cardiovascular Disorders, 7(26) Nikolov, N. & Cunningham, A. (2003). Mild Therapeutic Hypothermia to Improve the Neurologic Outcome After Cardiac Arrest. Survey Of Anesthesiology, 47 (4), Palacios-Cena, D.,Losa-Inglesias, M., Salvadores-Fuentes, P. & Fernàndes-de-las- Penas, C. (2011). Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors. Nursing & Health Sciences, 13 (2), Polit, D. & Beck, C. (2012). Ninth edition Nursing Research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Sjöström, N. & Skärsäter, I. (2010). Ångestsyndrom. I Skärsäter, I. (red.) Omvårdnad vid psykisk ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB. s Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [Elektronisk]. Tillgänglig: 1_ pdf [ ] Socialstyrelsen (2012). Dödsorsaker [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Svensk sjuksköterskeförening (2009). Omvårdnad som akademiskt ämne. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Svensk sjuksköterskeförening (2014). Värdegrund för omvårdnad. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. *Wachelder, E., Moulert, V., Heugten van C., Verbunt, J., Bekkers, S. & Wade, D. (2009). Life after survival: Long-term daily functioning and quality of life after an outof-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 80(5), Ware, J. (1996). The SF-36 Health Survey. I Spilker, B. (red.) Quality of life and Pharmacoeconomics in Clinical Trials Second Edition. Pennsylvania: Lippincott-Raven Publishers. s

20 Wenger, N.K., Naughton, M.J. & Furberg, C.D (1996). Cardiovascular Disorders. I Spilker, B. (red.) Quality of life and Pharmacoeconomics in Clinical Trials Second Edition. Pennsylvania: Lippincott-Raven Publishers. s WHO (2015). Health statistics and information systems. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Wiklund, L. (2009). Lidande- en del av människans liv. I Friberg, F & Öhlén, J. (red.). Omvårdnadens grunder- perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur, s

21 Bilaga 1 Artikelmatris Författare/Årtal Titel Syfte Metod Huvudresultat Alem van, A., Waalewijn, R., Koster, R. & Vos de, R 2004 Andersson, A., Rosén, H. & Sunnerhagen, K 2015 Bremer, A., Dahlberg, K. & Sandman, L 2009 Deasy, C., Bray, J., Smith, K., Harriss, L., Bernard, S. & Cameron, P Graf, J., Muhlhoff, C., Doig, G.S., Reinartz, S., Bode, K., Dujardin, R., Koch, K-C., Roeb, E. & Janssens, U Assessment of quality of life and cognitive function after out-ofhospital cardiac arrest with successful resuscitation. Life after cardiac arrest: Avery long term follow up. To Survive Out-ofhospital Cardiac Arrest: A Search for Meaning and Coherence. Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest. Health care costs, longterm survival, and quality of life following intensive care unit admission after cardiac arrest. Undersöka skador i samband med hjärtstopp samt hur kedjan som räddar liv står i relation till livskvalitet. Beskriva överlevnad och orsaker till hjärtstopp samt livssituationen hos personer upp till 18 år efter hjärtstoppet. Att beskriva patienters upplevelse av att överleva hjärtstopp utanför sjukhus med fokus på hur hjärtstoppet påverkat deras välmående över tid. Studien beskriver konsekvenser av funktion och livskvalitet hos unga vuxna som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus. Att undersöka kostnader och hälsostatus på återupplivade patienter efter hjärtstopp I eller utanför sjukhus, intagna på intensivvårdsavdelning. Mixade metoder. Prospektiv kohortstudie där deltagarna blev intervjuade med olika mätinstrument för de olika frågorna. Av 227 överlevande personer intervjuades 174 stycken. Kvantitativ kohortstudie. Uppföljning från originalstudie gjord med frågeformulär. 105 personer inkluderades i originalstudien men vid uppföljningen var 14 vid liv, 8 stycken valde att vara med. Kvalitativ fenomenologisk. Intervju med 9 patienter enligt reflekterande livsvärldsforskning. Kvantitativ. Retrospektivstudie där livskvalitet undersöktes hos 56 personer mellan år. Följdes upp via telefon med ett frågeformulär. 106 patienter inkluderades, 5 patienter avled och 45 stycken var valde att inte medverka. De 56 som kvarstod deltog i studien Kvantitativ. Fem-års överlevare av hjärtstopp följdes upp angående hälsorelaterad livskvalitet, genom ett frågeformulär. 354 patienter från början, 204 patienter dog tidigt, 40 patienter dog innan år 5, 20 patienter nekade till deltagande, 9 patienter gick inte att kontakta, 81 patienter deltog i studien. Kedjan som räddar liv är viktig för att få en lyckad utgång efter ett hjärtstopp. Kvinnor upplevde nedsatt fysisk förmåga men inte nedsatt kognitiv och psykosocial funktion. Patienterna var övergripande tillfredsställda med sin livssituation och livskvalitet. Vid nedsatt kognitiv förmåga påverkades livskvaliteten negativt. Målet för patienter är minska lidande och återfå välmående. Majoriteten visar bra funktion och god livskvalitet efter hjärtstopp. Att gå tillbaka till sitt arbete påverkar livskvaliteten positivt. Patienter utan svåra neurologiska skador kan uppleva en god livskvalitet i jämförelse med kontrollgrupper. Kvinnor upplevde sin hälsorelaterade livskvalitet som högre än män.

22 Harve, H., Tiainen, M., Poutiainen, E., Maunu, M., Kajaste, S., Roine, R.O. & Silfvast, T 2006 The functional status and perceived quality of life in long-term survivors of out-ofhospital cardiac arrest. Att fastställa upplevd livskvalitet 15 år efter lyckad återupplivning från hjärtstopp utan för sjukhus som orsakats av ventrikelflimmer. Kvantitativ Longitudinell. En tidigare studie där 59 patienter som levde ett år efter hjärtstopp följs upp. 11 stycken levde efter 15 år och deltog i studien. Livskvaliteten upplevdes högre 15 år efter hjärtstoppet jämfört med efter ett år. Efter 15 år kunde milda minnessvårigheter ses hos några. Lim, C., Verfaellie, M., Schnyer, D., Lafleche, G. & Alexander, M.P Lundgren-Nilsson, Å., Rosén, H., Hofgren, C. & Stibrant Sunnerhagen, K Wachelder, E.M., Moulaert, V., Heugten, van C., Verbunt, J.A., Bekkers, S.C.A.M. & Wade, D.T Recovery, long-term cognitive outcome and quality of life following out-of-hospital cardiac arrest. The first year after successful cardiac resuscitation: Functional, activity, participation and quality of life. Life after survival: Long-term daily functioning and quality of life after an out-ofhospital cardiac arrest. Undersöka hur livskvaliteten står i relation till den kognitiva funktionsnedsättningen efter 12 månader. Ta reda på den kognitiva funktionen, dagliga aktiviteter samt daglig livssituation upptill ett år efter hjärtstopp. Att fastställa funktionsgraden hos överlevare av hjärtstopp utanför sjukhus 1-6 år senare samt att utvärdera värdet av medicinska faktorer vid långsiktig funktion. Kvantitativ kohortstudie med hypotes. 25 patienter medverkar och jämförs med en kontrollgrupp. 32 patienter var inkluderade, 25 stycken deltog i studien. Mixed method. Longitudinell studie där deltagarna först undersöktes av läkare för att sedan svara på ett frågeformulär. 51 patienter inkluderades varav 9 patienter valde att delta i studien. Kvantitativ Retrospektiv kohortstudie där deltagarna svarat på ett frågeformulär. 220 personer inkluderade varav 88 stycken var kvalificerade för den här studien varav 63stycken deltog. Bestående kognitiva nedsättningar kunde ses samt sämre livskvalitet ett år efter hjärtstoppet samt att de som gick tillbaka till sitt arbete visade högre livskvalitet. Dödligheten var hög de första 90 dagarna. Den hälsorelaterade livskvaliteten sågs vid första undersökningen reducerad för att sedan öka över tid. Patienterna upplevde en låg social delaktighet, fatigue, ångest och/eller depression efter hjärtstoppet samt funktionell försämring och försämrad livskvalitet.

23 Bilaga 2 Hjärt- och lungräddning (Återgiven med tillstånd av Hjärt-lungfonden, kontakt med Claes Hybbinette, projektkoordinator )